PROGRAMFÖRSLAG. Struktur. Kulturmiljö. Ovan: Gamla Zoologen. Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor

PROGRAMFÖRSLAG het och att byggnaderna tydligt annonserar funktionerna av publik verksamhet. Lingvisthuset (Romanska institutionen) och Gamla zoologen är båda rödmarkerade i bevaringsprogrammet, liksom murar och staket vid Gamla zoologen. Trädgårdsmiljöerna är också markerade i bevaringsprogrammet. Byggnation på gång Zoologen och Zoofysiologen vid Helgonavägen håller på att byggas om och till i två till fem plan som dockar till Zoologen för Humanist- och Teologifakulteten. Byggnaden ska heta LUX. Tillbyggnaden ska få entré mot Helgonavägen och bibliotek samt café i bottenplan mot Sölvegatan, och med norrfasad mot den planerade gatan i Klinkgatans förlängning åt sydost till Sölvegatan. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar 2014. Byggnaden kommer att innehålla bibliotek och café. Helgonavägen kan eventuellt byggas om för att koppla den nya anläggningen LUX till SOLcentrum och på så sätt samla dessa kring ett gemensamt torg. Struktur Kulturmiljö Ovan: Gamla Zoologen Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 49

PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Utbildning och blandad stad Delområdet Delområde H Helgonabacken Delområdet innehåller Universitetsbiblioteket i parken Helgonabacken med omgivande byggnader med varierade funktioner, Biskopshuset, byggnad 24 (Valvet, Medicinhistoriskt museum), 22 (Hudhuset), 23 (Rehab), 32 (Reumatologen), Skissernas museum samt delar av SOL. Området är spännande med tegelvalv och torn och har parkmiljöer och en mänsklig skala. Kunskapsstråket går genom parken. Stadsmiljö Det viktigaste i detta delområde är att bevara och utveckla parken Helgonabacken. Helgonabacken är unik. Det är viktigt med ett kontinuerligt underhåll, punktvis upprustning och en strategi för förnyelse av det äldre trädbeståndet. Den västra och norra delen av området kan utvecklas med nya funktioner när sjukhuset lämnar dessa vackra gamla byggnader. Här kan helt nya funktioner som t ex bostäder och utbildning ta över. Dessutom finns möjlighet till viss förtätning. Illustrationsplan Nya måttligt stora byggnader kan tillåtas i delområdets västra delar, norr om byggnad 24 (Valvet) och norr om byggnad 23 (Rehabhuset). Nya byggnader kan kontrastera mot befintliga byggnaders karaktär men ska ansluta till skalan och bibehålla närheten mellan universitet och stad. I planeringen av dessa byggnader är det viktigt att nya portar tas upp under förbindelsegångarna så att Allhelgona kyrkogata och kvarteret Paradis kopplas starkare till nya byggnader vid Valvet, Helgonabacken och Universitetsbiblioteket. När byggnad 32 (Reumatologen) i norr får en ny användning bör entréer vändas söderut mot parken och angöras från Helgonavägen. Reumatologens damm och trädgård kan förbli en tillgång för byggnaderna på ömse sidor och samhörigheten med Helgonabackens dammar bör göras tydligare. Kunskapsstråket genom Helgonabacken Helgonavägens del i nord-sydlig riktning tas bort och görs om till ett attraktivt och rofyllt parkrum med gångväg. Parkeringsmöjligheterna tas bort och angöring till UB kopplas istället till Lasarettsgatan. När sjukhuset lämnar de södra delarna av sin fastighet begränsas tillfarten under valvet mellan byggnad 32 (Reumatologen) och byggnad 22 (Hudhuset), och byggnaderna ska angöras från Helgonavägen. Det är viktigt att när nya byggnader läggs till, ändå behålla den samlade ytan med stora träd och utveckla Helgonabackens parkvärden. Parken är mycket uppskattad och dess storlek gör den till stadsdelens viktigaste gröna lunga. Helgonavägen ska utformas så att den inkräktar minimalt på parken. Omgivande förgårdsmark, reumatologens damm och Skissernas museums skulpturpark m m 50 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG ska, som den delvis gör idag, höra ihop med parken och allt upplevas som en samlad lummig oas. Det är viktigt att parken upplevs sammanhängande hela vägen runt Universitetsbiblioteket. Struktur Kunskapsstråket leder genom parken och mötesplatser bör förstärkas i parkens östra delar. Söderut kan stråket utvecklas genom att det går att nå kvarteret Paradis både öster om Valvet som idag, och under förbindelsegångarna genom de nya portarna. Kunskapsstråket fortsätter norr om SOL på Helgonavägen in i delområde G. En ny gångförbindelse bör undersökas i anslutning till Biskopshuset och Skissernas museums lastgård. Med en ny gångväg som tar sig genom häcken i detta hörn av Helgonabacken kan en stig utvecklas genom institutionsträdgårdar parallellt med Biskopsgatan ända fram till Botaniska trädgården. Kulturmiljö Detta delområde hyser i stort sett bara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Biskopshuset, Universitetsbiblioteket UB I, 32 (Reumatologen), 22 (f d Medicinska kliniken, nu Hudhuset), 23 (f d Kvinnokliniken, nu Rehabhuset) och 24 (Portvaktsbyggnad och förbindelsegången, nuvarande Valvet), är alla rödmarkerade i Bevaringsprogrammet. Dessa byggnader ska bevaras. Universitetsbiblioteket är skyddat som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Förändringar kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. 22 23 32 Kulturmiljö Parken Helgonabacken är mycket skyddsvärd och bör inte minskas eller exploateras. Den är en del av det gröna bälte av institutionsparker som omger den medeltida staden. Detta gröna bälte pressas på flera platser och ny bebyggelse planeras som sammantaget kan minska dess tydlighet, kulturhistoriska värden, dess upplevelsevärden och biologiska värden. Den nya bebyggelsen mellan UB och Allhelgonakyrkan inkräktar på de gröna trädgårdsrum som har ett historiskt funktionellt samband med sjukhusmiljön. Det får konsekvenser för kulturmiljön om dessa mellanrum blir för små. Ett nytt arkiv i flera plan som en tillbyggnad till Universitetsbiblioteket håller på att utredas. En varsam om- och tillbyggnad kan bli aktuell som utformas så att den påverkar parken så lite som möjligt. En ny entré som kompletterar huvudentrén och café med uteservering ska placeras åt öster så att den stärker Kunskapsstråket. Förslaget innehåller även en ombyggnad av den nordöstra delen av befintligt bibliotek. 24 Nedan till vänster: Nytt arkiv vid Universitetsbiblioteket, skiss i vitt och blått (glas), Sweco Nedan: Helgonabacken och UB I Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 51

PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Vård Sekundärt utbyggnadsområde för sjukvården Vilket innebär att avvägningarna mellan vårdintresset och kulturmiljöintresset ska ske i varje detaljplan. Delområdet Delområde I Sjukhuskvarter söder om Centralblocket Här ligger byggnad 30 (Kvinnokliniken), 33 (Ögonklinik A) och 38 (Ronald McDonalds hus) samt byggnad 31 (Rosa kiosken). Området ligger söder om och i anslutning till Centralblocket. Här kan byggnader ersättas av en ny bebyggelsestruktur för modern vård. Även här kan effektivare samband skapas till det centrala sjukhuskvarteret. Stadsmiljö Viktigast i delområdet är att entréförhållanden, bottenvåningarnas fasader och förgårdar längs Klinikgatan skapar ett trevligt stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist. Det ligger i anslutning till Centralblocket och kan både behålla attraktiva befintliga miljöer och utvecklas med nya byggnader. Byggnaderna längst österut i delområdet bör bevaras och ge sjukhusområdet en varierande skala. De bildar en mjuk övergång mot omgivningen vid LUX och den nya infarten från Sölvegatan. I den västra delen kan nya rationella byggnader ersätta byggnad 30 (Kvinnokliniken). I delområdets sydvästra hörn, i korsningen Kioskgatan/Lasarettsvägen finns idag en låg byggnad, Rosa kiosken. Små byggnader har ett särskilt värde och denna funktion behöver Rosa kiosken och byggnad 30 Illustrationsplan 52 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG finnas i området. En ny rosa kiosk föreslås, kanske i ett annat läge. Kulturmiljö Det får konsekvenser för kulturmiljön om byggnad 33 (Ögonklinik A, 1942) röd i Bevarandeprogrammet eller byggnad 32 (Reumatologen) västra delen, Överläkarvillan 1927 röd i Bevarandeprogrammet, rivs. Byggnad 33 (Ögonklinik A) med trädgårdsrummet söder om är en byggnad med stora arkitektoniska värden. Ett bevarande är även lämpligt för att visa sjukhusets utveckling under 1940-talet. Den exteriört sett välbevarade Överläkarvillan bör bevaras då den visar hur man blandade boende och verksamhet i vården i en tid före modernismens funktionsuppdelning. Reumatologens damm har ett samband med Helgonabackens historiska dammanläggningar. Dammarna bör bevaras och stärkas eftersom de samverkar för att ge en behaglig miljö och en påminnelse om klostrets en gång vattenrika bebyggelsemiljö. Struktur Kulturmiljö Uteplatsen vid byggnad 30 (Kvinnokliniken) 31 30 33 38 Byggnad 33 (Ögonklinik A) Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 53

PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Vård Sekundärt utbyggnadsområde för sjukvården Delområdet Illustrationsplan Delområde J Sjukhuskvarter sydväst om Centralblocket Kvarteret innehåller byggnad 13 (onkologiska kliniken), 27 (infektionskliniken), del av byggnad 18 (Psykiatrihuset) och byggnad 29 (Barnhälsovårdshuset, f d Epidemisjukhusets administrationsbyggnad). Delområdet kan kanske i framtiden få en ny bättre koppling till staden med en koppling, en gång- och cykelväg, längs södra kanten intill fastigheten Eskil 3 och vidare in till Kioskgatan. Detta skulle i sådant fall innebära en rivning av delar av byggnad 18 vilket inte är aktuellt nu. Detta kvarter bör behålla flera befintliga byggnaderna längs Lasarettsgatan och Getingevägen men kan omvandlas i mitten. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta område är att kvarteret är en del av sjukhusets framsida mot Getingevägen och att den innehåller en gångoch cykelkoppling till Kioskgatan. Delområdets förhållande liknar på många sätt delområde Bs men det har ett något mer perifert förhållande till Centralblocket. Här kan Onkologen utvecklas och flera nya byggnader placeras. Befintliga byggander behålls mot gatorna Lasarettsgatan och Getingevägen vilket gör att ny bebyggelse i mitten kan utformas friare. Det skulle vara fördelaktigt om gång- och cykelkopplingen till Kioskgatan. Gatan skulle kunna vinklas så att den blir en förlängning av Karl XII-gatan. En öppning i bebyggelsen mot Getingevägen här ger sjukhusområdet bättre koppling till stadens övriga gatunät och cykelvägnät. Kioskgatan kan i framtiden bli den södra gränsen för sjukhusets verksamhet. Kulturmiljö I delområdet finns byggnad 29 (f d Epidemisjukhusets administrationsbyggand, där idag bedrivs barnhälsovård), röd i Bevaringsprogrammet, 27 (Infektionskliniken), föreslås rödmarkeras, samt västra delen av sjuksköterskehemmet invid Getingevägen, idag en del av byggnad 18 (Psykiatrihuset), föreslås bli svartmarkerad. Det är viktigast att byggnad 29 (f d Administrationsbyggnaden) bevaras. Den är även mycket betydelsefull för Getingevägens gaturum. Oasen Onkologens damm Dammen med sin fina växtlighet vid byggnad 13 (Onkologen) är ett fint parkrum och mikropark som speciellt bör lyftas fram. Den är en oas intill kompakta sjukhusbyggnader som förutom att den samlar dagvatten ger platsen ett skönhetsvärde. Den bör skyddas och avskärmas från spårområde och cykelväg, med en tät häck t ex. Byggnation på gång Onkologens nya byggnad för strålbehandling kommer att ligga 54 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG strax söder om byggnad 13, den nuvarande strålbehandlingskliniken. Byggnaden blir i fyra våningar ovan jord. Byggnation pågår och beräknas klar 2014. Den nu planerade strålkliniken skulle t ex kunna byggas ut i ytterligare ett kvarter. Denna byggnation är ett exempel på att inom sjukhusområdet pågår byggnation av stor omfattning som planerades före detta långsiktiga strategiarbete initierades. Struktur Kulturmiljö 29 27 20 Ovan till vänster: Byggnad 29 ut mot Getingevägen Nedan till vänster: Onkologen, visionsbild av ny byggnad för strålbehandling, White arkitikter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 55

PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Blandad stad, kyrka och församlingshem Delområdet Delområde K Allhelgonakyrkan och äldre sjukhusbyggnader norr om kyrkan Kvarteret som innehåller Allhelgonakyrkan, församlingshem samt del av fastigheten Eskil 7, som innehåller del av byggnad 18 (Psykiatrihuset, före detta Sjuksköterskehemmet) samt fastigheten Eskil 3 (f d orgelfabrik). Kvarteret utgör programområdets sydvästra hörn. Stadsmiljö Detta är en mycket strategisk plats och vägskäl i Lund. Lunds gamla infart Norrtull ligger här och Kävlingevägen och Getingevägen går ihop. Dessutom mynnar Sankts Lauretiigatan och Allhelgona kyrkogata ut i Norrtull. Det viktigaste är att platsen behåller känslan av att det är här vägarna möts vid infarten till det historiska Lund. Det är viktigt att kunna korsa gator och spårvagnsspår på flera platser i detta vägskäl. Allhelgonakyrkan med sitt spetsiga torn är ett landmärke. Det är viktigt att kyrkan behåller sin framträdande position i stadsbilden. Den öppna gröna platsen med kyrkan i mitten är avgränsad av byggnader som bildar mur framför sjukhusområdet. Det gör platsen till en egen enklav. Angöringen med bil till delområdet sker idag från Getingevägen. Detta kommer att behöva ändras när Getingevägen trafikeras av spårväg. Angöringen till kyrkan och församlingshemmet kan ske från Allhelgona kyrkogata men angöringen till Eskil 3 och Eskil 5 kan bli svårare att lösa. Om dessa två fastigheter inte kommer att ha anknytning till sjukhuset eller kyrkan finns ingen naturlig angöringsväg. Allhelgonakyrkan Illustrationsplan 56 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG Kulturmiljö Det får konsekvenser för kulturmiljön om Stall, kemisk fabrik, orgelfabrik 1859, 1881 på fastigheten Eskil 3, ny i Bevaringsprogrammet och föreslås bli röd, rivs. Bebyggelsen på Eskil 3 består delvis av äldre traditionella hus med fasader i puts och handslaget gult tegel. De utgör rester av den bebyggelse som växte fram längs med infartsvägarna till Lund. Byggnaderna är, bortsett från Biskopshuset, de äldsta i området. Byggnadsskicken, byggnadsmaterialen samt de historiska funktionerna, fristående från lasarett och universitet, berikar miljön och bidrar till mångfalden i uttryck och berättelser. En innehållsrik kulturmiljö blir långsiktigt mera hållbar än en förenklad. Den överjord förlagda kulverten utgör en tydlig inramning till Allhelgonakyrkans tomt och en skiljelinje mellan kyrka och sjukhus som existerat sedan kyrkan byggdes 1889-91. Om förbindelser i denna mur behöver göras bör de förläggas i ett nordligt läge där det är skymt bakom kyrkan och församlingshemmet. Struktur Kulturmiljö Kyrkotomten runt Allhelgonakyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen. Väsentlig förändring kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. 18 Till vänster: Byggnad 18 (Före detta sjuksköterskehemmet Nedan: Norrtull Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 57

PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Utbildning och torg Delområdet Delområde L Norra delen av kvarteret Paradis Här ligger idag en parkeringsplats mellan Pedagogen och Teologen samt en jordkällare/islada bakom en tegelmur. Området är en baksida i kvarteret Paradis. Det kan omvandlas till framsida och en viktig entré till kvarterets. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta delområde är att ett attraktivt entrétorg skapas mellan valven på Allhelgona kyrkogata. Det ska bli huvudentrén till hela kvarteret Paradis. Med öppningar under förbindelsegången norr om gatan får torget tvärgående rörelser och det kan bli en mycket attraktiv och trevlig mötesplats med busshållplats i mitten. Inom kvarteret Paradis finns utvecklingsmöjligheter trots den redan täta miljön. En komplettering kan ske med en ny byggnad med reception, kontor och studiecenter för S-fakulteten. Det ger kvarteret en tydlig entré och adress samt ger kvarterets inre en skyddad plats i bra väderstreck. Entrétorget och ett nytt valv ska bidra till att utveckla närheten mellan universitet och stad. Kulturmiljö Detta är det gamla lasarettsområdet och det innehåller flera byggnader som är kulturhistoriskt intressanta. Staket och avläsbara gränser bidrar till förståelsen för miljöns historiska förankring, till suggestiva och upplevelserika rum. Passager kan ordnas utan att staket behöver avlägsnas i sin helhet. Nya byggnader planeras på befintlig markparkering och över en jordkällare/islada. Den planerade bebyggelsen i kvarteret Paradis är förenlig med bevarandet av kulturvärden. Den delvis underjordiska isladan skall dokumenteras innan den rivs. Allhelgona kyrkogata mellan valven Illustrationsplan 58 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG Planer på gång Skisser på en ny byggnad inom kvarteret Paradis, Studiecentrum för S-fakulteten, visar en byggnad i tre till fem våningar som är indragen från Allhelgona kyrkogata så att ett entrétorg bildas mellan valven på den plats som idag är parkeringsplats. Byggnaden ska koppla ihop befintliga lokaler och innehålla läseplatser, restaurang/ café, reception och kontorslokaler. Det viktiga är att öppna upp området vid Allhelgona kyrkogata och skapa en tydlig entré från norr till kvarteret Paradis men även bättre kopplingar till fots och med cykel norrut mot Universitetsbiblioteket. Struktur Kulturmiljö Ovan till vänster: Ett attraktivt torg kan skapas som når över Allhelgona kyrkogata mellan valven med upphöjd enhetlig beläggning och markerade cykelbanor. Platsen kan förändras från en baksida till kvarteret Paradis huvudentré. Till höger: Studiecenter för S-fakulteten. Illustration av Juul I Frost Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 59

PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Utredningsområde som kan innehålla teknik och service till sjukhuset, hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning Primärt utbyggnadsområde för sjukvården och kvarter för långsiktig utveckling. Delområdet Delområde M Utredningsområde Detta delområde omfattar kvarteren Sjuksystern och Vårdbiträdet, parkeringshuset Kompassen, Systervägen samt Baravägen. Delområdet är ett utredningsområde och ska primärt utvecklas som försörjningskvarter till sjukhuset. På längre sikt kan området utvecklas med byggrätter för hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta område är att det går att utveckla försörjningskvarteret samt att kvarterens kanter möter omgivande gator och bebyggelse omkring på ett trevligt sätt. Både kvarteret Sjuksystern och kvarteret Vårdbiträdet ingår i utredningsområdet som i första hand ska tillgodose sjukhusområdets behov av teknisk service. Kvarteret Vårdbiträdet innehåller idag stora teknik- och servicebyggnader samt markparkeringar. Kvarteret reserveras för teknik och service till sjukhuset och hur stor plats som behövs ska utredas. Storleken på teknikfunktionerna i kvarteret avgörs av sjukhusets behov. Kvarteret utvecklas och koncentreras för sjukhusets godsmottagning, verkstäder och driftsbyggnader. Logistik-, transport- och försörjningsstrukturen behöver uppgraderas och förnyas på sjukhusområdet. Centralt i kvarteret är inlastningen till sjukhusets kulvertsystem där varutransporter kan docka till en lastbrygga. Ramp för godstransporter inom servicekvarteret Illustrationsplan 60 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG Sjukhusets nya kulverstsystem ska också mynna här för inlastning och varutransporter. Försörjningskvarteren kommer att ha en inbördes etappindelning som är beroende av möjligheten att förverkliga servicekvarteret i ny tappning samtidigt som det under tiden skall fungera som dagens servicekvarter. Den planerade spårvägen kommer att påverka delområdet beträffande befintliga kulvertars underhåll och anläggning av ny kulvert. Ny kulvertanslutning för transportkulvert ska kunna byggas i samband med tidiga etapper inom sjukhusområdet. Struktur Eftersom lastplatsen ligger lågt i förhållande till omgivande gator skulle det vara möjligt att däcka över delar av kvarteret och tänka sig en framtida bebyggelse ovanpå. I kommande utredning ska möjligheterna till överdäckning belysas. I kvarteret Sjuksystern finns bostäder för tillfälligt boende, t. ex. för anhöriga till de som vårdas på sjukhuset. Detta kvarter kommer att upplevas mer central när området kring hållplats Universitetssjukhuset utvecklas till en stark nod. Även utvecklingen av norra universitetsområdet med förtätning öster om detta delområde kommer att påverka området. Det kan på sikt bli aktuellt med en utveckling av vårdbyggnader, andra verksamheter, kontor, eller bostäder med högre exploateringsgrad än dagens bostadshus. Bullerskyddade gårdar kan skapas. Det finns bostäder i norr och öster att knyta an till om bostäder ska utvecklas i detta läge. Den bensinstation som finns vid korsningen Getingevägen/Baravägen ska på sikt avvecklas. Kulturmiljö Det får konsekvenser för helhetsbilden om bostadshusen i kvarteret Sjuksystern rivs. Denna bostadsbebyggelse knyter an till Getingevägens övriga bostadsbebyggelse och har miljöskapande värde. 51 Kulturmiljö 52 Byggnad 51 (Ångkraftverk) 1953-57 med fint utformade personalutrymmen är kulturhistoriskt intressanta av miljöskapande värde. De bör inte rivas, men om de ska rivas bör de dokumenteras innan. Ångkraftverkets skorsten är den enda kvarvarande större tegelskorsten som finns centralt i staden. Den utgör en referenspunkt för trafikanter i olika delar av staden och är ett teknikhistoriskt vittnesbörd. Miljön kommer att behandlas i det kunskapsunderlag som tas fram som en del i kommunens kulturmiljöprogram. Byggnad 52 (Gamla tvätten) med skorstenen vid byggnad 51 (Ångkraftverket) i bakgrunden Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 61

PROGRAMFÖRSLAG 3.4 Trafik Genom att skapa attraktiva gång- och cykelstråk mellan viktiga målpunkter inom och utanför programområdet sammanvävs sjukhusområdet och södra universitetsområdet med såväl Kunskapsstråket som övriga delar av Lund. Befintliga trafiknät ska struktureras upp och få tydlig hierarki för att förbättra orienterbarheten och känslan om vilken trafikant som prioriteras var. Trafikslagens maskvidd ska variera, där maskvidden blir allra tätast för fotgängarna och glesast för bilisterna. Platser där flera trafikslag möts ska utformas med god trafiksäkerhet. Hela trafiksystemet ska genomsyras av bilsnål planering för att främja hållbara transporter. Såväl fotgängare som cyklister ska silas genom hela programområdet och det ska råda god tillgänglighet till attraktiv kollektivtrafik. För att visionerna ska få ordentligt genomslag bör fysiska åtgärder kombineras med åtgärder inom mobility management. En del förändringar är möjliga att genomföra inom de närmaste åren, andra på längre sikt. Förslaget innebär störst förändring inne på sjukhusområdet, eftersom det är där det krävs mer åtgärder för att uppnå ramprogrammets visioner. Överst: Korsningen Getingevägen - Baravägen Gångtrafik Fotgängare med dess flexibla rörelsemönster ska ges det mest finmaskiga nätet. Fotgängarna kommer att röra sig på torgytor, kombinerade gång- och cykelvägar eller på separata trottoarer vid sidan Mitten: Allhelgona kyrkogata Underst: Lasarettsgatan Till höger: Planerade gångstråk 62 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG av bilgator. Gångbanor och övriga ytor för fotgängare kommer tillsammans med sjukhusområdets kulvertsystem att bilda avancerade och väl synliga förbindelser för människor som rör sig till fots. Stor hänsyn ska tas till de oskyddade trafikanterna, i synnerhet fotgängare med olika funktionsnedsättning. Extra viktigt är detta inom Sjukhusområdet där det naturligt rör sig fler personer med såväl tillfälliga som permanenta funktionsnedsättningar än på andra platser. Detta innebär exempelvis att det ska finnas ledstråk med tydliga kontraster, genomgående god belysning som inte bländar samt lättillgänglig information som alla kan ta till sig. Gångbanor ska ha bekväma lutningar och vara fria från hinder, ojämnheter och tvära nivåskillnader. Dock kan det på vissa ställen komma att behöva accepteras trapplösningar. Trafikmiljön ska genom sin fysiska utformning inbjuda till låga hastigheter. Hållplatstorget/Entrétorget ska skapa ett sammanhängande och tydligt stråk mellan hållplatsen och sjukhusets huvudentré. Här ska fotgängarna prioriteras. Tillsammans med trafiksäkerhetshöjande åtgärder kommer exponeringen av fotgängare och cyklister medföra trygga och säkra trafikmiljöer för oskyddade trafikanter. Entréer mot gata, öppna bottenvåningar och god överblickbarhet kommer att medföra att fotgängare som rör sig inom sjukhusområdet känner sig trygga dygnet runt. Möjligheten att ta sig mellan hållplatstorget och Sölvegatan ska göras tydlig och attraktiv för att stärka kopplingen till Kunskapsstråket. Ovan: Vid valvet över Allhelgona kyrkogata Nedan: Korsningen Sölvegatan - Helgonavägen, en intensiv plats längs Kunskapsstråket I södra universitetsområdet uppehåller sig många människor för vistelse och rekreation men många rör sig också tvärs området. Här ska därför många valmöjligheter ges genom förgrenade gångvägar i flera riktningar. Genom att begränsa biltrafiken på Helgonavägen fredas Helgonabacken och fotgängare får bättre möjlighet att vistas mer fritt i parkmiljön. Nya öppningar i de igensatta valven norr om Allhelgona kyrkogata föreslås för att ge fler möjligheter för gångtrafikanter att ta sig till Allhelgona kyrkogata. Cykeltrafik Programområdet bär flera viktiga cykelstråk som kopplar Lunds stadskärna med stora studentrika områden som LTH och Norra Fäladen. Huvudstråken ska vara snabba och gena pendlarstråk med hög framkomlighet. Längs spårvägen föreslås ett snabbt och gent cykelstråk med särskild inriktning till cyklister med högre krav på framkomlighet. Stråket kommer att bli en viktig koppling mellan Lunds central och nordöstra delarna av Lund. Från stråket ska cykelanslutningar in till Sjukhusområdet och södra universitetsområdet kopplas på flera ställen. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 63

