RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret

2 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund har utarbetat detta ramprogram. Region Skåne, Akademiska Hus och Lunds universitet har deltagit i arbetsprocessen. I arbetet med programförslaget har följande deltagit: Astrid Avenberg Rosell, planarkitekt, SBK Anna Andersson, trafikplanerare, SBK Ingela Lyberg Andersson, Region Skåne Alice Lindström, Region Skåne Mats Olsson, konsult Region Skåne Bengt Keyser, Akademiska Hus Ingrid Gustavsson, Akademiska Hus Åsa Bergenudd, Lunds universitet Ole Kasimir, planchef, SBK Henrik Borg, stadsantikvarie, SBK Cecilia Hansson, översiktsplanechef, SBK Annelie Håkansson, arkitekt, SBK Christian Rydén, trafikplaneringschef, SBK Lisa Östman, landskapsarkitekt, SBK Johanna Wittenmark, planarkitekt, SBK Tora Åsling, landskapsarkitekt, SBK Samråd har under utarbetande av programmet genomförts med: Allhelgona församling Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Syd Tekniska förvaltningen Va-syd Underlag för programarbetet: Fastighetsutvecklingsplan för SUS Malmö och Lund, Region Skåne och White arkitekter, Trafikutredning för sjukhusområdet, Tyréns. Campusutvecklingsplan, Lunds universitet, Akademiska Hus och Sydväst Arkitektur och Landskap. Illustrationsmaterial och bilder: Stadsbyggnadskontoret i Lund, White arkitekter, Juul I Frost arkitekter, Bergslagsfoto, Arrow m fl. Omslagsbild: Bergslagsfoto, maj Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Sammanfattning Kunskapsstråket 7 2. Utvecklingsstrategier Region Skånes hälso- och sjukvård på sjukhusområdet i Lund Lunds universitets forskning och utbildning inom södra universitetsområdet i Lund Programförslag Stadsbyggnadsidé Vision Beskrivning av de primära stråken och platserna Delområden - Bebyggelse och funktioner Trafik Tekniska frågor Genomförande Etappindelning Ansvarsfördelning Konsekvenser Behov av miljöbedömning Hälsa och säkerhet Sociala konsekvenser Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild Planeringsförutsättningar Nuläge bakgrund Tidigare ställningstaganden Pågående planering och projekt i omgivningarna Kulturmiljö Historik Arkeologi Trafiksystem Service Grönstruktur 95 2 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger intill eller strax utanför den medeltida stadskärnan, i den norra delen av den centrala staden. Region Skåne och Akademiska Hus är de två stora markägarna. Region Skåne och Lund universitet/akademiska Hus har båda inkommit med ansökan om plan. Båda verksamheterna arbetar med långsiktiga planer. Region Skåne har tagit fram en långsiktig fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdena i Lund och Malmö. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar med ett långsiktigt program för hela universitetsområdet i Lund, Lunds universitets Campusplan. Lunds Kommun har ett pågående arbete med Kunskapsstråket vilket programområdet är en del av. Den planerade spårvägen är också en del av denna utveckling. Programområdets avgränsning Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 3

4 Inledning 1.2 SYFTE Ramprogrammets syfte är att konkretisera visionen om Kunskapsstråket inom södra universitetsområdet och sjukhusområdet i Lund. Avsikten är att klarlägga områdets struktur och redovisa kommunens mål som underlag för en långsiktig och hållbar stadsutveckling samt att visa hur denna del av Kunskapsstråket bör utvecklas för att programområdet och hela Kunskapsstråket ska vinna på utvecklingen. Ramprogrammet ligger till grund för kommande detaljplaner inom programområdet. Avgränsningen är geografisk utifrån Kunskapsstråkets delar samt områdets två stora aktörers geografiska koppling. Sjukhusområdet består av Region Skånes sjukvårdsproduktion men också av universitetets medicinska fakultets forskning och utveckling. Verksamheterna är integrerade och vissa byggnader är sammanbyggda. Programområdet med omgivningar i Kunskapsstråket Programarbetet är exploateringsförberedande och utreder förutsättningarna för att utveckla bebyggelsen inom sjukhusområdet och Södra universitetsområdet i ett långt perspektiv (15-30 år). 4 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

5 Inledning 1.3 Sammanfattning Visionen för programområdet är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Den viktigaste noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Huvudstråket är Kunskapsstråket som sträcker sig genom detta programområde, genom Helgonabacken och längs Sölvegatan. Det tvärgående stråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden med huvudstråket. Sjukhusstråket är sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Sölvegatan med sina alléer är det viktigaste gröna stråket och Helgonabacken är den viktigaste parken. Kunskapsstråket leder genom båda. Programmet beskriver delområde för delområde hur avvägningen har gjorts mellan bevarandet av byggnader och miljöer och verksamheternas behov av att utvecklats. Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive Områdets karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och hur de har utvecklats genom århundrandena.visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur genom att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Universitetet har utvecklats från Universitetsplatsen ända ut till dagens LTH i ett stråk genom programområdet. Universitetssjukhuset har succesivt förflyttat sin verksamhet från söder mot norr genom området allt eftersom nya krav har ställts på lokalerna. Många av de lokaler som varit svåranvända för sjukhusverksamhet har tagits över och utvecklats av universitetet. Det finns en sammanvävning av dessa verksamheters funktioner och lokaler som skapar en unik kultur- och läromiljö. Region Skåne har utvecklats en fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund. I den finns en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Den nya bebyggelsen ska koncentreras kring de centrala delarna med Centralblocket i mitten. Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en Överst: Sjukhuset och universitetet utvecklas parallellt och tillsammans Näst överst: Entré mot Sölvegatan Näst underst: Visionsbild sjukhusområdet, White arkitekter Underst: Skyway över Klinikgatan Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 5

6 Inledning Programområdet, planerad spårsträckning, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket, hållplatserna/noderna och Helgonabacken. funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, som ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konferenslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Lunds universitet står inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Här behövs attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. Lunds universitet och Akademsika Hus har tagit fram en långsiktig plan. Strategierna är att; skapa möten och utveckling med funktionsmix, använda grönska som stadsbyggnadselement, stärka Kunskapsstråket och tvärstråk, integrera med strategisk förtätning, vitalisera med täta och aktiva stadsrum, hushålla med mark samt samverka med staden. Lund är i en dynamisk utvecklingsfas med fokus på att skapa ännu bättre förutsättningar för stadens verksamheter med hållbara transporter. Här är utvecklingen av Kunskapsstråket och spårvägen vik- 6 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

7 Inledning tiga pusselbitar. Det är ett gemensamt arbete mellan kommunen och fastighetsägarna i området i att skapa en mer dynamisk och stimulerande stadsmiljö för att öka både stadens och verksamheternas attraktivitet och utvecklingspotential. 1.4 Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan på stadsmiljöer som främjar kunskapsutbyte. Det är en global trend att universitetsstäder världen över försöker utveckla sig för att skapa de mest kreativa och innovativa miljöerna och därmed locka de bästa studenterna och största forskningsanslagen. Lund har här en unik position dels med sin långa historia som akademiskt centrum och sin lokalisering i Öresundsregionen. Dels med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsanläggningar ESS och MAX IV. Lund i Öresundsregionen För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utvecklingen av de två städerna och mellanliggande orter. Även med projektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar kollektivtrafik i regionen. Visionsbild för Malmö - Lund Strukturplan, Lunds kommun och Malmö stad Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 7

8 Inledning Visionsbild för LUND NE / Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Lund NE och spårvägen Kunskapsstråket ingår i Lunds största utvecklingsprojekt Lund NE, där Kunskapsstråket är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Första utvecklingsetappen är planerad till sträckningen Lund C - Science Village och ESS. Regionens största arbetsplats Lund har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett brett område från Lunds innerstad mot Brunnshög. Inom Kunskapsstråket finns ca arbetsplatser och stu-denter. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och innovationscentrum få ytterligare internationell tyngd. Förhållningssätt Hållbarhet och kunskapsdelning Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder. Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. 8 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

9 Inledning LUND NE / Kunskapsstråket Strukturplan, SBK Lund Ett gemensamt arbete Kunskapsstråket största fastighetsägare och huvudsakliga aktörer är Region Skåne, Lunds universitet, Akademiska Hus, Medicon Village och Ideonområdets fastighetsägare. Parallellt och i nära dialog med kommunen arbetar fastighetsägare och aktörer med sina respektive utvecklingsplaner. Stadsbyggnadskontoret arbetar med att skapa en plattform för kunskapsdelning och utveckling, där Strukturplanen, som övergripande styrdokument för helheten är det första steget och underlag för denna dialog. Strukturplanen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt. Områdets geografiska läge, storlek och verksamheternas betydelse både för Lund som stad och Öresundsregionen, ställer krav på gemensamma målbilder och beslut för att säkra en god utveckling av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 9

10 Inledning Helhet Den planerade spårvägens fyra hållplatser längs Kunskapsstråket kommer med kopplingar till befintliga och nya stadsrum, att utgöra strategiska mötesplatser inom delområdena. Kunskapsstråkets delområden är södra universitetsområdet, sjukhusområdet, norra universitetsområdet samt Ideon och Medicon Village. Lund NE Kunskapsstråket förbinder Lunds centrala delar med Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Noder och stråk Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur med ett finmaskigt gång- och cykeltrafiknät. Influensområden Kunskapsstråkets delområden är omgivna av flera stora trafikbarriärer och homogena bostadsområden som utgör viktiga parametrar i utvecklingen till levande, mer stadsmässiga miljöer. Delområden Kunskapsstråket löper genom ett historiskt spektrum av kunskapsmiljöer från Lunds historiska centrum till Ideons innovationsmiljöer. Denna variation utgör förutsättningen för utvecklingen av Kunskapsstråket. LUND NE / Kunskapsstråket, illustrationsplan Stadsbyggnadskontoret Lund 10 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

11 Inledning Stadsbyggnadsstrategier Stadsbyggnadsstrategierna anger hur den fysiska planeringen ska bidra till att förverkliga visionen. Strategierna kan tolkas och översättas till en lång rad specifika projekt. Strategierna underlättar för prioritering och att samla och optimera kraft och investeringar. De övergripande strategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i program, planer och projekt. Koppla Kunskapsstråket kopplar Lund centrum med den nya stadsdelen Brunnshög. Genom att identifiera viktiga stråk och kopplingspunkter i och mellan delområden och influensområden, kan viktiga funktioner och stadsrum bindas samman till en mer genomsläpplig, finmaskig stadsstruktur, där grönstrukturen, liksom gång och cykelnätet tydliggörs. Skapa noder Längs Kunskapsstråket ska ett antal noder med strategisk betydelse utvecklas. Genom att koncentrera utveckling och förtätning längs specifika stråk och noder skapas en tillväxtpotential. Nodernas innehåll och struktur ska underbygga visionen om Kunskapsstråket som varierade och attraktiva stadsmiljöer. Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Förtäta Genom att förtäta enligt områdenas olika förutsättningar skapas intressanta och unika miljöer med stark identitet. Kunskapsstråket ska vara en heterogen kontrastrik miljö, och innehålla många funktioner, service och bostäder. Blanda Genom att tillföra service och bostäder ges förutsättningar för att utveckla de i nuläget homogena delområdena. Genom att i kombination med långsiktiga projekt även skapa möjlighet till mer temporära initiativ, möjliggörs en snabbare uppstart av områdets utveckling. Förädla Planeringen ska utgå från det unika i varje delområde och utnyttja potentialen i varje nytt projekt, i relation till en omgivande kontext och behov. Det ska konsekvent arbetas för att skapa nya och utveckla befintliga kvalitativa stadsrum och byggnader. Parker och grönområden ska vara tillgängliga för alla och förädlas som rekreationsområden. Öppna upp Genom att öppna upp funktioner i anslutning till isolerade institutionsbyggnader, t ex genom etableringen av öppna laboratorier och inkubatorsfunktioner, kan staden bjudas in. Ny bebyggelse ska rikta entréer och öppna delar av verksamheten mot prioriterade stråk och noder. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 11

12 Näringsliv och industri Genom integration av näringsliv och industri i samarbetet mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och forskning och utbildning skaverksamheternas utvecklings- 2behov och strategier Programområdet har två stora fastighetsägare; Region Skåne och Akademiska Hus. De primära verksamheterna i Region Skånes lokaler är Region Skånes hälso- och sjukvård och i Akademiska Hus lokaler är det primärt Lunds universitets verksamheter. Bägge dessa verksamheter utvecklas och lokalerna behöver anpassas till detta. 2.1 Region Skånes hälso- och sjukvård på sjukhusområdet i Lund Region Skåne står inför omfattande investeringar till följd av att stora delar av vårdlokalerna i Malmö och Lund inte uppfyller kraven för modern sjukhusvård. Hälso- och sjukvården Inom sjukhusområdet i Lund bedrivs i huvudsak högspecialiserad hälso- och sjukvård. Högspecialiserad vård är avancerad med kompetenskrävande medicinsk personal och medicinsk utrustning. Verksamheter och funktioner är i behov av varandra strategiskt sammankopplade. Sjukhuset består av olika fysiska byggnader som har behov av att bindas samman med hjälp av trappor, hissar, skyways i kommunikationsstråk. Ovan: Universitetssjukhuset i Lund, Bergslagsfoto maj 2012 Nedan: Centralblockets huvudentré Region Skånes mål för sin verksamhet framöver är att en större del av vården behöver finnas nära befolkning och patienter. Det kan ske genom att bygga ut den avancerade hemsjukvården och satsa på fler mobila enheter för bland annat uppsökande verksamhet. Region Skåne planerar att den specialiserade öppenvården i större utsträckning ska bedrivas utanför sjukhuset. Forskning och utbildning Den skånska hälso- och sjukvården är djupt integrerad med forskning och utbildning. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har Biomedicinskt centrum (BMC) på sjukhusområdet i Lund. Anläggningen innehåller forskningslaboratorier samt lokaler för undervisning och administration. Universitetet Medicinska Fakulteten har förutom verksamhet i BMC, verksamhet fördelat på de olika klinikerna inom sjukhuset. Det lokalmässiga sambandet, fysisk närhet och god logistik mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och den kliniska forskningen är en förutsättning för att utveckla vården. 12 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

13 pas ett fullvärdigt Triple Helix kluster (en modell för att beskriva samspelet mellan politik /samhälle, forskning och näringsliv). Även här har den fysiska närheten och logistiken en avgörande betydelse för skapa utväxling i form av innovationer, nya företag och nya arbetstillfällen i regionen. Sjukhusområdet en del i staden Ett sjukhusområde ska kunna utvecklas för att lösa sin viktiga samhällsuppgift. Området är också en central och viktig del av staden. Planeringen och utvecklingen av ett sjukhusområde måste därför ske i samarbete och i nära samförstånd med stadens egen planering. För staden är det viktigt att komplettera delar av sjukhusområdet med kommersiella lokaler som kan ge service till besökare på sjukhuset sam-tidigt som de blir ett komplement till övrigt serviceutbud i staden. Fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdens i Lund Fastighetsutvecklingsplanen (FUP) för sjukhusområdet i Lund utgör en god grund för kommande arbete med att utveckla och förnya bebyggelse och struktur på sjukhusområdet i Lund. I arbetet med Regionens fastighetsutvecklingsplan och kommunens ramprogram har utvecklats en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Historiskt har utbyggnaden skett norrut efter hand som sjukhuset behövt bygga nytt och så skedde fram till beslutet om att bevara Seminariebyggnaden som därmed kom att utgöra gräns mot norr. I söder begränsas möjligheterna av äldre bebyggelse med stora kulturmiljövärden och som kan fungera för annan verksamhet än vård. Sjukhusets utbyggnadsområde Sjukhusbebyggelsen kan i framtiden i första hand växa vidare i en öst-västlig riktning med Blocket i centrum. Förslaget innebär en rivning av ett flertal äldre byggnader som på sikt inte är anpassningsbara eller lämpliga för vårdverksamhet. Den nya bebyggelsen koncentreras till de centrala delarna av Centralblocket. En ny, sammanhängande vårdbyggnadsstruktur skapas, direkt kopplad till de delar av Blocket som bedöms kunna nyttjas vidare under längre tid. (citat ur Regionens Fastighetsutvecklingsplan ) Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsestrukturen ger nära kopplingar med ett gångstråk mellan terminalen och en ny huvudentré till sjukhuset. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 13

14 verksamheternas utvecklingsbehov och strategier 2.2 Lunds universitets forskning och utbildning inom södra universitetsområdet i Lund Nu står universitetet inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Expensionen kommer att påverka inte bara universitetet utan också staden och regionen. Tillsammans ska universitet och stad kunna erbjuda attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. För detta behövs en framsynt planering av verksamheter, infrastruktur och service. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar gemensamt med en Campusutvecklingsplan som ett svar på detta planeringsbehov. Lunds universitet, del av skylt Trädgård i kvarteret Paradis, vid Gamla barnsjukhuset Visionen för universitetets verksamhet Visionen för Lunds universitet som fysisk struktur och miljö springer ur den övergripande visionen av Lunds universitet som lärande- och forskningsmiljö. Visionen har fyra områden med målbilder som är relevanta för den fysiska planeringen: Lunds universitets identitet ska stärkas och dess verksamhet bli tydligare i staden. Universitetets lärandemiljöer ska vara attraktiva och akademiskt framstående. Universitetets forsknings- och innovationsmiljöer ska vara starka och understödda av en forskningsinfrastruktur väl i samspel med den digitala samhällsutvecklingen. De ska vara integrerade i övrig verksamhet med närliggande eller delade lokaler och synliga i staden med gemensamma mötesplatser. Universitetets roll som kunskaps- och kulturbärare i samhället ska vara stark och väl synlig genom attraktiva och framstående bibliotek och museer, byggnader och parker av hög kvalitet samt genom rik kulturverksamhet. Inom södra universitetsområdet finns tio institutioner. Här finns knappt helårsstudenter. Forskning bedrivs inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap, teologi, religionsvetenskap, språkvetenskap, litteraturvetenskap, fysik, astronomi, medicin etc. På universitetet, inom programområdet, arbetar cirka forskare, lärare och andra anställda. Campusutvecklingsplanen - södra universitetsområdet Campusplanen pekar ut cirka 20 utbyggnads- eller ombyggnadsprojekt inom södra universitetsområdet. Dessa projekt är av skiftande slag och storlek, planerade byggnader som är på gång nu, förtät-ningsområden som ligger lite längre fram i tiden, markåtgärder och upprustningar av trädgårdar, parker och gator samt gång- och 14 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

15 cykelvägsprojekt. De beskrivs relativt detaljerat och pekas ut på kartor. Universitetets och Akademiska Hus Campusutvecklingsplan har sammanfattningsvis följande målbild för Södra universitetsområdet. Stadsmässigheten, tätheten och kvartersstadskaraktären som finns fram till Helgonabacken ska öka norrut längs Sölvegatan. Entréerna ska vända sig mot Kunskapsstråket och gatan. Generellt behövs varsam restaurering och upprustning av slitna stråk och plats- och parkmiljöer. Förtätning är aktuell främst i glapp mellan befintliga byggnader längs Sölvegatan, men det finns även utvecklingsbara platser i den täta södra delen. Mångfald av funktioner inom området, ökad funktionsblandning med universitetsbyggnader, bostäder, service, kultur, kommunikation, grönområden, mm ska utvecklas. Campusutvecklingsplanen tar sikte på 2025 och syftar till att skapa beredskap för kommande utveckling av Lund universitet. Planen syftar till att ge konkreta planeringsförutsättningar och ange riktlinjer. Den fysiska miljön är ett viktigt konkurrensmedel. Campusplanens sex strategier: 1. Universitetet en del av staden Skapa möten och utveckling med funktionsmix. Kopplingen mellan universitet och stad är god men behöver förbättras, främst i norra universitetsområdet. 2. Grönt campus Använda grönska som stadsbyggnadselement. Samtidigt som universitetet ska vara en integrerad del av staden särskiljs de av att alla sina olika delar vara lite grönare. Den gröna karaktären är en viktig del av den akademiska identiteten och tillför staden stora värden. 3. Kunskapsstråket i fokus Stärka huvudstråk och tvärstråk för ökat flöde. Kunskapsstråket kopplar samman södra och norra universitetsområdet. Stråkets utformning är avgörande för orienterbarhet, flöde och serviceunderlag. 4. Täthet och närhet Integrera genom strategisk förtätning. Både universitet och stad erbjuder idag miljöer där det är nära till allt. Täthet, närhet och småskalighet är en viktig del i universitetets framgång. 5. Noder som mötesplatser Vitalisera med täta och aktiva stadsrum. Universitetsområdet rymmer flera attraktiva platser främst vid de södra delarna av Kunskapsstråket, ändå stannar människor sällan upp. Universitetsområdet ska innehålla inbjudande stadsrum med potential att bli stadens bästa mötesplatser och samlingsplatser som lockar både allmänhet och universitetsanknutna. 6. Hållbart campus Hushålla med mark och samverka med staden. Klimathotet ställer stadsutveckling på sin spets. Stadsbyggande tär på resurser och landskap. Campus Lund vill vara förebild för en ny samverkan mellan natur, kultur och urbanitet. SOL-centrum och Helgonabacken Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 15

