Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen

2 (14)

3 Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vision På Alens skola får alla vara unika! Mål På Alens skola främjar vi likabehandling och har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska känna sig respekterade oavsett funktionsnedsättning. Inget barn/elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Inget barn/elev ska få utsätta någon annan för kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering sker i form av att de personer som ingår i likabehandlingsgruppen ser över hur det har fungerat under året. Vi upplever inte att planen blivit det levande dokument vi strävat efter, hos vare sig elever, lärare eller vårdnadshavare. Däremot diskuteras innehåll och förhållningssätt på våra reflektionssamtal, som vi har en gång per vecka, samt på klassplaneringarna. Likabehandlingsgruppen ansvarar för upprättandet av planen och därefter ska förankring och implementering ske fortlöpande under året. Övrig personal läste igenom dokumentet men inga åsikter framfördes. Personerna som ingår i likabehandlingsgruppen har en träff enligt årshjulet. Tanken var att likabehandlingsplanen skulle tas upp som en stående punkt på APT. Detta har inte efterlevts. För att åtgärda detta lägger vi in Likabehandlingsplanen som en stående punkt i APT-protokollet. Insatser och åtgärder är planerade utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Förhållningssätt Ingen får utsätta någon annan för kränkningar. 3(14)

4 Vi har förväntningar på att personal och elever bemöter varandra med respekt för vars och ens lika värde. Grundprincipen är att förstärka det goda och positiva hos eleverna (BT-beteendeträning). Vi arbetar ständigt med att skapa relationer med eleverna i vardagen och för ett sådant klimat att våra elever ska vara orädda och känna sig fria att berätta om de är kränkta eller ser någon annan bli utsatt. Detta görs med hjälp av t.ex. rollspel, samtal med bildstöd och fritidstemaarbete om vänskap. Detta har skett kontinuerligt under året. Social färdighetsträning För elever som behöver utveckla sina sociala färdigheter. Träningen sker i klassrum med iscensatta situationer, genom dramalektioner, fritidstemaarbete om vänskap, terapihunden Smilla samt ute i samhället där sociala färdigheter tränas. Detta har skett kontinuerligt under året. Stöd till alla elever för att hantera funktionsnedsättningen Vi använder oss av seriesamtal och sociala berättelser för att förbereda eleven på vad som kommer att hända, och för att reda ut saker som redan skett. Vi tittar på filmen Ninjakoll och pratar efteråt. Stöd hämtas även utifrån vid behov, exempelvis Habiliteringen och extern handledning. Detta har skett kontinuerligt under året. Rastpersonal På rasterna finns det alltid vuxna ute som stöd för eleverna. Antal vuxna beror av behov utifrån eleverna. Vi punktmarkerar vissa elever för att öka elevernas trygghet. Vuxenledda rastaktiviteter förekommer. Detta har skett kontinuerligt under året. Regelbundet återkommande samarbetsövningar Vi arbetar exempelvis med drama, lekar, avslappning, enklare beröring, massage. Detta har skett minst en gång per vecka under året. Skolråd Med personal, rektor och föräldrar. Träffas 1 gång per termin i samband med föräldramöte. Detta mål är uppnått. APT (Arbetsplatsträff) Likabehandlingsplanen ska vara en stående punkt på dagordningen. Detta har inte efterlevts. För att åtgärda detta lägger vi in Likabehandlingsplanen som en stående punkt i APTprotokollet. Vi har ej haft likabehandlingsplanen som ett levande dokument, men vår slutsats är att om vi följer skolans kartläggning (se ovan) är riskerna minimala för inslag av diskriminering och kränkande behandling. Vår kartläggning utgår från enkät med elever som görs inför utvecklingssamtal samt skolans personals dagliga elevöversyn. 4(14)

5 En åtgärd på individnivå är att personalen behöver vara mer fokuserade på eventuella riskmoment på raster. Inga signaler har kommit från skolhälsovården om kränkning eller diskriminering. Elevernas synpunkter diskuteras vidare på konferens och APT. Efter beslut återkopplas ärendet till elever/föräldrar och återgärder vidtas. Mål Alla elever ska känna sig trygga och trivas på Alens skola. Ansvar Rektor, skolsköterska och all personal. Utvärdering Under hösten 2017 genomför Skolinspektionen en föräldraenkät om trygghet. Samtal med elever och föräldrar på utvecklingssamtal. Insatser under året: elever behöver utveckla sina sociala färdigheter samarbete med involverande instanser trygga elever som kan samspela och utvecklas i olika miljöer. elever med demokratiskt inflytande föräldrainflytande personalen har ett gemensamt förhållningssätt arbete med terapihund sker kontinuerligt fritidstemaarbete om vänskap. Insatser och åtgärder är planerade utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Förhållningssätt Ingen får utsätta någon annan för kränkningar. Vi har förväntningar på att personal och elever bemöter varandra med respekt för vars och ens lika värde. Grundprincipen är att förstärka det goda och positiva hos eleverna (BT-beteendeträning). Vi arbetar ständigt med att skapa relationer med eleverna i vardagen och för ett sådant klimat att våra elever ska vara orädda och känna sig fria att berätta om de är kränkta eller ser någon annan bli utsatt. Detta görs med hjälp av t.ex. rollspel, samtal med bildstöd, terapihund, drama, fritidstemaarbete om vänskap. Social färdighetsträning För elever som behöver utveckla sina sociala färdigheter. Träningen sker genom iscensatta situationer i klassrummet, dramaövningar, terapihund, fritidstemaarbete om vänskap samt ute i samhället där sociala färdigheter tränas. 5(14)

