Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 1 (12) Efraim, 55 år, är frisk och äter inga mediciner. Tidigare under dagen drabbades han av en så kraftig högersidig näsblödning att du som underläkare med ett års ÖNH-erfarenhet inte klarade av att få stopp på den när Efraim sökte vård i morse. Din bakjour fick sätta en klassisk tamponad bestående av en stor rullad kompress, som kilades fast i epifarynxingången med ett kraftigt drag i snöre riktat framåt, samt tamponerade med tygremsa i båda näsborrarna framifrån. Det slutade blöda efter detta och du lade in Efraim på avdelningen. Blodprover har varit helt normala. På eftermiddagsronden är Efraim blödningsfri men smärtpåverkad av allt material som sitter fast i näsan. Han har klagat över en hörselnedsättning på höger sida, som uppkom strax efter ni åtgärdade näsblödningen. Avdelningssköterskan har på eget initiativ redan fixat med ett audiogram enligt bilden. Fråga 1 (4p) A) Vilken typ av hörselnedsättning har patienten? (1p) B) Förklara hur hörselnedsättningen mest sannolikt har uppkommit? (2p) C) Vad borde man ha gjort för att snabbare ha diagnostiserat orsaken till hörselnedsättningen? Motivera ditt svar! (1p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 2 Figuren visar effekterna av en infusion av noradrenalin resp adrenalin på hjärtfrekvens och blodtryck. Fråga 2 (4p) A) Vilka receptorer påverkar respektive substans huvudsakligen? (1p) B) Förklara varför de två katekolaminerna ger olika effekt på hjärtat. (3p).
3 Pernilla, 38 år, mångårig rökare, inkommer till sjukhus pga. tilltagande svullnad av ansikte, armar och övre bål sedan en tid. Hon har även haft besvär med ökande andfåddhet, hosta och lite blod i upphostningarna. Bilderna visar patientens utseende vid inkomst till sjukhus samt hennes normala utseende en vecka senare då man givit behandling. Fråga 3 (4p) A) Vilken grundsjukdom torde patienten ha? (1p) B) Hur benämns komplikationen som patienten hade vid inkomsten och som illustreras? (1p) C) Redogör för patofysiologin bakom svullnaden (2p)
Mats, 52 år, genomgår utredning pga. kliniska fynd talande för gastroenterologisk sjukdom. Som ett led i utredningen genomförs endoskopiska undersökningar. Biopsier tas för histopatologisk undersökning. De visade histologiska preparaten härrör från biopsier som är tagna vid en av de endoskopiska undersökningarna. Biopsierna är tagna med endast två centimeters avstånd i oro-anal riktning. Biopsi a) är tagen något mer proximalt (oralt) än biopsi b). I preparat a) ses inflammation. I preparat b) ses normalfynd. Även makroskopiskt sågs inflammation (erosioner och rodnad) motsvarande a) medan de makroskopiska fynden motsvarande b) var normala. Fråga 4 (5p) A) Var är biopsierna tagna? Motivera! (1p) 4 B) Vilken sjukdom rör det sig mest sannolikt om? (1p) C) Ange tre tänkbara bakomliggande faktorer som kan bidra till uppkomsten av denna sjukdom (3p)
5 Henrik blev 58 år gammal. Han insjuknade vid 52 års ålder i en snabbt progredierande demenssjukdom, Alzheimers sjukdom. Den övre bilden visar ett foto av Henriks hjärna i samband med obduktion. Som jämförelse ser du nedtill ett foto av en hjärna från en frisk jämngammal person. Fråga 5 (4p) A) Vilket patologiskt fenomen illustreras av den övre bilden? (1p) B) Redogör kort (punktvis) för tre cellulära skeenden (mekanismer) som ligger bakom degenerationen på cellulär nivå vid Alzheimers sjukdom (3p).
