årsrapport för omsorgsförvaltningen

Transkript

1 årsrapport för omsorgsförvaltningen 2014

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärld och framtid 2.4 Nyckeltal 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Årets händelser 3.3 Medarbetarenkäten 3.4 Analys och framtid 3.5 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Årets händelser Entreprenader och konkurrensutsättning 4.3 Enkäter och omvärld 4.4 Analys och framtid 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Årets händelser 5.3 Analys och framtid 6. Bygga och Bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Årets händelser 6.3 Analys och framtid 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Årets händelser 7.3 Enkäter och omvärld 7.4 Analys och framtid 7.5 Nyckeltal 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Årets händelser 8.3 Analys och framtid 8.4 Nyckeltal 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 9.2 Årets händelser 9.3 Enkäter och omvärld 9.4 Analys och framtid 9.5 Nyckeltal 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Årets händelser 10.3 Enkäter och omvärld 10.4 Analys och framtid 10.5 Nyckeltal 2

3 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Årets händelser 11.3 Enkäter och omvärld 11.4 Analys och framtid 11.5 Nyckeltal Redovisning av särskilda uppdrag givna i verksamhetsplanen 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder) 12.6 Styrkort 12.7 Volymer 3

4 1. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 29 mkr vilket motsvarar 2,2 % av nettobudget. 61 % av enheterna har en ekonomi i balans. Avvecklingen av det särskilda boendet på Tellusvägen och lägre resursfördelning framför allt inom äldreomsorgen är två huvudförklaringar till överskottet. Sammantaget bedöms verksamheten effektivitet, i kvalitet och resursutnyttjande, vara relativt likvärdig med riket som helhet. Sjukfrånvaron har ökat från 21,1 dagar 2013 till 22,1 dagar per snittanställd Målnivån nås inte. Resultatet i årets medarbetarenkät visade för omsorgsnämnden ett hållbart medarbetarengagemang (HME) på 75 vilket är samma nivå som Undersökningen visar goda resultat inom flera områden. Exempelvis tycker majoriteten att de har lagom arbetsmängd, flertalet anser att arbetet är meningsfullt och många har svarat att de inte upplever stress på jobbet särskilt ofta. Förbättringsområden finns gällande möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet. Omsorgsnämnden har beslutat att införa LOV i särskilt boende. Valfrihetssystemet innebär möjlighet för andra utförare att kunna godkännas för att finnas med bland de boenden som omsorgstagaren kan välja mellan. En ny ansökan om att starta upp verksamhet inom hemtjänst i form av serviceinsatser har godkänts för företaget Femtiofemplus. Beviljade insatser för barn med funktionsnedsättning ökar och tenderar att utföras i komplexa sammanhang med flera aktörer. Fler bostäder anpassade för äldre behövs förenligt med översynen Framtidens boende för äldre. Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Omsorgsnämnden ingår i projektet Bo-IT tillsammans med Växjöbostäder, Wexnet och Region Kronoberg. Under våren har projektet i utökad konstellation med Linné universitetet och privata aktörer blivit beviljat medel från både Kampradstiftelsen och Vinnova. Avvecklingen av det särskilda boendet Tellusvägen är klar. Samtliga omsorgstagare har fått ett nytt boende enligt sina önskemål. Totalt sett under året har det varit balans mellan behov och tillgång av särskilda boenden för äldre, men med ökad belastning i samband med nedläggningen. Balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är fortfarande förhållandevis god. Inga viten har behövt betalas på grund av för långa väntetider. Framåt är det nödvändigt att skapa fler boenden för personer med funktionsnedsättningar. Registreringen av avvikelser, klagomål och synpunkter i verksamhetssystemet har ökat vilket är en förutsättning för att kunna arbeta förebyggande samt vidta förbättringar för ökad kvalitet i verksamheten. SKL gör en årlig mätning av e-post och telefonservice i kommunerna. Mätningen 2014 visar ett gott resultat när det gäller intresse, engagemang och bemötande hos den handläggare som svarar. Svarstiden för frågor via e-post är mycket god för äldreomsorgen (cirka en timme). Förbättringar som behöver göras i hela verksamheten handlar om att få kontakt med handläggare och få sina frågor tydligt besvarade. Resultatet för närproducerade/och eller ekologiska livsmedel uppgår till 50 procent, vilket betyder att målnivån nås. En grupp med olika kompetenser har under våren gjort en översyn av hemtjänsten. Uppdraget var att undersöka hur hemvård i framtiden ska kunna behålla kvalitet och ekonomi i balans, samtidigt 4

5 som effektiviteten utvecklas och sjukfrånvaron sjunker. Översynen mynnade ut i sex uppdrag som genomförs sedan hösten 2014 och ett år framåt. En utbildning i Lean-brukartid har utförts inom 10 enheter från hemtjänst, särskilt boende och boendestöd. Syftet är att systematiskt och med medarbetarna hitta sätt att öka tiden hos brukarna samt ta bort spilltid. Brukartiden kan delas in i direkt och indirekt. Vad gäller den direkta brukartiden, som är tid tillsammans med omsorgstagare, ligger nivån på ca 53 %. Detta är i linje med riket. Den indirekta brukartiden uppgår till ca 16 % och innehåller dokumentation, kontakter samt beställningar som rör den enskilda omsorgstagaren. Resultatet är något förbättrat jämfört föregående år. Sammantagen nöjdhet hos omsorgstagarna inom både hemtjänst och särskilt boende ligger på samma nivå som föregående år. Målnivån nås och rikssnittet överträffas. En jämförelse mellan män och kvinnor visar att den samlade nöjdheten är likvärdig. Inom daglig verksamhet och bostad med särskild service är nöjdheten överlag god. Det samlade resultatet gällande personalkontinuitet för omsorgstagarna når målnivån. Andelen aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet har sjunkit i äldreomsorgen. Framför allt är det särskilt boende som tappat. Inom privat äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning är andelen väl över målnivån. Av omsorgstagare med bedömd fallrisk har 75 % en åtgärdsplan i kvalitetsregistret Senior Alert. Motsvarande siffror för trycksår är 77 % och undernäring 76 %. Resultatet gäller både för offentliga och privata utförare. Antal registreringar i Senior Alert, i särskilt boende, var 97 % under 2014 vilket innebär att målet (minst 90 %) uppnåddes för att få prestationsersättning. I faktisk och erbjuden lagom lång nattfasta är resultatet förbättrat jämfört med ifjol. Framsteg har gjorts såväl i offentligt som privat driven verksamhet. Det samlade resultatet ligger strax under målnivån. Sju anmälningar enligt lex Sarah har gjorts till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) under året, alla är från kommunal verksamhet. Tre avvikelser har lett till anmälan enligt lex Maria. Matupplevelsen når inte önskvärda nivåer. Variationen mellan enheter är relativt stor, trots att maten emellanåt är densamma. Detta indikerar att förutom matkvaliteten, så spelar enhetens förmåga att skapa trivsel och ro kring måltiden stor roll. Erbjuden utevistelse i äldreomsorgen ligger på en hög och jämn nivå vilket tyder på att frågan är inarbetad och prioriterad hos såväl ledning som medarbetare. Trots det är en hel del omsorgstagare inte nöjda med tillgången till utevistelse i brukarundersökningen. God kommunikation med både omsorgstagare och anhöriga om förutsättningar och önskemål är en framgångsfaktor. Det finns många insatser som ger möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro, både individuellt och i grupp. Samtidigt finns det för äldreomsorgen brukarundersökningar som visar att behovet inte uppfylls som önskat. Det är viktigt att i alla delar av verksamheten fortsätta att fånga upp behov och önskemål för området samt utveckla innehållet vidare Undertecknande av förvaltningschef 5