PROGRAMFÖRSLAG Överst: Cyklist i blandtrafik Mitten: Cyklar ska parkeras i cykelställ! Underst: Finns tillräckligt många cykelställ på rätt plats? Till höger: Planerat cykelvägnät Från huvudstråken ska stråk med mer lokal funktion förgrenas ut över programområdet och skapa ett finmaskigt och attraktivt cykelvägnät. Cykling ska främst hänvisas till separerade cykelbanor av god kvalitet. Där separata cykelbanor saknas ska gator som utgör viktiga cykellänkar hastighetssäkras för att ge säker cykling i blandtrafik. Cykelbanor längs Klinikgatan, en cykelförbindelse, när befintlig gångkulvert ska tas bort, mellan byggnad 33 (Ögonklinik A) och byggnad 35 (Ögonklinik B) samt en cykelväg mellan f d Zoologiska muséet och byggnad 38 (Ronald McDonalds hus) ska möjliggöra en alternativ sträckning av Blå stråket. Helgonabacken är en viktig plats för såväl vistelse som genomfart. Blå stråket utgör en viktig del av Helgonabacken för både fotgängare och cyklister. Platsen där Blå stråket möter Allhelgona kyrkogata är en livlig punkt där det är viktigt att skapa gott samspel mellan trafikanterna, inte minst mellan fotgängare och cyklister som i denna punkt ges flera vägval. Utbyggnad av separerade cykelbanor längs Allhelgona kyrkogata väster om platsen kommer att öka tillgängligheten och säkerheten för cykling mot Lund C. Cykelparkering Cykelparkeringar ska finnas utspridda över programområdet och 64 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG vara placerade i närheten av entréer och målpunkter. För verksamma inom området bör det finnas attraktiva och lättillgängliga cykelparkeringar i anslutning till personalingångar och omklädningsrum. Standarden på parkeringsplasterna ska vara god där flertalet bör vara väderskyddade, ha god belysning och erbjuda rimlig täthet mellan parkerade cyklar. Möjlighet att serva cykeln, antingen själv eller exempelvis med hjälp av inhyrd firma bör finnas i området. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken inom och i programområdets närhet kommer att erbjuda mycket goda förbindelser med såväl stadsbuss, regionbuss och i framtiden även spårväg. Längs Allhelgona kyrkogata finns hållplats Biskopshuset mellan valven och längs Sölvegatan finns två hållplatslägen för stadsbuss (Sölvegatan och Fysiologen). Längs Getingevägen ska hållplats Allhelgonakyrkan tas bort, liksom hållplats BMC norr om programområdet. Detta främst på grund av utrymmesbrist i och med införandet av spårvägen. Hållplats Allhelgonakyrkan ska ersättas med en hållplats för stadsbuss på Bredgatan. Hållplats Universitetssjukhuset på Getingevägen, kommer fortsätta att vara Lunds tredje största hållplats efter Lunds central och Botulfsplatsen. Attraktiva gångförbindelser ska dras till varje hållplats och goda parkeringsmöjligheter för cykel ska finnas, i synnerhet vid hållplatser som trafikeras av regional kollektivtrafik. Överst: Regionbuss på kollektivtrafikstråket Lundalänken Näst överst: Stadsbuss på Allhelgona kyrkogata Till vänster. Planerade busstråk Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 65