16 3 PROGRAMFÖRSLAG Sjuhusets rutnät, universitetets gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder. 3.1 Stadsbyggnadsidé Vision Sjukhusområdet och Södra universitetsområdet ligger centralt i Lund och är en viktig del av stadens identitet. Området är också en vital del av Kunskapsstråket, ett av stadens viktigaste stråk. Visionen för området är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Området kommer att vara den persontätaste, tätast exploaterade, innehållsrikaste och livligaste delen av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Dess utformning är viktigt för hela Lund och dess framtid. Syftet med programmet är att skapa en generell struktur som fungera för olika funktioner idag och i framtiden. En hållbar stadsstruktur som tål förändringar. Noder och stråk Enligt de övergripande strategierna i arbetet med Kunskapsstråket har programområdet en nod och två huvudstråk, samt ytterligare en nod i närområdet. Noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Den ska erbjuda både kommersiell service och samhällsservice. Huvudstråket är Sölvegatan, Kunskapsstråket, som binder ihop alla universitetets institutioner inom programområdet. Det tvärgående huvudstråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden 16 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

17 med huvudstråket. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Det kommer påverka områdets och verksamheternas attraktivitet och dynamik, så väl som användandet av hållbara transportmedel (gång, cykel och kollektivtrafik). Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och områdets offentliga rum och tala med varandra. En upprustning och utveckling av dessa stadens gator, parker och platser behövs. Både de offentliga rummen som ligger på kvartersmark och de kommunala offentliga rummen behöver utvecklas. Det kommer att skapa en attraktiv och levande stadsdel och främjar ömsesidigt utbyte mellan verksamheterna i Kunskapsstråket. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Både sjukhus och universitetsbyggnader är idag ganska inåtvända med servicefunktioner gömda i de stora byggnadskropparna. Det finns restauranger, kiosker och caféer som vänder sig helt inåt och som inte ens annonserar sig med en uteservering. De verksamheter som redan finns föreslås vändas ut mot byggnadernas yttersidor mot gaturummen och på så sätt göras mer tillgängliga för besökare och arbetande. Ovan: Entréer ska vara vända mot huvudstråket, Geocentrum Till vänster: Stråken och noden Nedan till höger: Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service ska i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration White Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 17

18 Grönstruktur Inslag av grönska i stadsmiljön är viktigt för människors välbefinnande så väl som upplevelsen av miljön. Programområdet har högkvalitativa gröna rum, strukturer och enskilda träd som ska bevaras och förädlas. Trädplanteringar längs med Sölvegatan och de många park- och trädgårdsrummen inom universitetsområdet fungerar som en grön kil in i staden. Denna karaktär ska förstärkas och utvecklas och göras mer allmänt tillgänglig. En kvalitativ parkmiljö är kittet mellan de olika utbildningsinstitutionerna i Södra universitetsområdet. Parkerna och trädgårdarna utanför stadsvallen skapar ett grönt band som kan bindas ihop från Allhelgonakyrkans gräskulle med höga träd, via Helgonabacken och institutionernas trädgårdar till Botaniska trädgården. Detta gröna band bör förtydligas och göras mer tillgängligt för allmänheten genom ett promenadstråk/ rörelsestråk som knyter samman dessa kulturhistoriska miljöer från Helgonabacken till Botaniska trädgården. Sjukhusområdet ska ha oaser för utevistelse. De gröna pärlor som finns inom sjukhusområdet ska bevaras och utvecklas: Onkologens damm, Reumatologens damm, Elefantbacken och Barn- och ungdomssjukhusets norra sida. Om någon/några av de fyra gröna pärlorna behöver flyttas är det av vikt att de gröna kvalitativa miljöerna skapas inom området. Särskilt är en placering i anslutning till huvudentréerna betydelsefullt. Sölvegatan och Helgonavägen ska ha alléer som gör dessa gator lummiga. Inne i sjukhusområdet behövs trädplanterade gator mellan täta kvarter. Överst: Den gröna kilen. Mitten: Det gröna bandet. Underst: Helgonabacken, Sölvegatan Nedan: Grönstrukturen ska bland annat innehålla sittplatser i trädgårdsmiljö. 18 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

19 Bebyggelsestruktur - kvartersstruktur Visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur som främjar trygghet och möten mellan olika människor. Förändringarna inom sjukhusområdet och södra universitetsområdet ska efterhand resultera i tydligare kvarter. Kvarter med mellanrum i ett modifierat rutnät underlättar orientering och sambanden med omgivande kvarter och stadsdelar. Gator, cykelbanor och gångvägar ska kopplas ihop i en gemensam väv av stråk. Sjukhusområdets enkla rätvinkliga rutnät kan härmed anpassas till framtidens behov av nya effektiva sjukvårdslokaler. Ovan till vänster: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter Ovan till höger: Sjukhusets rutnät Nedan: Bokhandel i det gamla lasarettskapellt. Vårdverksamheten i sjukhusområdet och medicinsk undervisning och forskning i Södra universitetsområdet är redan idag knutna till varandra. Med en tydligare bebyggelsestruktur ska dessa kopplingar för-stärkas rumsligt och utvecklas till starkare kopplingar i gaturum och andra offentliga rum. Den framtida strukturen ska ge en bättre relation mellan delområdena och kopplingar till omgivande kvarter i Lund. För inte så länge sedan var de stora sjukhuskvarteren omgärdade med staket. Det satte ett mönster som dock går att förändra. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Blandade funktioner Genom att blanda olika funktioner (undervisning, bostäder, service osv) skapas oftast en mer levande och varierande stadsmiljö. Därför är visionen att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Viktigast är även här de primära stråken och noderna. En särskild studie har gjorts av dagens sjukhusområdes södra delar. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 19

20 de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konfe-renslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Programmet ger möjlighet till kompletteringar med bostäder mellan UB och Allhelgonakyrkan. Fler bostäder i området skulle bidra till variation och trygghet. Eftersom det finns god tillgänglighet till det som kännetecknar ett attraktivt boende; service, parkområden, rekreationsmiljö i omgivningarna, god kollektivtrafik och en trygg miljö med en viss social kontroll, bedöms programområdets ytterkanter särskilt lämpliga för lokalisering av nya bostäder. God arkitektur God arkitektur är ett självklart krav på alla nya tillägg inom programområdet. Att förena god funktion och gestaltning. I en planerat storskalig miljö blir det ännu viktigare att åstadkomma mänsklig skala och en detaljrikedom i de nya byggnaderna. Det är speciellt viktigt längs de primära stråken och noderna. Med en spännande arkitektur med detaljer som ger intryck, stannar människor upp och uppehåller sig längre i gaturummet. Orientering Nya byggnader ska vara orienterade parallellt med gatorna och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Entréer ska vändas direkt mot områdets gator. Det ger ett välkomnande intryck och ökar gatorna och de offentliga rummens intensitet. Ovan: En välkomnande entré som ger liv till gatan! Ligger mot Sölvegatan. Nedan: Entréer ska vändas mot stråken och bör ligga framskjutna till gatans trottoar och nås av himmelsljuset. Området har idag många synliga målpunkter men det finns många verksamheter som inte är så särskilt synliga utåt. När området utvecklas ska dessa vändas utåt och bidra till vitaliseringen av de utvändiga offentliga rummen i sjukhusområdet och Södra universitetsområdet. Alla bottenvåningarnas fasader bör förhålla sig till gatan och i vissa fall vara framskjutna till gatan. Entréer bör ligga framme i fasaden så att entréerna nås av himmelsljuset och skärmtak ska vara så grunda att entréerna upplevs ljusa. Mikroklimat Klimatet kring höga byggnader ställer särskilda krav. De nya vårdbyggnaderna ska utformas så att det blir attraktiva stadsrum med gott mikroklimat mellan dem: platser, små parker och torg som man kan stanna till på. Det ska vara trivsamt att röra sig längs gatorna mellan husen. Klimatet, sol- och vindförhållandena, beaktas och utemiljön ger möjlighet till ett omhändertagande av såväl personal som patient. Sjukhuset kan ges goda förutsättningar för ett mer aktivt stadsliv. Människors vistelse i sjukhusområdet kan med nya system utnyttjas på många sätt. Klimatet vid entréer prioriteras och vinddämpande åtgärder utförs. 20 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

21 Norrvända entréer behöver särskild omsorg. New York-sektionen vilket innebär att bebyggelsehöjden allra närmast gatan bör vara låg (lägre än 20 meter) och de höga husen stå bakom. Det ger mänsklig skala på gatan, mer himmelsljus och eventuellt mildare kastvindar. Bebyggelsehöjd Närmast Getingevägen, Baravägen, Tornavägen och Sölvegatan bör bebyggelsen möta gaturummet i en mänsklig skala och vara 4 våningar maximalt med lägre delar vid entréer. Bebyggelsen kan vara högre bakom. Den högsta totalhöjden på någon byggnad i området ska anpassas till Centralblocket och får inte överstiga helikopterplattans plushöjd. Helikopterflyget innebär alltså begränsningen uppåt. Överst: New-York-sektionen Näst överst: Mänsklig skala, Stortorget Näst underst: Valven över Allhelgona kyrkogata Underst: Kvarteret Paradis har mycket Oxford-känsla Material, utformning och volymer Institutionsbebyggelsen i hela programområdet präglas av tegel. Moderna tillskott ska med materialval eller detaljer anknyta till tegeltraditionen och utföras med material som fungerar tillsammans med traditionella fasadmaterial. Ett gediget utförande gör byggnader estetiskt hållbara. Lund och Oxford Oxford, med sitt starka varumärke, har en närhet mellan staden och universitetet som också finns i Lund. Känslan av gammalt anrikt lärosäte med gedigna äldre byggnader, omsorgsfulla detaljer, gamla träd och omgärdade gårdar är viktiga för karaktären. Staden och universitetet ligger vägg i vägg med varandra och övergångarna är plötsliga. Man kan röra sig i stadens gaturum, gå genom ett valv och plötsligt är man mitt inne i universitetets inre gårdsstruktur och omgärdad av universitetsbyggnader. Äldre bebyggelse och miljöer ska tas till vara för att berika och förstärka känslan av en historiskt väl förankrad miljö och ge förståelse för hur verksamheterna har utvecklats. De gedigna byggnaderna är viktiga i södra universitetsområdet eftersom de förstärker känslan av ett gediget innehåll och den s k Oxford-känslan. Kulturmiljö Programområdet är en unik kulturmiljö och utgör en viktig del av Lunds identitet. Universitetssjukhu-set i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive Områdets karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och programområdets byggnader och miljöer visar på hur sjukhus och universitet har utvecklats i Sveriges. Detta gör hela programområdet till kulturhistoriskt värdefullt. Ett flertal byggnader inom området är med i Lunds bevarandeprogram. Ett arbete med förslag till tilllägg till bevarandeprogrammet pågår. Bevarandeprogrammet följs i programområdet med undantag för sjukhusets primära utvecklingsområde, se respektive delområde i kapitel 3. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 21

22 Hållbara transportmedel Hållbara transportmedel, som kollektivtrafik och resor till fots och med cykel, ska prioriteras. En framtida trafikering med spårtrafik längs kollektivtrafikstråket är en viktig del i Kunskapsstråkets utveckling och möjligheten att ge resor med bil konkurrens. Goda förbindelser till hållplatslägen är viktiga där gång- och cykelvägar ska vara attraktiva, gena och säkra. Det ska även i anslutning till hållplatser finnas goda möjligheter att parkera sin cykel för att förbättra möjligheten till intermodala resor. Spårväg framför Allhelgonakyrkan, fotomontage Planerad spårväg Detaljplanearbete för spårtrafik mellan Lund C och ESS pågår. Sträckningen utgör ett gent kollektivtrafikstråk mellan Lund C och Brunnshög och har en hållplats längs Getingevägen i anslutning till sjukhuset (Hållplats Universitetssjukhuset). Kollektivtrafikstråket trafikeras idag med buss men planeras ca 2015 trafikeras av spårvagn. Spårvägen delar utrymme tillsammans med busstrafiken i gatorna längs programområdets västra kant och helt på egen bana från hållplats Universitetssjukhuset vidare norrut. Framkomligheten för spårvägen är en viktig faktor för att spårvägen ska vara attraktiv att använda. Framkomligheten för spårtrafik är prioriterad och ska utformas utan stora barriäreffekter. Säkerhet och Trygghet Trafiksäkerhet och trygghet är viktigt. Utformningen av gator och allmänna platser ska underlätta för personer med olika funktionsnedsättningar. En tydlig och säker trafikmiljö har en struktur som tydligt visar vilka trafikanter som prioriteras. God belysning och överblickbarhet samt känslan av att andra människor finns i närheten alla tider på dygnet ska genomsyra de offentliga platserna för att öka tryggheten. Spårvägens föreslagna sträckning 22 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

23 Till vänster: Kunskapasstråket - Ett levande stråk under utveckling Underst: Sölvegatan en fyrradig boulevard. Det är en brant gata med ett oavbrutet uppåtlut med kulmen vid Astronomiska institutionen. 3.2 Beskrivning av de primära stråken och platserna Huvudstråket - Kunskapsstråket Kunskapsstråkets gång- och cykelväg från Lundagård, via kvarteret Paradis, genom Helgonabacken och vidare uppför Sölvegatan är det prioriterade stråket genom området. Detta är det innehållsrika stråket där folk rör sig med lägre hastighet och stannar till för olika upplevelser. Sölvegatans och Kunskapsstråkets fortsättning öster om området, på andra sidan Tornavägen, är en viktig länk till LTH-området, Ideon, Medicon Village och vidare ut till den nya stadsdelen Brunnshög. Detta huvudstråk ska stärkas med fler verksamheter och service som har sina entréer mot stråket. Intensiteten i stråket varierar och plasterna ligger som ett pärlband längs det. De intensiva platserna är entréplatser till olika institutioner längs gatan. Ett större utsträckt intensivt parti finns i gatans brantaste del i korsningspunkterna med sjukhusstråket. Ökad intensitet skapas genom att Fysikum får en ny entré mot Sölvegatan och BMC, Sjukhusets bebyggelse når fram till Sölvegatan och annonserar tvärstråket mot hållplatsen och huvudentréerna samt att ny bebyggelse förtätar söder om Fysikum. En ny tvärgata tillåter dessutom infart från Sölvegatan till sjukhusområdet. HT-centrum och Geologen planeras så att ett nytt torg skapas längs stråket Professorsplatsen. I kors-ningen Sölvegatan/Helgonavägen byggs ett nytt studiecentrum med café. Närheten till Gerdahallen och alla människor som rör sig här ger denna plats goda förutsättningar för en livlig mötesplats. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 23

24 24 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

25 Visionsbild för för LUND LUND NE NE / / Kunskapsstråket, SBK SBK Lund Lund och Visualisering visualisering Arrow Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 25

26 Universitetet inom kvarteret Paradis nya adress och huvudentré vetter mot Allhelgona kyrkogata mitt emellan valven över gatan. Denna plats får en känsla av gammal gedigen universitetsstad, Oxford-känsla. Öppningar bredvid Restaurang Valvet i den långa väggen med igensatta valv ger fantastiska kopplingar mot universitetsbiblioteket och sjukhusområdets södra delar. Kunskapsstråket utgör också en grön kil in i staden och Sölvegatan ska förbli en boulevard. Gatan är utformad som en fyrradig boulevard med körsbärsträd intill körbanan mellan fotgängare och cyklister. Mot intilliggande fastigheter består träden av såväl oxel, kastanjer och lönnar. Tillsammans skapar träden ett vackert och speciellt gaturum. Gatuträden behöver kompletteras och förstärkas för att inte gatans unika karaktär ska gå förlorad. I samband med förtätning och förnyelse av gatan och gatans omgivningar är det av vikt att den tydliga fyrradigheten behålls och förstärks. Noden hållplats Universitetssjukhuset Den viktigaste noden i programområdet är gaturum och byggnader kring hållplats Universitetssjukhuset som ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Här ska mer service kunna erbjudas som är tillgängligt för alla. Bottenvåningarna i ny bebyggelse intill hållplatsen och längs den första delen av sjukhusstråket upp mot sjukhusets huvudentré ska vara öppna och reserveras för kommersiell service av olika slag. Hållplats LTH vid den så kallade Universitetsplatån är nästa nod längs Kunskapsstråket. Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig över dygnets alla timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som är trygg att Överst: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter Till höger: Noden hållplats Universitetssjukhuset och Sjukhusstråket med den nya huvudentrén 26 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

27 vistas vid. Vid hållplatsen och på vägen mot sjukhusets nya huvudentré kan varierad extern kommersiell service och privata vårdleverantörer erbjudas plats. Tvärstråket - Sjukhusstråket Sjukhusstråket kopplar ihop stadsutvecklingsområdet vid spårvägshållplatsen med huvudstråket längs Sölvegatan. Stråket är Sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer. Sjukhusstråket blir den nya entrégatan och ska bli ett stråk med butiker, angöring och cykelstråk, upp mot sjukhusets huvudentré. Stråket går vidare mot BMC och till Sölvegatan. Sjukhusets nya huvudentréer kommer att vara norrvända och ligga vid foten av höga byggnader. Som en motvikt ligger Gamla seminariet på andra sidan gatan. Framför Gamla seminariet i ett soligt väderstreck kan torget och den andra sidan gatan utvecklas till en pärla nära huvudentrén. Höjdskillnaderna kan bli en tillgång med trap-por åt söder. Sjukhusstråket går mellan gamla och nya byggnader. Det behöver stärkas med fler entréer, detaljrika bottenvåningar i mänsklig skala med öppna fasader samt gatuträd och sittplatser. Restauranger och caféer bör förläggas med fönster och entréer ut mot gaturummen. Andra stråk Stråket genom sjukhusområdet i nord-sydlig riktning är ett historiskt stråk och en fortsättning på stråket från Lundagård. Detta stråk förbinder sjukhusets norra och södra delar samt knyter även ihop sjukhuset med centrala staden via de gamla sjukhusmiljöerna i kvarteret Paradis, som idag används av Lunds universitet Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service i ska i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration White Arkitekter Programområdets södra delar kopplar åt sydväst mot Lund C med Det nord-sydliga stråket längs Lasarettsgatan förbi portar och valv Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 27

28 en förbättrad förbindelse. Gång- och cykeltrafik från Lund C till sjukhuset och stråket uppför Helgonabacken kan kopplas ihop med hjälp av cykelbanor längs Allhelgona kyrkogata. Det ger ökad trafiksäkerhet för cyklister som idag cyklar i blandtrafik. Att öppna befintliga valv som idag är igensatta i de långsmala byggnaderna, sjukhusets äldre ovanjordiska kulvertar skulle ge en intressent passage för gångtrafik. Denna lösning ger området mellan Allhelgonakyrkan och Helgonabacken nya förutsättningar. En ny gata från Sölvegatan till gatan söder om Centralblocket ger sjukhusområdet en ny infart från öster. Om stråket förlängs västerut fram till förlängningen av Karl XII gata blir det ett viktigt stråk med en tyd-lig öppning från väster för cyklister och fotgängare. Överst till vänster: Vid Valvet och Allhelgona kyrkogata. Överst till höger: Stråket från Lund C via Allhelgona kyrkogata når Kunskapsstråket i Helgonabacken Underst: Den nya gatan och Kioskgatan bildar ett tvärstråk 28 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