6 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande. (NKI samt kostnad per brukare) Omsorgsnämndens mål Förvaltningen, i helhet såväl som i delar, uppvisar ekonomisk balans. Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 28,9 mkr vilket motsvarar 2,2 % av nettobudget. 61 % av enheterna har en ekonomi i balans. Detta är en försämring jämfört med 2013 och försämringen återfinns inom omsorg funktionsnedsättning och resursenheten. Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv. Under målområde Stöd och omsorg, kan mer om brukarundersökningar inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning läsas. Samlat kan man ur dessa utläsa att brukarna är nöjda och att Växjö kommun uppfyller kravet om god omvårdnad. Resursutnyttjandet visar på en sammantaget, relativt likvärdig effektivitet jämfört med landet. Växjö kommun ligger något under rikets genomsnitt gällande kostnad per dygn i särskilt boende, kostnad per timme i hemtjänst, kostnad per omsorgstagare och år inom gruppbostad samt kostnad per omsorgstagare och år inom personlig assistans. Växjö kommun ligger något över rikets genomsnitt för kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst, kostnad per omsorgstagare och år i särskilt boende och kostnad per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet samt boendestöd. Antalet ytterfall i ordinärt boende enligt KPB (kostnad per brukare), ligger något högre än rikets genomsnitt. Beräkningar finns ännu inte tillgängliga för De tal som redovisas gäller för 2013 med en jämförelse mot Analys Tabell 2:2. Utfall 2014, sammanställning 1, driftskostnader Område, tkr Driftsredovisning, tkr Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Område Intäkt Kostnad Netto Övergripande Centralförvaltningen Resursenhet Äldreomsorg kommunal regi Äldreomsorg entreprenad Omsorg funktionsnedsättning kommunal regi Omsorg funktionsnedsättning entreprenad Total Under 2014 redovisas ett överskott på 28,9 mkr vilket motsvarar 2,2 % av nettobudget. Avvikelsen från budget består till största delen på ett minskat behov av vård och omsorgsinsatser kopplat till följande förklaringsposter: Särskilt boende på Tellusvägen 6

7 Hösten 2013 beslutade omsorgsnämnden att det särskilda boendet på Tellusvägen skulle avvecklas under Tellusvägen var ett förhållandevis dyrt särskilt boende per plats, lokalerna bestod av ett modulbygge för kortsiktigt bruk. Avtalet om vård och omsorg löpte formellt t o m september men genom välplanerade insatser kunde alla omsorgstagare flyttas gradvis redan under våren Beläggningen på andra särskilda boenden ökade utan större merkostnader och kostnaden för platser på Tellusvägen upphörde. I jämförelse med total budgeterad rörlig resursfördelning minskade kostnaderna med ca 9 mkr under 2014 kopplat till avvecklingen av Tellusvägen. Rörlig resursfördelning enskilt för Tellusvägen minskade med 12 mkr men ca 3 mkr trycktes tillbaka i andra särskilda boende. De stora posterna av engångskaraktär för avvecklingen reserverades i bokslutet av 2013 och har inte påverkat 2014 mer än med 1 mkr. Helårseffekten för avvecklingen av Tellusvägen är ca 16 mkr. Lägre resursfördelning inom befintlig äldreomsorg I budgetarbetet används både prognos och utfall från befolknings- och demografistatistik. Budget 2014 beräknades utifrån befolkningsstatistik, prognos och utfall, från april För äldreomsorgens budget är det framför allt Växjö kommuns invånarantal för 80 år eller äldre som avgör budgeterad resursfördelning. Det har visat sig att talen från senvåren 2013 var något för höga, därmed blev också 2014 års budget för äldreomsorg något för hög. Eftersom resursfördelningen beräknas varje månad, med utgångspunkt från aktuella biståndsbeslut, korrigeras fördelningen löpande ut mot verksamheten. Som beräkningsfaktor används beslutade timmar. På grund av de ändrade talen i verklig demografi jämfört med budgeterad demografi har verkligt behov för 2014 varit lägre än budgeterat behov. Summan av beslutade timmar har minskat med 3 % mellan 2013 och Minskningen av beslutade timmar påverkas dels av minskat befolkningsunderlag i de äldre åldersgrupperna men också av att vägledningen för SOL nu efter två års användning har gett effekt av en mer rättvis och likvärdig omsorg. Minskningen av timmar inom äldreomsorg som inte förklaras av avvecklingen av Tellusvägen uppgår till ca 4 mkr. Ej ianspråktagen demografibudget För 2014 fanns en samlad, ej utfördelad, budget för prognosticerad demografiökning på 22 mkr. Av medlen har ca 4 mkr tagits i anspråk för ökad resursfördelning till omsorg funktionsnedsättning. Resterande 18 mkr har inte behövt tas i bruk. Engångskostnader Engångskostnader i form av avskrivningar utöver plan, lösen av tomhyror för lägenheter lämnade till Boplats samt engångskostnader för avveckling av Tellusvägen har tagits på ca 6 mkr. Satsningar Under hösten beslutades att göra ett antal satsningar i verksamheten. Inom äldreomsorgen handlade det om att uppgradera de särskilda boendenas grundutrustningar för hjälpmedel, investera i nya madrasser av tryckförebyggande karaktär, och en del nya möbler till gemensamhetslokaler. Inom ordinärt boende har ett antal mobila lyfthjälpmedel samt elcyklar köpts in. Inom omsorg funktionsnedsättning har utomhusmiljön inom bostad med särskild service förbättrats och inköp av vissa möbler i gemensamhetsutrymmen. Resursenheten har investerat i medicinska mätinstrument samt höj- och sänkbara skrivbord. Sammantaget har satsningarna uppgått till 2,8 mkr och har riktats till kvalitetshöjning för omsorgstagare samt förbättring av arbetsmiljön. De olika områdena har fått förvaltningsbidrag för detta. Avvikelser för respektive område inom utdelad resursfördelning- utfall jämfört med budget Område övergripande överskott om 22,2 mkr Här återfinns den ej utfördelade demografireserven om 18 mkr samt minskad resursfördelning till äldreomsorg om ca 13 mkr. Intäkterna för bland annat personlig assistans har minskat med ca 3 mkr jämfört med budget. Utöver detta finns engångskostnader för avskrivningar och hyror om ca 6 mkr. 7

