SYSAV 3 3.15 Four Fi Challenge ifrågasäer konsumionen Från 11 000 ill 25 000 on per år KS Recycling växer så de sprakar VÅGKORTEN BYTTA SPILLEPENG SIST UT MED DET NYA SYSTEMET FÖR IN- OCH UTVÄGNING NY MATAVFALLSANLÄGGNING SKA GE BÄTTRE SLURRY DUBBLA PRESSAR ÖKAR KAPACITETEN OCH MINSKAR PÅ REJEKTEN
Avfallsmarknaden uppå, biogasmarknaden nerå Peer Engsröm, vd Avfallsflödena i regionen har saka åerhäma sig från den lågkonjunkur som drabbade oss 2008 2009. När de gäller avfallsmängderna syns en långsam illväx och samidig ökar usoreringen av åervinningsmaerial och maavfall. Sysavs ägarkommuner har inför insamling av maavfall i all sörre usräckning, och vi ser en sadig ökning i usoreringen av regionens maavfall, livsmedelsavfall och feavskiljarslam och därill en hög kvalie på dea avfall som blir ill biogas och biogödsel. Bekymmersam är dock framidens marknadsförusäningar för den lokal producerade biogasen. I dagsläge saknas långsikiga naionella syrmedel som södjer produkion och användning av lokal biogas. Vi ser också en obalans i spelreglerna för lokal producerad respekive imporerad biogas, här behövs en harmonisering på EU-nivå! E anna bekymmer för avfallsbranschen är a den regionala kollekivrafiken öppna upp för andra biodrivmedel som ersäer biogasen i sin verksamhe. Sysavs uppdrag är a behandla och a illvara de resurser som finns i avfalle, för samhälles och klimaes bäsa. Sysavs förhoppning är a biogasen framå i iden med hjälp av långsikiga spelregler får en ydlig posiion som de mes hållbara fordonsbränsle de fakisk är. I skrivande sund i novembermörkre är de lie av vänans ider. Snar nalkas adven, och förhoppningsvis presenerar EU si förslag ill förändra avfallsdirekiv och handlingsplan för cirkulär ekonomi den 2 december. Direkive kommer onekligen a bidra ill både förändringar och uveckling i branschen, med ännu högre grad av åervinning i framiden. Jag önskar er alla en rikig skön och avkopplande jul. God Jul och Go Ny År! INNEHÅLL STORA FÖRÄNDRINGAR FÖR KS RECYCLING sid 4 7 Nya anläggningar och en mer än fördubblad mängd inkommande elekronikskro gör a KS Recycling har bråda dagar. KLIMATBOKSLUTET VISAR POSITIVA SIFFROR sid 8 9 Cirka 120 000 on koldioxid mer hade släpps u i amosfären om de ine hade vari för Sysavs verksamhe. BÄTTRE KVALITET MED NY SLURRYPRESS sid 10 12 Genom a pressa maavfalle dubbel, kan Sysav uvinna dubbel så mycke och mer kvaliaiv slurry. SYSAV PÅ MODET sid 14 15 Med Four Fi Challenge har Sysav ge sig in i modebranschen. SYSAV SYSAV RETUR ÄR EN KUND- OCH MARKNADS- TIDNING FRÅN SYSAVKONCERNEN I MALMÖ. SYSAV TAR EMOT OCH BEHANDLAR AVFALL FRÅN HUSHÅLL OCH INDUSTRIER I SÖDRA SKÅNE. REDAKTION: MARIKA NILSSON (REDAKTÖR), MARGARETHA FRANZON, SYSAV, ÅSA LEMPERT, GIV AKT SKÅNE., ANDERS BEHRMANN, GIV AKT SKÅNE ANSVARIG UTGIVARE: GUNILLA CARLSSON DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION LAYOUT: GIV AKT SKÅNE TRYCK: ARKITEKTKOPIA, MALMÖ SYSAV RETUR ÄR TRYCKT PÅ GALERIEART, ETT SVENSKT PAPPER SOM UPPFYLLER MILJÖMÄSSIGA KRAV. OMSLAG: KASTRIOT ZOGJANI PÅ KS RECYCLING SORTERAR ELEKTRONIKSKROT. Spillepengsrondellen öppen för rafik Änligen är de slu på bilköerna vid rafikplas Spillepengen. Ombyggnaionen har bland anna ge vå 370 meer