29 Detta stråk från korsningen Kävlingevägen-Getingevägen, genom sjukhusområdet fram till Sölvegatan norr om HT-centrum Zoologen skulle bli ett viktigt tvärstråk i programområdet. En ny koppling mellan Helgonabacken och Klinikgatan kan bli möjlig när förändringar sker med bygg-naderna 33 och 35 (Ögonklinikerna) inne i sjukhusområdet. Detta nya gång- och cykelstråk går i en förlängning av Klinikgatan söderut och kan bli ett intressant alternativ till Blå stråket. Överst till höger: Klinikgatan Överst till vänster: Ett nytt stråk från Helgonabacken väster om HT-centrum och längs Klinikgatan norrut Underst: Programområdets alla korsande stråk är ett annat sätt att beskriva ett modifierat rutnät Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 29

30 Helgonabacken 25 maj 2012 Helgonabacken Helgonabacken är central för programområdet och dess viktigaste park och gröna rum. Redan under 1700-talet utfördes trädplanteringar här, dessa föregick den park som anlades av biskop Faxe på 1810-talet. Runstenen är den äldsta fysiska vittnesbörden om platsens betydelse. Rester av ruinen av Helgonaklostret från 1000-talet ger en historisk förankring till långt tidigare än universitetsbiblioteket. Ny bebyggelse kring parken kan föra in nya funktioner och komplettera befintlig miljö samt stärka parkens väggar utan att parkens stora träd hotas eller att dess rofyllda karaktär går förlorad. Med det fina läget och ett stort antal människor som dagligen passerar här har parken en fantastisk potential. Det attraktiva gångoch cykelstråket, caféer och olika institutioner liksom Skissernas museums närhet ger parken kvaliteter. Helgonabacken ska stärkas och förstoras. 30 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

31 Illustrationsplan, Lunds stadsbyggnadskontor. I samarbetet mellan Lunds kommun, Region Skåne och Akademiska Hus har ett flertal skisser och illustrationsförslag presenterats och utretts. Denna illustrationsplan har tagits fram genom att slå ihop och bearbeta de olika skisser som tagits fram av alla tre parterna. Den visar en konkret möjlig syntes av stadsbyggnadsvisioner och utvecklingsbehov. Illustrationsplanen ger en bild av de övergripande intentionerna i ramprogrammet. Detaljer kan komma att justeras, hållplatsen t ex kan komma att få en annan utformning. I de enskilda detaljplanerna kommer en vidare precisering av byggrätter och bevarandekrav att ske. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 31

32 Flygbild över hela programområdet från öster, Bergslagsfoto maj Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

33 3.3 Delområden - bebyggelse och funktioner Kvartersstruktur Bebyggelsestruktur Området är delat i delområden utifrån karaktär och funktion. De enskilda delområdena har flera funktioner och karaktärer inom sig men denna indelning är dock användbar utifrån vilka planer som finns för de olika delarna av programområdet. A Hållplats Universitetssjukhuset Noden. B Sjukhuskvarter väster om Centralblocket. Det gränsar till hållplats Universitets-sjukhuset och sjukhusstråket C Centralblocket, sjukhusets huvudkvarter. D Sjukhuskvarteret norr om Centralblocket. E Lunds universitets vårdutbildningar och forskning samt sjukhuskvarter. F Universitetskvarter öster om Sölvegatan. G Universitetskvarter väster om Sölvegatan. H Universitetsbiblioteket i Helgonabacken, omgivande byggnader och olika funktioner I Sjukhuskvarter söder om Centralblocket. J Sjukhuskvarter sydväst om Centralblocket. K Allhelgonakyrkan och kvarteret norr om kyrkan L Universitetskvarter, norra delen av kvarteret Paradis. M Försörjningskvarteren till sjukhuset Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 33

34 Funktion: Vård och kommersiell service Området ligger inom primärt utbyggnadsområde för sjukvården. Delområdet Illustrationsplan A Hållplats Universitetssjukhuset Noden Delområde A innehåller bussterminalen Universitetssjukhuset och här ligger idag Patienthotell, Blodgivningscentral, service i form av apotek, bank m m samt den södra delen av markparkeringen mellan Getingevägen och Lasarettsgatan. Delområde A ska stärkas i sin roll som noden, hållplats Universitetssjukhuset, och kommer att bli huvudentrén till sjukhusområdet. Delområdet kommer att få en starkare stadsmässighet med koncentrerad kommersiell service intill buss- och spårvagnshållplatsen och längs gatorna upp mot sjukhusets nya huvudentré. Funktionerna i detta, det till ytan minsta delområdet, ska bli kollektivtrafik, service och vård. Kvarteret ska successivt komma att innehålla kommersiell service i bottenvåningen och sjukhusverksamhet ovanpå. Stadsmiljö Det viktigaste med detta delområde är att skapa en attraktiv nod, en god mötesplats i denna målpunkt och bytespunkt i staden. Noden ska också kopplas till sjukhusets huvudentré och Kunskapsstråket på Sölvegatan med sjukhusstråket. Byggnadernas orientering, utformning med entréförhållanden, bottenvåningarnas fasader och förgårdar längs den nya entrégatan, såväl som mot torgplatser vid hållplatsen, ska skapa trevliga stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist. Entréer ska vända sig ut mot dessa. Det är mycket viktigt att sjukhusstråket blir tydligt ända ut från Getingevägen. Hållplats Universitetssjukhuset ska tillsammans med den nya entrégatan för gående och cyklister, samt den nya bilinfarten, bli en intensiv plats i staden med vård, samhällsservice och kommersiell service. Nya byggnader kan innehålla vård eller service relaterad till vård, t ex patienthotell i de övre våningarna. Dessa byggnader ska kunna förbindas med övriga vårdbyggnader med förbindelsegångar över gatorna. Alla byggnader inom noden ska samordnas med det nya hållplatsläget och innehålla butiker Hållplats Universitetssjukhuset 34 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

35 och andra servicelokaler i bottenvåningarna. Nya byggnader bör ha parkeringsanläggningar under mark. Stadens liv ska här nå in i sjukhusområdet genom att butiker och service lokaliseras i bottenvåningarna. Gatan från hållplatsen fram mot sjukhusets huvudentré ska utformas så att gående och cyklister prioriteras och biltrafik begränsas. Cykeltrafik bör också beredas plats på separata cykelbanor. Angöring och varuleveranser ska kunna ske från Lasarettsgatan till lokalerna. Gatan ska utformas så att den tydligt visar gångstråket från hållplatsen upp mot sjukhusets huvudentréer och vidare längs sjukhusstråket. Noden ska bli en trivsam miljö där man lägger särskild vikt vid lokalklimat och soligt väderstreck och där det blir trevligt att stanna till på väg till och från sjukhuset. Längs gångstråken och vid hållplatsen bör det planteras gatuträd och blommor och placeras sittplatser. Torget framför Gamla seminariet gränsar till delområdet och kan på många sätt räknas som en del av noden. Området innehåller den föreslagna nya infarten från Getingevägen som rundar delområde A på norra och östra sidan. Detta blir den nya huvudinfarten för biltrafik. En infart till ett underjordiskt parkeringsgarage ska lokaliseras till området. Struktur Kulturmiljö I delområdet kan dagligvaror (livsmedel), bankautomat, blommor, frisör, några småbutiker, gym och restauranger finnas. Det saknas en hel del servicefunktioner idag trots att här finns så många verksamma i denna extremt personaltäta stadsmiljö. Området har en dagbefolkning på omkring personer. 10 Kulturmiljö Del av byggnad 10 (Patienthotellet), 1958 f d administrationsbyggnad, röd i det antagna Bevarandeprogrammet (se sidan 94), har värde för kulturmiljön. Denna byggnad speglar sin tid och skildrar vårdens utveckling. För att kunna bevaras kan byggnaden tåla att byggas om i bottenvåningen och dagens baksida åt norr kan bli en framsida mot hållplatsen och gång- och cykelstråket till sjukhusets huvudentré. Det är dock möjligt att riva hela byggnad 10 om det visar sig vara nödvändigt ur funktionell synvinkel. Patienthotellet Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 35

36 Funktion: Vård Området ligger inom primärt utbyggnadsområde för sjukvården. Delområdet Delområde B Sjukhuskvarter väster om Centralblocket Här ligger Entrégatan, infarten till dagens sjukhus och huvudentré. Byggnad 14 (Portvakthuset), 11 (Alwallhuset), 12 (Käkkirurgen), 21 (Kampradhuset) och byggnad 13 (Onkologiska kliniken) ingår. Detta delområde pekas ut som ett strategiskt läge för flera byggnadsvolymer med nära anslutning till Centralblocket. Området kan omvandlas med nya större byggander. När infarten flyttas norr om hållplats Universitetssjukhuset byggs Entrégatan om till en återvändsgata med matning från Lasarettsgatan om den inte försvinner helt. Kvarteret är då inte längre en del av huvudentrén till sjukhuset och hela dess orientering kommer att förändras. Stadsmiljö Det viktigt att ta hänsyn till är att kanten mot Getingevägen är en av sjukhusets framsidor. En befintlig byggnad, park och förgårdsmark ska bevaras respektive utvecklas för att skapa en attraktivare gräns mellan sjukhuset och resten av staden. I det kommande planarbetet med kvarteret är det även viktigt att ta hänsyn till dess framsida mot Lasarettsgatan. Den är en del av sjukhusområdets nord-sydliga rörelsestråk. Kvarterets entréer ska primärt placeras mot Lasarettsgatan. Entréförhållanden, bottenvåningarnas fasader och förgårdar längs Lasarettsgatan ska skapa ett trevligt stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist. Det bör även finnas möjligheter att kunna röra sig tvärs igenom kvarterets till fots både i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Möjligheten att ta sig mellan Klinikgatan och Getingevägen till fots har nyligen byggs bort. I det fortsatta planarbetet skulle det vara av värde att den ersätts med annan tvärgående gång- och cykelförbindelse. Byggnad 12 och Centralblocket Illustrationsplan 36 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

37 Den värdefulla parkmiljön nära Getingevägen, dammen vid byggnad 13 (Onkologen), bör behållas. Den bör ha en avskärmning mot gatan i form av en strikt häck, staket eller på annat sätt avgränsas tydligt. Struktur Kulturmiljö För det kulturhistoriska sammanhanget bör så många befintliga byggander och parkmiljöer som möjligt ligga kvar. Viktigast att bevara är del av byggnad 11 (f d Barnsjukhuset) främst västra fasaden, byggd , 1979, Byggnaden har en för sin tid karakteristisk T-plan, introducerad av arkitekten Birch-Lindgren i Kalmar Huvudfasaden mot Getingevägen är uppförd av handslaget rött tegel och accentueras av ett pelarförsett entréparti i natursten. Denna byggnad speglar sin byggnadstid och bör bevaras för att skildra vårdens utveckling och den utgör en representant för en tidsperiod som riskerar att suddas ut från sjukhusområdet. Den är ny i Bevaringsprogrammet och röd. Byggnad 12 (Käkkirurgen), byggd 1949, ny i Bevaringsprogrammet och röd, speglar sin tid och har en måttlig skala och arktektonisk kvalitet. På grund av att byggnaden är placerad mitt i det primära utvecklingsområdet för sjukhuset kan byggnad 12 rivas, om det krävs för att sjukhuset verksamhet ska kunna utvecklas. 14 Kulturmiljö Byggnad 12 och Centralblocket Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 37

38 Funktion: Vård, utbildning och forskning Detta är den centrala delen av primärt utbyggnadsområde för sjukvården. Delområdet Delområde C Centralblocket, sjukhusets huvudkvarter Detta är den centrala delen av sjukhusområdet med byggnaderna 40, 80 och 81, Centralblocket. Här finns akutmottagningar, många vårdavdelningar och många andra funktioner samt en del service i form av kiosker och caféer i entréplan. Nuvarande A-blocket, som vetter mot Barn- och Ungdomssjukhuset, och E- och F-blocken, som vetter mot Klinikgatan, ska ersättas av nya generella vårdbyggnader med hög standard. Förslaget innebär också en vridning av sjukhusets huvudentréer mot norr och den nya entrégatan från hållplats Universitetssjukhuset och Getingevägen. Sjukhusstråket går från noden delområde A, längs denna norra fasad mellan delområde C och D, rundar nordöstra hörnet på delområdet och når Sölvegatan och Kunskapsstråket genom delområde E. Stadsmiljö Det viktigaste med delområdet är att de nya huvudentréerna blir tydliga och välkomnande ut mot sjukhusstråket. Det ska kännas naturligt att komma både från noden och från Kunskapsstråket. Den service som finns i sjukhusets foajéer ska synas ut till gatan eftersom det ger liv och trygghet hela dygnet. Särskilt gathörnen längs Sjukhusstråket blir naturliga lägen för publika funktioner. Det är viktigt att stor omsorg läggs på lokalklimatet längs denna norrfasad med huvudentréer för hela sjukhuset samt akutmottagningar. Skärmtak eller arkader ska göras grunda och varierande för att förhindra vindtunnel-effekter och för att ge lokalerna innanför dagsljus. Caféfönster kan med fördel ligga i liv med de övre vå- Gamla seminariets paviljonger och Centralblocket Illustrationsplan 38 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

39 ningarnas fasader för att lysa som lyktor kvällstid under den mörka årstiden samt visa liv och männi-skor i gaturummet. Att se människor ökar känslan av trygghet när man närmar sig sjukhusets entréer. Struktur Delområdet kommer att bli en mer kompakt vårdbebyggelse med stora byggnader som är sammankopplade med förbindelsegångar några våningar upp. Förbindelsegångarna kommer att bli ett mycket tydligt karaktärsdrag i bebyggelsen. Kvarterets viktigaste fasad är den norra men de andra är också viktiga. Dessa ska utformas med stor omsorg även om de inte innehåller huvudentréer. Många människor kommer att gå runt detta kvarter och gångtrafikanter ska känna sig trygga och skyddade på alla fyra gatorna kring kvarteret. Personalentréer och klinikentréer ska vara ljusa väderskyddade och välkomnande. Personalentréer behöver tillgång till vindskydd och cykelparkering bör placeras utomhus eller inomhus, i direkt anslutning till personalens omklädningsrum och duschar. Kulturmiljö Kulturmiljö Byggnad 40 (Centralblocket) utgör en mycket stor volym, av en skala om formspråk som vid sitt uppförande inte tidigare förekommit i Lund. Den påverkar omgivningen och stadssiluetten mycket starkt. Centralblocket är signifikant för högmodernismens formspråk och bottnar i en ambition om rationell lokalanvändning med utgångspunkt i ett omfattande lokalprogram. Andra liknande enheter som uppfördes i Sverige vid denna tid var Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm. Centralblocket har kulturhistoriskt värde för sjukhuset som helhet. 40 Nya stora byggnader ska kunna byggas, visionsbild, White arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 39

40 Funktion: Vård, utbildning och forskning Området är både primärt och långsiktigt utbyggnadsområde för sjukvården. Delområdet Delområde D Sjukhuskvarter norr om Centralblocket Detta delområde innehåller Gamla seminariet, byggnad 82 (Barnoch ungdomssjukhuset), 16 (restaurang Pastellen), parkeringshuset Ovalen samt markparkeringar mellan byggnad 10 (Patienthotellet) och 16 (Pastellen). Dessutom ingår de gröna miljöerna kring Barnsjukhuset, tydligast är den så kallade Elefantbacken. Norr om Centralblocket ska befintliga byggnader, Gamla seminariet och Barnsjukhuset, bevaras. Ut mot Getingevägen kan restaurangbyggnaden och markparkeringen komma att ersättas av nya byggnader. Den nya infarten från Getingevägen kommer att korsa dagens markparkeringar. Delområdet kommer att flankeras av huvudinfart respektive akutinfart i väster och öster. Sjukhusstråkets gaturum kommer att gränsa i söder och sjukhusets huvudentréer ligger tvärs över gatan åt söder. Den östliga delen längs Getingevägen ingår i primärt utbyggnadsområde för sjukvården. På längre sikt, efter utbyggnad enligt planen, finns eventuellt möjlighet för sjukhuset att växa norrut inom fler delar av detta delområde. Stadsmiljö Det viktigaste i detta delområde är att entréer vänds mot Sjukhusstråket och att nya byggnader bildar en vänlig port till sjukhusom- Gamla seminariet Illustrationsplan 40 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

41 rådet. Gamla seminariets torg har möjlighet till ett gott lokalklimat eftersom det är öppet åt sydväst. Det kan bli ett fint torg nära Centralblockets huvudentréer. Sjukhusstråket går längs gatan söder om delområdet. Entréerna till Gamla seminariet och Barn- och ungdomssjukhuset ska där så är möjligt poängteras åt söder och möjligheter för vistelse utomhus i nära anslutning till Centralblockets huvudentréer ska kunna tillgodoses. Struktur Delområdet har möjlighet att rymma flera nya byggnader längs Getingevägen i innerkurvan av spårvägen. Dessa byggnader kommer att ligga i ett exponerat läge vid infartsvägarna från norr. De kommer att tillsammans med delområde A, nodens byggnader, definiera den nya huvudinfarten. Därför bör de vara vänliga och representativa, måttligt höga byggnader med intressanta fasader. De kommer att ligga i ett perifert läge i förhållande till Centralblocket och funktionerna är inte bestämda ännu. Nya byggnader bör ha parkeringsanläggningar under mark. Dessa byggnader ska även förhålla sig respektfullt till Gamla seminariet och bör förhålla sig till Lasarettsgatan så att en trevlig gatumiljö åstadkoms. Torget framför Gamla seminariet ska utformas så att infartsvägen upplevs som att den vidgar sig och Centralblockets nya entréfasad åt norr exponeras väl både från entrétorget i delområde A och från den nya infartsvägen. Barnsjukhuset och Gamla seminariet har gräsmattor, örter, buskar, träd och konstverk på förgårdsmarken och i gårdsmiljön som ger en fantasifull inramning och är oaser bland höga byggnader. Elefantbacken är ett fint trädgårdsrum med höga smala träd som har potential att i en förändrad struktur bli en välanvänd miljö, trots att den idag upplevs ligga lite bakom. Läget kommer att vara bra när de nya akutentréerna kommer att ligga strax söder om. Den lilla parken har en fin växtlighet och en omsorg i sin grund som ger förutsättningar till en god utveckling. Om den av olika anledningar skulle behöva byggas om bör markytan reserveras för park även i framtiden Kulturmiljö Parkeringshuset Ovalen har en strategisk placering och beläggs mest av besökande till sjukhuset. Kulturmiljö Gamla seminariet (1916) har stora kulturmiljövärden och är skyddat i detaljplan med rivningsförbud samt exteriöra och interiöra skyddsbestämmelser. Byggnaden är mycket viktig i sjukhusmiljön eftersom den är vacker och har gedigna tegelfasader och en bra skala. Det är viktigt att det finns byggnader av olika storlek i kvarteret. Elefantbacken Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 41