8 Område centralförvaltning överskott om 4,9 mkr Förvaltningen har inte använt avsatta medel för verksamhetsutveckling i form av externa kostnader utan istället använt interna resurser. Projektet för mobil hemtjänst som skulle startat i halvårsskiftet har fått skjutas på framtiden på grund av att IT-säkerhet inte kunnat tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt. Ledarskapsutbildningen har fått föras framåt till 2015 då den visade sig bli så omfattande att en upphandling krävdes före genomförande. Område resursenhet underskott 3,8 mkr Här återfinns en stor avvikelse för bostadsanpassningsbidrag, underskottet uppgår till 3,4 mkr. Kostenheten visar ett underskott kopplat till både personalkostnader och livsmedelsinköp på totalt 1,7 mkr. Rehabenheten visar underskott om 0,8 mkr i huvudsak kopplat till inköp av hjälpmedel. Sjuksköterskeorganisationen visar ett överskott om knappt 2 mkr kopplat till lägre vikariekostnader än budgeterat. Det har varit svårt att få tag på vikarier inför semesterperioden. Flera ej utexaminerade sjuksköterskestudenter arbetade under sommaren på tillfällig delegation samt att flera ordinarie sjuksköterskor senarelade sin semester. Sommaren klarades på detta sätt på ett godtagbart sätt. Område äldreomsorg och hemvård kommunal regi överskott om 4,5 mkr Förra årets underskott har vänts till ett överskott. Fler enheter, 63 %, visar på en ekonomi i balans jämfört med 58 % år Endast ett särskilt boende visar fortfarande på stora svårigheter att nå en ekonomi i balans, i övrigt visar enheterna inom särskilt boende på ett överskott. Inom hemvården är det framförallt tre hemvårdsgrupper som visar svårigheter att nå en ekonomi i balans. För att komma tillrätta med situationen planeras nu en del omstruktureringar inom dessa områden. Sammantaget har äldreomsorgen genomgått stora positiva ekonomiska förändringar trots minskade volymer, vilket generellt sett försvårar möjligheterna till ett effektivt resursutnyttjande. Detta på grund av att personalkostnader, som är de stora kostnadsposterna, är mycket trögrörligare vid minskningar än vid ökningar. Sedan 2013 och 2014 sker tätare och noggrannare uppföljning av ekonomin, vilket har påverkat äldreomsorgens fokus på att nå en ekonomi i balans. Område äldreomsorg entreprenad överskott om 0,5 mkr Budget har förfinats och fria nyttigheter har setts över. Sammantaget har omfånget minskat med 8 % i och med avvecklingen av Tellusvägen. Område funktionsnedsättning överskott om 1,9 mkr Sammantaget visar området, liksom förra året ett överskott. Området har tilldelats en högre resursfördelning med ca 4,7 mkr. Större delen av denna förstärkning, 4 mkr, har fördelats till bostäder med särskild service som ökat antalet platser under Området boendestöd har också fått en budgetförstärkning om 0,7 mkr, där omsorgsbehovet har ökat. Andelen enheter med en ekonomi i balans har dock minskat från 66 % till 55 %. Stödet till psykiskt funktionsnedsatta har sammantaget inte nått en ekonomi i balans. För att komma tillrätta med bland annat kostnadsbilden inom boendestöd som är en del av stödinsatsarna till psykiskt funktionsnedsatta, arbetar ett analysteam med att kartlägga verksamheten boendestöd. Personlig assistans är sammantaget i balans men enskilda enheter skiljer sig åt. Några få enheter har lite större överskott medan ganska många har små underskott, vilket ger ett lågt utfall i mätetalet för enheter i balans. Ofta är kostnaderna för nattbemanning inom personlig assistans större än de ersättningar som beviljas från försäkringskassan. Av den anledningen behöver planerad nattbemanning ses över under Område funktionsnedsättning entreprenad - underskott 1,4 mkr Underskott uppstår då resursfördelningssystemet inte parerar förändringar hos omsorgstagarna. Utförarna efterfakturerar ökad vårdtyngd men resursfördelningssystemet tar inte hänsyn till dessa förändringar. Förändringarna i sig är korrekta, omsorgstagarna får rätt nivå på vård och omsorg i förhållande till beslut. Under 2015 ska arbete ske med att förfina processer kring fakturaflöden och därmed få en resursfördelning som stämmer med beslutade insatser. 8

9 Tabell 2:4 Investeringsredovisning 2014 Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Budgetavvikelse Projekt (större) Inkomst Utgift Netto IT och administration Äldreomsorg Funktionsnedsättning Resursenheten SUMMA Investeringarna för 2014 visar sammantaget på ett smärre underskott om 0,2 mkr. Det är projektet nytt kylmatssystem vars kalkyler inte håller och som enskilt har ett underskott på drygt 1 mkr. Förklaringen till detta finns i en från projektets början svag kravspecifikation. Övriga projekt inom omsorgsnämnden har hållits tillbaka för att i möjligaste mån möta överskridandet i nytt kylmatssystem Osäkra fordringar och tvister I årsresultatet finns inga stora poster som bedöms vara osäkra fordringar eller tvister. 2.3 Omvärld och framtid Inför 2014 valdes att inte fördela ut budget efter prognosticerade förändringar utan enbart vid faktiska förändringar vilket har visat sig vara ett bra sätt att hantera resursfördelning. Enheterna känner sig trygga med att vid faktiska ökningar få ökad resurstilldelning och har vid minskningar visat förmåga att kunna dra ner på resurser. Inför 2015 kommer samma förfarande användas. Med 2015 års budgetförutsättningar är demografireserven mindre än för Kommunens ekonomiska prognos för 2016 och 2017 visar på effektivitetskrav på 16 respektive 24 mkr. Detta samtidigt som demografin visar på ökat antal medborgare i de äldre åldersintervallen. Åtgärder har vidtagits såsom t.ex. anpassning av antalet platser i särskilt boende, vägledning i samband med biståndsbedömningar för att på bästa möjliga sätt möta framtidens utmaningar. Arbetet måste fortsätta både i förvaltningen och kommunen som helhet. Under hösten 2015 kommer Växjö kommuns första särskilda boende inom LOV (Lag om Valfrihetsystem), då Attendo öppnar ett boende på Teleborg. Där finns ett 50-tal platser som kommuninvånarna har rätt att välja efter ett biståndsbeslut om särskilt boende. Troligtvis kommer fler aktörer att vilja etablera sig i Växjö kommun. Ännu är det svårt att förutse alla konsekvenser men en risk är att beläggningsgraden minskar på en del särskilda boende vilket leder till lägre resursutnyttjande av fasta kostnader som exempelvis hyror. Det är angeläget att noga följa utvecklingen och vid behov göra anpassningar av platstillgången på de kommunalt drivna särskilda boendena. I budget 2015 satsar omsorgsnämnden bland annat på följande områden. Fler biståndshandläggare har anställts för att göra biståndsbedömningar i särskilt boende samt i högre grad göra uppföljningar. Chefsledet stärks, både inom omsorg för funktionsnedsatta som äldreomsorg, dels genom att öka antalet enhetschefer, dels genom ledarskapsutveckling. Nämnden avser att använda en del av sparkapitalet till ledarskapsutvecklingen. Resurstilldelning inom särskilt boende ökas med 6 kr i timmen. Detta ska gå till ökad bemanning som i sin tur ska leda till ökad närvaro av personal i gemensamhetsutrymmen. Det ligger i linje med Socialstyrelsens riktlinjer. En del av sparkapitalet avsätter nämnden till utbildning och implementering av ny teknik. 9