långa broar över rondellen, som på så sä avlasas. Föruom a rafiken nu flyer smidig ill och från både Sysav och Norra hamnen så har den nya rafikplasen både höj rafiksäkerheen och öka ransporkvalieen för gods- och personrafik. Dessuom har cykelbanan få ny asfal. Spillepengsrondellen är ine bara vikig för Sysav uan också en vikig länk för rafiken ill och från Norra hamnen. God jul önskar Sysav December går for och i åres sisa nummer av Reur vill vi passa på a önska våra kunder och sam arbesparner en rikig god jul och e go ny år! Varje år skänker vi 25 000 kronor ill e välgörande ändamål isälle för a skicka julkor. I år går pengarna ill UNHCR. Sysav engagerar sig i exilfrågan Våra klädkonsumionsvanor är e sor fokusområde, ine bara för Sysav uan hela Sverige. Texilen är en lien del av all avfall oal se, men har en beydande miljöpåverkan, förklarar Ellen Lindblad, projekledare på Sysav, som jobbar med frågor kring åerbruk, åervinning och förebyggande där exil är e av de sörre ämnena. Konsumionsvanor när de gäller kläder är a och o. Någo vi se under flera år är a jus konsumionen av kläder sändig ökar. Därför har Sysav engagera sig i re olika nyligen inlämnade projekanslagsansökningar med exil i fokus, illsammans med flera andra akörer inom regionen och exilbranschen. Går ansökningarna igenom så sarar vi projeken under 2016, säger Ellen Tuff brand umanade Sysavs säkerhe I november faade e av Sysavs ballager med brännbar avfall på Spillepeng eld. Branden är en av de mer omfaande man upplev där. Vi är mycke vana a hanera bränder men ine jus i ballager, beräar Jessica Bemlar, områdeschef Spillepengen, som hade beredskap under helgen. Tack vare goda säkerhesruiner och snabb agerande fick man snar branden under konroll och släcke den så småningom hel. Vi är jäenöjda med vår insas. Vi har e bre konaknä och lojal personal som säller upp de försa var på plas redan efer jugo minuer, innan Räddningsjänsen hunni fram. Krisberedskap fanns också på plas. Givevis finns de allid förbäringsågärder, och nu ureder vi illsammans med Räddningsjänsen hur vi yerligare kan förebygga bränder i framiden. Kresloppsplan med lokal förankring Sysavs nya kresloppsplan för åren 2016 2020, e övergripande måldokumen om hur man gemensam vill jobba med avfallshanering inom regionen, är klar, och anagen av Sysavs syrelse. Den innehåller nya formuleringar med skarpare formulerade mål än idigare, och även gemensamma mål för både Sysav och ägarkommunerna, så a vi får en samsämmighe och ydligare kan samverka illsammans, beräar Krisofer Kvernes, miljö- och kvalieschef på Sysav. De är en bra förusäning för a nå målen. Nu åersår a de 14 ägarkommunerna säller sig bakom den någo som Krisofer Kvernes ser hoppfull på. Sysav och dess ägarkommuner har ju jobba fram de här i e gemensam projek, med en bred förankring också med näringslive i respekive kommun. Vi har vari måna om a nå en bred försåelse, en bred förankring, redan från början. Så chanserna är goda. ARKIV 2 SYSAV / RETUR NR 3.15 VISSTE DU ATT I SVERIGE KONSUMERAR VI SAMMANLAGT NR 3.15 SYSAV / RETUR 3 Ellen Lindblad. ARKIVFOTO: EWA LEVAU 121 000 TON TEXTILIER PER ÅR. 20 PROCENT ÅTERANVÄNDS, 5 PROCENT MATERIALÅTERVINNS OCH 75 PROCENT ENERGIÅTERVINNS.
