Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Ulric Hermansson, univ.lektor Ledningsgruppen Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol) Riskdrickande Drickandet tilltar 1993 7,7 liter 2003 10,3 liter 50% 50% Resandeinförsel 2005 (2,3 l) 2011 (1,5 l*) * Ny beräkningsgrund Totalkonsumtionen 2011 - sorter Sprit 22% Folköl 6% Starköl Cider 2% Vin 42% Totalkonsumtionen 2011 - anskaffningssätt Smuggling 4% Internet 0,5% Hemtillverknin g 2% Systembolaget 63% 1
Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Motiv Vit för fläck arbetslivet Skadligt bruk på 300 kartan 000 Metoder att erbjuda Riskbruk 450 000 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004) Hälsorisk Alkohol den stora sjukdomsimitatören Hjärnskador och nervskador Högt blodtryck Muskelskador Hjärtpåverkan Leverskador Akut/Kronisk bukspottkörtelinflammation Ökad cancerrisk Blodbrist Magkatarr Hormonpåverkan Vitaminbrist Påverkan på skelettet Gikt Hudsjukdomar Psykiska sjukdomar Fosterskador Rehm et al (2003) WHOs Global burden of disease Europe 2009 Olyckor och skador alkoholpåverkan 10 främsta åtgärdbara riskfaktorerna för sjukdom och död Ref: The Global burden of disease update 2004, WHO, Genova Dagen-efter Sjukfrånvaron Alkoholproblemet 1 promille Sjukfrånvaron Riskbruk NYKTER A NYKTER B Missbruk Beroende vecka C:a 5-8 timmar 2
Socialt stabila män med alkoholproblem - intervjuundersökning (Kristina Berglund, 2009) 367 män besvarade annons (ansåg sig ha alkoholproblem önskade delta i studie där medicinsk behandling prövades) Demografisk/klinisk karakteristik (n=342) Ålder 49 ± 8 år Bostad 99,7% Arbete 84% Hög alk.konsumtion 9 ± 7 år Veckokonsum (året) 677 ± 437 g Aldrig narkotika 93% 0 psykiatriska symp. 77% 0 fysiska hälsoproblem 63% Ej alkoholbehandling 70% (pv 20%/slut.v. 10%) Ej alkoholbehandling Samma alkoholbelastning Mådde psykiskt bättre, levde i relation och hade arbete Förvärvsarbete och låg grad av psykisk ohälsa minskar sannolikheten för att söka professionell vård. Alkohol och produktivitet Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? Några förklaringar: Alkohol största riskfaktorer för ohälsa och för tidig död (25-59 år) Hög alkoholkonsumtion fem gånger ökad risk för arbetslöshet jmf med låg konsumtion Hög alkoholkonsumtion ökad risk för frånvaro (dos-respons) Hög alkoholkonsumtion tre gånger ökad risk för sjuknärvaro jmf med låg konsumtion Hög konsumtion inverkar på medarbetare (minskad produktivitet, extra arbete, ökad sjukfrånvaro, etc.) Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011) Kostnad Sammanfattning motiv för arbetslivet Antal - Ohälsa Ej beroende Riskbruk Beroende - Säkerhet - Frånvaro Inget problem Begynnande problem Problem - Arbetsutförande - Förhindra beroende Screening och rådgivning Livsstilsundersökning Screening Formulär Blodprov Rådgivning öka Översiktsartiklar (metaanalyser) Hester & Miller (1995) 23 studier från 1977 1992 Författarnas slutsats: Starkare stöd för god effekt av kort intervention än någon annan behandlingsform Kahan et al. (1995) 11 studier Författarnas slutsats: Stöd för att minimal intervention har effekt. Wilk et al. (1997) 12 studier Författarnas Effective slutsats: Health Dubbelt Care så stor Program, sannolikhet att Comparative storkonsumenter minskar till måttligt Effectiveness drickande jmf Review, med kontrollgruppen. Nr 64, 2012. SBU (2001) 25 studier (n=9000 patienter) Författarnas 6 systematiska slutsats: Signifikant översikter effekt (metaanalyser) på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattande 23 RCT behandlingsinsatser ger inte större behandlingsvinst. Kaner et al. (2007) 28 studier (n=7000 personer) Författarnas Bästa effekt: slutsats: Enkel kort rådgivning (5-15 min) leder till en minskad konsumtion Brief multicontact (41 gram i medel) intervention per vecka 10-15 för män. min 3