10 2.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut Bokslut Rikets Bokslut Bokslut Bokslut genomsnitt Andel enheter i ekonomisk balans 61% 66% 49% 58% 68% Kostnad per dygn i särskilt boende (KPB) Kostnad per timme i hemtjänst (KPB) Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst** Kostnader per omsorgstagare och år i särskilt boende Kostnader per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet* Kostnader per omsorgstagare och år inom gruppbostad Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%) 2,5% 2,3% 2,1% 1,6% 1,0% * justerad kostnad för daglig verksamhet ex resekostnader **KOLADA har ändrat modellen för beräkning mellan 2012 och 2013 Beräkningar finns ännu inte tillgängliga för De tal som redovisas gäller för 2013 med en jämförelse mot Kostnad per dygn i särskilt boende motsvarar 1611 kr. En ökning med 63 kr per dygn jämfört med föregående år. Växjö ligger 115 kr lägre än rikets genomsnitt. Kostnad per timme i hemtjänst motsvarar 309 kr. Kostnaden har ökat med 8 kr från föregående år. Jämfört med riket är kostnaden 147 kr lägre (32 %). Den låga kostnaden kan inte enbart ses som positiv utan ger en indikation på att det kan finnas strukturella skevheter bland annat i resursfördelningssystemet. Växjös kostnad har ökat och övriga rikets kostnad har minskat. Det är logiskt att dessa tal närmar sig varandra. I dagsläget är skillnaden för stor för att talet ska någon relevans. Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst motsvarar kr. Detta är en ökning med jämfört med föregående år. Nyckeltalet är ej hämtat från KBP-analys utan kommer från Koladas Vad kostar verksamheten. From 2013 exkluderas omsorgstagare som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmars hemtjänst per månad ur underlaget. Rikets genomsnitt har också ökat men inte med lika stort tal. Växjös kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst är ca 14 % högre än landets, trots en lägre kostnad per timme. Antalet beslutade timmar är alltså relativt hög i Växjö. Timschabloner behöver ses över och jämföras med andra kommuner. Denna analys har till viss del genomförts under 2014 utan att klara mönster hittats. Kostnad per omsorgstagare och år i särskilt boende motsvarar kr. Det innebär en ökning med kr sedan föregående mätning och nivån är kr högre än rikets genomsnitt. Det ologiska förhållandet att kostnaden per dygn är lägre än genomsnittet men kostnad per omsorgstagare och år är högre anses bero på att man i Växjö kommun tillbringar fler dygn per omsorgstagare och år på särskilt boende jämfört med rikets genomsnitt. Omsorgstagare bor alltså något längre på sitt särskilda boende i Växjö kommun, vilket styrks av en något högre andel invånarna i högre åldersgrupperna på särskilda boende än i övriga riket. Kostnad per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet motsvarar kr. Det officiella talet anger att Växjö ligger kr högre än rikets genomsnitt. Ett justerat tal, där hänsyn tas till kostnader för färdtjänst, motsvarar kr. Analys visar att flertalet kommuner inte redovisar resor till och från daglig verksamhet varför Växjö kommer att följa de andra kommunernas metod från och med Växjö ligger då kr lägre än rikets genomsnitt. Kostnad per omsorgstagare och år inom gruppbostad motsvarar kr. En minskning med kr från föregående år, och under rikets genomsnitt med kr. Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans motsvarar kr, en minskning med kr. Växjö ligger 7 % lägre än rikets genomsnitt som är kr. Växjö 10

11 har minskat sina kostnader samtidigt som rikets genomsnitt har ökat. Förra året låg Växjös kostnader över rikets genomsnitt men är nu under. Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, har ökat från 2,1 % (år 2011) till 2,5 % vid senaste mätningen. Växjö ligger nu över rikets genomsnitt. Att detta tal ökar beror delvis på en medveten satsning på ordinärt boende för att hålla tillbaka insatsen särskilt boende som är en betydligt mer kostsam insats. Sammantaget visar nyckeltalen att Växjö kommun har en effektivitet likvärdig med rikets genomsnitt gällande LSS-relaterade kostnader. Kostnaderna per brukare är något lägre eller mycket lika nivåerna i övriga riket. Däremot är det lite kvar innan en likvärdig effektivitet nås inom äldreomsorgen. Talmaterialet visar att äldreomsorgen i Växjö kommun har något högre kostnader per brukare och år, jämfört med övriga riket. För att möta detta har bland annat avvecklingen av Tellusvägen gjorts, vilket bör slå i igenom i jämförelsetal För mer resonemang om standardkostnader, se bilaga om Särskilda uppdrag. 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Omsorgsnämndens mål Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 17 sjukdagar/snittanställd 2014 Antalet sjukdagar per snittanställd för bokslut 2014 är 22,1 Motsvarande period 2013 var siffran 21,1. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang, HME, ska vara 78. Medarbetarenkät genomfördes under hösten för mätning av hållbart medarbetarengagemang. Omsorgsförvaltningens HME var 75, vilket är samma resultat som vid medarbetarenkäten Årets händelser Ferieplatser har erbjudits till alla ungdomar som önskat, totalt har 115 platser varit tillsatta under sommaren inom offentlig och privat verksamhet. En utvärdering av årsarbetstidsavtalet och bemanningsenheten genomfördes under årets första månader. En sammanställning och analys av enkätsvar samt inkomna synpunkter har utmynnat i en handlingsplan. Bland annat har beslut tagits om att permanenta bemanningsenheten. Utbildning i årsarbetstidsavtalet hölls för samtliga enhetschefer under våren. Under hösten genomfördes en utbildning i årsarbetstidsavtalet för Kommunals arbetsplatsombud. Ett nytt material om årsarbetstidsavtalet har tagits fram. En ledarutbildning på temat Det coachande ledarskapet ska ges till alla chefer i omsorgsförvaltningen, med start våren En upphandling har genomförts i samverkan med styrgrupp för ledarskap Växjö. Ledarutbildningen ingår som en delmodul i ett större utbildningskoncept som utarbetas för samtliga chefer i Växjö kommun. I samverkan med nämnden för arbete och välfärd, Vuxnas lärande, har en ny modell för lärlingsutbildning startats vid 10 enheter. Lärlingarna fullgör 70 % av studierna på arbetsplatsen. 11