PÅ BESÖK Den sörsa delen av elekronikskro som kommer ill KS Recycling är osorerad och läggs i sora högar. De är e sor jobb a demonera all för åervinning eller desrukion. Elekronik på hög Från 11000 ill 25000 on elekronikskro per år. På KS Recycling har hösen vari mins sag hekisk och den blir ine mindre inensiv i december när den nya uppgraderingsanläggningen och kopparmagneen ska insalleras. Vi får in 100 on elekronikskro om dagen som ska soreras, säger vd Lena TEXT: ANDERS BEHRMANN Nilsson. EN REJÄL BLANDNING ELEKTRONIK blir de när åervinnings- cenralernas leveranser kommer. Nu läggs all på hög i ankomshallen på KS Recycling innan personalen börjar sorera och demonera. Lena Nilsson, vd på KS Recycling. KS Recycling är e bolag som är samäg av Sysav och av finska Kuusakoski OY. Huvudfokus ligger på insamling, sorering, fragmenering och åervinning av elekronisk urusning och mealler. Föreages sörsa anläggning ligger idag i Norra hamnen i Malmö, och på Spillepeng finns anläggningen för meallskro och fragmenering. Förra månaden sängde Kuusakoski sin anläggning för elekronikavfall i Velanda så all deras hanering hamnade här hos oss, säger Lena Nilsson som är vd för KS Recycling. Så man kan nog säga a de är lie kaoisk jus nu. 100 TON OM DAGEN Lena Nilsson visar oss run i de enorma lokalerna som ligger precis vid foen av den sora Cemenasilon i hamnen. I sora högar ligger alla möjliga sorers elekronik: gamla jock-v-apparaer, bärbara daorer, kaffekokare, elbilar, mikrovågsugnar och liknande. All som lämnas på åervinningscenraler i södra Sverige hamnar numera här. Cirka 100 on om dagen kommer de. Och vi har ine rikig hunni sälla om och få ruin i all, så jus nu sår de saker överall. Med en sor skopa lyfer en hjullasare upp några hundra kilo skro och lägger på e band. Bande ransporerar upp elekroniken ill sorerarna e gäng ruinerade killar och jejer som genas börjar sorera och demonera de olika produkerna. Kablar klipps bor och de olika produkerna soreras uifrån sina egenskaper. På bara några minuer är bande öm och skopan fyller på med ny elekronik. Lie längre bor hamnar de apparaer som måse skruvas isär: v-apparaer, daorer och liknande. SÄLJER VIDARE KABLARNA En del elekronikskro innehåller farlig avfall som kvicksilver, asbes och beryllium. De komponenerna måse as omhand på e korrek sä. Men vi gör ine all själva kablarna säljer vi ill exempel vidare ill andra som har annan urusning för a Mycke elekronikskro innehåller farlig avfall som kvicksilver, asbes och beryllium. 4 SYSAV / RETUR NR 3.15 NR 3.15 SYSAV / RETUR 5
Sorerade och ihoppackade dammsugarslangar i sora balar som ska ill förbränning. PÅ BESÖK Prakikanen Mikael Nilsson demonerar hårddiskar ur daorer. De blir många skruvar varje dag. Mins 100 on julgransbelysning hamnar varje år på sopippen. Hos KS Recycling soreras de i egna högar och säljs ill andra som bäre kan hanera dem. Efer a de gamla jock-v-apparaerna srippas på all elekronik och farlig avfall, plaas plasskale ihop och bunas i sora balar för åervinning eller förbränning. PÅ BESÖK ROLAND KARLSSON, MOHAMMAD MASISA, Bekim Hoxha och Kasrio Zogjani jobbar vid bande där all elekronikskro hamnar. Tempo är hög och de flyger kablar och mealldelar och anna genom lufen i en rasande far. De ansällda får ubildning forlöpande av föreage och de flesa har jobba på KS Recycling i många