PROGRAMFÖRSLAG Kollektivtrafikstråket med dess framtida spårtrafik kommer att utgöra en viktig länk som sammanbinder Lunds central med Brunnshög och på sikt även vidare mot Dalby. Spårvägen kommer att sätta en stark karaktär och identitet på Getingevägen. Antalet anslutningar och korsningspunkter med bil längs Getingevägen kommer att minskas till förmån för kollektivtrafikens framkomlighet. Spårvägen ska ges god framkomlighet utan att skapa alltför stora fysiska och visuella barriärer. Hållplats Universitetssjukhuset är en viktig nod som ska utvecklas till hållplatstorg med butiker och annan service. Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig över dygnets alla timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som blir trygg att vistas vid och attraktiv att besöka och använda. Spårvägen, som söder om hållplatsen kommer att dela utrymme med busstrafiken, ska gå på egen bana från hållplatsen vidare norrut. Spårvägstrafiken kommer i den första etappen trafikeras av vagnsätt som är max 40 meter långa. I ett senare skede kan det bli aktuellt att köra med dubbla vagnssätt. Hållplatserna ska därför planeras så att de på sikt kan byggas ut med 80 meter långa plattformar. Överst: Getingevägen Underst: Allghelgona kyrkogata Servicelinje Det pågår diskussioner kring servicelinjernas framtid och Skånetrafiken har föreslagit normala stadsbussar. Kommunen anser dock att det är önskvärt att servicelinjerna även i framtiden trafikerar Sjukhusområdet med mindre fordon där tillgänglighet prioriteras framför framkomlighet. Hållplatserna för servicelinjen ligger inom korta avstånd och är lokaliserade till sjukhusverksamheternas större entréer. Servicelinjerna trafikerar på samma premisser även övriga delar av Lund. Biltrafik Huvudstrukturen för bil görs grovmaskig. Främsta bilvägarna är Bredgatan, Getingevägen och Tornavägen som är delar av den så kallade mellanringleden liksom Allhelgona Kyrkogata som utgör del av den inre ringleden i Lund. Sölvegatan utgör en viktig länk mellan ringlederna men kommer att vara en länk in till Sjukhusområdets östra infarter. Inne på Sjukhusområdet ska det befintliga gatunätet rensas från förgreningar och kompletteras med länkar som förstärker strukturen. Till Lasarettsgatan och Klinikgatan ska infarter kopplas som ansluter till det omkringliggande kommunala gatunätet i nord, nordväst och öst. Befintlig infart via Entrégatan ska stängas och ny etableras norr om hållplatsen. Flytten medför en renare trafiklösning där 66 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG korsningen Getingevägen Kung Oscars väg görs tydligare. Det medför även att yta kommer att frigöras vid hållplatsen vilket möjliggör attraktiva gång- och vistelseytor samt goda förutsättningar för handel och service. Allhelgonakyrkans befintliga infart från Bredgatan ska flyttas till Allhelgona kyrkogata för att ge bättre framkomlighet för spårvägen. Området väster om UB-parken ska ha infart via Sölvegatan och Helgonavägen. Helgonavägen föreslås knytas ihop med Lasarettsgatan. Biltrafik kan behållas men ska begränsas genom sjukhusvalvet. Helgonavägens parallella sträckning med Lasarettsgatan tas bort till förmån för parken. Trafikmiljöerna ska varav lokal karaktär och ska inte inbjuda till genomfartstrafik. Gator, trafik och bebyggelse ska samspela och gatumiljöerna ge tydliga signaler som uppmuntrar och leder till önskvärda beteenden såsom låga hastigheter och minskad söktrafik. Sjukhusområdets kärna liksom området kring UB-parken ska göras trög och mindre attraktiv för bilburen genomfartstrafik genom sin gatuutformning och trafikmiljö. Gångfart alternativt en hastighetsbegränsning på 30 km/h eftersträvas i större delen av området. Högre hastigheter accepteras i huvudnätet där bilarnas framkomlighet har högre prioritet. Sjukhusområdet genererar ett stort antal resor varje dag. Enligt De båda parallella gatorna, Helgonavägen (överst) och Lasarettsgatan (nederst). Till vänster: Planerat vägnät Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 67

PROGRAMFÖRSLAG delrapport till fastighetsutvecklingsplan för bland annat sjukhusområdet i Lund gjord av Region Skåne reser ca 7700 anställda och 3000 patienter till och från området dagligen. Till detta tillkommer tjänsteresor, resor från besökare och varuleveranser. Då Region Skånes framtida planer främst handlar om effektivisering och koncentration av befintlig verksamhet och ej en uttalad utökning antas trafikalstringen från sjukhusområdet vara i ungefär samma nivå som i dagsläget. Andelen tunga fordon antas dock öka kring försörjningskvarteret/transportcentralen som får en mer koncentrerad verksamhet. Trafikalstringen beaktas vidare i detaljplaneskedet då verksamheternas omfattning blir mer specificerad. En kapacitetsutredning pågår avseende sjukhusets infart från Getingevägen. Denna kommer att visa om föreslagen struktur kommer att ha tillräckligt med infarter till Sjukhusområdet eller om fler behövs för att avlasta anslutningarna. Ovan: Parkeringshuset Ovalen Nedan: Port för akuta transporter Parkering Markparkering som tas bort samt nya parkeringsbehov som följs av utökade verksamheter ska lösas inom området. Parkering ska i förstahand lokaliseras till p-hus eller p-garage under byggnader. För att skapa bättre fördelning mellan parkeringarna samt öka möjligheterna för samutnyttjande med intilliggande verksamheter bör gemensamt p-hus förläggs i de östra delarna av området med infart från Sölvegatan. 68 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund Parkering för besökande ska prioriteras högre än för verksamma. Prioritering kan göras genom placering av parkeringsplatser men också genom avgiftsreglering. Angöring och korttidsparkering för besökare med högre krav på tillgänglighet, speciellt inom Sjukhusområdet, ska lokaliseras i närhet av entréer. Personalparkering ska lokaliseras mer perifert. Vid detaljplanering och bygglovprövning ska särskild utredning göras för att säkerställa parkeringsbehovet. Den gällande parkeringsnormen ska följas för såväl bil som cykel. Akuta transporter Getingevägen, Baravägen och Tornavägen utgör viktiga leder för akuta transporter till sjukhuset. Huvudinfarten förläggs till Baravägen och Klinikgatans norra anslutning. Privata transporter till akuten kan givetvis även komma att ske via sjukhusets övriga infarter. Sjukhusets akutmottagning ska lokaliseras så att god koppling ges till infarterna och det övergripande gatunätet. Byggnader och signalsystem ska ta hänsyn till och anpassas efter kraven som sjukhusets helikoptertrafik innebär. Akuta transporter via helikopter anses utgöra en så pass begränsad del att dessa inte behandlas vidare inom detta ramprogram. Antalet landningar är i genomsnitt 25 st/år.