42 Funktion: Vård, utbildning och forskning Den södra mindre delen av området ligger inom primärt utbyggnadsområde för sjukvården. Delområdet Delområde E Lunds universitets vårdutbildningar och forskning, Astronomi samt Sjukhuskvarter öster om Centralblocket Delområde E är det största i programmet och omfattar i huvudsak Lunds universitets vårdutbildningar och forskning men även sjukvårdsbyggnader. Det innefattar hela BMC Biomedicinskt centrum med forskning, laboratorieverksamhet och medicinsk undervisning. Astronomi och Gamla vattentornet samt reservoarerna och p-hus Granaten ligger högst och längst österut. Dessutom ingår Region Skånes byggnader 70 72, (Patologen, Cytologisk klinik och Mikrobiologiskt laboratorium), byggnad 34 (Wigerthuset), 35 (Ögonklinik B) och 28 (förskolan Röda stugan). Området gränsar till Lundalänken och Baravägen i norr, Klinikgatan i väster, i söder till HT-centrum och i öster till Sölvegatan. Området gränsar även till Tornavägen, Universitetsplatån och hållplats LTH i öster. Området kan utvecklas med både utbildningslokaler och flera vårdbyggnader. Vattenreservoarerna måste ligga kvar. Sjukhusstråket möter Kunskapsstråket och denna mindre nod vid Sölvegatan inom delområdet. Stadsmiljö Det viktigaste i detta delområde är att entréer vänds mot Kunskapsstråket på Sölvegatan och Sjukhusstråket samt att publika utrymmen vänds utåt dessa båda stråk. Korsningspunkten mellan Kunskapsstråket och Sjukhusstråket är en viktig punkt längs Sölvegatan som ska förstärkas på flera sätt. Punkten kan utvecklas med service, entréer och lokaler i bottenvåningarna. Nya institutioner och kliniker ska vända sig mot dessa huvudstråk och vistelseytor, foajéer och caféer ska vändas mot huvudstråken. Illustrationsplan En annan viktig del i detta delområde är en ny gata i den sydliga kanten av delområdet längs gränsen mot Akademiska Hus fastighet och HT-centrum. Denna nya gata som är en förlängning av gatan söder om Centralblocket ger sjukhusområdet en ny infart för bil, gång och cykel. Denna infart gör att en del trafik från östra stadsdelarna kan välja denna väg och bör skyltas som infart. Gatan ska utformas och läggas på en sådan höjd att gatan blir användbar på båda sidor. Gatan är viktig för orienterbarheten i sjukhusområdet och kommer även att stärka stråket i Sölvegatan. Den norra av de två kopplingarna från Sölvegatan, den som ingår i Sjukhusstråket, är främst för cyklister och gående och för lokala transporter till de verksamheter som ligger i direkt anslutning till den gatan. I anslutning till den nya gatan kan kvarteret utvecklas med ny sjukhusbebyggelse i nära anslutning till Centralblocket och BMC. Den nya bebyggelsen har haft arbetsnamnet LMC, Laboratoriemedi- 42 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

43 Struktur cinskt centrum. En utveckling av detta kvarter förutsätter rivning av de befintliga byggnaderna 34 (Wigerthuset), 35 (Ögonklinik B) och 28 (förskolan Röda stugan). I en rivning av byggnad 35 ingår en förbindelsegång till byggnad 33 (Ögonklinik A). En viktig ny koppling söderut, en öppen gång eller gata, kan åstadkommas när denna del av kvarteret utvecklas. Delområde E har starka barriärer åt väster, norr och öster. Dessa barriärer behöver överbryggas bättre med tydliga passager för gående och cyklister, attraktiva entréer samt tydliga cykelvägar. Klinikgatan mellan delområde E och D är en lång rak gata som är prioriterad för akut trafik och längs den finns den långa byggnaden som ligger i suterräng. Denna långa byggnad skulle vinna på att ha en tydligare entré som vänder sig inåt sjukhusområdet och sjukhusstråket. Liksom i delområde D finns ett parkeringshus i norr som ramar in och avgränsar tillsammans med kollektivtrafikstråket/bussgatan som går i skärning i en planskild korsning med Tornavägen. Åt öster finns Tornavägen, en viktig huvudgata som ingår i mellanringen av huvudgator i Lund. Cykelvägarna ska tydligare koppla till cykelbron parallell med Tornavägen över kollektivtrafikstråket. Korsningspunkten där Sjukhusstråket når Sölvegatan och Kunskapsstråket, bör förstärkas med nya byggnader som innehåller service, entréer och lokaler i bottenvåningarna. Tornavägen är en huvudgata med mycket trafik och utgör en gräns mellan Norra och Södra Universitetsområdet. Barriären ska överbryggas så mycket som möjligt med extra goda passager för gångoch cykeltrafik. Särskild vikt ska läggas i korsningen med Sölvegatan där Kunskapsstråket går mot noden hållplats LTH och vidare österut. Det finns stora höjdskillnader i delområdet. Klinikgatan ligger cirka 7 meter lägre än angöringsgatan öster om BMC, och Tornavägen ligger ytterligare cirka 2 meter högre än BMCs angöring. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 43

44 BMC 70 Kulturmiljö Höjdskillnaderna är både en tillgång och ett problem och behöver hanteras och överbryggas på olika sätt. Det bör finnas gång- och cykelpassager genom delområdet. För att minska BMC som barriär är det viktigt att flera gång- och cykelpassager finns genom området. Dock kan höjdskillnaderna här skapa problem och svårigheter att göra dessa passager tillgänglighetsanpassade. De är ändå betydelsefulla för att underlätta rörelser och göra miljön tryggare. Ju fler människor som rör sig i området och ju flera möjligheter i val av gångväg man har desto tryggare känns miljön. Det viktigaste är stråken och entréer. Stråken kan förstärkas med nya byggnader. En ny byggnad mellan BMC och Sölvegatan är positiv för att accentuera Sölvegatans riktning. Den kan om den blir hög påverka siktlinjen mot Gamla vattentornet när man kommer på Sölvegatan söderifrån. Byggnaderna ska utformas så att detta vackra landmärke inte skyms. Gränsen för kvartersstadskaraktären kan flyttas norrut längs Sölvegatan. Nya byggnader ska byggas så att en del fasader blir parallella med gatan. Inom delområdet finns en förskola, byggnad 28 (Röda stugan), som har öppet både på dagtid och nattetid. En ersättning för den måste övervägas vid detaljplanering inom detta delområde. Det finns visioner om att bygga fler utbildningslokaler och administrationslokaler i anslutning till BMC för att samla Lunds universitets vårdutbildningar. Detta kan ske i området vid Sölvegatan sydväst om Astronomiska institutionen. En måttlig byggnad och en ny liten park som placerad i fonden av Sölvegatan framför gamla vattentornet kan ge stöd och riktning åt gatan. Lokaliseringen påverkar angöringsgatan till BMC och det prioriterade cykelstråket Blå stråket. Kulturmiljö Gårdsrum och planteringar längs Sölvegatan har kulturhistoriska och miljömässiga värden. Universitetsområdets gröna karaktär äventyras med många förtätningar längs Sölvegatan. Den gröna kilen, som universitetsområdet utgör, ska utvecklas och en förtätning ska ske varsamt. Eftersom utbildnings- och forskningslokaler ska utvecklas ytterligare inom delområdet riskerar förgårdsmarken att förtätas. I fortsatt planarbete är det därför viktigt att väga samman de olika förtätningarna så att karaktären av institutioner med trädgårdar inte går förlorad längs Sölvegatan. De äldsta delarna av BMC är kulturhistoriskt intressanta. De är de första byggnaderna av Klas Anshelm inom området och är ett gott exempel på byggnader med generalitet och tegelarkitektur från andra halvan av 1900-talet. Gamla vattentornet som numera används av Astronomiska institutionen samt byggnad 34 (Wi- 44 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

45 gerthuset) är rödmarkerade i Bevaringsprogrammet. Vaktmästarbostaden vid Tornavägen föreslås rödmarkeras också. Angående byggnad 34 (Wigerthuset) finns en utredning av stadsantikvarien som godkänner en rivning trots att byggnaden ingår i det antagna Bevaringsprogrammet. Överst: BMC - Biomedicinskt centrum Näst överst: Gamla vattentornet och Astronomi Näst underst: BMC mot Klinikgatan Underst:Vaktmästarbostaden vid Sölvegatan och Tornavägen Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 45

46 Funktion: Utbildning och forskning Delområdet Delområde F Universitetskvarter öster om Sölvegatan Här ligger Fysikhuset, Geocentrum, Gerdahallen och parkeringen på östra sidan om Sölvegatan. Området kan förtätas med flera byggnader med blandade funktioner, även bostäder kan prövas, men framför allt utbildning. Delområdet ligger öster om Kunskapsstråket och Sölvegatan, granne med Professorsstadens villor. Tornavägen utgör gränsen i öster. Stadsmiljö Det viktiga i detta delområde är att stärka Kunskapsstråket och vända entréer mot Sölvegatan. Om en ny byggnad ska byggas ska lokaler och publika verksamheter samt entréer vara vända åt Sölvegatan. Det är viktigt att förstärka stråket och göra det attraktivt med så många lokaler som möjligt mot gatan. Vistelseytor, foajéer och caféer ska aktivera gatan. Gränsen för kvartersstadskaraktären kan flyttas norrut längs Sölvegatan. Nya byggnader ska byggas så att fler fasader blir parallella med gatan. En gång- och cykelväg i Professorsgatans förlängning är viktig för att knyta ihop Sjukhusstråket och Kunskapsstråket med områden åt sydost. Ett förtätningsområde vid korsningen Sölvegatan/Tornavägen finns. I Fysikums kvarter kan här finnas plats för en byggnad som anknyter till Sölvegatans nivå och blir en pendang till Universitetsplatåns planerade bebyggelse. Illustrationsplan En entrébyggnad till Fysikum vid Sölvegatan kan öka tillgänglighet och orienterbarhet och ger liv genom en öppen bottenvåning. Den kan samverka med och stärka BMCs entré på andra sidan Sölvegatan och göra området mellan Fysikum och BMC till ett gemensamt entrétorg och en mötesplats för studenter. Fysikhuset 46 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

47 Söder om Fysikum finns plats för institutions- och bostadsbyggnader på parkeringsplatsen vid Sölvegatan. Här planeras för parkeringsgarage och lokaler i en kombinerad byggnad. Lokaler ska ligga mot gatan och parkeringsplatser i källarplan och i den inre kärnan i bottenvåningen. En ny byggnad som tillför mångfald och aktiverande folkliv via entré och öppen bottenvåning mot Sölvegatan. Det finns möjligheter till kompletteringar med bostäder intill hyresrum för gästforskare mot Professorsstaden. Bostadsbebyggelse i närheten av Fysikum kräver riskanalys. Struktur Cafébyggnad Café Geo öster om Geologen vid Sölvegatan skulle få ett strategisk läge. Det blir en ny byggnad på plats för utåtriktad, öppen verksamhet med café och studieplatser med entré mot Sölvegatans nya mötesplats i korsningen Sölvegatan-Helgonavägen. Kulturmiljö Fysikhusets delar närmast Sölvegatan föreslås ingå i Bevaringsprogrammet och svartmarkeras, de är viktiga för helheten. Färdas man norröver längs Sölvegatan upplever man kontrasten mellan stenstadens täthet med byggnadernas närhet till gatan och den modernistiska stadsplaneringens bebyggelse placerad som enskilda volymer i park. Kontraster som denna är värdefulla eftersom de skapar tydliga sekvenser i färden längs Kunskapsstråket. Kulturmiljö Universitetsområdets gröna karaktär äventyras med många förtätningar längs Sölvegatan. Förgårdsmarken och Sölvegatans dubbla alléer ingår i Bevaringsprogrammet. Förtätning och kompletteringar måste göras med försiktighet så att inte för mycket grönska i universitetsområdet försvinner. Före detta Kemiska institutionen Ekologihuset, som idag är en del av Geocentrum, Gerdahallens östra fasad samt Carlqvistska villan är rödmarkerat i bevaringsprogrammet. Personalbostäderna väster om Gerdagatan är markerade med svart. Alla dessa byggnader ska bevaras. Sölvegatans södra delar Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 47

48 Funktion: Utbildning, forskning och museum Delområde G Universitetskvarter väster om Sölvegatan Här ligger Zoologen/HTcentrum, SOL Språk och litteraturcentrum samt Skissernas museum. Området vetter både mot Sölvegatan och Helgonabacken och Kunskapsstråket korsar området. Området har framsidor åt flera håll och strategiska gatukorsningar med bra cafélägen. Området stärks med de planer som är på gång. Stadsmiljö Det viktigaste i detta område är att stärka Kunskapsstråket och tydligt visa att stråket svänger genom detta delområde. Entréer ska vändas ut mot stråket. SOL kan annonseras tydligare mot Helgonavägen med en ny förstärkt entré. Området ligger granne med Helgonabacken. Delområdet Helgonavägen ska behålla och utveckla sin lummiga karaktär och utvecklas till en gata där biltrafik är nedtonad till förmån för gående och cyklister. Parkerade bilar längs gatan begränsas. Korsningen Sölvegatan/Helgonavägen ska förstärkas med en plats, en hot spot, som knyter samman HT-centrum och Geocentrum. Kanske ska den heta Professorsplatsen. Gerdahallen och SOL ska också vara synliga från detta nya torg. Detta är en viktig korsningspunkt och ska utformas till en attraktiv plats att mötas på med informella sittplatser, plattytor och gräs. Trädgårdskaraktären ska inte gå förlorad och gatans alléträd ska även i fortsättningen ange gatornas riktningar och gränser. Kulturmiljö De äldre institutionsmiljöerna ger genom detaljering och gedigna vackert åldrande byggnadsmaterial en rofylld miljö med ett tydligt ställningstagande att man i denna miljö eftersträvar långsiktig- Illustrationsplan Kunskapsstråket vid SOL-centrum 48 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

49 het och att byggnaderna tydligt annonserar funktionerna av publik verksamhet. Romanska institutionen och Gamla zoologen är båda rödmarkerade i bevaringsprogrammet, liksom murar och staket vid Gamla zoologen. Trädgårdsmiljöerna är också markerade i bevaringsprogrammet. Byggnation på gång Zoologen och Zoofysiologen vid Helgonavägen håller på att byggas om och till i två till fem plan som dockar till Zoologen för Humanist- och Teologifakulteten. Tillbyggnaden ska få entré mot Helgonavägen och bibliotek samt café i bottenplan mot Sölvegatan, och med norrfasad mot den planerade gatan i Klinkgatans förlängning åt sydost till Sölvegatan. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar Byggnaden kommer att innehålla bibliotek och café. Helgonavägen kan eventuellt byggas om för att koppla den nya HT-anläggningen till SOL-centrum och på så sätt samla dessa kring ett gemensamt torg. Struktur Kulturmiljö Ovan: Gamla Zoologen Nedan: HT-centrum. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 49

50 Funktion: Utbildning och blandad stad Delområdet Delområde H Helgonabacken Delområdet innehåller Universitetsbiblioteket i parken Helgonabacken med omgivande byggnader med varierade funktioner, Biskopshuset, byggnad 24 (Valvet, Medicinhistoriskt museum), 22 (Hudhuset), 23 (Rehab), 32 (Reumatologen), Skissernas museum samt delar av SOL. Området är spännande med tegelvalv och torn och har parkmiljöer och en mänsklig skala. Kunskapsstråket går genom parken. Stadsmiljö Det viktigaste i detta delområde är att bevara och utveckla parken Helgonabacken. Helgonabacken är unik. Det är viktigt med ett kontinuerligt underhåll, punktvis upprustning och en strategi för förnyelse av det äldre trädbeståndet. Den västra och norra delen av området kan utvecklas med nya funktioner när sjukhuset lämnar dessa vackra gamla byggnader. Här kan helt nya funktioner som t ex bostäder och utbildning ta över. Dessutom finns möjlighet till viss förtätning. Illustrationsplan Nya måttligt stora byggnader kan tillåtas i delområdets västra delar, norr om byggnad 24 (Valvet) och norr om byggnad 23 (Rehabhuset). Nya byggnader kan kontrastera mot befintliga byggnaders karaktär men ska ansluta till skalan och bibehålla Oxfordkänslan. I detaljplanearbetet med dessa byggnader är det viktigt att nya portar tas upp under förbindelsegångarna så att Allhelgona kyrkogata och kvarteret Paradis kopplas starkare till nya byggnader norr om Valvet, Helgonabacken och Universitetsbiblioteket. När byggnad 32 (Reumatologen) i norr får en ny användning bör entréer vändas söderut mot parken och angöras från Helgonavägen. Reumatologens damm och trädgård kan förbli en tillgång för byggnaderna på ömse sidor och samhörigheten med Helgonabackens dammar bör göras tydligare. Kunskapsstråket genom Helgonabacken Helgonavägens del i nord-sydlig riktning tas bort och görs om till ett attraktivt och rofyllt parkrum med gångväg. Parkeringsmöjligheterna tas bort och angöring till UB kopplas istället till Lasarettsgatan. När sjukhuset lämnar de södra delarna av sin fastighet begränsas tillfarten under valvet mellan byggnad 32 (Reumatologen) och byggnad 22 (Hudhuset), och byggnaderna ska angöras från Helgonavägen. Det är viktigt att när nya byggnader läggs till, ändå behålla den samlade ytan med stora träd och utveckla Helgonabackens parkvärden. Parken är mycket uppskattad och dess storlek gör den till stadsdelens viktigaste gröna lunga. Helgonavägen ska utformas så att den inkräktar minimalt på parken. Omgivande förgårdsmark, reumatologens damm och Skissernas museums skulpturpark m m 50 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

51 ska, som den delvis gör idag, höra ihop med parken och allt upplevas som en samlad lummig oas. Det är viktigt att parken upplevs sammanhängande hela vägen runt Universitetsbiblioteket. Struktur Kunskapsstråket leder genom parken och mötesplatser bör förstärkas i parkens östra delar. Söderut kan stråket utvecklas genom att det går att nå kvarteret Paradis både öster om Valvet som idag, och under förbindelsegångarna genom de nya portarna. Kunskapsstråket fortsätter norr om SOL på Helgonavägen in i delområde G. En ny gångförbindelse bör undersökas i anslutning till Biskopshuset och Skissernas museums lastgård. Med en ny gångväg som tar sig genom häcken i detta hörn av Helgonabacken kan en stig utvecklas genom institutionsträdgårdar parallellt med Biskopsgatan ända fram till Botaniska trädgården. Kulturmiljö Detta delområde hyser i stort sett bara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Biskopshuset, Universitetsbiblioteket UB I, 32 (Reumatologen), 22 (f d Medicinska kliniken, nu Hudhuset), 23 (f d Kvinnokliniken, nu Rehabhuset) och 24 (Portvaktsbyggnad och förbindelsegången, nuvarande Valvet), är alla rödmarkerade i Bevaringsprogrammet. Dessa byggnader ska bevaras Kulturmiljö Parken Helgonabacken är mycket skyddsvärd och bör inte minskas eller exploateras. Den är en del av det gröna bälte av institutionsparker som omger den medeltida staden. Detta gröna bälte pressas på flera platser och ny bebyggelse planeras som sammantaget kan minska dess tydlighet, kulturhistoriska värden, dess upplevelsevärden och biologiska värden. Den nya bebyggelsen mellan UB och Allhelgonakyrkan inkräktar på de gröna trädgårdsrum som har ett historiskt funktionellt samband med sjukhusmiljön. Det får konsekvenser för kulturmiljön om dessa mellanrum blir för små. 24 Ett nytt arkiv i flera plan som en tillbyggnad till Universitetsbiblioteket håller på att utredas. En varsam om- och tillbyggnad kan bli aktuell som utformas så att den påverkar parken så lite som möjligt. En ny entré som kompletterar huvudentrén och café med uteservering ska placeras åt öster så att den stärker Kunskapsstråket. Förslaget innehåller även en ombyggnad av den nordöstra delen av befintligt bibliotek. Nedan till vänster: Nytt arkiv vid Universitetsbiblioteket, skiss i vitt och blått (glas), Sweco Nedan: Helgonabacken och UB I Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 51