år. uvinna meallerna i dem, säger Lena Nilsson. Men de mesa som soreras u går ill fragmeneringen på Spillepengen. Där krossas maeriale ner ill småbiar och soreras u beroende på egenskaper. Mycke säljs ill olika smälverk, bland anna i Finland där Kuusakoski har e aluminium smälverk. I slue av åre ska vi uppgradera vår anläggning och bland anna få e skakbord som kan sorera u ickemealliska ämnen. I december får vi en speciell kopparmagne som kan dra å sig de allra unnase kopparrådarna. STORA INVESTERINGAR Den sörsa förändringen kommer förhoppningsvis under 2016 då man avser a invesera i en hel ny fragmeneringsanläggning som kommer a byggas i Norra hamnen. Då kommer all verksamhe a finnas på en och samma plas och KS Recycling kommer a kunna a emo både meallskro och elekronikskro på samma anläggning. De blir enklare för oss då a hålla koll på alling och få srukur. Dessuom ligger vi ju nära hamnen och den sörsa delen av de vi säljer exporeras, säger Lena Nilsson. 6 SYSAV / RETUR NR 3.15 NR 3.15 SYSAV / RETUR 7
UTVECKLING Så mycke CO 2 e * släppe Sysav u 2014: DIREKT KLIMATPÅVERKAN Förbränning av avfall: 220 000 on Så mycke hade släpps u om ine Sysav haf sin verksamhe: Deponering: 390 000 on Övrig: 7 000 on 120 000 on koldioxid mosvarar *Koldioxidekvivalener (CO 2 e) är e sammanväg må på växhusgaser som ar hänsyn ill olika gasers egenskaper. E kilo mean ill exempel påverkar växhuseffeken cirka fyrio gånger värre än e kilo koldioxid. Därför mäer man usläpp och klimapåverkan i CO 2 e. Klimabokslu visar på Sysavs nya Klimabokslue Sysavs ambiion är a regelbunde a fram e klimabokslu för a kunna göra jämförelser och följa uvecklingen i bolage. Syfe med rapporen är i grunden a använda den för a se vad föreage kan påverka och vilka projek som Sysav kan driva för a komma di. Sysav ville också visa sin verkliga klimapåverkan och ine bara de oala usläppe. Klimabokslue har agis fram av de oberoende forsknings- och uredningsföreage Profu och finns a ladda ner på Sysavs hemsida www.sysav.se Sysav har agi fram siffror som visar hur verksamheen fakisk påverkar klimae. I de nyligen färdigsällda Klimabokslue kan man läsa a föreages oala klimapåverkan är posiiv, med andra ord: Sysavs verksamhe minskar klimapåverkan med 120 000 on koldioxid per år, säger Paulina Luedke som är cenral miljösamordnare. TEXT OCH GRAFIK: ANDERS BEHRMANN Usläppssaisik har aldrig vari speciell smickrande för avfallsföreagen i lande. Verksamheerna besår ill sora delar av förbränning av avfall och därmed illhörande usläpp av koldioxid. Sysav ville a reda på vad INDIREKT TILLFÖRD KLIMATPÅVERKAN Ersa alernaiv värmeprodukion: 180 000 on...9 % av Malmös samlade usläpp föreage kunde göra bäre, se vilken verklig klimapåverkan verksamheen har och inom vilken del av verksamheen som påverkan var sörs. Vi såg a vi låg hög på lisan över de värsa usläppsbovarna, men samidig har vi De är den här bien de handlar om skillnaden mellan den blåa och den röda sapeln som visar hur mycke mindre CO 2 e som släpps u ack vare Sysavs arbee. El: 90 000 on Övrig: 33 000 on Alernaiv elprodukion: 205 000 on eller 4,8 månaders allid vea a de vi gör är ill nya för klimae, säger Paulina Luedke. Så isälle för a bara räkna på hur sora de egna usläppen var, räknade man in även indireka usläpp och även vilka usläpp som hade uppkommi om Sysav ine hade funnis. Indireka