PROGRAMFÖRSLAG Ovan: Planerade vägar för akuta transporter Nedan: Planerade vägar för varutransporter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 69

PROGRAMFÖRSLAG Varutransporter och vägar för farligt gods Sjukhusområdet står för en stor del av de varutransporter som alstras i området. Dessa transporter ska samordnas och i första hand lokaliseras till transportcentralen i norra delen av programområdet. Transportcentralen omges av Baravägen i söder och av Tornavägen i norr med infart lokaliserad mot Baravägen. Läget medför en direkt koppling till Lunds huvudgatunät och medför en mindre belastning med tunga fordon inne på Sjukhusområdet. Från transportcentralen ska transporterna samordnas och effektiviseras för vidare distribuering via underjordiska kulvertsystem. En tydligare transportcentral ger bättre förutsättningar för att slippa onödig söktrafik genom området. Trafik av tunga fordon inne på området antas minska något i förhållande till dagens situation samtidigt som trafikeringen kring transportcentralen antas öka. Ovan: Transport på Getingevägen Nedan: Skiss över dagvattenhanteringen i programområdet Transporter som inte omfattas av kulvertsystemet ska köras direkt till verksamheterna inne på Sjukhusområdet. Leveranserna ska då ta sig via det yttre gatunätet och in via infarterna från Sölvegatan och Baravägen/Klinikgatan. För verksamheter i södra universitetsområdet ska varutransporterna gå via huvudnätet till de lokalgator som verksamheterna ansluter till. Transporter av farligt gods är tillåtna på gator nordost om programområdet, på delar av Getingevägen, Tornavägen och Sölvegatan, enligt undantag B i Sammanställning över allmänna vägar 2012 Skåne län, Trafikverket och Länsstyrelsen i Skåne län. Hela programområdet ingår i miljözon för transporter för farligt gods. Det innebär att farligt gods inte ska transporteras på gator i området. Finns det behov av att lämna farligt gods hos en mottagare som inte ligger intill de vägar som anges, så är principen att man ska välja kortast väg från en tillåten väg till mottagaren. 3.5 Tekniska frågor VA-ledningar Befintliga vatten och avloppsledningar ligger i de kommunala gatorna och i kvarterens inre gatusystem. Brandvattenförsörjning ska säkerställas med erforderliga brandposter. Fördröjning av dagvatten Det finns ett underskott av mark för fördröjning av dagvatten inom programområdet, särskilt sjukhusområdet. Dagvatten ska fördröjas ytligt så långt som möjligt. Genom olika lösningar som vegetationsklädda tak, genomsläppliga markbeläggningar, fördröjningsmagasin, kanaler och s k aqua punkter kan dagvattnet bli en resurs i stadsmiljön. Markparkering behöver i regel rening av dagvatten. 70 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

PROGRAMFÖRSLAG En översiktlig utredning har gjorts för Region Skånes område. Områdets hantering av dagvatten bör belysas i sin helhet i en fördjupad övergripande dagvattenutredning. Denna övergripande utredningbör tas fram i tidigt skede innan detaljplanearbete startas och av eller i nära samarbete med Vasyd och diskuteras med Höjeå vattenråd. Detaljerade dagvattenutredning tas fram i samrådsskedet för respektive detaljplan. En konsult eller Vasyd tar fram den detaljerade VA-utredningen. Kulvertar, ledningar och kraftförsörjning En översiktlig beskrivning av framtida utvecklingsmöjligheter för teknikförsörjningssystem samt förberedande teknikåtgärder inför omstruktureringen av sjukhusområdet finns i Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund, 2011-08-30. Ledningar och spårvägen En utveckling av sjukhusområdet med om- och tillbyggnader enligt ramprogrammet innebär omdragning av ledningar och kulvertar. Målet är att nya spårvägen etableras så att kommande utbyggnad är möjlig och bidrar till att framtida omdragningar av ledningar ska minimera störningar för spårtrafiken. Spåren kan korsa ledningar, men ledningarna behöver en förstärkt konstruktion vid dessa möten. Viktiga är teknik- och transportkulvertar, huvudmatning fjärrvärme, reservkraftförsörjning, naturgas, fjärrkyla, telefoni och data samt ledningar för vatten, luft och gaser. Fördröjning av dagvatten i dammar är en tillgång i utomhusmiljön Vänster: Onkologens damm Höger: Dammen vid Reumatologen och Ronald MacDonalds hus Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 71

Illustrationsplan, Stadsbyggnadskontoret i Lund 72 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

4 Genomförande 4.1 Etappindelning Området kan förtätas successivt och parallellt i flera olika delområden samtidigt och delvis oberoende av varandra. En önskvärd utgångspunkt för etappindelningen är att i tidigt skede genomföra utbyggnader som underlättar genomförandet av spårbunden trafik på kollektivtrafikstråket Lundalänken. Flytt av infart till sjukhusområdet från Getingevägen bör ske i en tidig etapp för att undvika onödiga temporära anpassningar. Principer för etappvis utbyggnad av området får diskuteras med avsikt att enas om en gemensam strategi mellan kommun och byggherre. Kommunens principer är att de första etapperna ska stärka noden vid hållplats Universitetssjukhuset. Lokaler i bottenvåningen med handel och service kan gärna läggas i de första etapperna. De olika kvarteren ska kunna exploateras relativt oberoende av varandra och vårdens behov ska kunna påverka prioriteringarna. Sjukhusområdet Region Skåne redovisar en öppen etappindelning utan turordning i sin Fastighetsutvecklingsplan. Under byggtiden ska alla sjukhusets funktioner fungera. Sjukhuset behöver bygga nya byggnader medan de gamla är igång. Det kräver noggrann planering av etapper. Det innebär också att för varje omstrukturering och nyanläggning av bebyggelse följer infrastruktur, gator, gång- och cykelvägar, VA, energilösningar, kulvertar och annan teknik som är lika komplicerad eftersom allt ligger inom redan exploaterat område. Lunds Universitet Akademiska Hus och Lunds Universitet har inte heller någon uttalad etappindelning utan prioriterar projekt som kommer efterhand i olika delar av sina fastigheter. Campusutvecklingsplanen visar visserligen dels den inriktning och de långsiktiga mål man siktar mot men även aktuella projekt. Dessa aktuella projekt kan ses som de första etapperna. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 73

