PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27



Relevanta dokument
Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Leonards plåster kvalitet i sagostunden Enkät - nuläge 2016

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Välkomna till Midgårds förskola!

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsredovisning

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

Informationsbrev oktober 2015

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Kvalitetsrapport

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Lingonets kvalitetssäkring

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Kommunikation genom fåglar

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Budget: Hade inte tillräckligt underlag, budgeten tas 6 november istället.

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Bakgrund och frågeställning

Inskolning. med tanke på genus

Kvalitetssammanfattning Sallerup

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nätverksträff Baby Space i Borås

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Handlingsplan 2012/Förskola

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT fö rskölör Kramförs nörra. 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Verksamhetsberättelse Sparven

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan 2015/2016

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Kvalitetsredovisning 2012

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Orange Centrals Förskola

Myran. Teamplan Ht Vt Amila Palalija, Lena Thorin och Susanne Rådberg

Brev för v.37. Eslövs museum. F-1:or med Sara Kuseta

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Kundundersökning 2017, Obbola bibliotek

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Senast ändrat

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Källbacken

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Transkript:

Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE Margaretha och jag träffades flera gånger antingen på biblioteket eller på Gräsö förskola för att arbeta fram projektskissen/ planen (bilaga 1). På Gräsö förskola arbetar även Annika, Inger och Gaby som jag känner sen tidigare och också har bra kontakt med. Jag har där blivit förevisad de mycket trevliga lokalerna. Det har varit roligt att ha med böcker till förskolan som present ( En bok för alla som biblioteket säljer sen många år tillbaka ) och jag har deltagit i barnens vardag med lunch och sagostund osv. Allt för att kunna bli ytterligare en vuxenresurs och trygghet för barnen. På biblioteket har vi setts innan öppettider då jag arbetar ensam på heltid förutom att det finns en lönebidragsanställd, Elisabet, 10 tim. per vecka. Vid biblioteksbesöken med barnen har vi bekantat oss med biblioteket, pratat om nyutkomna böcker, lånat och läst tillsammans. Barnen har gjort en egen utställning, som lockat föräldrar och far och mor- föräldrar att komma och titta. Under Öregrunds kulturdagar i februari gick vi på vernissage på biblioteket. Östen Andersson har skrivit en bok om sin mamma Annas uppväxt på Gräsö för cirka 80 år sedan. Med 36 inramade tavlor målade i akvarell har Stig Bergvall illustrerat hur det var att vara barn förr. Anna-Lena visar barnen Stig Bergvalls akvareller om Anna från Gräsö.

Sagostund vid kakelugnen I samråd med Margaretha och hennes arbetskamrater har böcker till bokpåsarna inköpts via BTJ med pengar från Statens kulturråd samt En bok för alla från vår egen försäljning. Välsydda påsar har tillverkats av Kristina Torstensson, Österbybruk. Barn och föräldrar kunde börja låna hem bokpåsarna från hösten 2006. - Du Maggan sa Filip 5 ½ år - Det är bra att vi får låna hem bokpåsar. - Det är bra böcker i dem. Bokpåsarna har blivit väldigt populära och lånade.

Våren 2005 fick föräldrarna hem en beskrivning av projektet med inbjudan till teaterföreställning, se bilaga 3. Sedan dess har vi haft ytterligare två välbesökta föreställningar. På förskolan jobbar man kontinuerligt med språkskoj. Vilket härligt ord! Det består av rim och ramsor,mungympa, läxbok med ritsagor och ramsor samt knacka på ryggen och gissa vem det är. Annika gör en lådsaga tillsammans med barnen. Ritsagor är väldigt roliga. Sagorna kan läsas och ritas Nästan hur många gånger som helst. Här ritar Fanny, Margaretha läser och assisterar.