12 Utbildningens innehåll ger kompetens för arbete i både äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Modellen kommer att utvärderas. Under året har gemensamma aktiviteter genomförts inom ramen för Vård- och omsorgscollege där arbetsgivare och utbildare tillsammans arbetar för att fler studerande ska få en utbildning med kvalitet och att fler ska söka sig till yrkesområdet. Under 2014 har alla sjuksköterskor deltagit vid sjuksköterskedagarna. Under dessa dagar har man haft dialog om resultatet för utvärderingen av sjuksköterskeorganisationen och satt mål för förbättringar. Kompetensutveckling har getts till olika yrkesgrupper under året i både offentlig och privat verksamhet. Inom säkerhetsområdet har det genomförts brandskydd för chefer och nya ombud tillsammans med utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd. Brandskyddsutbildning för baspersonal har anordnats vid särskilda boenden samt vid ytterligare tillfällen med deltagare från omsorg funktionsnedsättning. Utbildning i bemötande vid hot och våld har hållits återkommande. Utöver detta kan nämnas utbildning för personliga assistenter, föreläsningar om smärta för personer med utvecklingsstörning, demensutbildning, introduktion för 364 semestervikarier, ledardagar, HLR-utbildningar samt utbildningar i missbruk bland äldre, diabetes, läkemedel, kost samt psykisk hälsa för äldre mm. 3.3 Enkäter och omvärld Målet för HME nås inte men resultatet ligger i samma nivå som 2013 och för kommunen som helhet. Undersökningen visar på goda resultat inom flera områden som är avgörande för en god arbetsmiljö. Nästan 7 av 10 medarbetare tycker att de har en lagom arbetsmängd. Flertalet anser att arbetet är meningsfullt och man ser fram emot att gå till jobbet. Många har också svarat att de inte upplever stress på jobbet särskilt ofta och att medarbetarna i hög grad vågar framföra sina åsikter på sin arbetsplats. Vidare att de är insatta i arbetsplatsens mål och vet vad som förväntas av dem i arbetet. Förbättringsområden finns bland annat när det gäller möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet, hur arbetsplatsens mål följs upp och tid för återhämtning. Vid medarbetarenkäten 2013 framkom två viktiga förbättringsområden varav den ena handlade om att en relativt stor andel medarbetare utsatts för hot och våld i sitt arbete och den andra om förutsättningar och verktyg i ledarskapet för chefer. Det finns numera möjlighet för alla medarbetare som har behov att få utbildning i hur man kan arbeta förebyggande genom sitt bemötande vid hot och våld och när det gäller cheferna har beslut tagits om att ledarutveckling ska ges med start våren Omsorgsnämndens chefer har deltagit i enkätundersökningen Hållbart ledarskap som genomförts för alla chefer i Växjö kommun. Nämndens resultat visar bland annat att många trivs i rollen som chef, ställer höga krav på sig själva och har bra stöd av sina kollegor. Vissa upplever att uppdraget som chef inte är tydligt. Andra förbättringsområden är organisationskultur, balansen mellan arbete och familjeliv samt balansen mellan ansvar och befogenheter. Resultatet för omsorgsförvaltningens chefer redovisades och diskuterades vid höstens ledarinternat. 3.4 Analys och framtid Sjukfrånvaron har ökat i förhållande till resultatet för 2013 och även i förhållande till den föregående mätningen vid delår två då siffran var 21,3 sjukdagar/snittanställd. Målnivån för den totala sjukfrånvaron nås ej. Positivt är att andelen medarbetare som inte har någon sjukdag ökat något från 33,2 % år 2013 till 33,7 % år 2014, likaså har korttidsfrånvaro under 14 dagar minskat. När det gäller korttidsfrånvaron har andelen medarbetare som varit borta sex tillfällen eller mera under en tolvmånadersperiod ökat från 8,3 % 2013 till 9 % år En slutsats är att andelen sjuka medarbetare inte ökar, men de sjuka personerna blir borta allt längre/oftare. En kartläggning av sjukfrånvaron gjordes under hösten för att ta reda på eventuella skillnader i sjukfrånvaron mellan olika delar av verksamheten. Även sjukfrånvaron mellan män och kvinnor jämfördes. Generellt visade resultatet på att kvinnor har betydligt fler sjukdagar än män. Det är 12

13 också vissa skillnader i resultatet mellan olika delar av verksamheten. Ett tvärprofessionellt analysteam kommer under våren 2015 att göra en fördjupad analys som sedan ska ligga till grund i det fortsatta arbetet. Under 2015 kommer rehabiliteringsplanerna att utvecklas samt rehabiliteringsprocessen tydliggöras och effektiviseras. 3.5 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Antal sjukdagar per snittanställd ,1 21,1 19,8 - Oms Totalt Kvinnor Män Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Boksl 13 Boksl 14 D Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 92,3% 92,8% 0,5% 91,5% 92,1% 0,5% 98,1% 98,1% 0,0% Genomsnittlig ssgr 97,6% 97,9% 0,3% 97,4% 97,7% 0,3% 99,4% 99,5% 0,1% Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 45,9 46,0 0,1 46,0 46,1 0,1 45,4 45,3-0,1 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 5,5% 5,7% 0,2% 5,6% 5,8% 0,2% 5,2% 5,1% -0,1% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 21,1 22,1 1,0 22,2 23,6 1,4 11,7 9,8-1,9 Ej sjukfrånvarande 33,2% 33,7% 0,5% 31,7% 32,2% 0,6% 45,9% 45,1% -0,8% Nyckeltal 6 Övertid Timmar Belopp Arbete och företag 4.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. 4.2 Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet Särskilt boende för äldre 113,6 112,4 102,6 Hemtjänst/Hemsjukvård (LOV) 16,3 17,6 18,8 Hemtjänst/Serviceinsatser (LOV) 2,4 2,8 2,6 Kortidsboende 16,1 16,6 17,3 Särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS 37,5 38,0 38,4 Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning 7,8 8,6 9,2 SUMMA (mkr): 193,7 196,1 188,8 13