52 Funktion: Vård Sekundärt utbyggnadsområde för sjukvården Vilket innebär att avvägningarna mellan vårdintresset och kulturmiljöintresset ska ske i varje detaljplan. Delområdet Delområde I Sjukhuskvarter söder om Centralblocket Här ligger byggnad 30 (Kvinnokliniken), 33 (Ögonklinik A) och 38 (Ronald McDonalds hus) samt byggnad 31 (Rosa kiosken). Området ligger söder om och i anslutning till Centralblocket. Här kan byggnader ersättas av en ny bebyggelsestruktur för modern vård. Även här kan effektivare samband skapas till det centrala sjukhuskvarteret. Stadsmiljö Viktigast i delområdet är att entréförhållanden, bottenvåningarnas fasader och förgårdar längs Klinikgatan skapar ett trevligt stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist. Det ligger i anslutning till Centralblocket och kan både behålla attraktiva befintliga miljöer och utvecklas med nya byggnader. Byggnaderna längst österut i delområdet bör bevaras och ge sjukhusområdet en varierande skala. De bildar en mjuk övergång mot omgivningen vid HT-centrum och den nya infarten från Sölvegatan. I den västra delen kan nya rationella byggnader ersätta byggnad 30 (Kvinnokliniken). I delområdets sydvästra hörn, i korsningen Kioskgatan/Lasarettsvägen finns idag en låg byggnad, Rosa kiosken. Små byggnader har ett särskilt värde och denna funktion behöver finnas i området. En ny rosa kiosk föreslås, kanske i ett annat läge. Rosa kiosken och byggnad 30 Illustrationsplan 52 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

53 Kulturmiljö Det får konsekvenser för kulturmiljön om byggnad 33 (Ögonklinik A, 1942) röd i Bevarandeprogrammet eller byggnad 32 (Reumatologen) västra delen, Överläkarvillan 1927 röd i Bevarandeprogrammet, rivs. Byggnad 33 (Ögonklinik A) med trädgårdsrummet söder om är en byggnad med stora arkitektoniska värden. Ett bevarande är även lämpligt för att visa sjukhusets utveckling under 1940-talet. Den exteriört sett välbevarade Överläkarvillan bör bevaras då den visar hur man blandade boende och verksamhet i vården i en tid före modernismens funktionsuppdelning. Struktur Reumatologens damm har ett samband med Helgonabackens historiska dammanläggningar. Dammarna bör bevaras och stärkas eftersom de samverkar för att ge en behaglig miljö och en påminnelse om klostrets en gång vattenrika bebyggelsemiljö. Kulturmiljö Uteplatsen vid byggnad 30 (Kvinnokliniken) Byggnad 33 (Ögonklinik A) Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 53

54 Funktion: Vård Sekundärt utbyggnadsområde för sjukvården Delområdet Delområde J Sjukhuskvarter sydväst om Centralblocket Kvarteret innehåller byggnad 13 (onkologiska kliniken), 27 (infektionskliniken), del av byggnad 18 (Psykiatrihuset) och byggnad 29 (Barnhälsovårdshuset, f d Epidemisjukhusets administrationsbyggnad). Delområdet kan kanske i framtiden få en ny bättre koppling till staden med en koppling, en gång- och cykelväg, längs södra kanten intill fastigheten Eskil 3 och vidare in till Kioskgatan. Detta skulle i sådant fall innebära en rivning av delar av byggnad 18 vilket inte är aktuellt nu. Detta kvarter bör behålla flera befintliga byggnaderna längs Lasarettsgatan och Getingevägen men kan omvandlas i mitten. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta område är att kvarteret är en del av sjukhusets framsida mot Getingevägen och att den innehåller en gångoch cykelkoppling till Kioskgatan. Delområdets förhållande liknar på många sätt delområde Bs men det har ett något mer perifert förhållande till Centralblocket. Här kan Onkologen utvecklas och flera nya byggnader placeras. Befintliga byggander behålls mot gatorna Lasarettsgatan och Getingevägen vilket gör att ny bebyggelse i mitten kan utformas friare. Illustrationsplan Det skulle vara fördelaktigt om gång- och cykelkopplingen till Kioskgatan. Gatan skulle kunna vinklas så att den blir en förlängning av Karl XII-gatan. En öppning i bebyggelsen mot Getingevägen här ger sjukhusområdet bättre koppling till stadens övriga gatunät och cykelvägnät. Kioskgatan kan i framtiden bli den södra gränsen för sjukhusets verksamhet. Kulturmiljö I delområdet finns byggnad 29 (f d Epidemisjukhusets administrationsbyggand, där idag bedrivs barnhälsovård), röd i Bevaringsprogrammet, 27 (Infektionskliniken), föreslås rödmarkeras, samt västra delen av sjuksköterskehemmet invid Getingevägen, idag en del av byggnad 18 (Psykiatrihuset), föreslås bli svartmarkerad. Det är viktigast att byggnad 29 (f d Administrationsbyggnaden) bevaras. Den är även mycket betydelsefull för Getingevägens gaturum. Oasen Onkologens damm Dammen med sin fina växtlighet vid byggnad 13 (Onkologen) är ett fint parkrum och mikropark som speciellt bör lyftas fram. Den är en oas intill kompakta sjukhusbyggnader som förutom att den samlar dagvatten ger platsen ett skönhetsvärde. Den bör skyddas och avskärmas från spårområde och cykelväg, med en tät häck t ex. Byggnation på gång Onkologens nya byggnad för strålbehandling kommer att ligga strax söder om byggnad 13, den nuvarande strålbehandlingsklini- 54 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

55 ken. Byggnaden blir i fyra våningar ovan jord. Byggnation pågår och beräknas klar Den nu planerade strålkliniken skulle t ex kunna byggas ut i ytterligare ett kvarter. Denna byggnation är ett exempel på att inom sjukhusområdet pågår byggnation av stor omfattning som planerades före detta långsiktiga strategiarbete initierades. Struktur Kulturmiljö Ovan till vänster: Byggnad 29 ut mot Getingevägen Nedan till vänster: Onkologen, visionsbild av ny byggnad för strålbehandling, White arkitikter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 55

56 Funktion: Blandad stad, kyrka och församlingshem Delområdet Delområde K Allhelgonakyrkan och äldre sjukhusbyggnader norr om kyrkan Kvarteret som innehåller Allhelgonakyrkan, församlingshem samt del av fastigheten Eskil 7, som innehåller del av byggnad 18 (Psykiatrihuset, före detta Sjuksköterskehemmet) samt fastigheten Eskil 3 (f d orgelfabrik). Kvarteret utgör programområdets sydvästra hörn. Stadsmiljö Detta är en mycket strategisk plats och vägskäl i Lund. Lunds gamla infart Norrtull ligger här och Kävlingevägen och Getingevägen går ihop. Dessutom mynnar Sankts Lauretiigatan och Allhelgona kyrkogata ut i Norrtull. Det viktigaste är att platsen behåller känslan av att det är här vägarna möts vid infarten till det historiska Lund. Det är viktigt att kunna korsa gator och spårvagnsspår på flera platser i detta vägskäl. Allhelgonakyrkan med sitt spetsiga torn är ett landmärke. Det är viktigt att kyrkan behåller sin framträdande position i stadsbilden. Den öppna gröna platsen med kyrkan i mitten är avgränsad av byggnader som bildar mur framför sjukhusområdet. Det gör platsen till en egen enklav. Angöringen med bil till delområdet sker idag från Getingevägen. Detta kommer att behöva ändras när Getingevägen trafikeras av spårväg. Angöringen till kyrkan och församlingshemmet kan ske från Allhelgona kyrkogata men angöringen till Eskil 3 och Eskil 5 kan bli svårare att lösa. Om dessa två fastigheter inte kommer att ha anknytning till sjukhuset eller kyrkan finns ingen naturlig angöringsväg. Allhelgonakyrkan Illustrationsplan 56 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

57 Kulturmiljö Det får konsekvenser för kulturmiljön om Stall, kemisk fabrik, orgelfabrik 1859, 1881 på fastigheten Eskil 3, ny i Bevaringsprogrammet och föreslås bli röd, rivs. Bebyggelsen på Eskil 3 består delvis av äldre traditionella hus med fasader i puts och handslaget gult tegel. De utgör rester av den bebyggelse som växte fram längs med infartsvägarna till Lund. Byggnaderna är, bortsett från Biskopshuset, de äldsta i området. Byggnadsskicken, byggnadsmaterialen samt de historiska funktionerna, fristående från lasarett och universitet, berikar miljön och bidrar till mångfalden i uttryck och berättelser. En innehållsrik kulturmiljö blir långsiktigt mera hållbar än en förenklad. Den överjord förlagda kulverten utgör en tydlig inramning till Allhelgonakyrkans tomt och en skiljelinje mellan kyrka och sjukhus som existerat sedan kyrkan byggdes Om förbindelser i denna mur behöver göras bör de förläggas i ett nordligt läge där det är skymt bakom kyrkan och församlingshemmet. Struktur Kulturmiljö 18 Till vänster: Byggnad 18 (Före detta sjuksköterskehemmet Nedan: Norrtull Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 57

58 Funktion: Utbildning och torg Delområdet Delområde L Norra delen av kvarteret Paradis Här ligger idag en parkeringsplats mellan Pedagogen och Teologen samt en jordkällare/islada bakom en tegelmur. Området är en baksida i kvarteret Paradis. Det kan omvandlas till framsida och kvarterets huvudadress. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta delområde är att ett attraktivt entrétorg skapas mellan valven på Allhelgona kyrkogata. Det ska bli huvudentrén till hela kvarteret Paradis. Med öppningar under förbindelsegången norr om gatan får torget tvärgående rörelser och det kan bli en mycket attraktiv och trevlig mötesplats med busshållplats i mitten. Inom kvarteret Paradis finns utvecklingsmöjligheter trots den redan täta miljön. En komplettering kan ske med en ny byggnad med reception, kontor och studiecenter för S-fakulteten. Det ger kvarteret en tydlig entré och adress samt ger kvarterets inre en skyddad plats i bra väderstreck. Entrétorget och ett nytt valv ska bidra till att utveckla Oxford-känslan. Kulturmiljö Detta är det gamla lasarettsområdet och det innehåller flera byggnader som är kulturhistoriskt intressanta. Staket och avläsbara gränser bidrar till förståelsen för miljöns historiska förankring, till suggestiva och upplevelserika rum. Passager kan ordnas utan att staket behöver avlägsnas i sin helhet. Nya byggnader planeras på befintlig markparkering och över en jordkällare/islada. Den planerade bebyggelsen i kvarteret Paradis är förenlig med bevarandet av kulturvärden. Den delvis underjordiska isladan skall dokumenteras innan den rivs. Allhelgona kyrkogata mellan valven Illustrationsplan 58 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

59 Planer på gång Skisser på en ny byggnad inom kvarteret Paradis, Studiecentrum för S-fakulteten, visar en byggnad i tre till fem våningar som är indragen från Allhelgona kyrkogata så att ett entrétorg bildas mellan valven på den plats som idag är parkeringsplats. Byggnaden ska koppla ihop befintliga lokaler och innehålla läseplatser, restaurang/ café, reception och kontorslokaler. Det viktiga är att öppna upp området vid Allhelgona kyrkogata och skapa en tydlig entré från norr till kvarteret Paradis men även bättre kopplingar till fots och med cykel norrut mot Universitetsbiblioteket. Struktur Kulturmiljö Ovan till vänster: Ett attraktivt torg kan skapas som når över Allhelgona kyrkogata mellan valven med upphöjd enhetlig beläggning och markerade cykelbanor. Platsen kan förändras från en baksida till kvarteret Paradis huvudentré. Till höger: Studiecenter för S-fakulteten. Illustration av Juul I Frost Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 59

60 Funktion: Utredningsområde som kan innehålla teknik och service till sjukhuset, hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning Primärt utbyggnadsområde för sjukvården och kvarter för långsiktig utveckling. Delområdet Delområde M Utredningsområde Detta delområde omfattar kvarteren Sjuksystern och Vårdbiträdet, parkeringshuset Kompassen, Systervägen samt Baravägen. Delområdet är ett utredningsområde och ska primärt utvecklas som försörjningskvarter till sjukhuset. På längre sikt kan området utvecklas med byggrätter för hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta område är att det går att utveckla försörjningskvarteret samt att kvarterens kanter möter omgivande gator och bebyggelse omkring på ett trevligt sätt. Både kvarteret Sjuksystern och kvarteret Vårdbiträdet ingår i utredningsområdet som i första hand ska tillgodose sjukhusområdets behov av teknisk service. Kvarteret Vårdbiträdet innehåller idag stora teknik- och servicebyggnader samt markparkeringar. Kvarteret reserveras för teknik och service till sjukhuset och hur stor plats som behövs ska utredas. Storleken på teknikfunktionerna i kvarteret avgörs av sjukhusets behov. Kvarteret utvecklas och koncentreras för sjukhusets godsmottagning, verkstäder och driftsbyggnader. Logistik-, transport- och försörjningsstrukturen behöver uppgraderas och förnyas på sjukhusområdet. Centralt i kvarteret är inlastningen till sjuk- Ramp för godstransporter inom servicekvarteret Illustrationsplan 60 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

61 husets kulvertsystem där varutransporter kan docka till en lastbrygga. Sjukhusets nya kulverstsystem ska också mynna här för inlastning och varutransporter. Försörjningskvarteren kommer att ha en inbördes etappindelning som är beroende av möjligheten att förverkliga servicekvarteret i ny tappning samtidigt som det under tiden skall fungera som dagens servicekvarter. Den planerade spårvägen kan också påverka delområdet. Ny kulvertanslutning för transportkulvert måste byggas i samband med tidiga etapper inom sjukhusområdet. Struktur Eftersom lastplatsen ligger lågt i förhållande till omgivande gator skulle det vara möjligt att däcka över delar av kvarteret och tänka sig en framtida bebyggelse ovanpå. I kommande utredning ska möjligheterna till överdäckning belysas. I kvarteret Sjuksystern finns bostäder för tillfälligt boende, t. ex. för anhöriga till de som vårdas på sjukhuset. Detta kvarter kommer att upplevas mer central när området kring hållplats Universitetssjukhuset utvecklas till en stark nod. Även utvecklingen av norra universitetsområdet med förtätning öster om detta delområde kommer att påverka området. Det kan på sikt bli aktuellt med en utveckling av vårdbyggnader, andra verksamheter, kontor, eller bostäder med högre exploateringsgrad än dagens bostadshus. Bullerskyddade gårdar kan skapas. Det finns bostäder i norr och öster att knyta an till om bostäder ska utvecklas i detta läge. Den bensinstation som finns vid korsningen Getingevägen/Baravägen ska på sikt avvecklas. Kulturmiljö Det får konsekvenser för helhetsbilden om bostadshusen i kvarteret Sjuksystern rivs. Denna bostadsbebyggelse knyter an till Getingevägens övriga bostadsbebyggelse och har miljöskapande värde. 51 Kulturmiljö 52 Byggnad 51 (Ångkraftverk) med fint utformade personalutrymmen är kulturhistoriskt intressanta av miljöskapande värde. De bör inte rivas, men om de ska rivas bör de dokumenteras innan. Ångkraftverkets skorsten är den enda kvarvarande större tegelskorsten som finns centralt i staden. Den utgör en referenspunkt för trafikanter i olika delar av staden och är ett teknikhistoriskt vittnesbörd. Miljön kommer att behandlas i det kunskapsunderlag som tas fram som en del i kommunens kulturmiljöprogram. Byggnad 52 (Gamla tvätten) med skorstenen vid byggnad 51 (Ångkraftverket) i bakgrunden Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 61

62 3.4 Trafik Genom att skapa attraktiva gång- och cykelstråk mellan viktiga målpunkter inom och utanför programområdet sammanvävs sjukhusområdet och södra universitetsområdet med såväl Kunskapsstråket som övriga delar av Lund. Befintliga trafiknät ska struktureras upp och få tydlig hierarki för att förbättra orienterbarheten och känslan om vilken trafikant som prioriteras var. Trafikslagens maskvidd ska variera, där maskvidden blir allra tätast för fotgängarna och glesast för bilisterna. Platser där flera trafikslag möts ska utformas med god trafiksäkerhet. Hela trafiksystemet ska genomsyras av bilsnål planering för att främja hållbara transporter. Såväl fotgängare som cyklister ska silas genom hela programområdet och det ska råda god tillgänglighet till attraktiv kollektivtrafik. För att visionerna ska få ordentligt genomslag bör fysiska åtgärder kombineras med åtgärder inom mobility management. En del förändringar är möjliga att genomföra inom de närmaste åren, andra på längre sikt. Förslaget innebär störst förändring inne på sjukhusområdet, eftersom det är där det krävs mer åtgärder för att uppnå ramprogrammets visioner. Överst: Korsningen Getingevägen - Baravägen Gångtrafik Fotgängare med dess flexibla rörelsemönster ska ges det mest finmaskiga nätet. Fotgängarna kommer att röra sig på torgytor, kombinerade gång- och cykelvägar eller på separata trottoarer vid sidan Mitten: Allhelgona kyrkogata Underst: Lasarettsgatan Till höger: Planerade gångstråk 62 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

63 av bilgator. Gångbanor och övriga ytor för fotgängare kommer tillsammans med sjukhusområdets kulvertsystem att bilda avancerade och väl synliga förbindelser för människor som rör sig till fots. Stor hänsyn ska tas till de oskyddade trafikanterna, i synnerhet fotgängare med olika funktionsnedsättning. Extra viktigt är detta inom Sjukhusområdet där det naturligt rör sig fler personer med såväl tillfälliga som permanenta funktionsnedsättningar än på andra platser. Detta innebär exempelvis att det ska finnas ledstråk med tydliga kontraster, genomgående god belysning som inte bländar samt lättillgänglig information som alla kan ta till sig. Gångbanor ska ha bekväma lutningar och vara fria från hinder, ojämnheter och tvära nivåskillnader. Dock kan det på vissa ställen komma att behöva accepteras trapplösningar. Trafikmiljön ska genom sin fysiska utformning inbjuda till låga hastigheter. Hållplatstorget/Entrétorget ska skapa ett sammanhängande och tydligt stråk mellan hållplatsen och sjukhusets huvudentré. Här ska fotgängarna prioriteras. Tillsammans med trafiksäkerhetshöjande åtgärder kommer exponeringen av fotgängare och cyklister medföra trygga och säkra trafikmiljöer för oskyddade trafikanter. Entréer mot gata, öppna bottenvåningar och god överblickbarhet kommer att medföra att fotgängare som rör sig inom sjukhusområdet känner sig trygga dygnet runt. Möjligheten att ta sig mellan hållplatstorget och Sölvegatan ska göras tydlig och attraktiv för att stärka kopplingen till Kunskapsstråket. Ovan: Vid valvet över Allhelgona kyrkogata Nedan: Korsningen Sölvegatan - Helgonavägen, en intensiv plats längs Kunskapsstråket I södra universitetsområdet uppehåller sig många människor för vistelse och rekreation men många rör sig också tvärs området. Här ska därför många valmöjligheter ges genom förgrenade gångvägar i flera riktningar. Genom att begränsa biltrafiken på Helgonavägen fredas Helgonabacken och fotgängare får bättre möjlighet att vistas mer fritt i parkmiljön. Nya öppningar i de igensatta valven norr om Allhelgona kyrkogata föreslås för att ge fler möjligheter för gångtrafikanter att ta sig till Allhelgona kyrkogata. Cykeltrafik Programområdet bär flera viktiga cykelstråk som kopplar Lunds stadskärna med stora studentrika områden som LTH och Norra Fäladen. Huvudstråken ska vara snabba och gena pendlarstråk med hög framkomlighet. Längs spårvägen föreslås ett snabbt och gent cykelstråk med särskild inriktning till cyklister med högre krav på framkomlighet. Stråket kommer att bli en viktig koppling mellan Lunds central och nordöstra delarna av Lund. Från stråket ska cykelanslutningar in till Sjukhusområdet och södra universitetsområdet kopplas på flera ställen. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 63

