Sömnfysiologi Varför är jag så trött?
Vad är sömn? Sömn är en lätt reversibelt, tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande. Det är ett långvarigt vilotillstånd när kroppen är avslappnad och inte har någon bevisad upplevelse av omgivningen eller av egen tankeverksamhet. Under sömn har vi en minskad känslighet för yttre påverkningar som t ex ljus, ljud och känsel. När vi vaknar kan vi inte komma ihåg sömnen i minnet, vi vet att vi har sovit men minns inget av sömnen förutom enstaka drömmar.
Synen på sömn genom historien Forntiden En port till det heliga Förmodern- och tidig modern tid Det naturliga Industriella revolutionen Bortkastad tid Nutid vetenskapligt uppvaknande
Varifrån kommer vår drift att sova? Inaktivitetsteori Energisparande teori Återhämtningsteori Teorin om hjärnans formbarhet
Om sömnen inte fyller en absolut livsviktig funktion är den det största misstag som evolutionen någonsin begått. Allan Rechtschaffen, Sömnforskare vid Chicago universitet
Varför sömn? Fysisk återhämtning Reparation och nybygge Minneslagring, inlärningsförmåga Mental återhämtning - sinnesstämning, välbefinnande, kreativitet, konflikthantering Hjärnans utveckling och självrensning
Nattlig hjärntvätt Första biologiska förklaringen till varför vi sover.
Varför somnar vi? Sömnen regleras av framförallt två kompletterande system Cirkadianska rytmen den biologiska klockan Sömnskuld/sömntryck
Cirkadianska rytmen Dygnsrytmen Tidsgivare ljus/mörker Rytmiska egensvängningar
Vad händer under sömn? Kroppstemperaturen, ämnesomsättningen, hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen sjunker. Tillväxthormon och testosteron ökar. Nivåerna av stresshormoner sjunker. Immunsystemet aktiveras. Dagens intryck och minnen sorteras och uppgraderas. Kroppen gör sig av med sånt den inte behöver.
Sömnens delar REM-sömn Icke REM-sömn N-REM (slow wave)
Sömnens Delar Cykliskt förlopp Djupsömn i början av natten Mer REM på slutet
Otillräcklig sömn
Hur länge behöver vi sova? Fladdermus 19 timmar Katt 14,5 timmar Häst 2,9 timmar Delfinen sover med en hjärnhalva i taget.
Människans sömnbehov 9 9,5 timmar 10 11 timmar 7 9 timmar 6 8 timmar 11-12 timmar 16 20 timmar 6 7 timmar +1
sömnstörare
Sömnsjukdomar Insomni Sömnapné RLS/WED (Willis Ekbom Disease) Dygnsrytmstörningar Parasomnier Narkolepsi och andra hypersomnier
Konsekvenser vid sömnunderskott Sömnighet, trötthet, utmattning Nedsatt minnesfunktion och koncentration Nedsatt associationsförmåga och problemlösning Försämrad kreativitet Humörsvängningar, oro, depression Nedsatt motorisk koordinationsförmåga Smärta i muskler, senor och leder, huvudvärk Nedsatt immunförsvar Metabolt syndrom Ökad olycksfallsrisk
Vad är Obstruktiv sömnapné? Övre luftvägarna kollapsar under sömn Hjärnan reagerar på syrebrist och levererar väckningssignal mikrouppvaknanden Fragmenterad sömn 5-150 mikrouppvaknanden per timme Dålig sömnkvalitet Riskfaktor för annan sjuklighet
Vad händer i kroppen? Vid ett andningsuppehåll får kroppen otillräckligt med luft vilket ger ett kraftigt stresspåslag, halten av stresshormoner ökar, puls- och blodtrycksstegring, försämrad sockeromsättning. Stresshormon ökar risken för bukfetma och minskar insulinkänsligheten i musklernas celler.
Normal NAR
Patologisk nar
samsjuklighet Förekomst av sömnapné hos patienter som lider av kroniska sjukdomar,%
Impotens Minskad sexlust Försämrat minne Försämrad koncentrations- och reaktionsförmåga Huvudvärk Hypertoni Insomni Stroke Obesitas Komplikationer sömnapné Arytmier Nedstämdhet Depression Trötthet Sömnighet Diabetes Kardiovaskulära sjukdomar
Forskning Sömnapné och diabetes Forskning visar att sömnapné kan leda till nedsatt insulinkänslighet, förstadium till diabetes. Studier visar även att sömnapné kan vara en bidragande orsak till diabetes typ 2 genom att den bidrar till ökad insulinresistens (kroppens celler blir mindre känsliga för insulin). Studier visar att hos patienter med både diabetes och sömnapné kan man se förbättrade blodsockervärden när man behandlar sömnapnén. Syrebristen som utlöses av andningsuppehållet har visat sig vara värre hos personer med diabetes än hos de som inte har diabetes. Diabetiker med sömnapné upplever ofta en snabb förbättring av sin diabetes när andningsuppehållen behandlas.
Samsjuklighet Diabetes och sömnapné Kopplingen mellan sömnapné och typ 2 diabetes är så vanligt att den internationella Diabetesfederationen uppmanar sjukvården att rutinmässigt undersöka för den ena sjukdomen om den andra finns. Genom att diagnostisera och behandla sömnapné på ett tidigt stadium kan det ge personer med diabetes en stabilare blodsockerkontroll och betydligt bättre livskvalitet.
Anamnes Snarkar Du? Bevittnade apnéer? Upplevs sömnen orolig eller ytlig? Behöver Du ofta kissa nattetid? Svettningar nattetid? Utvilad? Morgonhuvudvärk? Känner Du Dig onormalt sömnig dagtid?
Behandling Continuous Positive Airway Pressure eller Automatic Positive Airway Pressure CPAP/APAP Anti-apnéskena (skjuter fram underkäken cirka 0,5 cm) Positionstränare Livsstilsförändringar, t ex viktnedgång, rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion
Ingen onormal trötthet/sömnighet OSA Patologisk andningsregistrering OSAS Normal andningsregistrering Kort sovtid Stress/oro Övervikt Fysiskt inaktiv Nedstämdhet Insomni Värkproblematik WED/PLM Annan sjukdom Onormal trötthet/sömnighet
Varför är jag så trött? SAMVERKAN Att lyfta blicken se helheten Att lära tillsammans Enkla problem Lätta att identifiera Struktur Färdiga lösningar Riktlinjer och lagar att följa Komplexa problem Svåra att definiera Omstridda Inga färdiga lösningar
TACK!