usläpp är ill exempel från ransporerna som ar avfalle ill våra anläggningar och även usläpp som orsakas av den el som vi använder på vår anläggning. Sysav ville även se vad effeken hade blivi om föreage ine hade funnis. bilkörning (räkna på Malmös dryg 300 000 invånare) SUMMA KLIMATPÅVERKAN: minus 120 000 on Vi ar emo avfall från andra europeiska länder, främs Norge och England, och förbränner de i vår anläggning. Många länder i Europa saknar mosvarande möjlighe a unyja energivärde i avfalle och i sälle läggs de på deponi och avger mean som är en mycke sark växhusgas. Klimabokslue visar allså neoklimapåverkan med hänsyn ill direka, indireka och undvikna usläpp. Då visar de sig a Sysav fakisk minskar klimapåverkan. De finns allså en klimavins med a vi finns. Övrig: 55 000 on eller dryg 125 000 ur och reur-resor ill Gran Canaria Gunilla Carlsson, kommunikaionschef på Sysav Varför ar ni emo avfall från andra länder? För a vi har kapacieen och ledig urymme i vår anläggning a a emo mer avfall. Men köper ni de här soporna? Nej, värom. De är en vanlig missuppfaning. Vi får beal för a a emo och behandla avfall även från and ra länder främs England och Norge jus nu. Är de en ekonomisk fråga? De är både ekonomi och miljö. Länderna vi får avfall ifrån har ine kapacieen a behandla all och de avfall vi ar emo skulle annars ha hamna på deponi. Och deponera avfall uvecklar meangas som är en mycke värre växhusgas än koldioxid. Så alla vinner på de här? Ja. Vi får beal för a a emo avfall och kan energiuvinna de genom a skapa fjärrvärme. Engelsmännen slipper deponera och amosfären slipper en massa onödiga meangaser. Winwin överall. Är Sverige mycke bäre än de här länderna på a behandla avfall? Absolu, vi är opp fem i världen illsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Schweiz. 8 SYSAV / RETUR NR 3.15 NR 3.15 SYSAV / RETUR 9
VAD HÄNDER MED? Bäre kvalie med dubbla slurrypressar A få u så mycke näring och så lie skräp som möjlig ur maavfall är en målsäning för de flesa avfallshaneringsbolag. I år gick Sysavs nya maavfallsanläggning i drif och ack vare a den har dubbla pressar har Sysav lyckas öka sin slurryuvinning och på köpe halvera mängden rejek. De är bara ill a mixa, pressa och använda, säger projekledaren Peer Hansson på Sysav. VAD HÄNDER MED? TEXT: ANDERS BEHRMANN Peer Hansson, projekledare på Sysav. När vi slänger våra poaisskal i den där bruna papperspåsen under diskbänken, är de saren på en lång kedja i avfallshaneringen. Papperspåsen ska slängas i maavfallsunnan och sen frakas den med sopbilen ill Sysav. Men vad händer med soporna där? Den nya maavfallsanläggningen vi har bygg ger oss massor med fördelar jämför med den gamla, säger Peer Hansson. Vi kan pressa effekivare, vi får u mer slurry och vi får mindre rejek ill förbränning. Maavfalle hamnar i en sor ra med vå skruvar som rör sig å olika håll och därmed ransporeras maavfalle ill vå olika banor. De båda banorna är ideniska och går parallell med varandra in ill de vå pressarna, där väskan med all sin näring pressas u ill de som kallas för slurry. PRESSAR EN GÅNG EXTRA Så lång är processen väldig lik den gamla meoden. Men sen ar vi all pressa maerial (rejeken) och skickar de ill ännu en press. Därmed ökar slurrymängden och kvalieen är förbärad med högre TShal (orrsubsanshal), och den åersående rejeken blir bara hälfen så