64 Överst: Cyklist i blandtrafik Mitten: Cyklar ska parkeras i cykelställ! Underst: Finns tillräckligt många cykelställ på rätt plats? Till höger: Planerat cykelvägnät Från huvudstråken ska stråk med mer lokal funktion förgrenas ut över programområdet och skapa ett finmaskigt och attraktivt cykelvägnät. Cykling ska främst hänvisas till separerade cykelbanor av god kvalitet. Där separata cykelbanor saknas ska gator som utgör viktiga cykellänkar hastighetssäkras för att ge säker cykling i blandtrafik. Cykelbanor längs Klinikgatan, en cykelförbindelse, när befintlig gångkulvert ska tas bort, mellan byggnad 33 (Ögonklinik A) och byggnad 35 (Ögonklinik B) samt en cykelväg mellan f d Zoologiska muséet och byggnad 38 (Ronald McDonalds hus) ska möjliggöra en alternativ sträckning av Blå stråket. Helgonabacken är en viktig plats för såväl vistelse som genomfart. Blå stråket utgör en viktig del av Helgonabacken för både fotgängare och cyklister. Platsen där Blå stråket möter Allhelgona kyrkogata är en livlig punkt där det är viktigt att skapa gott samspel mellan trafikanterna, inte minst mellan fotgängare och cyklister som i denna punkt ges flera vägval. Utbyggnad av separerade cykelbanor längs Allhelgona kyrkogata väster om platsen kommer att öka tillgängligheten och säkerheten för cykling mot Lund C. Cykelparkering Cykelparkeringar ska finnas utspridda över programområdet och 64 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

65 vara placerade i närheten av entréer och målpunkter. För verksamma inom området bör det finnas attraktiva och lättillgängliga cykelparkeringar i anslutning till personalingångar och omklädningsrum. Standarden på parkeringsplasterna ska vara god där flertalet bör vara väderskyddade, ha god belysning och erbjuda rimlig täthet mellan parkerade cyklar. Möjlighet att serva cykeln, antingen själv eller exempelvis med hjälp av inhyrd firma bör finnas i området. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken inom och i programområdets närhet kommer att erbjuda mycket goda förbindelser med såväl stadsbuss, regionbuss och i framtiden även spårväg. Längs Allhelgona kyrkogata finns hållplats Biskopshuset mellan valven och längs Sölvegatan finns två hållplatslägen för stadsbuss (Sölvegatan och Fysiologen). Längs Getingevägen ska hållplats Allhelgonakyrkan tas bort, liksom hållplats BMC norr om programområdet. Detta främst på grund av utrymmesbrist i och med införandet av spårvägen. Hållplats Allhelgonakyrkan ska ersättas med en hållplats för stadsbuss på Bredgatan. Hållplats Universitetssjukhuset på Getingevägen, kommer fortsätta att vara Lunds tredje största hållplats efter Lunds central och Botulfsplatsen. Attraktiva gångförbindelser ska dras till varje hållplats och goda parkeringsmöjligheter för cykel ska finnas, i synnerhet vid hållplatser som trafikeras av regional kollektivtrafik. Överst: Regionbuss på kollektivtrafikstråket Lundalänken Näst överst: Stadsbuss på Allhelgona kyrkogata Till vänster. Planerade busstråk Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 65

66 Kollektivtrafikstråket med dess framtida spårtrafik kommer att utgöra en viktig länk som sammanbinder Lunds central med Brunnshög och på sikt även vidare mot Dalby. Spårvägen kommer att sätta en stark karaktär och identitet på Getingevägen. Antalet anslutningar och korsningspunkter med bil längs Getingevägen kommer att minskas till förmån för kollektivtrafikens framkomlighet. Spårvägen ska ges god framkomlighet utan att skapa alltför stora fysiska och visuella barriärer. Hållplats Universitetssjukhuset är en viktig nod som ska utvecklas till hållplatstorg med butiker och annan service. Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig över dygnets alla timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som blir trygg att vistas vid och attraktiv att besöka och använda. Spårvägen, som söder om hållplatsen kommer att dela utrymme med busstrafiken, ska gå på egen bana från hållplatsen vidare norrut. Spårvägstrafiken kommer i den första etappen trafikeras av vagnsätt som är max 40 meter långa. I ett senare skede kan det bli aktuellt att köra med dubbla vagnssätt. Hållplatserna ska därför planeras så att de på sikt kan byggas ut med 80 meter långa plattformar. Överst: Getingevägen Underst: Allghelgona kyrkogata Servicelinje Det pågår diskussioner kring servicelinjernas framtid. Kommunen anser dock att det är önskvärt att servicelinjerna även i framtiden trafikerar Sjukhusområdet med mindre fordon där tillgänglighet prioriteras framför framkomlighet. Hållplatserna för servicelinjen ligger inom korta avstånd och är lokaliserade till sjukhusverksamheternas större entréer. Servicelinjerna trafikerar på samma premisser även övriga delar av Lund. Biltrafik Huvudstrukturen för bil görs grovmaskig. Främsta bilvägarna är Bredgatan, Getingevägen och Tornavägen som är delar av den så kallade mellanringleden liksom Allhelgona Kyrkogata som utgör del av den inre ringleden i Lund. Sölvegatan utgör en viktig länk mellan ringlederna men kommer att vara en länk in till Sjukhusområdets östra infarter. Inne på Sjukhusområdet ska det befintliga gatunätet rensas från förgreningar och kompletteras med länkar som förstärker strukturen. Till Lasarettsgatan och Klinikgatan ska infarter kopplas som ansluter till det omkringliggande kommunala gatunätet i nord, nordväst och öst. Befintlig infart via Entrégatan ska stängas och ny etableras norr om hållplatsen. Flytten medför en renare trafiklösning där korsningen Getingevägen Kung Oscars väg görs tydligare. Det 66 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

67 medför även att yta kommer att frigöras vid hållplatsen vilket möjliggör attraktiva gång- och vistelseytor samt goda förutsättningar för handel och service. Allhelgonakyrkans befintliga infart från Bredgatan ska flyttas till Allhelgona kyrkogata för att ge bättre framkomlighet för spårvägen. Området väster om UB-parken ska ha infart via Sölvegatan och Helgonavägen. Helgonavägen föreslås knytas ihop med Lasarettsgatan. Biltrafik kan behållas men ska begränsas genom sjukhusvalvet. Helgonavägens parallella sträckning med Lasarettsgatan tas bort till förmån för parken. Trafikmiljöerna ska varav lokal karaktär och ska inte inbjuda till genomfartstrafik. Gator, trafik och bebyggelse ska samspela och gatumiljöerna ge tydliga signaler som uppmuntrar och leder till önskvärda beteenden såsom låga hastigheter och minskad söktrafik. Sjukhusområdets kärna liksom området kring UB-parken ska göras trög och mindre attraktiv för bilburen genomfartstrafik genom sin gatuutformning och trafikmiljö. Gångfart alternativt en hastighetsbegränsning på 30 km/h eftersträvas i större delen av området. Högre hastigheter accepteras i huvudnätet där bilarnas framkomlighet har högre prioritet. Sjukhusområdet genererar ett stort antal resor varje dag. Enligt delrapport till fastighetsutvecklingsplan för bland annat sjukhus- De båda parallella gatorna, Helgonavägen (överst) och Lasarettsgatan (nederst). Till vänster: Planerat vägnät Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 67

68 området i Lund gjord av Region Skåne reser ca 7700 anställda och 3000 patienter till och från området dagligen. Till detta tillkommer tjänsteresor, resor från besökare och varuleveranser. Då Region Skånes framtida planer främst handlar om effektivisering och koncentration av befintlig verksamhet och ej en uttalad utökning antas trafikalstringen från sjukhusområdet vara i ungefär samma nivå som i dagsläget. Andelen tunga fordon antas dock öka kring försörjningskvarteret/transportcentralen som får en mer koncentrerad verksamhet. Trafikalstringen beaktas vidare i detaljplaneskedet då verksamheternas omfattning blir mer specificerad. En kapacitetsutredning pågår avseende sjukhusets infart från Getingevägen. Denna kommer att visa om föreslagen struktur kommer att ha tillräckligt med infarter till Sjukhusområdet eller om fler behövs för att avlasta anslutningarna. Ovan: Parkeringshuset Ovalen Nedan: Port för akuta transporter Parkering Markparkering som tas bort samt nya parkeringsbehov som följs av utökade verksamheter ska lösas inom området. Parkering ska i förstahand lokaliseras till p-hus eller p-garage under byggnader. För att skapa bättre fördelning mellan parkeringarna samt öka möjligheterna för samutnyttjande med intilliggande verksamheter bör gemensamt p-hus förläggs i de östra delarna av området med infart från Sölvegatan. Parkering för besökande ska prioriteras högre än för verksamma. Prioritering kan göras genom placering av parkeringsplatser men också genom avgiftsreglering. Angöring och korttidsparkering för besökare med högre krav på tillgänglighet, speciellt inom Sjukhusområdet, ska lokaliseras i närhet av entréer. Personalparkering ska lokaliseras mer perifert. Vid detaljplanering och bygglovprövning ska särskild utredning göras för att säkerställa parkeringsbehovet. Den gällande parkeringsnormen ska följas för såväl bil som cykel. Akuta transporter Getingevägen, Baravägen och Tornavägen utgör viktiga leder för akuta transporter till sjukhuset. Huvudinfarten förläggs till Baravägen och Klinikgatans norra anslutning. Privata transporter till akuten kan givetvis även komma att ske via sjukhusets övriga infarter. Sjukhusets akutmottagning ska lokaliseras så att god koppling ges till infarterna och det övergripande gatunätet. Byggnader och signalsystem ska ta hänsyn till och anpassas efter kraven som sjukhusets helikoptertrafik innebär. Akuta transporter via helikopter anses utgöra en så pass begränsad del att dessa inte behandlas vidare inom detta ramprogram. Antalet landningar är i genomsnitt 25 st/år. 68 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

69 Ovan: Planerade vägar för akuta transporter Nedan: Planerade vägar för varutransporter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 69

70 Varutransporter och vägar för farligt gods Sjukhusområdet står för en stor del av de varutransporter som alstras i området. Dessa transporter ska samordnas och i första hand lokaliseras till transportcentralen i norra delen av programområdet. Transportcentralen omges av Baravägen i söder och av Tornavägen i norr med infart lokaliserad mot Baravägen. Läget medför en direkt koppling till Lunds huvudgatunät och medför en mindre belastning med tunga fordon inne på Sjukhusområdet. Från transportcentralen ska transporterna samordnas och effektiviseras för vidare distribuering via underjordiska kulvertsystem. En tydligare transportcentral ger bättre förutsättningar för att slippa onödig söktrafik genom området. Trafik av tunga fordon inne på området antas minska något i förhållande till dagens situation samtidigt som trafikeringen kring transportcentralen antas öka. Ovan: Transport på Getingevägen Nedan: Skiss över dagvattenhanteringen i programområdet Transporter som inte omfattas av kulvertsystemet ska köras direkt till verksamheterna inne på Sjukhusområdet. Leveranserna ska då ta sig via det yttre gatunätet och in via infarterna från Sölvegatan och Baravägen/Klinikgatan. För verksamheter i södra universitetsområdet ska varutransporterna gå via huvudnätet till de lokalgator som verksamheterna ansluter till. Transporter av farligt gods är tillåtna på gator nordost om programområdet, på delar av Getingevägen, Tornavägen och Sölvegatan, enligt undantag B i Sammanställning över allmänna vägar 2012 Skåne län, Trafikverket och Länsstyrelsen i Skåne län. Hela programområdet ingår i miljözon för transporter för farligt gods. Det innebär att farligt gods inte ska transporteras på gator i området. Finns det behov av att lämna farligt gods hos en mottagare som inte ligger intill de vägar som anges, så är principen att man ska välja kortast väg från en tillåten väg till mottagaren. 3.5 Tekniska frågor VA-ledningar Befintliga vatten och avloppsledningar ligger i de kommunala gatorna och i kvarterens inre gatusystem. Fördröjning av dagvatten Det finns ett underskott av mark för fördröjning av dagvatten inom programområdet, särskilt sjukhusområdet. Dagvatten ska fördröjas ytligt så långt som möjligt. Genom olika lösningar som vegetationsklädda tak, genomsläppliga markbeläggningar, fördröjningsmagasin, kanaler och s k aqua punkter kan dagvattnet bli en resurs i stadsmiljön. Markparkering behöver i regel rening av dagvatten. 70 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

71 En översiktlig utredning har gjorts för Region Skånes område och en detaljerad dagvattenutredning tas fram i samrådsskedet för respektive detaljplan. En konsult eller Vasyd tar fram den detaljerade VA-utredningen. Kulvertar, ledningar och kraftförsörjning En översiktlig beskrivning av framtida utvecklingsmöjligheter för teknikförsörjningssystem samt förberedande teknikåtgärder inför omstruktureringen av sjukhusområdet beskrivs i Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund, Ledningar och spårvägen Vid anläggande av nya ledningar ska den nya spårdragningen beaktas, då reparation av en ledning under spår skulle innebära stora störningar för spårtrafiken. Det kan komma att ske omdragningar av vissa ledningar i samband med anläggandet av spår. Spåren kan korsa ledningar, men ledningarna behöver en förstärkt konstruktion vid dessa möten. Fördröjning av dagvatten i dammar är en tillgång i utomhusmiljön Vänster: Onkologens damm Höger: Dammen vid Reumatologen och Ronald MacDonalds hus Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 71

72 Illustrationsplan, Stadsbyggnadskontoret i Lund 72 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

73 4 Genomförande 4.1 Etappindelning Området kan förtätas successivt och parallellt i flera olika delområden samtidigt och delvis oberoende av varandra. En önskvärd utgångspunkt för etappindelningen är att i tidigt skede genomföra utbyggnader som underlättar genomförandet av spårbunden trafik på kollektivtrafikstråket Lundalänken. Flytt av infart till sjukhusområdet från Getingevägen bör ske i en tidig etapp för att undvika onödiga temporära anpassningar. Principer för etappvis utbyggnad av området får diskuteras med avsikt att enas om en gemensam strategi mellan kommun och byggherre. Kommunens principer är att de första etapperna ska stärka noden vid hållplats Universitetssjukhuset. Lokaler i bottenvåningen med kommersiell service kan gärna läggas i de första etapperna. De olika kvarteren ska kunna exploateras relativt oberoende av varandra. Sjukhusområdet Region Skåne redovisar en öppen etappindelning utan turordning i sin Fastighetsutvecklingsplan. Under byggtiden ska alla sjukhusets funktioner fungera. Sjukhuset behöver bygga nya byggnader medan de gamla är igång. Det kräver noggrann planering av etapper. Det innebär också att för varje omstrukturering och nyanläggning av bebyggelse följer infrastruktur, gator, gång- och cykelvägar, VA, energilösningar, kulvertar och annan teknik som är lika komplicerad eftersom allt ligger inom redan exploaterat område. Lunds Universitet Akademiska Hus och Lunds Universitet har inte heller någon uttalad etappindelning utan prioriterar projekt som kommer efterhand i olika delar av sina fastigheter. Campusutvecklingsplanen visar visserligen dels den inriktning och de långsiktiga mål man siktar mot men även aktuella projekt. Dessa aktuella projekt kan ses som de första etapperna. 4.2 Ansvarsfördelning Många offentliga stadsrum ligger på kvartersmark inom programområdet. En lista på de olika fastighetsägarna och de offentliga rum de ansvarar för följer nedan: Region Skåne Region Skåne ansvarar för sjukhusområdets gator, torg, parker/ gröningar och gång- och cykelvägar. En del av dem upplevs helt Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 73

74 Genomförande offentliga. En eventuell flytt av Baravägen ska bekostas av exploatören. Ett nytt gatunät ska byggas inom sjukhusområdet. Det innebär att en stor del av befintliga gator byggs om eller flyttas. En ny uppstramad trafikstruktur inom sjukhusområdet ger två eller tre infarter över spårvägen och en ny infart från Sölvegatan. Resultaten av en parkeringsstrategi ska genomföras inom sjukhusområdet. Det kan vara aktuellt med ett ytterligare parkeringshus inom Sjukhusets område. Placering bör vara i närheten av infarter. Akademiska Hus Gång- och cykelvägar och parker är offentliga rum på kvartersmark i hela södra universitetsområdet. Särskilt Helgonabacken upplevs offentlig. Kvartersmarkens utveckling ansvarar markägaren för. En upprustning och förnyelse av parken Helgonabacken bör ske i samband med universitetsbibliotekets planerade utbyggnad och samordnas med förändringarna av Helgonavägen. När förtätning sker på befintlig parkering ska dessa parkeringar ersättas och den nya bebyggelsens parkeringsbehov tillgodoses på kvartersmark. Statens Fastighetsverk Gerdahallen och Skissernas museum ägs av Statens Fastighetsverk. Här passerar gång- och cykelvägar och skulpturparken upplevs som en del av Helgonabacken. Vid utveckling av parken ansvarar respektive markägare. Lunds Kyrkliga Samfällighet Gångvägar och cykelvägar passerar Allhelgonakyrkans mark. Grusplanen framför Allhelgonakyrkan är en offentlig plats som kanske inte är så välutnyttjad men kan bli viktigare i framtiden. Lunds Energi/Kraftringen Reservkraftverk m fl byggnader i sjukhusområdets servicekvarter ägs av Lunds Energi/Kraftringen men marken ägs av Region Skåne. Förnyelse och koncentration av servicefunktioner i servicekvarteret ska genomföras i ett relativt tidigt skede. Lunds kommun Allmänna gator, gång- och cykelvägar finns framför allt utanför och omkring programområdet. Baravägen, Helgonavägen och Sölvegatan är de viktigaste offentliga rummen på kommunal mark inom programområdet. Kommunen ansvarar för utformning, upp- 74 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

75 Genomförande rustning och skötsel. Kollektivtrafikstråket, hållplatsområdet och dess omgivningar ska byggas om för att trafikeras av spårvagn. Det innebär även att Bredgatan och Getingevägen påverkas. Nya bil- och cykelöverfarter över spåren ska anläggas. Kommunen ansvarar för förändringarna av hållplatsområdet Universitetssjukhuset och parallella gator i samband med spårvägens genomförande. Förslaget innebär att Sölvegatan rustas upp och cykelvägar byggas om. Sölvegatans alléer bör ses över och samordning ske med intilliggande fastigheter så att gatans karaktär av boulevard behålls. Delar av Helgonavägen föreslås byggas om till park, asfalten ska brytas upp och park anläggas. Den allmänna platsmarken, som idag är Helgonavägen, bör planeras i sammanhang med resten av Helgonabacken och i samarbete med Akademiska Hus. Innergård på Östra sjukhuset i Göteborg, foto Hans Westling Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 75

76 5 Konsekvenser 5.1 Behov av miljöbedömning Motiverat ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Ramprogrammet innebär inte nya funktioner. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 5.2 Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Trafiken från gatorna såväl kring som inom programområdet ger upphov till bullerstörningar av olika intensitet. En bullerkartläggning över hela Lunds kommun gjord 2011 visar att högst ljudnivå råder i programområdes ytterområden i närhet till det övergripande gatunätet. Längre in i området är ljudnivåerna lägre. Placering av byggnader samt verksamheternas trafikalstring kommer att påverka den befintliga ljudbilden. Bullerfrågan ska därför hanteras mer ingående i samband med kommande detaljplanearbeten. Spårtrafikbuller Vid införandet av spårväg föreligger risk för ökade bullernivåer och även ökning av vibrationer. Buller- och vibrationsutredning pågår för spårväg Lund C ESS. Kemikalier Region Skåne har ett utbytesprogram för kemikalier vilket innebär att så snart möjligheter finns, sker utbyte till mindre farliga eller minskade mängder. Användning av kemikalier i vårdarbetet utgörs huvudsakligen av rengörings- och desinfektionsmedel. Teknikutveckling som t ex städmaskiner där kemi ersatts med joniserat vatten innebär att förbrukningen av städkemikalier förväntas minska. Inom laboratorieverksamheten har teknikutvecklingen med automatiserade analysmetoder inneburit att kemikalier idag utgörs av kit där kemikalieförbrukningen minimerats till gramnivå. Inom laboratorieverksamheten kvarstår idag endast formalin- och xylenlösningar som hanteras i större mängder. (mängderna dock 76 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