% 60 50 40 30 20 10 0 Effekter - alkohol AUDIT CDT 50% +AUDIT/+CDT Baslinjen Uppföljning Review workplace interventions for alcoholrelated problems (Webb et al., 2008) 10 studies only 4 RCT Weakness in all studies methodologically Nine of ten reported reduced alcohol consumption Potential to produce beneficial results: - Brief intervention - Interventions -health and life-style checks - Psychosocial skills training - Peer referral Ingen skillnad kontroll och interventionsgrupperna Alkoholberoende: folksjukdom utan effektiv vård De har få andra synliga sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De är många och har troligtvis blivit fler de senaste åren De söker inte reguljär beroendevård Varför? (Berglund et al., 2006) Synen på alkoholproblem och vård (Fokusgruppsintervjuer med beroende) Accepterar inte vårdens begreppsapparat Missbruk känns väldigt avlägset och även beroende skrämmer detta är ord som gruppen har svårt att relatera till. Om någon skulle prata om missbruk eller beroende med mig skulle jag stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt drickande ibland. Vårdapparaten upplevs hotfull Oro för att hamna i ett byråkratiskt träsk av remisser och journaler. Man befarar att bli styrd och ställd med. Hur aktualiseras alkoholproblem - Chefen kontaktar Rehabiliteringsutredningar Alkoholscreening med rådgivning Medicinska konsultationer Enskilde söker själv Anhöriga. Vilken typ av hjälp vill man ha? Internet: självhjälp och verktyg Att internet skulle vara en del av en lösning känns naturligt även för den äldre gruppen Sjukvården Många anser, särskilt de något äldre, att läkarmottagningar, vårdcentraler och företagshälsovården är instanser som kan utnyttjas bättre 4
Evidensen Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem EB - metoder - möjligheter och begränsningar för? Psykosocial behandling Farmakologisk behandling Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad Kort intervention (BI) Återfallsprevention (ÅFP) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) 12-stegsbehandling Community Reinforcement Approach (CRA) Akamprosat (Aotal) Naltrexon (Naltrexon) Nalmefen (Selincro) Disulfiram (Antabus) Begränsad behandling effektiv Provtagning med feedback och rådgivning 3-4 samtal (20 min) med motivationsinriktning Farmakologisk behandling Mer än enbart riskbruk??? > 15 AUDIT poäng Önskar Självhjälp/Biblioterapi: Behandlingseffekt likvärdig eller större än omfattande behandling För patienter med måttlig problemtyngd Liten risk Begynnande problem Påtagliga problem Metod Frågeformulär R E S U R S Specialist KBT Specialistbehandling: 12-steg, mm Behandling: Farmakologisk och/eller Motivationsbehandling Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Konsumtion Beroende Psykisk hälsa Andra substanser Alkoholkalendern ICD-10 kriterierna SADD HAD Tobak, läkemedel, narkotika Bedömning/behandling Motivation Tankar om förändring 5
Alkoholmarkörer 15 metoden B-Etanol U-EtG/EtS B-PEth S-CDT R E S U R S Specialist KBT Specialistbehandling: 12-steg, mm Behandling: Farmakologisk och/eller Motivationsbehandling Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) S-GT Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) månader 1 månad veckor 1 vecka 2 dygn 1 dygn timmar Bedömning/behandling Ref: Helander (2010) Evidensbaserade läkemedel vid alkoholberoende Akamprosat (Aotal) - 1996 Naltrexon (Naltrexone) 2000 Nalmefen (Selincro) 2013 Är Riskbruksmodellen och intressant för och arbetslivet? Disulfiram (Antabus) - 1950-talet TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Vad gör vi? Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem Sveriges Företagshälsor Karolinska Institutet Riddargatan 1/Centrum för psykiatriforskning Utbildning, handledning och workshops Riskbruksmodellen TIAprojektet http://www.foretagshalsor.se/utbildning-kompetens/kunskapsbank/metoder/tidiga-insatser-iarbetslivet-mot-alkoholberoende 6
Aktuella utbildningar Vad gör vi? 5-6 sept Gbg (fulltecknad) 17-18 okt Malmö fåtal platser kvar! 24-25 okt Sthlm (fulltecknad) 5-6 nov Avesta (fulltecknad) 30-31 jan 2014 Sthlm platser kvar! Utbildning, handledning och workshops Riskbruksmodellen Pilotenheter Implementeringsstöd Riskbruksmodellen 3-4 okt Sthlm platser kvar, sista anmälan 6 sept! TIAprojektet Mer info och anmälan: http://www.foretagshalsor.se/utbildning-kompetens/kunskapsbank/metoder/tidigainsatser-i-arbetslivet-mot-alkoholberoende Hur spelar också roll Vad gör vi? Utbildning, handledning och workshops Riskbruksmodellen Implementeringsstöd Material Pilotenheter TIAprojektet http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-6-12 Spridning till arbetslivet Broschyr Gå in här Broschyren finns att beställa på Sveriges företagshälsors hemsida. Broschyren är gratis men en administrationsavgift (100 kr) och porto tillkommer. Utvecklingsprojekt http://www.foretagshalsor.se/utbildning-kompetens/kunskapsbank/metoder/tidiga-insatser-iarbetslivet-mot-alkoholberoende 7
scrolla ner följ länken och beställ! Metoderna - sammanhang - vägledning http://www.fhi.se/publikationer/alla-publikationer/alkohol--och-narkotikaforebyggande-insatser-i-arbetslivet/ 8