mycke som idigare. Slurryn ger även mer biogas och åerför mer kväve ill åkermarken. Den sörsa vinningen är dock kvalieen på slurryn. Vi vill a de ska vara en sluproduk som är fri från föroreningar som plas, glas och mealler. I sluänden ska slurryn bli biogödsel som ska spridas på våra åkrar och bli en del av kresloppe. Därför vill vi ine ha några föroreningar, säger Peer Hansson. Rejeken som blir över efer den dubbla pressningen går vidare ill förbränning. Har ni sö på några problem med den nya anläggningen? Nej, värom. Den funkar ill och med bäre än förväna. De sörsa problem vi har är den Maavfallsanläggningen Den nya maavfallsanläggningen ogs i drif i år och kompleerar den gamla som är 7 år gammal. Den gamla anläggningen har bara en press och används idag ill a pressa palla livsmedel, exempelvis ugångna mejerivaror som kommer direk från buik. Den nya anläggningen har vå banor och kan därmed pressa dubbel så mycke som den gamla anläggningen: 16 on per imme. 10 SYSAV / RETUR NR 3.15 NR 3.15 SYSAV / RETUR 11
VAD HÄNDER MED? NÄRINGSRIK OCH HÖGKVALITATIV slurry uan en massa skräp. Slurryn skickas ill biogasanläggningen i Krisiansad och förädlas ill biogas och biogödsel. mänskliga fakorn i soreringen. Vi hiar plas, sekjärn och ill och med hässkor bland maavfalle. Skulle man ine kunna pressa avfalle yerligare en gång? Nej, de ror jag ine. De rejek vi får u är väldig orr. Den slurry som uvinns ur maavfalle samlas upp i vå enorma ankar och säljs ill C4 Energi i Krisiansad där den blir ill biogas och biogödsel. Sysav har under en id haf planer på a bygga en egen biogasanläggning, men de planerna ligger numera på is. Vi har ine beslua a ine bygga en anläggning, men vi har besäm oss för a avbrya upphandlingen av bygge, säger Sysavs vd Peer Engsröm. Upphandlingen överskred yvärr vår budge, men sen har de ju också visa sig a de ine finns någon eferfrågan på mer biogas jus nu. De behov som finns på marknaden inom främs bussrafiken är redan äck och även om vi skulle bygga en egen biogasanläggning så skulle de ine innebära a de producerades mer biogas bara a den befinliga produkionen skulle flya hi. Men de skulle väl innebära beydlig färre ransporer? Jo, men om man säller klimabelasningen av ransporerna jämför med vilken belasning de innebär a bygga en hel ny anläggning så är ransporerna näsan försumbara i sammanhange. Från maavfall ill biogödsel Rejek El Maavfall Press 2 Slurry DET SOM BLIR ÖVER efer pressningen kallas för rejek och går ill förbränning. Efersom avfalle pressas vå gånger är rejeken numra mycke orrare och läare än föru. Rejek Biogasanläggning Förbränningsanläggning Värme Press 1 Maavfall körs ill Sysav Biogödsel Slurry Biogas ILLUSTRATION: CAROLINA EKSTRÖM I november började de nya vågkorssyseme a användas full u på Spillepeng i Malmö. Syseme innebär snabbare hanering för chaufförerna vid både invägning och uvägning och för kunderna innebär de a de via Mina sidor kan ladda ner dealjerad daa över vad de har lämna. Reur og sig u och frågade några av chaufförerna: Vad ycker du om de nya vågkoren? Ian Robers, IL Recycling De funkar bra. Jag har med mig en las med brännbar och de är bara a rycka in rä. Jimmy Nilsson, Malmö LBC Haha, jag ve ine ännu. De är försa gången jag är här sedan de nya syseme infördes. Men jag ror ine de kommer a påverka oss chaufförer speciell mycke. Fredrik