77 Konsekvenser understigande de mängder eller koncentrationer som anges i Seveso II direktivet) Förbrukade lösningar samlas upp i tank och bortforslas med tankbil för destruktion hos ackrediterad mottagare. Riskanalys för hantering har genomförts och rutiner för säker hantering har införts. Vid tankning och lossning genomförs särskilda skyddsåtgärder för att skydda avloppssystem och mark. Någon förändring i verksamheten eller teknikutveckling som kan påverka denna hantering är inte känd idag. Avfall Totalt produceras cirka 2000 ton avfall på sjukhusområdet. Cirka 70% utgörs av avfall liknande hushållsavfall. Inom sjukhuset och Region Skåne pågår ett omfattande arbete med att förbättra källsortering, samt åtgärder för att på annat sätt minimera avfallsmängderna. Farligt avfall i form av småkemikalier tas om hand i samarbete med avfallsstationen på Kemicentrum, Lunds Universitet. Kliniskt avfall med smittförande egenskaper samt läkemedelsrester lämnas till förbränning hos Sysav i Malmö. Vatten Vattenanalyser genomförs regelbundet på sjukhusets spillvatten. Spillvatten från sjukhusområdet innehåller mindre mängder kvicksilver. Detta orsakas av historisk användning av kvicksilver i sjukoch tandvård samt i teknisk utrustning. Kvicksilvret finns idag som avlagringar i ett flertal äldre avloppsstammar. Sanering, samt relining eller byte av avloppssystem kommer att genomföras. I övrigt har sjukhusets avloppsvatten egenskaper liknande spillvatten från hushåll. I enlighet med föreslagen utbyggnadsplan kommer stor vikt att läggas på ett skapande av redundanta system vilket sannolikt innebär utbyte av stora delar av rördragning. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Allhelgona kyrkogata Användning av lustgas utgör en betydande del av sjukhuset klimatpåverkan. Totalt används inom sjukhuset 5 6 ton/ år. I klimatpåverkan motsvarar detta ton CO2. I förlossningsverksamheten som svarar för huvuddelen av förbrukningen samlas den använda gasen och destrueras i en katalysatoranläggning. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 77

78 Konsekvenser Miljöutredning sjukhusområdet Lund Verksamheten är anmälningspliktig enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Tillsynsmyndighet är miljöförvaltningen i Lund. Miljöarbetet på sjukhuset bedrivs inom ramen för Region Skånes miljöprogram. Samtliga förvaltningar är eller kommer senast år 2012 att vara miljöcertifierade enligt standarden ISO I den tänkta fastighetsutvecklingen inom sjukhusområdet kommer i takt med förnyelse av byggnader såväl tekniska mediasystem och kulvertsystem att förnyas för att skapa redundans och uppfylla kravet på robusthet. Detta kommer att medföra även ökad säkerhet i samband med transporter av gods. Byggnad 51 (Ångkraftverket) i servickvarteret norr om sjukhuset Risk I sjukhuset verksamhet används radioaktiva ämnen för diagnostik och behandling. Även laboratorieverksamheten inom LabMedicin Skåne och Universitetet hanterar radioaktiva isotoper inom sjukhusområdet. Inom sjukhusområdet finns utöver radioaktiva ämnen också medicinsk teknisk utrustning som utsänder joniserande strålning All verksamhet som bedrivs med såväl joniserande som icke-joniserande strålning sker i enlighet med Strålskyddslagen (1988:220). Tillstånd för verksamheten söks hos Strålsäkerhetsmyndigheten och såväl Region Skåne som Universitetet har tillstånd för sin verksamhet. Tillsynsmyndighet är Strålsäkerhetsmyndigheten. Arbetet med joniserande strålning inom sjukhusområdet bedrivs i enlighet med SSMFS 2008:51 (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning). Vid nybyggnation, ombyggnation eller vid förändring av verksamhet i lokaler där joniserande strålning förekommer utförs strålskärmning i enlighet med SSMFS 2008:11 (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning). Avfall som uppkommer i hanteringen av radioaktiva isotoper hanteras enligt SSMFS 2010:2 (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor). Endast mycket begränsade mängder radioaktivitet får spolas ut i avloppet, undantaget faeces från patienter som erhållit radionuklider i samband med undersökning eller behandling, vilket ej behöver registreras. I förekommande fall kan avfall temporärt lagras, för avklingning innan transport till avfallsanläggning kan ske. Transporter som involverar Radioaktiva material regleras genom ADR. 78 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

79 Konsekvenser Sjukhuset har en flygplats, en helikopterplatta på taket till Centralblocket. Nya byggnader får inte vara högre än denna. Det gjordes en riskanalys för helikopterplattan när den byggdes. Helikoptertrafiken har varit cirka 25 flygningar per år. Det kan öka något men det är mycket osäkert hur mycket. Det finns ingen ambulanshelikopter knuten till sjukhusen i Skåne för tillfället. I övrigt intar sjukhuset en särställning eftersom det är mycket folk att evakuera och det är en svår evakueringssituation vid en olycka, brand eller annat tillbud. Kemikalier förvaras i små mängder på laboratorier inom sjukhuset. Sjukhusets servicekvarter med reservkraftverk har ett skyddsavstånd på 50 meter. Ett nytt kulvertsystem, med ett automatiskt robotsystem, planeras för att separera persontransporter och varutransporter från tekniken i kulvertarna. Det gamla kulvertsystemet skall användas för teknik och kablage. Risker inom området förväntas minska i framtiden tack vare att transporter ovan jord minskar när de nya kulvertarna tas i bruk. Fysikum Fysikum har laboratorier där giftiga och brandfarliga varor förvaras. Räddningstjänster förordar att en riskanalys görs i programarbetet för lokalisering och utformning av ny bebyggelse i närheten av Fysikum. BMC BMC har laboratorier med förvaring av kemikalier. Ångkraftverkets skorsten i fonden av Klinikgatan. Helgonabacken och Universitetsbiblioteket Tillgänglighet för brandbil till Universitetsbiblioteket ska säkerställas om delar av Helgonavägen byggs om till cykelväg. Riskanalys Riskfrågorna är inte avgörande för strukturen och de huvudsakliga lokaliseringarna i detta ramprogram. Det planeras för en omstrukturering och koncentration och programmet är öppet för alternativa funktioner i flera lägen. Befintliga verksamheter ska förtätas med mer av samma sak i första hand. Eventuella riskanalyser ska göras under de enskilda detaljplanernas samrådsskede. Markföroreningar Det finns inte något som tyder på att det skulle finnas stora mängder av markföroreningar inom programområdet. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 79

80 Konsekvenser 5.3 Sociala konsekvenser Barnperspektiv Programområdet har många funktioner som besöks av barn och där barn vistas för sjukvård. Det finns idag även lokaler för barnomsorg. Området är som den centrala staden inte trafikseparerat och är på många sätt en lika farlig trafikmiljö för barn som stadens centrum. Men där finns helt bilfria miljöer i form av stora torg, gågator och mindre parkmiljöer. Vid utarbetande av planförslaget har viss hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Det finns lekmiljöer med lekutrustning i anslutning till byggnad 82 (Barn- och ungdomssjukhuset) och intill byggnad 38 (Ronald McDonalds hus). Byggnad 28 (förskolan Röda stugan) planeras att försvinna vilket kommer att påverka de barn som idag har det till sin vardagsmiljö. Vid Allhelgonakyrkans församlingshem finns en lekplats som är kvar i programförslaget. Dessutom finns en parkmiljö med skulpturer vid Skissernas museum. Leken kan däremot ges bättre möjlighet inom Helgonabacken. Goda passager och förbindelser i området med separata gång- och cykelbanor planeras. Ovan: Förskolan Röda stugan har öppet hela dygnet Nedan: Det är viktigt att utemiljön är tillgänglig för angöring Idag ligger en förskola på Region Skånes område, Röda stugan vid Sölvegatan. En förskola kräver en relativt stor yta för att tillgodose barnens behov av friyta för lek dagtid. Denna förskola är speciell i ett avseende och det är att det är den enda natt- och helgöppna förskolan i Lunds kommun. Om förskolan läggs ned får man överväga att hitta en ny lokalisering för åtminstone denna funktion. Det behövs barnomsorg nattetid och under helger. Och en förskola i anslutning till sjukhuset med denna funktion är nog den bästa lokaliseringen i staden. Det är svårt att hitta en annan lika bra plats som dagens placering vid Sölvegatan, med tanke på den trafik som alstras av hämtning och lämning till en förskola. Eftersom här finns stora arbetsplatser är det en god service med närhet till barnomsorg. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnadsoch markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär i huvudsak att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas, dock inte överallt. Där det idag finns utvändiga trappor på grund av den branta topografin kan kompletteringar med hissar och ramper vara lämpligt. 80 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

81 Konsekvenser Mångfald Ramprogrammet handlar om två institutioner som är betydande arbetsgivare och viktiga delar av Lunds identitet och det är miljöer som berör alla i staden. Sjukhus och universitet är institutioner som i sig bidrar till mångfald och integration. Mångfalden kan dessutom synas mer och integration kan förenklas på många sätt. Inte minst genom tydligare struktur och bättre skyltning. Jämställdhet Arbetspendlingen inom programområdet visar vissa skillnader mellan könen. Inom sjukhusområdet arbetar ca 80 % kvinnor och 20 % män. För hela SUS finns en markant skillnad i färdmedelsvalet mellan kvinnor och män. 33 % av kvinnorna reser med bil till arbetet medan motsvarande andel för männen är 23 %, d v s kvinnor reser i högre grad med bil än vad män gör. Detta skiljer sig mot många andra studier. Detta kan bero på att det är en högre andel kvinnor som arbetar på obekväma arbetstider då det inte finns lika mycket kollektivtrafik att välja på. På universitetet som helhet (programområdet är inte undersökt separat) finns 6085 anställda, 2920 kvinnor och 3165 män. Allt är räknat som heltidsekvivalenter. Trygghet Inom programområdet rör sig människor hela dygnet runt på grund av skiftarbete och att sjukhuset är öppet dygnet runt. Området är väl upplyst på de flesta platser. Några områden kan pekas ut som mer otrygga än andra. Detta har inte detaljstuderats men borde kartläggas. 5.4 Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild Planförslaget får stora konsekvenser för kulturmiljön och stadsbild. Konsekvenserna beskrivs i kapitel 3.4 under respektive delområde. Att många människor rör sig ger på en plats ger trygghet Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 81

82 6 Planeringsförutsättningar Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger i den norra delen av den centrala staden. Området består av några större fastigheter som bildar mycket stora kvarter med interna gator samt några mindre kvarter. De stora kvarteren har en tydlig karaktär av institutionsbebyggelse. 6.1 Nuläge bakgrund Det stora sjukhuskvarteret är uppdelat av gator på kvartersmark och upplevs som flera kvarter. Dessa kvarter och gator är en komplicerad väv av gamla och nya, höga och låga byggnader med förbindelsegångar och kulvertar. Det finns många entréer, återvändsgränder, infarter med vändslingor vid lastbryggor och tekniska anläggningar och gatorna har nivåskillnader. Lunds universitetssjukhus innehåller ca 30 bebyggelsegrupper, större byggnader, kliniker och funktioner, varav en av dem, Centralblocket, är ett mycket stort komplex. Dessutom finns tre parkeringshus som kan räknas ingå i sjukhusområdet samt ångkraftverk, reservkraft, kyltorn och flera transformatorbyggnader. Anställda i Region Skåne är personer. Sjukhusområdet i Lund sysselsätter idag ca personer och det finns ca Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

83 Planeringsförutsättningar vårdplatser. Under ett föds ca 12 barn, 175 besök görs på akutmottagningarna, 75 patienter opereras, 665 patienter är inneliggande, 450 patienter röntgas och 3 vetenskapliga artiklar publiceras. Totalt cirka 3000 patienter besöker sjukhusets olika mottagningar och cirka 50 ambulanstransporter kommer varje dag. Kring området finns relaterade verksamheter, Biomedicinskt centrum BMC som har ca 1000 anställda och studenter. Universitetet ligger öster och söder om sjukhuset. I den norra delen är Universitetets olika byggnader mer friliggande med trädgårdar eller parker omkring, till exempel Astronomi och Fysikum. De sydligaste byggnader ligger invävda i innerstaden. Bebyggelsen inordnar sig i tydliga stadskvarter. Programmet tar med delar av innerstadskvarteret Paradis. I programområdet ingår ca 40 institutionsbyggnader som Lund universitet räknar in i undervisningen. 15 av dem är kliniker inom sjukhuset. De 25 byggnader eller byggnadskomplex som ligger inom Akademiska Hus fastigheter kan grupperas grovt enligt följande; Astronomi, Fysikum, Biomedicinskt centrum BMC, Geocentrum, Zoologen, SOL-centrum, Universitetsbiblioteket UB I samt byggnader inom kvarteret Paradis. Markägoförhållanden Programområdet omfattar fastigheterna Eskil 3, 7, 13, 19, 20, 21, 22 och 23; Sjuksystern 1 och 2; Vårdbiträdet 1, Sölve 1, Saxo 3 och 4 och Absalon 5 samt del av Helgonagården 8:1(gator). Fastigheterna Eskil 20, Eskil 7, Vårdbiträdet 1 och Sjuksystern 2 ägs av Skåne Läns Landsting. Eskil 21, Sölve 1, Saxo 3 och Absalon 5 ägs av Akademiska Hus i Lund AB. Eskil 22 ägs av Solbänken KB. Eskil 13, Helgonagården 8:1 och Sjuksystern 1 ägs av Lunds kommun. Eskil 23 ägs av Lunds kommuns Parkerings AB. Saxo 4 ägs av Statens Fastighetsverk, Eskil 19 ägs av Lunds kyrkliga samfällighet och Eskil 3 ägs av Paulssons Fastighet Bredgatan 236 AB. 6.2 Tidigare ställningstaganden ÖP 2010 Följande ställningstaganden i översiktsplanen kan vara relevanta: Kulturmiljön ska bevaras och vårdas. Kvarvarande äldre bebyggelse är av stort värde. Arbetet med bevaringsprogram ska utgöra grund för skydd av denna bebyggelse. Fler offentliga platser ska skapas för möten mellan olika grupper av människor. Lunds fysiska planering ska bidra till att Lund stärker sin roll som tillväxtmotor i regionen. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 83

84 Planeringsförutsättningar Spårtrafik inom 1 20 år berör ramprogrammets område. Kommunen ska verka för att spårvägen snarast byggs ut. Enheter för vård och omsorg ska placeras så att personal och besökare har god tillgång till kollektivtrafik. Personal- och besöksintensiva verksamheter ska prioriteras i lägen med god kollektivtrafik. De viktigaste hållplatslägena ska utvecklas till lokala centrum. Det är viktigt att särskilt utveckla Lunds stadskärna i rollen som kommersiellt och kulturellt centrum. Planeringen och bebyggelseutvecklingen ska tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer, enligt råd och riktlinjer i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Vårdmiljöer ska utvecklas. Dagvattnet ska, företrädesvis på den egna fastigheten eller i kvarteret, fördröjas och i vissa fall renas innan det når recipienterna. Dagvattnets ekologiska, pedagogiska och estetiska betydelse ska lyftas fram i stadsmiljön. Kommunen ska verka för låg energianvändning i ny bebyggelse i hela kommunen. Miljöbyggprogram Syd ska användas för att ställa energikrav. Minst 75 % av all ny bebyggelse ska vara klimatneutral från energisynpunkt år Området ligger inom bebyggt område eller område under bebyggande och inte inom område för förändrad användning enligt ÖP 2010 Förändringskarta. Det finns ett politiskt intresse för förtätning. Gällande detaljplaner Gällande detaljplaner som anger allmänt ändamål eller vård, forsknings- och utvecklingsändamål och utbildningsverksamhet och omfattar hela sjukhusområdet och stora delar av Universitetet är L 162 laga kraft 1917, L 241 laga kraft 1964, L405 laga kraft 1981, L437 laga kraft 1987, L522 laga kraft 1989, L607 laga kraft 1994, L601 laga kraft 1993, L665 laga kraft 1993, L721 laga kraft L761 laga kraft 2001, L774 laga kraft 2005, L791 laga kraft 2003, L822 laga kraft 2009, samt L905 laga kraft Delar av Lundalänken och Getingevägen som ingår i planområdet omfattas av detaljplanerna L217 laga kraft 1962 och L710 laga kraft Programområdet berörs också av detaljplan L664, som innehåller sjukhusets värmecentral, laga kraft Parkeringshusen Kompassen och Granaten ingår i området, detaljplanerna L675 laga kraft 1998 och L 769 laga kraft Gerdahallen ingår i detaljplan L522 och L822 som anger idrott, laga kraft 1989 respektive Detaljplanen för samlings- och föreningslokal Allhelgonakyrkan, L644 laga kraft För att ramprogrammet ska kunna genomföras kommer gällande detaljplaner att behöva ersättas av nya efter hand. Det är främst byggrätternas placering och omfattning samt vägsystem som förändras. 84 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

85 Planeringsförutsättningar 6.3 Pågående planering och projekt i omgivningarna Norra universitetsområdet Arbete med ramprogram för norra universitetsområdet och Smörlyckan har satts igång. Samrådsförslag till detaljplan har tagits fram för den nya centrala administrationsbyggnaden för hela Lunds Universitet på Universitetsplatån. Ideon Pålsjö och Medicon Village Fördjupat programarbete har inletts för Ideon Pålsjö-området. En prioriterad detaljplan har påbörjats, Ideontorget. Det pågår arbete med ramprogram för Medicon Village och hur detta slutna område kan öppna upp och kopplas ihop med Ideon och Kunskapsstråket. Ovan: Ideon, norra universitetsområdet (LTH) i förgrunden och Malmö och Öresundsbron i bakgrunden Nedan: Byggnationen av forskningsanläggningen MAX IV pågår på Brunnshög, flygbild januari 2012 Lund NE/ Brunnshög Lund NE /Brunnshög planeras som en funktionsblandad stadsdel med bostäder och verksamheter med uppemot sysselsatta i en tät och stadsmässig bebyggelse. Utbyggnadstiden beräknas till minst 30 år. I den första etappen, kvarteret Solbjer i söder, planeras för en blandning av arbetsplatser, bostäder och förskolor. Spårvägsgatan, den samlande boulevarden, planeras från Solbjer i söder till MAX IV, Science Village och ESS. ESS, MAX IV och Science Village I den norra delen av stadsdelen Brunnshög planeras två stora forskningsanläggningar ESS och MAX IV. ESS-anläggningen ska bli ett forskningscenter där forskare använder neutroner för att förstå hur olika material är uppbyggda och fungerar. ESS är ett samarbetsprojekt där för närvarande 17 europeiska länder samarbetar kring etableringen. MAX IV är en synkrotronanläggning där man använder synkrotronljus för att ge forskarna detaljerad information om strukturen och dynamiken hos atomer, molekyler och material. Planarbetet för ESS pågår och konstruktionen av ESS beräknas starta 2013, anläggningen beräknas kunna öppna 2019 och vara i full drift till ESS kommer att besökas av europeiska forskare per år. Byggnationen av Max IV är i full gång och anläggningen planeras vara klart MAX IV och ESS är forskningsanläggningar som kompletterar varandra. Samverkan mellan anläggningarna ger värdefulla vetenskapliga fördelar och synergieffekter. Det är området mellan forskningsanläggningarna som benämns Science Village. Där planeras det verksamheter som stödjer forskningen och forskningsanläggningarna. Exempel på sådana verksamheter är forskningsinstitut, tillfälliga forskarbostäder, filialbyggnader för universitet och högskolor, universitetslokaler för Lund universitet, kontor och servicefunktioner som matställen, butiker och gym. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 85

86 Planeringsförutsättningar 6.4 kulturmiljö, Historik och arkeologi 86 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

