Hur anpassar du bokvalet efter eleverna? Ann Boglind Göteborgs universitet

Transkript

1 Hur anpassar du bokvalet efter eleverna? Ann Boglind Göteborgs universitet

2

3 Läsandets lust och magi Skönlitteraturens kraft: att se med den andres ögon att respektera andra värderingar att lära känna sig själv

4 Är det möjligt att sätta rätt bok i handen på rätt elev vid rätt tillfälle? Att lära känna sig själv och sina elever som läsare/läsarbiografier Att vara litteraturdidaktiskt uppdaterad Att veta något om trender och tendenser i dagens litteratur för unga

5 Från fabler till manga 1 och 2

6 Läsarbiografier Tidslinje Reflekterande skrivande

7 Lär känna dig själv som läsare! Vad betyder läsning av skönlitteratur för dig? Berätta gärna vad och vem som har betytt något för din inställning till läsning. När och var läser du helst? Läser du helst digitalt eller på papper? Hur väljer du vad du ska läsa? Har du någon gång läst om en bok? Vilken var det i så fall? Vilken bok läser du just nu?

8 Lär känna dig själv som läsare forts. Hur brukar du välja skönlitterära böcker? Vilken genre tycker du bäst om? Läser du mer eller mindre skönlitteratur idag än för ca fem år sedan? Vad kan ditt svar bero på? Vilka är det tre bästa böckerna du har läst?

9 Rita Felski, Uses of Literature Att kunna känna igen Att få bli hänförd Att lära sig något nytt Att våga bli chockad (2008) Vilket tycker ni är viktigast när ni väljer litteratur till era elever? Prata med grannen!

10

11 Didaktiska slutsatser: Samtala med eleverna om vad det är som skiljer fiktionsläsning från annan mediekonsumtion och vad det är som skiljer skolläsning från fritidsläsning. Arbeta aktivt med att få eleverna att se sig själva som läsare Använd fritidsläsningens lust och passion samt tankedjup till skolläsningen för att lyfta fram de personlighetsutvecklande perspektiven.

12

13 Slutsatser Det räcker inte att införa mer litteraturvetenskapliga begrepp, men kunskapen fördjupas om man har ett gemensamt språk att kommunicera på Viktigt att skolans texter inte är för lätta det finns ett värde i att läsa texter som utmanar Närläsning ger goda grunder i berättarteknik, samtidigt som risken för missförstånd minskar Gemensam läsning utvecklar läsförståelse och läsupplevelse Viktigt att förnuft och känsla kombineras i litteraturundervisningen

14

15 Val av bok för gemensam läsning Bokens tema och motiv ska vara angeläget Berättelsen ska vara medryckande och väcka tankar Språket ska vara väl genomarbetat Gärna både en manlig och en kvinnlig central karaktär Boken får inte vara alltför tjock

16 Val av bok för gemensam läsning forts. Boken ska varken vara för enkel eller för svår Boken ska gärna innehålla några intressanta berättartekniska grepp Boken ska inte berätta allt det är bra om läsaren får vara medskapande genom att fylla i tomrum

17 Skönlitteratur ska vara både en spegel och ett fönster

18

19

20 Berättelser- som-förändrar-modellen Gemensam läsning Tid att läsa tid att samtala Högläsning Läsarna ska känna sig medskapande Inga läsförståelsefrågor - inget facit Enkla redskap

21

22 Textval för nyanlända ungdomar 1. Det universella och gemensamma genrer sagor och myter teman kärlek, död och identitet 2. Texter som speglar de nyanländas situation, förmedlar Sveriges historia och litteratur, har språkligt estetiska värden med ljud och klanger

23 Texterna? Från kortare och enklare till längre och mer komplexa:

24 Från Gustaf Frödings dikt Ett grönt blad på marken till Ninni Holmqvists novell Kostym

25 Gustaf Fröding Grönt! Gott, friskt, skönt vått! Rik luft, mark! Ljuvt stark, rik saft, stor kraft! Friskt skönt grönt! Ur Mattoidens sånger, 1914

26 Vem tror ni att jag är (ålder, kön, nationalitet, yrke...)? Kostym Singapore igen. Resecheckarna är slut men jag har fyllt på med kontanter. Australiensiska dollar. Inte mycket men tillräckligt. Jag blir inte längre insläppt någonstans utan att först visa upp mina tillgångar. Jag äger bara de kläder jag har på mej och min tygväska innehåller bara några praktiska ting. Inga ombyten förutom en sarong från Bali. Vad får vi veta om jag?

27 Musik Raptexter Visor - Sol vind och vatten Psalmer - Den blomstertid nu kommer

28 Johannes Anyuru ur Det är bara gudarna som är nya Jila Mossaed ur Varje natt kysser jag markens fötter Nils Ferlin Barfotabarn

29 Jila Mossaed Varför kan jag fortfarande inte uttala ö Öar Sjöar Öde Ödlor Öm, öm, öm Får man undvika en bokstav i tusen rader med dikten? Någon gång ville jag dö i ett land Där människor kunde uttala mitt namn Jag kompromissar nuförtiden Jag vill snarare dö namnlös Var som helst Ur Varje natt kysser jag markens markens fötter (2009)

30 Original eller lättläst? Både och!!! En progression Lättlästa texter: för helt nyanlända elever för att fångas av karaktärer och intrig för att få läsflyt för den enskilda läsningen

31 Originaltexter för att mötas av det komplexa för att själv få fylla i tomrummen och för att träna lässtrategier

32 Exempel på en s.k. silent book

33 Mina didaktiska slutsatser Gemensam läsning utvecklar läsförståelse och läsupplevelse Närläsning ger goda grunder i berättarteknik, samtidigt som risken för missförstånd minskar Texterna får inte vara för enkla texter måste också utmana Läsupplevelsen fördjupas om man har ett gemensamt språk att tala om texterna på Det är viktigt att eleverna ser sig själva som läsare

34 En bok är en present som du kan öppna gång på gång

35 Några webbadresser Boglind, Ann & Olofsson, Mikael (2017). Nyanlända elever och skönlitteratur. Skolverket, Modul: Nyanländas språkutveckling, del 5.