Hyllberg, Ohlssons De ar en sund innan man van sig vid hur man ska rycka, men de blir nog bra. Soffe Mindal, Sia De går snabbare a väga in nu, men de finns saker som de kan göra framöver som skulle göra de ännu smidigare. Andreas Luger, Akka Jag hade lie problem igår. De fungerade ine rikig som de skulle, men så är de allid i början. Men de kan bli bra på sik. Anders Nilén, Henrikssons kranbilar Jag ycker a de funkar bra, bäre än förväna fakisk. De är ju allid lie srul med nya sysem, men för mig har de gå bra hiills. Vågkoren TEXT: ANDERS BEHRMANN De nya vågkorssyseme innebär a chaufförerna själva knappar in vilken kund de kör för, vad de har med sig och om de ska märkas på någo speciell sä på kvio. När all är igång och inkör är poängen a chaufförerna enkel ska kunna sköa in- och uvägning själva. Den som är kund hos Sysav får en inloggning ill Mina sidor Föreag där man kan häma dealjerad saisik över produker, avfall och jänser, sorera efer adress eller idsinervall. Saisiken kan också laddas ner som en excelfil eller en pdf. 12 SYSAV / RETUR NR 3.15 NR 3.15 SYSAV / RETUR 13 PÅ GÅNG
PÅ GÅNG Kronikan ANNA VILÉN KOMMUNIKATÖR Billig eller dyr? De här med Four Fi Challenge väcke många ankar. Fas jag själv har vari med och uforma kampanjen blev jag förvånad över hur mycke en vecka med begränsa anal plagg påverkade mig. De är ill a börja med väldig skön a gå upp på morgonen och vea vad man ska ha på sig! Sen slogs jag av hur lie av min (ganska omfaande) garderob jag egenligen använder. Sådär fem procen skulle jag ro. Och resen bara hänger där, ganska onödig fakisk. En vecka som fourfier har få många a reflekera över kvalie på plagg, och bli förfärade när de änker på hur osannolik billig de är a handla i kedjorna. Kläder har aldrig vari så billig som de är nu. Vi lägger ungefär lika mycke pengar på kläder nu som vi gjorde för 10 år sen, men köper 40 procen mer. Allså: samma pengar, fler plagg. Hur kan de vara möjlig a illverka yg, sy, ransporera och sälja en -shir för 59 kronor och gå med vins? Man undrar vad de beror på och änker a någon annan har beala. För så är de. BÅDE PAULINA LUEDTKE OCH ANNA VILÉN har anagi umaningen som de sarade a bara använda fyra plagg under en vecka. Framgång för fyra plagg på en vecka Sysav har agi klive in i modevärlden. Med umaningen Four Fi Challenge har man lyckas få fashionisas och modebloggare a ifrågasäa sin klädkonsumion. Vi har ju som mål a halvera mängden exil i resavfalle ill år 2020, så de är bra om vi kan få folk a änka ill, säger Anna Vilén, Sysavs kommunikaör, som gäsa morgonsoffan i TV4 med anledning av kampanjen. A slänga kläder och exil är på miljön. Och varje år hamnar åa kilo exil per person i soporna. Umaningen Four Fi Challenge, som pågick från augusi ill november i år, handlade kor och go om a lära folk shoppa och klä sig mer klimasmar. Reglerna för umaningen var enkla: Använd endas fyra plagg TEXT: ÅSA LEMPERT under en vecka (undanage underkläder, räningskläder och evenuell arbesuniform). Och så den smara wisen: Inspirera och umana andra genom a dela dina oufis i sociala medier. LÅNGT ÖVER FÖRVÄNTAN Genomslage har blivi lång över förvänan, och kampanjen Nyfiken? Fler smara ips för hållbar klädkonsumion får du på fourfichallenge.se. Kika gärna närmare på bildflöde på insagram, sökorde är #fourfichallenge. Så änke Paulina Jag valde