Genomförande 4.2 Ansvarsfördelning Många offentliga stadsrum ligger på kvartersmark inom programområdet. En lista på de olika fastighetsägarna och de offentliga rum de ansvarar för följer nedan: Region Skåne Region Skåne ansvarar för sjukhusområdets gator, torg, parker/ gröningar och gång- och cykelvägar. En del av dem upplevs helt offentliga. Ett nytt gatunät ska byggas inom sjukhusområdet. Det innebär att en stor del av befintliga gator byggs om eller flyttas. En ny uppstramad trafikstruktur inom sjukhusområdet ger tre infarter över spårvägen och en ny infart från Sölvegatan. Resultaten av en parkeringsstrategi ska genomföras inom sjukhusområdet. Det kan vara aktuellt med ett ytterligare parkeringshus inom Sjukhusets område. Placering bör vara i närheten av infarter. Akademiska Hus Gång- och cykelvägar och parker är offentliga rum på kvartersmark i hela södra universitetsområdet. Särskilt Helgonabacken upplevs offentlig. Kvartersmarkens utveckling ansvarar markägaren för. En upprustning och förnyelse av parken Helgonabacken bör ske i samband med universitetsbibliotekets planerade utbyggnad och samordnas med förändringarna av Helgonavägen. När förtätning sker på befintlig parkering ska dessa parkeringar ersättas och den nya bebyggelsens parkeringsbehov tillgodoses på kvartersmark. Statens Fastighetsverk Gerdahallen och Skissernas museum ägs av Statens Fastighetsverk. Här passerar gång- och cykelvägar och skulpturparken upplevs som en del av Helgonabacken. Vid utveckling av parken ansvarar respektive markägare. Lunds Kyrkliga Samfällighet Gångvägar och cykelvägar passerar Allhelgonakyrkans mark. Grusplanen framför Allhelgonakyrkan är en offentlig plats som kanske inte är så välutnyttjad men kan bli viktigare i framtiden. Lunds Energi/Kraftringen Reservkraftverk m fl byggnader i sjukhusområdets servicekvarter ägs av Lunds Energi/Kraftringen men marken ägs av Region Skåne. Servicekvarteret är ett utredningsområde och innehåll, etapper och genomförande är inte fastlagt. 74 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Genomförande Lunds kommun Allmänna gator, gång- och cykelvägar finns framför allt utanför och omkring programområdet. Baravägen, Helgonavägen och Sölvegatan är de viktigaste offentliga rummen på kommunal mark inom programområdet. Kommunen ansvarar för utformning, upprustning och skötsel. Kollektivtrafikstråket, hållplatsområdet och dess omgivningar ska byggas om för att trafikeras av spårvagn. Det innebär även att Bredgatan och Getingevägen påverkas. Nya bil- och cykelöverfarter över spåren ska anläggas. Kommunen ansvarar för förändringarna av hållplatsområdet Universitetssjukhuset och parallella kommunala gator i samband med spårvägens genomförande. Fördelning av ansvar och avtal ska bearbetas vidare i detaljplanerna för spårvägen. Trafiktillgängligheten bör lösas med alternativa tillfarter, från Sölvegatan t ex, vid anläggandet och driftsättandet av spårvägen. Förslaget innebär att Sölvegatan rustas upp och cykelvägar byggas om. Sölvegatans alléer bör ses över och samordning ske med intilliggande fastigheter så att gatans karaktär av boulevard behålls. Delar av Helgonavägen föreslås byggas om till park, asfalten ska brytas upp och park anläggas. Den allmänna platsmarken, som idag är Helgonavägen, bör planeras i sammanhang med resten av Helgonabacken och i samarbete med Akademiska Hus. Innergård på Östra sjukhuset i Göteborg, foto Hans Westling Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 75

5 Konsekvenser 5.1 Behov av miljöbedömning Motiverat ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Ramprogrammet innebär inte nya funktioner. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 5.2 Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Trafiken från gatorna såväl kring som inom programområdet ger upphov till bullerstörningar av olika intensitet. En bullerkartläggning över hela Lunds kommun gjord 2011 visar att högst ljudnivå råder i programområdes ytterområden i närhet till det övergripande gatunätet. Längre in i området är ljudnivåerna lägre. Placering av byggnader samt verksamheternas trafikalstring kommer att påverka den befintliga ljudbilden. Bullerfrågan ska därför hanteras mer ingående i samband med kommande detaljplanearbeten. Spårtrafikbuller Vid införandet av spårväg föreligger risk för ökade bullernivåer och även ökning av vibrationer. Buller- och vibrationsutredning pågår för spårväg Lund C ESS. Kemikalier Region Skåne har ett utbytesprogram för kemikalier vilket innebär att så snart möjligheter finns, sker utbyte till mindre farliga eller minskade mängder. Användning av kemikalier i vårdarbetet utgörs huvudsakligen av rengörings- och desinfektionsmedel. Teknikutveckling som t ex städmaskiner där kemi ersatts med joniserat vatten innebär att förbrukningen av städkemikalier förväntas minska. Inom laboratorieverksamheten har teknikutvecklingen med automatiserade analysmetoder inneburit att kemikalier idag utgörs av kit där kemikalieförbrukningen minimerats till gramnivå. Inom laboratorieverksamheten kvarstår idag endast formalin- och xylenlösningar som hanteras i större mängder. (mängderna dock 76 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Konsekvenser understigande de mängder eller koncentrationer som anges i Seveso II direktivet) Förbrukade lösningar samlas upp i tank och bortforslas med tankbil för destruktion hos ackrediterad mottagare. Riskanalys för hantering har genomförts och rutiner för säker hantering har införts. Vid tankning och lossning genomförs särskilda skyddsåtgärder för att skydda avloppssystem och mark. Någon förändring i verksamheten eller teknikutveckling som kan påverka denna hantering är inte känd idag. Avfall Totalt produceras cirka 2000 ton avfall på sjukhusområdet. Cirka 70% utgörs av avfall liknande hushållsavfall. Inom sjukhuset och Region Skåne pågår ett omfattande arbete med att förbättra källsortering, samt åtgärder för att på annat sätt minimera avfallsmängderna. Kliniskt avfall med smittförande egenskaper samt läkemedelsrester lämnas till förbränning hos Sysav i Malmö. Vatten Vattenanalyser genomförs regelbundet på sjukhusets spillvatten. Spillvatten från sjukhusområdet innehåller mindre mängder kvicksilver. Detta orsakas av historisk användning av kvicksilver i sjukoch tandvård samt i teknisk utrustning. Kvicksilvret finns idag som avlagringar i ett flertal äldre avloppsstammar. Sanering, samt relining eller byte av avloppssystem kommer att genomföras. I övrigt har sjukhusets avloppsvatten egenskaper liknande spillvatten från hushåll. I enlighet med föreslagen utbyggnadsplan kommer stor vikt att läggas på ett skapande av redundanta system vilket sannolikt innebär utbyte av stora delar av rördragning. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Allhelgona kyrkogata Användning av lustgas utgör en betydande del av sjukhuset klimatpåverkan. Totalt används inom sjukhuset 5 6 ton/ år. I klimatpåverkan motsvarar detta 1500-1800 ton CO2. I förlossningsverksamheten som svarar för huvuddelen av förbrukningen samlas den använda gasen och destrueras i en katalysatoranläggning. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 77