14 4.3 Årets händelser Omsorgsnämnden beslutade i mars att införa LOV i särskilt boende. Ett förfrågningsunderlag har tagits fram och annonserades under november. Valfrihetssystemet innebär möjlighet för andra utförare att kunna godkännas för att finnas med bland de boenden som omsorgstagaren kan välja mellan. Inga ansökningar har inkommit ännu men information har lämnats till flera intressenter och Attendo gör en nybyggnation av ett särskilt boende på Vikaholmsområdet. En ny ansökan om att starta upp verksamhet inom hemtjänst i form av serviceinsatser har inkommit under Den är under utredning. En ansökan, från Femtiofemplus, inkommen 2013 har godkänts under året. Information har lämnats till flera intressenter. Antalet omsorgstagare som väljer ett privat alternativ inom hemtjänst har ökat något från ca 100 till ca 120 personer, vilket motsvarar ca 10 % av totala antalet omsorgstagare med stöd av hemtjänst (exklusive personer över 75 år med endast trygghetslarm eller matdistribution). Upphandling av driften vid de tre bostäderna med särskild service på Öster och Teleborg har genomförts. Anbudsutvärderingen skedde både utifrån kvalitet (60 %) och pris (40 %). Nytida AB som driver verksamheten idag fick förnyat förtroende. Det nya avtalet träder i kraft Verksamheten vid den nya bostaden med särskild service på Evedal startade i juni Avtal har tecknats med Attendo LSS AB avseende driften av boendet. På grund av försening med tillstånd från Socialstyrelsen/IVO driver omsorgsnämnden boendet i avvaktan på tillstånd. Tillstånd kom från IVO i december 2014 och Attendo LSS AB kommer att ta över driften under våren Uppföljningsmodellen för privata utförare har under 2014 reviderats efter beslut i omsorgsnämnden. Uppföljningar har genomförts enligt planering med fokus på de företag där förlängning av avtal varit aktuellt. 4.4 Enkäter och omvärld Andel som upplever att de fick plats på önskat särskilt boende är 93 %. Inom hemtjänsten är det 53 % som säger sig ha fått välja utförare av hemtjänst. Den samlade nöjdheten inom både privat och offentlig äldreomsorg är hög. 4.5 Analys och framtid I och med införandet av LOV i särskilt boende förstärks valfriheten ytterligare för omsorgstagare. Det innebär också ett tryck på att hålla hög synlig och kvalitet för att som verksamhet bli vald. LOV i särskilt boende är ännu relativt oprövat i medelstora städer, vilket gör att alla effekter är svåra att förutse. Att det inom hemtjänsten i låg utsträckning upplevs som att val av utförare gjorts kan bero på flera anledningar. I vissa delar av kommunens ytterområden finns inga alternativ till den kommunala hemtjänsten. När beslut om hemtjänst fattas kan ibland livssituationen vara rörig p.g.a. sjukdomsvistelse eller förändrad familjesituation, vilket gör att all information inte tas in. Från och med 2015 kommer informationen tydliggöras och vid icke-val från omsorgstagarna sker fördelning utifrån alla tillgängliga utförare. När kommunen inte längre är standardvalet kommer troligen medvetenheten om valfriheten att öka. 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning Övergripande mål I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling 14

15 5.2 Årets händelser Ombyggnationen av Hamplyckan, som används för korttidsverksamhet, färdigställdes i juni månad. Det medför utökade möjligheter att verkställa beslut om korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I dagsläget verkställs två beslut avseende bostad med särskild service för barn (LSS 9 8). Ytterligare ett sådant beslut är aktuellt. Planering har pågått under hösten och beslutet kommer att verkställas under början av Ansträngningar för att ytterligare utveckla samverkansformer mellan omsorgsnämnden och andra samverkanspartners görs. En modell för förbättrad samverkan med utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd börjar ta form. Den inom länet tillsatta tvärgruppen för barn och unga har påtalat behovet av en utredning kring samverkan för ett samlat stöd till barn och unga med stora och sammansatta behov. En sådan utredning kommer med största sannolikhet att göras under Analys och framtid Beviljade insatser för barn med funktionsnedsättning ökar och tenderar att utföras i komplexa sammanhang med flera aktörer. Framåt finns behov av att tydliggöra omsorgsnämndens uppdrag för målgruppen och tillsammans med andra parter tydliggöra gränser och samverkan för att rätt insatser ska ges och undvika att individer faller mellan stolarna. 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 6.2 Årets händelser Förvaltningen och representanter för nämnden ingår i ett arbete med framtidens boende för äldre tillsammans med bostadsbolagen och planeringskontoret. En slutrapport kommer att presenteras efter årsskiftet med fokus på seniorbostäder. I augusti hölls ett bostadsseminarium där bl.a. politiker, bostadsbolag, byggherrar och pensionärer möttes för en dialog kring behov av och möjligheter att skapa tillgängliga bostäder. Omsorgsnämnden ingår i projektet Bo-IT tillsammans med Växjöbostäder, Wexnet och Region Kronoberg. Intentionen är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. En pilot pågår där tre omsorgstagare får prova olika tjänster. Under våren har projektet blivit beviljat medel från både Kampradstiftelsen och Vinnova. Två spår är, dels att se hur återkomsten hem efter sjukhusvistelse kan underlättas, dels att undersöka möjligheten att ge handledd rehabilitering på distans. Detta ökar takten i arbetet och innebär att samarbetet vidgas till att innefatta Linnéuniversitetet och privata aktörer. Avvecklingen av det särskilda boendet Tellusvägen är klar. De sista omsorgstagarna flyttade under senare delen av maj till nya bostäder. Samtliga omsorgstagare har fått ett nytt boende enligt sina önskemål. Totalt sett under året har det varit balans mellan behov och tillgång av särskilda boenden för äldre, men med ökad belastning i samband med avvecklingen. Under sommaren halverades antalet korttidsplatser på Evelid, på samma sätt som sommaren I jämförelse med förra sommaren var det under vissa veckor svårt att tillgodose behovet av tillfälliga platser. Renoveringsarbetena på Hov Västregård, som är ett särskilt boende inom omsorg funktionsnedsättning, är färdigställda. På så sätt har det stora behovet av uppfräschning av 15