klädesplagg som kan användas i många olika kombinaioner som en unika som fungerade som opp illsammans med jeans och som klänning med srumbyxor ill. Och sae jag en röja över den så blev de en kjol. Sen kan man göra mycke med accessoarer jeans och en schys svar opp blir avslappna med sneakers ill, och feslig med pumps isälle. har nämns i flerale medier, le ill en inervju TV4:s morgonsoffa och en handfull prisnomineringar. Vi har nå u ill så sora målgrupper med de här, beräar Paulina Luedke enusiasisk. Hon är cenral miljösamordnare på Sysav, som precis som flera andra av hennes kollegor är både miljönörd och fashionisa. Kampanjen handlade om a skapa medveenhe. Och för a bli medveen så behöver man umanas lie man börjar änka ill och ifrågasäa, vilke skapar ringar på vane. Tanken a umana sig med färre plagg hade gro e ag när hon illsammans med kommunikaören Anna Vilén (läs hennes gäskrönika inill!) och en annan kollega började spåna kring ämne. Spånande ledde ill en kampanjsaj, och med faci i hand usenals delagande four fiers. MOTIVERAR BÄTTRE KÖP Själv har hon genomför den nyligen avsluade umaningen re gånger. Och lär sig en hel del på kuppen: Nu änker jag ill mer innan jag köper kläder, och moiverar mig ill a köpa bäre saker. Jag köper hellre få dyrare plagg som håller länge och går a använda på många olika sä. Bonusen är a de blir enklare och a man sparar id. När de är rikig billig för oss har de så någon annan dyr. Ofas både miljö och människor. Och de gäller ju ine bara kläder. Många andra produker, framförall ma, kan också vara missänk billig. Och om man änker efer känns de lie kymig a äa grejer som man ve har framsälls på de absolu billigase vise. Jag har besäm mig för a använda den mak jag har som konsumen och handla av de verksamheer jag gärna vill ska finnas kvar. Om man som jag ycker a de är orolig ris a innersan dör ill förmån för sora köplador uanför san, så får man fakisk södja de man gillar. Små buikers exisens är givevis beroende av a folk handlar där! Och jag vill ju a de ska forsäa finnas roliga småbuiker, fiskehoddor, osbuiker, orgmarknad med närproducerade grönsaker och andra små verksamheer. De är klar a de är lie dyrare. Och ar lie mer id. Men man behöver kanske ine handla så mycke Ine änka volym uan kvalie. Och verkligen uppskaa de man köper. Och gör man de blir effeken a man vårdar de man har, och äer upp de man köp. Med mindre avfallsmängder som naurlig följd. 14 SYSAV / RETUR NR 1.15 3.15 NR 3.15 1.15 SYSAV // RETUR 15
Indusri AB Box 503 44, 202 13 Malmö GIVAKT.SE I FRAMTIDEN FINNS DET INGA SOPOR Ingen ve hur framiden kommer a bli. Men vi ve vad vi vill. Och vi ve a saker som kan kännas svåra a uppnå är möjliga a förverkliga. Hur ve vi de? För snar 40 år sedan, när vår verksamhe sarade, gick näsan 100 procen av de avfall vi og hand om ill deponi. 2014 års deponering landade på 1,8 procen. Och vi vill vidare. Vi änker forsäa a uveckla avfallshaneringen och bli ännu bäre på a åervinna de avfall som uppsår. Därför esar vi hela iden olika sä a åervinna nya frakioner. Framför all vill vi bidra ill a avfallsmängderna minskar och underläa alla yper av åeranvändning genom kommunikaion och påverkan. Jus nu uvecklar vi olika sysem för åeranvändning och ureder möjligheerna för mer läillgängliga åervinningscenraler inne i säder. All för en framid uan sopor. www.sysav.se