Under detta läsår har en nyligen pensionerad förskollärare varit mormor på torsdagar för barnen och läst sagor på förskolan. Jag har lärt känna Anita Hedman på biblioteket och hon nappade villigt på förslaget. Detta har varit något som jag länge velat göra sen idén om Allas barnbarn kom för flera år sedan. De av barnen som 2006 fyllde tre år fick ett brev hem med inbjudan till sagostund och en bilderbok som gåva, se bilaga 2. Brevet delades ut den kväll i höstas då jag deltog på föräldramöte på Gräsö. Vi samtalade om glädjen att läsa med barnen och jag gav dessutom lästips. Viktigt att få träffa föräldrarna och bli ansikten för varandra. REFLEKTIONER Vi ville få igång ett samarbete som vi tror kan bli ett fortsatt bra samarbete för barnens språkutveckling. Vi är i huvudsak nöjda eftersom vi har jobbat efter de ramar och förutsättningar vi har och har gett oss själva. Därför är långsiktigheten viktig, något som vi varit fullständigt överens om. Vi har blivit mer medvetna om hur och vilka ord vi använder tack vare projektet. Vi har i vardagen fokuserat på språket och det har känts kul. Det blir som en lek och konst. Flera av föreläsningarna har inspirerat stort, likaså val av litteratur av våra handledare. Bokpåsarna blev en succé. Gräsö har ju färjeförbindelse med Öregrund och många av barnen har två mil till sin förskola och med arbetande föräldrar kan det många gånger vara svårt att ta sig tillbaka till Öregrund och biblioteket sen man kommit hem på kvällen. Urvalet av böckerna har också uppskattats av barn och föräldrar. Positivt är att barnen fått biblioteksvana. I början gick Margaretha med några barn men nu kommer lika ofta alla innan vi öppnar. Det har blivit en utflykt till Öregrund och vi har märkt på barnen att de känner sig hemma på biblioteket nu och trivs och har efterhand lärt sig hur man uppträder. Vi tränar mycket på våra namn och det är viktigt. Lisa, fem år, brukar fråga: Är det inte dags att gå till biblioteket nu?! Barnen växer när de får ha egna utställningar för att inte tala om Fredriks stolta pappa som satte upp sina pojkar i utställningen i montern! Med den tidigare beskrivna utställningen om barndom förr har det känts väldigt stimulerande att reflektera om nu och då tillsammans med barnen. Barnens egen utställning: Tomtemaskerad

Mormor Anita är jättelyckad! Barnen välkomnar henne med glädje och vi får ha lite småprat när hon är på biblioteket och väljer böcker. Hon har intresserat följt barnen och sett att språkutvecklingen gått framåt under året. Mormor Anita väljer böcker till sagostund Nu jobbar vi på och tar tillvara våra nya rutiner och arbetssätt. Till hösten ska vi få rektorerna att anordna en halv studiedag med vår favoritföreläsare Lisa Henriksson. Margaretha har lovat att efter Lisas råd tillverka en teaterdocka varje år så att det blir 15 stycken efter 15 år! Jag har beställt nya bokpåsar och böcker och ska utvidga projektet till Öregrunds förskola där jag nyligen fått en spännande kontakt. Samarbetet mellan Gräsö och Öregrunds förskolor är också tänkt att förstärkas och jag vill att biblioteket blir en viktig länk i detta arbete. På Biblioteket kan man göra mycket - Varför inte bygga en koja

Bilaga 1 Projektskiss Leka Språka Lära Nuläge Samarbete finns sedan tidigare mellan Tärnans förskola på Gräsö och biblioteket i Öregrund. Det nyss påbörjade projektet LSL gör att vi utökar samarbetet och gör det mer genomtänkt och planerat. Detta för att nå vårt gemensamma uppdrag att stimulera barns språkliga utveckling. Vad? Hur? När? Var? Regelbundna biblioteksbesök från förskolan med samvaro och presentation av nya böcker. Bokpåsar - biblioteket packar väskor med böcker för olika åldrar. Dessa ska finnas på förskolan att ta hem för läsning från och med hösten 2006. Sagostund på biblioteket - ibland dramatiserade av Margaretha. Troligen en gång i månaden på fredagar. Teaterföreställningar på biblioteket och förskolan via kulturkontoret en gång per termin. Till biblioteksföreställningarna görs speciell inbjudan till barn och föräldrar. Utställningar av förskolans temaarbeten på biblioteket. Just nu finns en utställning om trollmaskerad där barnen porträtterar sig själva. Gräsö skolas 5-6-or läser biblioteksböcker för förskolans 4-5-åringar varje vecka. Språkskoj. Förskolans 5-6-åringar har två gånger/vecka språkskoj med rim och ramsor, mungympa, tungövningar, ramsläxa och ritsagor. Allas barnbarn ett projekt via En bok för alla. En mormor kommer till förskolan och läser för barnen. Treåringarna inbjuds till biblioteket för en egen liten sagostund och bokgåva. Anna-Lena deltar i föräldramöte i höst och pratar om läsglädje och ger boktips. Varför? Vi vill ha ett gemensamt samarbete i det vardagliga arbetet till gagn för barns språkutveckling. Vår målsättning är: att ge barnen upptäckarglädje och läsiver i böckernas värld

att barnen ska uppleva biblioteket som en oas redan som små att barnens möte med äldre generationer ska ge social träning och respekt för andra att träna barnen att anpassa sig till olika miljöer och situationer att barnens arbeten lockar nya besökare till biblioteket att bokkunskapen förstärks hos såväl barn som förskole-/bibliotekspersonal För oss är detta ett långsiktigt och spännande arbetssätt där både barn och vuxna ska känna sig delaktiga. Öregrund och Gräsö 2006-09-19 Anna-Lena och Margaretha

Bilaga2

Bilaga 3