16 lokalerna åtgärdats. Syftet med renoveringen var också att så långt möjligt dämpa den institutionsliknande interiören. Om- och tillbyggnaden av boendet på Rallarringen är klar. Härigenom har behovet av fyra nya lägenheter tillgodosetts samtidigt som gemensamhetslokalerna bättre anpassats till verksamheten. Nya lokaler är aktuella för den dagliga verksamheten Textilgruppen för att därigenom bereda lämpliga lokaler till Navigatorcentrum. Den dagliga verksamheten Slussen flyttade under hösten till andra lokaler. De nya lokalerna är bättre anpassade till för verksamheten och ger dessutom möjlighet att möta det utökade behov av platser inom daglig verksamhet som förväntas komma de närmaste åren. En helrenovering av en byggnad på Annevik pågår med syfte att kunna bedriva verksamhet i där även under vintern. I Annevik bedrivs en omfattande fritidsverksamhet och en daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet beräknas vara färdigt i april Balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är fortfarande förhållandevis god. Inga viten har behövt betalas på grund av för långa väntetider. För att behålla balansen är det viktigt att kontinuerligt följa behovsutvecklingen. Framåt är det nödvändigt att skapa fler boenden för personer med funktionsnedsättningar och planering har påbörjats för ett nytt boende på Högstorp. Vidare har beslut tagits om att rikta lägenheterna på Sommarvägen 5 i ytterligare en trappuppgång åt personer med psykiska funktionsnedsättningar. 6.3 Enkäter och omvärld Brukarundersökningen av särskilt boende i äldreomsorgen visar att 78 % av omsorgstagarna trivs med sin lägenhet. Motsvarande siffra för utomhusmiljön är 66 %. Vad gäller gemensamhetsutrymmena uppfattar 64 % dessa som trivsamma. Resultaten är något försämrade jämfört förra året men fortfarande i nivå med riket som helhet. Väntetiden i genomsnitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats är i Växjö 42 dagar mot landets snitt om 52 dagar. Väntetid som överstigit 90 dagar är 14 % i Växjö, mot rikets 19 %. Resultaten är likvärdiga med föregående år. Verkställighetstiden från beslut till insats för bostad med särskild service enligt LSS är i snitt 93 dagar, att jämföra med landets 91 dagar. 6.4 Analys och framtid Fler bostäder anpassade för äldre behövs förenligt med översynen Framtidens boende för äldre. I Växjö är det 87 pensionärer per seniorbostad jämfört med exempelvis Örebro som har 21 pensionärer per seniorbostad. Som en följd klarar sig Örebro med väsentligt färre antal särskilda boendeplatser. Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Tekniska välfärdstjänster är dock fortfarande i sin linda. För att vara en del av den utveckling som behövs framåt, både vad gäller tjänsteinnehåll, tillförlitlig teknik och organisatoriska lösningar, engagerar sig omsorgsnämnden i ovan nämnda projekt. En gräns för lång väntetid på särskilt boende ligger på 90 dagar varefter vite måste betalas om inget boende erbjudits. I Växjö har inga viten betalats Det finns olika anledningar till att väntetiderna i enstaka fall blir långa, exempelvis önskemål om visst boende där plats för tillfället saknas. Vad gäller bostad med särskild service enligt LSS är väntetiderna längre. Orsaker kan vara att det finns mer specifika önskemål än i äldreomsorgen och mindre omsättning på boenden. Inga viten har betalats i bostad med särskild service heller. Framåt sker fortsatt planering för unga vuxna på särvux/individuella program som kan behöva lägenhet inom snar framtid. En utmaning är att det finns en inflyttning från andra kommuner i regionen, som inte på samma sätt kan förutses. Trivseln i den egna bostaden inom särskilt boende är på en god nivå, vilket kan spegla möjligheten att bo in sig och göra på sitt sätt. Vad gäller gemensamhetsutrymmena och utemiljön kan förbättringar ske, som både handlar om den fysiska miljön, men också om hur stödet från personalen utformas. Aktiviteter för trivsammare utemiljö pågår vid flera särskilda boenden (se bilagan om särskilda uppdrag). 16

17 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning Övergripande mål I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Omsorgsnämndens mål Samtliga enheter ska ha en välfungerande synpunkts- och avvikelsehantering Under året har 127 synpunkter registrerats i offentlig verksamhet. Av dessa har 75 synpunkter lett till åtgärder. De flesta synpunkterna handlar om brister i omsorgen, hälso- och sjukvård samt måltider. Utöver de synpunkter om hälso- och sjukvård som inkommit direkt har 6 ärenden gått via patientnämnden. De gällde brister i utredning av försämrat hälsotillstånd, osäkra rutiner för utlämnade av journal, information till närstående om försämring i hälsotillståndet samt informationsöverföring till slutenvården. Under 2014 har 85 synpunkter inkommit i privat verksamhet. Synpunkterna handlar oftast om omsorgsinsatser, bemötande och kost. Antalet sociala avvikelser i offentlig verksamhet är 339, det kan handla om brister i omsorgen, bemötande eller utebliven hjälp. Vanliga åtgärder vid sociala avvikelser är enskilt samtal, förändring av rutiner och information i arbetsgruppen. Antalet sociala avvikelser i privat verksamhet är för året 155 stycken. Inom kommunal hälso- och sjukvård är antalet avvikelser angående fall 3737 till antalet. De vanligaste orsakerna bakom fallen är riskbeteende/bristande insikt samt oro. Motsvarande siffror är i privat verksamhet 863. Av dessa ledde 87 till skada. I offentlig verksamhet finns 2017 avvikelser registrerade avseende läkemedelshantering. De vanligaste händelserna är utebliven dos och fel tid för överlämnande. I privat verksamhet är antalet läkemedelsavvikelser 685 stycken. 7.2 Årets händelser Under 2014 har mångfaldsombudens arbete skett tillsammans med det etiska rådet då det är frågor som ligger nära varandra. Medlemmarna i etiska rådet och mångfaldsombuden har under 2014 också avslutat en utbildning runt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning för att kunna bistå enheterna i dessa frågor. Revidering av Handlingsplan för Omsorgsnämndens arbete kring våld i nära relationer har fortsatt inom etiska rådet/mångfald. Kommunövergripande mångfaldscaféer inom de flesta av mångfaldsprogrammets områden har genomförts under både vår- och höstterminen med deltagare från omsorgsförvaltningen. Projektet Min mening som omsorgsnämnden driver tillsammans med Linnéuniversitetet och FUB med finansiering från Allmänna arvsfonden pågår till hösten 2016 och har snart avslutat det första året. Projektet syftar bland annat till att öka kunskapen om alternativa kommunikationssätt för gode män. I samarbete med överförmyndarnämnden har hittills cirka 50 blivande/nyblivna gode män utbildats i att stödja sina huvudmäns rätt till medbestämmande genom att använda alternativ kommunikation och kognitivt stöd. 7.3 Enkäter och omvärld SKL gör en årlig mätning av e-post och telefonservice i kommunerna. Mätningen 2014 visar ett gott resultat när det gäller intresse, engagemang och bemötande hos den handläggare som svarar. Svarstiden för frågor via e-post är mycket god för äldreomsorgen (cirka en timme). Förbättringar 17

18 som behöver göras i hela verksamheten handlar om att få kontakt med handläggare och få sina frågor tydligt besvarade. Socialstyrelsens brukarundersökning i äldreomsorgen visar att bemötande och förtroende ligger högt, även jämfört med landet. Brukarundersökningen som gjorts med hjälp av Pictostat inom daglig verksamhet och bostad med särskild service visar att övervägande delen av omsorgstagarna är nöjda med bemötandet från personalen. Inom ramen för projektet Min mening har en enkät skickats ut till 362 gode män för att samla in deras erfarenheter. Enkäten är för närvarande under bearbetning. 7.4 Analys och framtid Registreringen av avvikelser, klagomål och synpunkter i verksamhetssystemet har ökat vilket är bra. Ökad kunskap och förståelse kring förebyggande arbete och systematiska förbättringar för ökad kvalitet i verksamheten behövs. Synpunkter och sociala avvikelser har av tradition inte varit rapporterade i så stor utsträckning. Att dessa nu registreras i verksamhetssystemet ger andra möjligheter att se mönster för vilka områden som behöver förbättras och ger kunskap om vilka faktorer som kan orsaka att fel uppstår. När det gäller arbetet med synpunkter och avvikelser måste fortsatt fokus vara på ökade registreringar, åtgärder och analyser på enhetsnivå. Medarbetare behöver starkare kunskaper på området. I de regler som anges av Socialstyrelsen så är området mycket prioriterat för kvalitetsarbetet. Rutiner har införts och tydliggjorts i omsorgsnämndens ledningssystem. Det behöver säkerställas att alla medarbetare får information och använder sig av de rutiner som finns. 7.5 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Bokslut Bokslut Bokslut Antal synpunkter offentlig verksamhet Antal med registrerad åtgärd Nyckeltal för andelen registrerad åtgärd gällande avvikelserna kan ej redovisas eftersom data ej går att få fram ur verksamhetssystemet. 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i kommunkoncernen ska öka Fossila koldioxidutsläpp ska minska Omsorgsnämndens mål Andelen närproducerade och/eller ekologiska livsmedel ska vara minst 45 % Resultatet för närproducerade/och eller ekologiska livsmedel uppgår till 50 procent. 18

