Det framgångsrika kollegiala lärandet eller Hur får vi eleverna att ta till sig och tolka världslitteraturen?

Transkript

1 Det framgångsrika kollegiala lärandet eller Hur får vi eleverna att ta till sig och tolka världslitteraturen? NCS nationell konferens 28 november 2014 Tammi Nadel Doktorand och gymnasielärare i svenska Insitutionen för språkdidaktik, SU

2 Undervisningsdilemmat Om eleverna inte kan göra några kopplingar till den skönlitteratur de läser får de svårt att ta till sig texten och tolka den. De kan då reagera genom att stöta bort texten eller läsa den faktivt. Hur kan vi utveckla undervisning i syfte att utveckla elevernas lässtrategier och få dem att närma sig litteraturen, då litteraturen kommer från andra delar av världen och andra kulturer än de som för eleverna redan är välkända?

3 Världslitteratur - finns det? Goethe: Weltliteratur. Fönster mot världen. Verk som läses och diskuteras utanför en nationell och områdesspecifik publik. (Damrosch 2006) Ett synsätt större än närläsning: hur litteraturen utvecklas och förändras. Typiska drag. (Moretti 2000). Skönlitteratur utanför den västerländska kanon.

4 Varför läsa s.k. världslitteratur? ur svenskämnets syfte (Lgr2011): I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. / / I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

5 Varför läsa s.k. världslitteratur? ur svenskämnets syfte (Gy2011): Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur / / som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.

6 Genom litteraturen få ökad förståelse för sig själv och andra genom en demokratisk och inkluderande undervisning

7 Vår process: det lärardrivna projektet 1. Identifiera undervisningsproblemet 2. Formulera forskningsfrågor 3. Elevintervjuer i syfte att undersöka vår hypotes 4. Inläsning av teori modeller pilot undervisningssekvens 5. Iterativ design: Upprepade lektionssekvenser med observationer, dokumentation, analys och förbättringar. Handledning av lektorer 6. (Fördjupningar i teori) 7. Empiri: elevuppsatser, inspelade samtal, bloggar, observationer. 8. Utvärdering och analys Sid 7

8 Pilotstudie vt-14 och undersökning ht- 14 Novell: Kärlek på löpande band (Treadmill love) av Billy Kahora (Kenya, 2007, 2010 sv.översättning i Karavan). Novell: N2 av Zoë Wicomb (Sydafrika 2009) ur Sydafrika berättar: En stereo i Soweto (2005)

9 Tomrum och glapp Min starkaste känsla efter att ha läst klart novellen är bara VARFÖR?!! Den gav mig ingenting, förmedlade ingenting, ville ingenting, det var bara en deprimerande berättelse om en deprimerad man. / /. Så alltså W. Iser (1978) C. McCormick (1994) är det som jag har svårast att förstå: varför någon skriver en novell som denna och varför den är relevant att läsa?

10 Litterära repertoarer och matchningar (McCormick) Den var väldigt lång i förhållande till vad som hände i den. Texten är inte skriven så som jag har lärt mig att en novell ska skrivas. Den beskriver till exempel en längre tidsperiod och avslutet är inte speciellt överraskande.

11 Vad säger tidigare forskning? Att enbart byta ut en typ av litteratur mot en annan och lämna eleverna ensamma i sin läsning kan få en motsatt inverkan till den läraren föreställt sig då det kan leda till ignorans, brist på förståelse och till och med motstånd mot den kultur som skildras i texten (Cruz, Jordan m.fl. 2011, Glazier 2005, Louie 2006).

12 Fokus för undervisningen i undersökningarna: Kulturell kontext: kunskap om textens (och författarens) geografiska, historiska och kulturella tillhörighet. Perspektivskifte: att se den andre - men även att se sig själv. Medvetenhet om skillnader. Kritisk analys: form, metaspråk, litteraturvetenskapliga begrepp som redskap.

13 Hitta ingångar till en ny text Paratext (Genette 1997). Vilka associationer får jag av omslaget? Titta på bild, text, färger osv. Läs texten på baksidan. Vilka förväntningar får jag?

14 Skapa kopplingar: Vad vet jag om Vietnam? Varifrån har jag fått min kunskap? The face of the enemy Vilka ord och begrepp var nya för mig?

15 Fler kopplingar: författaren Kim Thuy

16 Ställa frågor och reda ut oklarheter Svåra ord och krångliga meningar? Är det något i karaktärernas handlingar eller repliker som jag reagerar över eller inte förstår? Känner jag igen mig i texten? Får texten mig att tänka på något (en annan text, något i verkligheten)? Zimmerman & Keene, Tankens mosaik (2003)

17 Modellering: att ställa frågor till texten

18 Digitala verktyg: för att kommunicera och möjliggöra interaktion och samarbete Digitala tankekartor, t.ex. Popplet. Brainstorm inför nytt arbetsområde som fylls på efter hand. Digitalt kollaborativt skrivande: t.ex. delade dokument i google drive. Kommentarsfält, chattrum, litteraturbloggar. Podcasts: tex. Garageband, SoundCloud, Quick time. Bedömning för lärande formativt arbete. Elevernas delaktighet i det formativa arbetet

19 Gemensam läsning och samtal som röd tråd Litteraturbloggar Samtal Högt i tak och tillåtande klimat. Undvika den rätta tolkningen från läraren. Öva närläsning ihop. Sociokulturellt synsätt på litteratur som komplement till fokus på form och litteraturvetenskapliga begrepp. Utmana den subjektiva läsningen där eleven lämnas ensam med sina tolkningar. Uppmärksamma skillnader.

20 Några didaktiska frågeställningar: Definiera - vilka är våra gemensamma undervisningsproblem? Ge tid till det kollegiala lärandet. Hur använder vi den tid som finns till t.ex. ämnesträffar mest effektivt? Utgå från de didaktiska ämnesfrågorna: vad, hur, när, varför och för vem ska vi undervisa? Sist men inte minst: Glöm inte den egna beprövade erfarenheten och professionella kompetensen!

21 Nyfiken på mer? Bokförlaget Tranan: berättarserie med novellsamlingar från olika länder, t.ex. Iran berättar: Dans på slak lina (2004) Människosaker: Antologi från tidskriften Karavan Världslitteratur.se: Lärresurser med många lästips, en del texter och handledningar från förskola till komvux

22 Beach, R., Thein, A.H. & Parks, D. (2007). High school students' competing social worlds: negotiating identities and allegiances in response to multicultural literature. New York, NY: Lawrence Erlbaum Associates. Iser, W. (1991). The act of reading: a theory of aesthetic response. Baltimore: Johns Hopkins Univ. Press. Keene, E.O. & Zimmermann, S. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos. Landmark, D. & Wiklund, I. (2012). Litteraturen, språket, världen: andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. McCormick, K. (1994) The Culture of Reading and the Teaching of English. Manchester United Press. Molloy, G. (2007) Skolämnet svenska en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur. Lund

23 Tack för er uppmärksamhet!