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 6 En äldre kvinna besväras av värk. Inget trauma framkommer i anamnesen. Röntgenundersökning genomförs och etiologin till patientens värk kan fastslås (v g se bild). Det framkommer också att patienten sedan flera år tillbaka står på peroral medicinering. Den aktiva substansens strukturformel visas också. Detta är den enda medicinen hon tar och den bedöms starkt ha bidragit till fynden på röntgenbilden. Fråga 6 (5p) A) Vad visar röntgenbilden?(1p) B) Vilken medicinering står patienten på? (preparatgrupp räcker; namn på enskild substans behöver ej anges). (1p) C) Vilka av medicinens (bi)effekter har starkt bidragit till att fynden på röntgenbilden uppkommit? (3p)
Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 2009-05-20 7 Fetma orsakas av såväl genetiska faktorer som faktorer relaterade till livsstilen men också av interaktionen mellan dem. Nya studier har visat att den ökade risken för fetma delvis kan bero på genetiska varianter (s.k. SNP s) i den s.k. FTO-genen. Fråga 7 (5p) A) Vad menas med en SNP? (1p) B) Vilka konsekvenser kan en SNP ge upphov till hos genprodukten (proteinet)? (4p)
8 En 62-årig man införs till akutmottagningen after att ha kört av vägen. Fronten på bilen var kraftigt intryckt och han klagar över svår bröstsmärta. Blodtrycket är 85/55 mmhg. Pulsen palperas tunn och varierar i styrka med andningen. Man gör ett akut ultraljud av hjärtat och registrerar detta inflöde från vänster förmak till kammare, över mitralisklaffen. Fråga 8 (5p) A) Vad har mannen drabbats av och hur kan detta ha uppkommit? (2p) B) Förklara variationen i pulskvalitet och mitralisinflöde (3p)
9 Christer, 32 år, har i tre års tid haft behov av att mer frekvent tömma tarmen. Avföringen är också lösare än den tidigare har varit. Vid undersökning av Christer noterar läkaren bl a att Christers hud är gulfärgad. Provtagning genomförs och några av provsvaren framgår nedan. P-Bilirubin 82 (< 26 µmol/l) P-ALP 9,2 (0,6-1,8 µkat/l) P-ALAT 1,5 (<1,2 µkat/l) P-ASAT 0,92 (< 0,76 µkat/l) P-GT 10,4 (<1,4 µkat/l) Christer genomgår sedermera ERCP. Multipla oregelbundenheter ses i gallvägarna, vilka omväxlande är förträngda och dilaterade (v g se bild). Fråga 9 (4p) A) Vilken sjukdom illustreras? (1p) B) Redogör för den/de mest sannolika mekanismerna till Christers frekventa tarmtömningar och lösa avföring. (3p)
10 I Annas släkt finns flera fall av bröst- och ovarialcancer och här visas en del av släktträdet. Misstanke om ärftlig mutation i BRCA1-genen har också kunnat bekräftas. Fråga 10 (5p) A) Vilken typ av ärftlighet uppvisar släktträdet (pedigreen) och vad är utmärkande för denna typ av ärftlighet? (2p) B) BRCA1-genen är exempel på en tumörsuppressorgen. På vilka sätt kan en tumörsuppressorgen motverka utveckling av tumörer? (3p)
11 En patient uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande svårigheter med att röra det ena benet. Vid neurologisk undersökning framkommer en tydligt nedsatt kraft i hela det vänstra benet. Utöver detta framkommer också patologisk sensibilitet enl. den visade bilden. Fråga 11 (5p) A) Ungefär på vilken nivå (segment) tror du skadan sitter? Ange också ev. sidolokalisation. (1p) B) Beskriv orsaken till att olika typer av känsel är nedsatt på vänster resp. höger ben genom att kortfattat beskriva hur dessa känselmodaliteter fortleds från hud till hjärnbark. Rita gärna. (4p)
12(12) Ulla, 39 år, är tidigare väsentligen frisk. Hon söker på vårdcentralen för en hudförändring på vänster ben. Hon har haft förändringen i ett halvår och den kliar lite. Under sommarhalvåret bor Ulla i sin sommarstuga och hudförändringen uppstod då. Hon är oroad av förändringen, som dessutom är i vägen när hon rakar benen, och vill absolut ha den borttagen. När du inspekterar förändringen känner du dig ganska säker på diagnosen. På Ullas begäran excideras hudförändringen. Vid histologisk undersökning (bilden nere till vänster) är utseendet typiskt och din ursprungliga diagnos bekräftas. På bilden nere till höger markeras en cell, som har har gett förändringen ett av dess två namn. Fråga 12 (3p) A) Vilken hudförändring har Ulla? (1p) B) Hur benämns den markerade cellen? (1p) C) Hur anser man att hudförändringen uppkommer? (1p)