19 Koldioxidutsläppen ska minska till 350 ton under 2014 Helårsresultatet för koldioxid år 2013 var 432,7 ton vilket är en ökning i förhållande till 2012 där resultatet var 406, Årets händelser Övergången till kyld mat är nu klar i hela hemvården och medför kortare leveransrundor på landsbygden då maten kan tas med redan vid insatser som utförs på morgonen hos många omsorgstagare. Arbetet har fortsatt med att utöka användandet av cyklar inom hemvården. Det är sju hemtjänstgrupper som endast använder cykel eller går. Ytterligare tio grupper cyklar när så är möjligt, men använder bil vid längre avstånd. Tillgång till elcyklar gör att personalen kan cykla längre sträckor istället för att köra bil. Ytterligare ett antal elcyklar har köpts in under hösten för att öka cyklandet. Arbetet med miljödiplomering har pågått vid omsorgsförvaltningen centralt på Västergatan och beräknas vara klar februari Analys och framtid Resultatet för närproducerade och/eller ekologiska livsmedel ekologiskt är 50 %. En framgångsfaktor i miljöarbetet är att inköpsstödet Ines ger följsamhet till avtalet och säkerställer att val av miljövänliga produkter görs vid enheterna. När köken övergår till den kommunövergripande måltidsenheten är det viktigt att fortsätta med en god dialog och informationsutbyte mellan kök och enheter. Vad gäller utsläpp av koldioxid nås inte målet. Resultatets långa eftersläpning påverkar förändringstrycket för frågan då man inte rimligt snabbt kan se resultatet av de förändringar som görs. Det övergripande målet är inte ställt i relation till volymökningar i verksamheten vilket försvårar analysen. Det står dock klart att ytterligare insatser kan göras framförallt när det gäller följsamheten till att använda rätt drivmedel. En dialog har förts med enhetscheferna om att bensin använts som drivmedel för etanolbilar i för hög utsträckning. Tillgängligheten till etanol är sämre på landsbygden. I viss verksamhet kan även behoven variera för vilken typ av fordon som är bäst lämpade, exempelvis kan fyrhjulsdrivna större bilar behövas och här saknas etanolalternativ. Större följsamhet till att använda rätt drivmedel förväntas ske, men resultatet av åtgärderna kommer först nästa år. Även för diesel kommer det att finnas en miljövänligare biodiesel att välja i större utsträckning. Övergången fortsätter med att använda cykel istället för bil i de fall så är möjligt och att se över om det finns onödiga bilar. För en bättre överenstämmelse i nyckeltalen behöver mera verksamhetsnära mätningar utvecklas och koldioxidutsläppet behöver mätas mot de volymökningar som kontinuerligt sker. Övrigt viktigt miljöarbete ska ske enligt Växjö kommuns riktlinjer och miljödiplomeringen i verksamheten fortsätter. 8.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Andelen närproducerade och/eller ekologiska livsmedel ska vara minst 40 %. 45 % 50 % 40 % Ca 40 % 34 % Fossila koldioxidutsläpp från transporter och service i kommunal verksamhet (ton). 350 * 432,7 406,7 396,3 *Resultat kommer

20 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning Övergripande mål I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (NKI samt kostnad per/brukare) Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Omsorgsnämndens mål Omsorgstagaren är nöjd med sina vård-, rehabiliterings- och omsorgsinsatser. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning visar att 91 % respektive 84 % av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Resultatet är likvärdigt mellan kvinnor och män. En jämförelse mellan offentliga och privata utförarna visar att nöjdheten är likvärdig i hemtjänsten. I särskilt boende är nöjdheten något högre hos de privata utförarna. Inom omsorg funktionsnedsättning har en brukarundersökning inom daglig verksamhet slutförts med 155 respondenter. Resultatet visar att omsorgstagarna trivs bra på sin dagliga verksamhet (90 %). Omsorgstagarna får hjälp när de behöver (89 %) och känner sig välkomna (89 %). Det är 62 % som svarar ja på frågan om du lär dig nya saker på daglig verksamhet. En samlad bedömning är att kvaliteten på dagliga verksamheten är god. Förbättringsområden finns i att ytterligare stärka trygghet och medbestämmande. I bostad med särskild service offentliga utförare är antalet respondenter 103 personer. Resultatet visar att 82 % kommer bra överens med personalen. På frågan om personalen lyssnar anger 67 % ja och 29 % ibland. Det är 79 % som upplever att personalen hjälpt dem att klara saker själv. Hemma känner sig 74 % glada, medan 20 % svarar inget särskilt. Stödet från personalen upplevs av 64 % alltid som bra och av 33 % ibland som bra. Under våren 2015 kommer motsvarande resultat för bostad med särskild service privata utförare. En brukarundersökning av de offentligt drivna korttidsplatserna på Evelid visar ett starkt resultat med en samlad nöjdhet om 96 %. Det är 89 % som upplever förbättrad funktionsförmåga efter vistelsen. Ett litet förbättringsutrymme finns i att öka påverkansmöjligheterna och bidra till en meningsfull vardag för omsorgstagarna. Inom dagverksamheten för personer med bland annat demenssjukdom har en anhörigundersökning genomförts. Totalt har 55 svar inkommit vilket motsvarar en svarsfrekvens om ca 75 %. Frågor om bemötande, trygghet och samlat intryck ligger alla närmare 100 % nöjdhet. Det enda tydliga förbättringsutrymmet noteras i möjligheten att påverka vilka aktiviteter som ska finnas i dagverksamheten där ändå 71 % instämmer helt eller delvis. Enkäten visar att kvaliteten genomgående är mycket god i dagverksamheten. Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max tolv olika baspersonal som utför insatser under dag, kväll och helg. I äldreomsorgen totalt är det i genomsnitt 11,7 olika personal som utför insatserna hos omsorgstagarna under en två veckors period enligt senaste mätningen. Resultatet innebär att målnivån nås. Vad gäller de offentliga utförarna ligger det samlade snittet på 12 medan de privata utförarnas värde är 9,8. Flera enheter har förbättrat sig under det senaste året, framför allt inom särskilt boende. Snittnivån är bättre än andra kommuner som gjort motsvarande mätning. 20