87 Planeringsförutsättningar Kulturmiljö - Bevarandeprogram med tillägg Hotade byggnader: A. Del av byggnad 10 (Patienthotellet), 1958 (f d administrationsbyggnad), röd i bevarandeprogrammet, (BP) B. Byggnad 33 (Ögonkliniken) 1942, röd i BP C. Byggnad 32 (Reumatologen västra delen Överläkarvillan) 1927 röd i BP D. Del av byggnad 11 främst västra fasaden (F d Barnsjukhuset) , 1979, En för tiden karaktäristisk T-plan, introducerad av ark. Birch-Lindgren i Kalmar 1938, ny i BP röd E. Byggnad 12 (Käkkirurgen) 1949, ny i BP röd F. Bostadshusen i kvarteret Sjuksystern, ny i BP svart G. Orgelfabrik, tidigare stall och kemisk fabrik, 1859, 1881, på fastigheten Eskil 3, ny i BP röd Därutöver finns byggnader med kulturhistoriska värden som inte bedömts som hotade; Gamla seminariet, byggnad 29 (Barnhälsovård), 18 (Psykiatri, Sjuksköterskehemmet), 20 (Öronkliniken), 40 (Centralblocket), 22 (Hudhuset), Zoologiska museet, Gamla vattentornet, Vaktmästarbostaden, BMCs tidigaste byggnader (K Anshelm), Fysikum mot Sölvegatan, Forskarbostäder vid Gerdagatan, Allhelgonakyrkan, byggnad 23 (Rehabhuset), byggnad 24 (Valvet och förbindelsegångar), Universitetsbiblioteket UB1, Geovetarhuset, Gis-centrum, äldsta delen av SOL-centrum, Gerdahallen, Gamla polikliniken, Porthuset, Gamla BB, Gamla barnsjukhuset i kvarteret Paradis, Gamla centralköket samt Biskopshuset med uthus. Blocket utgör en mycket stor volym, av en skala om formspråk som vid sitt uppförande inte tidigare förekommit i Lund. Den påverkar omgivningen och stadssiluetten mycket starkt. Blocket är signifikant för högmodernismens formspråk och bottnar i en ambition om rationell lokalanvändning med utgångspunkt i ett omfattande lokalprogram. Universitetsbiblioteket i Helgonabacken Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 87

88 Planeringsförutsättningar Ovan: Byggnad 12 (Käkkirurgen) och Centralblocket Nedan: F d orgelfabrik etc., fastigheten Eskil 3 Riksintresse för kulturmiljövård Södra delen av området utgör riksintresse för kulturmiljön. Riksintressets ungefärliga begränsning utgör i väster Karl XI-gatan, i norr Karl XII-gatan och en linje söder om byggnad nr 27 (infektionsklinik), norr om byggnad 22 (Hudhuset) och i Helgonavägens norra sida. F d zoologiska muséet i kvarteret Eskil 21 ingår i riksintresseområdet som begränsas i öster av Sölvegatan. Som uttryck för riksintresset hävdas kopplingen mellan stad och universitet samt den expansiva tillväxt staden genomgått under 1800-och 1900-talen. Även parker och grönytor nämns, se nedan. Sett till den geografiska avgränsningen har riksintresset inte förmått fånga mycket av 1900-talets vårdbebyggelse mer än i den södra delen av riksintresset, den som inbegriper S:t Lars f d sjukhusområde. Det omfattande grönstråket norr och öster om stadskärnan utgör en betydelsefull del av riksintresset. Riksintresseområdenas geografiska avgränsning bör inte tolkas som definitiv, utan som en allmän beskrivning av de ändamål som gör att ett område är av riksintresse. En revidering av riksintresseområdet Lund skulle kunna innebära att även delar av 1900-talets bebyggelsemiljöer för vård och universitet betraktas som en del av riksintresset. Skyddad bebyggelse och bevaringsunderlag I det kommunala bevaringsprogrammet (BP) Lund utanför vallarna del I betecknas nästan all bebyggelsen i södra delen av området som kulturhistoriskt värdefull liksom några byggnader längre norrut. Även marken, murarna och gatorna betecknas som värdefulla. Detta Bevaringsprogram är antaget Det pågår ett arbete med uppdatering och utvidgning av Bevaringsprogrammet. Ett PM, utgör underlag för detta program. I detta PM föreslås nio tillägg till bevaringsprogrammet, se karta Kulturmiljö Bevaringsprogram med tillägg. Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv är följande karaktärsdrag värdefulla. Den långa kontinuitet med vilken det bedrivits kvalificerad sjukvård i Lund. Här finns en unik möjlighet att genom den fysiska bebyggelsen skildra vårdens utveckling från 1800-talets första hälft till idag. Universitetets expansion från centrum till nordost med 1900-talets stora ökning märkbar i den fysiska miljön. De gröna och de öppna rummen mellan husen. Växtlighet med lång kontinuitet och med funktionell betydelse för den gamla sjukhusmiljön och ursprung i den parkanläggning som växte fram på Helgonabacken, en av Lunds äldsta parker. Den södra delen av området kan ses som en del av det tidiga gröna bälte som omgav Lund i samband med rivningen av vallarna. 88 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

89 Planeringsförutsättningar Den äldre bebyggelsen i området utmärks av hög hantverksmässig och arkitektonisk kvalitet ex sten, tegelfasader, snickerier, målerier m m. Fasaderna i bebyggelsen uppförd mellan 1840 och 1900-talets slut är nästan uteslutande av tegel, tydliga undantag är Blocket med dess fasad av betongelement med synlig naturstensballast. Bevarade interiörer med vittnesbörd om lasarettets respektive universitetets rumsdisposition och äldre byggnadsskick. Bortsett från Blockets betydligt högre bebyggelse, varierar bebyggelsens höjd mellan en våning upp till fyra våningar, eventuell ny bebyggelse bör ansluta till detta. Höjden på nya byggnader bör harmoniera med den befintliga. Historik Större delen av området har behandlats i de kommunala bevaringsprogrammen, i dessa finns för vissa delar en relativt utförlig historik. Se vidare Bevaringsprogrammet för Lund utanför vallarna del I samt Bevaringsprogram Krafts rote. För utförligare diskussion om sjukhusbebyggelsen finns åtskilligt att hämta i Anders Åmans avhandling från 1976 Om den offentliga vården, byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under och 1900-talen.. Området ligger utanför Lunds medeltida stad och större delen av det har präglats av jordbruk och boskapsskötsel. Skiljelinjen mellan stad och land har historiskt sett varit tydlig, markerad av en vall, som på åtminstone en del sträckor varit förstärkt med en vattenfylld vallgrav. En sträcka som till sekelskiftet 1800 innehållit vattenfylld vallgrav är den sträcka av vallen som löpt ungefär i nuvarande kvarteret Norrtull och en del av nuvarande Allhelgona kyrkogata. Denna vallgravsrest och de långt senare igenfyllda dammarna på Helgonabacken antyder att miljön har haft en rik vattenföring. De äldsta lämningar som hittills påträffats är den fyra meter höga runsten som nu förvaras i UBs foajé, den har förmodligen varit en del av samling stenar, en möjlig datering är runt år Klostret har troligen anlagts i slutet av 1000-talet, möjligen på platsen för en tidigare storgård. Klostret, som tillhörde cluniacenserorden, förföll efter reformationen och revs i omgångar under och 1700-talen. Resterna efter klostret har grävts ut delvis vid flera tillfällen, troligen var klostrets huvudbyggnader ordnade som fyra längor ordnade kring en fyrkantig gård, En av längorna utgjordes av en stor klosterkyrka. I området fanns även klostrets ekonomibyggnader, odlingar och dammar. Klostret var ett s k herrekloster, d v s innehavare av mark och gods till skillnad från de s k tiggarordnarna. Efter reformationen förföll bebyggelsen och under och 1700-talet användes byggnaderna som stenbrott för annan bebyggelse. De tegelrester som nu ses på platsen är delar som grävts fram vid arkeologiska undersökningar. Överst: Byggnad 18 (F d sjuksköterskehem,psykiatrihuset) Underst: Universitetsbiblioteket och Helgonabacken 24 maj 2012 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 89

90 Planeringsförutsättningar I slutet av 1600-talet tilldelades biskopen marken som lönejord men inte förrän under 1700-talets slut byggdes nya ekonomibyggnader på platsen, dessa revs i samband med byggandet av nya sjukhusbyggnader under 1920-talet. Innan ekonomibyggnaderna på Helgonabacken uppfördes brukades jorden från biskopsgården i Lundagård. Gång- och cykelpassagen vid Valvet och Helgonabacken Under 1700-talets mitt fanns ett tegelbruk i drift sydöst om Getingevägen på nuvarande sjukhusområdet. I norra delen av sjukhusområdet, där det nuvarande ångrnkraftverket finns, låg ett tegelbruk. På 1860-talet avstyckades mark och ett folkskoleseminarium kunde byggas, detta revs sedermera och ett nytt, som nu används av sjukhuset, byggdes 1916 norr om det gamla. Under 1810-talet anlade biskop Faxe en park på platsen, ursprungligen hade denne tänkt sig en frukt- och köksträdgård men eftersom marken befanns full med tegelrester av klostret kunde detta inte förverkligas. Äldsta bebyggelse som finns i området idag är det hus som inrymde zoologiska m fl. institutionerna, sedermera biskopshus. Huset byggdes 1842 efter ritningar av Brunius. Näst äldsta är de låga byggnaderna på Eskil 3, uppförda på 1850 och 1880-talen. Byggandet av Allhelgonakyrkan , UB samt 1910-talets sjukhusbyggnader och zoologiska institutionen befäste områdets prägel av institutionsbebyggelse för offentlig verksamhet. Området präglas sedan lång tid av sjukhuset och universitet, andra funktioner som finns i området är kyrka, museum och vattenreservoar. Endast några få bostadshus finns i området. Det öppna jordbrukslandskapet som präglade området under och 1800-tal, har koloniserats och bebyggts. Några mindre rester av park och grönstråk finns kvar i området, i de södra delarna finns stora äldre träd, i norra och östra delarna är träden bortsett från den gamla trädgårdsresten på universitetsplatån yngre. Helgonabacken är platsen med längst kända och dokumenterade historia i området. Här anlades ett kloster troligen på platsen för en storgård till vilka runstenar har rests under vikingatid. Klostrets markinnehav kom att tillföras biskopen och under och 1900-talen har marken avstyckats för bebyggelse av allmännyttiga ändamål. Helgonabacken var den första parken i Lund dit allmänheten hade tillträde, nästan hundra år före Stadsparken. I parken fanns länge tydliga spår av klostret såväl i form av ruiner ovan mark som dammar och vattensamlingar. Höjdläget upplevs idag visserligen av cyklisten eller flanören men var tydligare förr, då ingen bebyggelse skymde utsikten över landskapet. Fornlämningar och arkeologi Den södra delen av området utgör fast fornlämning i form av kulturlager och lämningar från Lunds medeltida stadskärna vilken 90 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

91 Planeringsförutsättningar begränsas av den dåtida, numera till största delen försvunna stadsvallen. Även lämningarna av Allhelgonaklostret utgör del av det kända fornlämningsområdet. Klostret tillhörde cluniacenserorden och förstördes genom brand 1192 men återuppbyggdes, ödelades efter reformationen och revs i omgångar under och 1700-talen. Resterna efter Allhelgonaklostret har grävts ut delvis vid flera tillfällen. Under ledning av CG Brunius på 1840-talet och i samband med UB utvidgningen av UB 1951 samt inför mindre tilllägg under 1990 och 2000-talen. Fornlämningens skick och att det inte är en idag synlig lämning antyder att framtida exploatering är möjlig med avseende på kulturvärdet men först efter utredning och undersökning som villkoras av Länsstyrelsen. Området avgränsas i väster av Bredgatan, i norr ungefär av en tänkt linje från Karl XII;s gata till Helgonavägens norra del, i öster ungefär av de västra fasaderna av SOL och en linje ned till Biskopshuset. Rester efter den medeltida S:t Olofs kyrka har påträffats väster om Allhelgonakyrkan 2004 och Bland annat hittade man 18 gravar tillhörande kyrkogården. Den västra delen av Allhelgonakyrkan är uppförd på platsen för den medeltida kyrkogården och eventuellt på platsen för kyrkan som hittills inte lokaliserats. Gravarna påträffades mycket ytligt. Några av dem påträffades redan på ett djup av 0,35 meter. I de områden som utgör en del av känd, under mark dold fast fornlämning, fordrar alla förändringar markingrepp liksom pålning och varaktig markövertäckning tillstånd enligt kulturminneslagen av Länsstyrelsen. Alltså; inom området för fast fornlämning kring Allhelgonakyrkan kan även grunda anläggningsarbeten, t ex gångoch cykelvägar, komma att kräva arkeologisk utgrävning. Rester av ruinen av Helgonaklostret från 1000-talet ger en historisk förankring till långt tidigare än universitetsbiblioteket. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 91

92 Planeringsförutsättningar 6.6 Trafiksystem Planområdet omringas av eller ligger i anslutning till det övergripande gatunätet. Biskopsgatan och Allhelgona kyrkogata ingår i den inre ringen av huvudgator. Getingevägen och Tornavägen ingår i mellanringen. Sölvegatan och Getingevägen är viktiga kopplingar mellan ringlederna. Trafikmängderna på dessa gator varierar från ca f/d på Sölvegatans södra del upp till f/d på delar av Getingevägen (se figur). Inne på sjukhusområdet varierar trafikmängderna i storleksordningen f/d enligt utredning gjord inom ramen av Region Skånes FUP. Överst: Lunds ringleder och kopplingar i anslutning till programområdet Underst: Dagens stadsbuuslinjer i området Inre ringen Yttre ringen Mellanringen Akuta transporter sker huvudsakligen via Klinikgatan, men även via Entrégatan (akutmottagningar markerade med A i bilden under) Gatorna trafikeras även av många cyklister, främst på egen cykelbana. Längs Getingevägen cyklar som flest 4500 cyklister/dygn i snittet norr om Kung Oscars väg. Längs Sölvegatan är flödet 2900 cyklister/dygn (se bild). En annan vältrafikerad knutpunkt är Blå stråkets korsning med Allhelgona kyrkogata där som flest 4600 cyklister/dygn färdas söderut. Kollektivtrafik Programområdet har goda kollektivtrafikförbindelser både för lokala och regionala resor med buss. Längs Sölvegatan och Allhelgona kyrkogata finns hållplatslägen för stadsbusslinje 1. Stadsbusslinje 2,3,4, 6, 20 och 21 stannar vid hållplats Universitetssjukhuset. Här trafikerar även regionbusslinje 108, 123,126, 139, 163, 165, 166 och 169 vilket medför resor till bland annat Kävlinge, Lomma, Svedala/Trelleborg, Södra Sandby och Staffanstorp. Skåneexpressen trafikerar hållplatsen med Skåneexpressen 2,5 och 6 som går till Hörby, Simrishamn och Ystad. Flera av dessa linjer stannar även vid Allhelgonakyrkan. Hållplats BMC i norra delen av programområdet trafikeras av stadsbusslinjerna 6, 20 och 21 samt regionbuss 163, 166, 169 och Skåneexpressen 5 och Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

93 Planeringsförutsättningar Överst: Befintliga flöden motorfordon 2011 Mitten: Befintliga flöden cykel 2011 Resandefördelning En resvaneundersökning som genomfördes hösten 2010 visar att de anställda på SUS redan i stor utsträckning reser med gång, cykel och kollektivtrafik till arbetet och i tjänsten. Trots detta finns det fortfarande en god potential till ett ökat resande med dessa färdmedel. Det är ungefär lika stor andel som går och cyklar (33%), åker kollektivt (31%) samt åker bil (34 %) till arbetet på SUS i Lund. En genomsnittlig vardag är det ca personer som anländer med bil till SUS i Lund. Bland de som arbetar i Lund och även bor i Lund går eller cyklar cirka 80 % av de anställda till arbetet, och bland de som arbetar i Lund och bor i Malmö är det 65 % som åker kollektivt till arbetet. Underst: Mopeder på sjukhusområdet Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 93

94 Planeringsförutsättningar 6.5 Service Handel och offentlig service Inom programområdet finns en del tydlig offentlig och kommersiell service. Allhelgonakyrkan och församlingshem, Röda stugan förskola (även natt- och helgöppet), Gerdahallens träningslokaler och motionshall, Skissernas museum, Universitetsbiblioteket, Restaurang Valvet, Rosa kiosken, apotek och kontantuttagsautomat vid Patienthotellet, smörgåsbutik Studenten på Sölvegatan och Restaurang Paletten är öppna för allmänheten och har direkta entréer. Ett nytt medicinhistoriskt museum har öppnat i Valvets gångar. Service och lokaler i bottenvåningarna är betydelsefulla för livet längs stråken Dold service finns inomhus i sjukhuset huvudentré (restauranger, caféer, kiosk), Patienthotellets matsal, Stamstället på BMC, Restaurang SOL, Café UB och en hel del godis- och kaffeautomater. Dessa är inte tydligt öppna för allmänheten utan betjänar i första hand de institutioner de ligger i. Bostäder och service Inom sjukhusområdet finns Patienthotellet som har 108 rum varav 26 för BB och familj. Vid Systervägen finns 52 rum för tillfälligt boende för anhöriga till patienter och ett 80-tal smålägenheter som också används för gästforskare. Dessutom finns några rum för gästforskare inom södra universitetsområdet, vid Gerdagatan. Skola och förskola Eftersom området inte innehåller något permanentboende man inte beräkna ett behov av skola eller förskola för detta område. Det finns behov av förskolor med natt- och helgöppet för arbetsplatser med skiftarbete. Omgivande service I nordost ligger LTH-området med undervisningslokaler och kårhus. I söder och sydväst finns den blandade innerstaden eller stenstaden med byggnader för undervisning och kontor och flerbostadshus och stadens centrum. I norr och öster ligger äldre enbostadshus. Innerstadens fulla utbud av service finns söder om programområdet. Programområdet ligger strax utanför den centrala servicen och saknar service i form av matvaruhandel. 94 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

95 Planeringsförutsättningar 6.7 Grönstruktur Parkmark Det saknas helt kommunal parkmark inom området. Däremot finns viktiga parker på kvartersmark. Den kommunala grönstrukturen består av Sölvegatans alléträd och Helgonagatans trädrad. Gatornas grönska förstärks av träden på kvartersmark intill gatorna. Universitetsområdet grön kil Universitetsområdet ingår i innerstaden och följer kontinuerligt öster om sjukhuset i en tät bebyggelsestruktur med kvartersstadskaraktär och grön parkmiljö ända in till Lundagård, en grön kil. Den allra sydligaste delen från Lundagård till Helgonabacken kännetecknas av intima trädgårdsrum. Den mellersta delen, från Helgonabacken till Tornavägen består av parkliknande tomter kring institutionsbyggnader. Omgivningarna Programområdet ligger granne med Norra Kyrkogården. Getingevägen och det framtida spåret är en barriär mellan området och kyrkogården. Kyrkogårdens grönska är en tillgång för sjukhusområdet och till fots och i viss mån med cykel kan man korsa den. Kyrkogården är en stadsmässigt ordnad miljö med kvarter, vägar och alléer. Den har tydliga gränser och häckar mot omgivande gator. Stadsbyggnadsmässigt skulle kyrkogården vinna på att bebyggelsen omkring möter kyrkogårdens kvarter i rutnät. Norr om programområdet ligger Smörlyckans idrottsområde med stora gräsplaner omgivna av stora träd. Biologisk mångfald Så gott som alla gröna ytor för rekreation är viktiga för den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden ökar med områdets storlek och kontinuitet. När det gäller biologisk mångfald kan man även räkna med kvartersmarkens grönska inom villaträdgårdar och kyrkogårdar. Öster om programområdet ligger Professorsstadens stora villatomter. Dessa är betydelsefulla och kan innehålla varierade biotoper av stort ekologiskt värde. Västerut ligger Norra Kyrkogården som men sin långa kontinuitet har ett högt biologiskt värde. Överst: Sölvegatan med alléer Näst överst: En grind till Norra Kyrkogården Näst underst: Norra kyrkogården har både kulturhistoriskt och biologiskt värde Underst: Helgonabacken är den viktigaste parkmiljön inom programområdet Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 95

96 Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, Lund