6 Stöd till alla elever för att hantera funktionsnedsättningen Vi använder oss av seriesamtal och sociala berättelser för att förbereda eleven på vad som kommer att hända, och för att reda ut saker som redan skett. Stöd hämtas även utifrån vid behov, exempelvis Habiliteringen, BES (Barn- elevhälsa och skolutveckling) och extern handledning. Rastpersonal På rasterna finns det alltid vuxna ute som stöd för eleverna. Antal vuxna beror av behov utifrån eleverna. Vissa elever behöver stöd i att välja rastaktiviteter samt hålla sig till en vald aktivitet under en tidsbestämd period för att sänka stressnivån hos dessa elever. Vuxenledda rastaktiviteter förekommer. Regelbundet återkommande samarbetsövningar Vi arbetar med lekar, drama, avslappning, enklare beröring, massage, terapihund, fritidstemarbete om vänskap. Skolråd Med personal, rektor och föräldrar. Träffas 1 gång per termin i samband med föräldramöte. APT (Arbetsplatsträff) Likabehandlingsplanen ska vara en stående punkt i APT-protokollet. Reflektionstid Vi har två reflektionsgrupper som sitter en halvtimme var per vecka. All personal finns representerad. Här tas elevfrågor upp och dokumenteras. Terapihund En dag varannan vecka kommer terapihunden Smilla med utbildad personal för att öka elevernas välbefinnande och motivation. Fritidstemaarbete om vänskap Utifrån intervjufrågor med eleverna så arbetar fritids med hur man är/får en kompis. Berör ämnen som mobbning och respekt. Insatser När vi har identifierat en riskfaktor avvärjer vi risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling genom att diskutera elevärenden vid reflektioner, klassplaneringar samt vid APT. Vi använder oss av dramaövningar, samtal med bildstöd, sociala berättelser, fritidstemaarbete om vänskap samt extern handledning. Åtgärder Punktmarkering, samtal med eleverna t.ex. genom bildstöd, information till de inblandades föräldrar samt dokumentering/tillbudsrapportering. Se vidare punkt 16 (Rutiner vid akuta situationer). 6(14)

7 Systematiska samtal: Föräldrasamtal (en gång per termin), elevsamtal (vid behov), elevhälsosamtal BES (en gång per månad), APT (en gång per månad). Rektor, personal, skolsköterska, BES-teamet ansvarar. Trivselenkät: Fångar upp hur eleverna mår i skolmiljön. De svarar på enkäten en gång per år. Personal ansvarar. Utvärderingar: Utvecklingsområden (Social träning, BT, Kommunikation). Rektor och personal ansvarar. Föräldraenkät: Föräldrarna svarar på enkäten en gång per år (nov). Sundsvalls kommun ansvarar. 7(14)

8 Inventering av personalens kompetensbehov. Görs av rektor Ht All personal ska läsa vår Likabehandlingsplan och samtala om den på APT. All personal ska vara med i arbetet mot en gemensam värdegrund. Mål Alla på Alens skola skall bemötas lika och ges samma förutsättningar till en bra skolgång. Skolan skall vara tillgänglig och anpassad efter alla elever och personal. Kränkande behandling Ingen elev skall bli utsatt för kränkande behandling såsom mobbing och rasism. Kön Alla elever oavsett kön ska ha likvärdiga möjligheter för sin utveckling och sitt lärande. Etnisk tillhörighet På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Sexuell läggning Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Funktionshinder Alla elever på vår skola ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av funktionshinder. Könsöverskridande identitet Ingen elev ska diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Ålder Ingen elev får diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. 8(14)

9 Åtgärder Främjande åtgärder: Individnivå Vi bemöter varje enskild elev likvärdigt oavsett kön, etnisk, kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Varje enskild elev skall skyddas mot kränkande behandling. Gruppnivå Värdegrunden och dess frågor beaktas i all undervisning. Vi för kontinuerliga samtal med eleverna om allas lika värde. Organisationsnivå Vi beaktar diskrimineringsgrunderna vid organisationen av verksamheten. Vi har en stående punkt på APT där aktuella frågor diskuteras. Förebyggande åtgärder: Individnivå Så fort vi får signaler om att det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling tillsätter vi lämpliga åtgärder. Gruppnivå Samtal förs i klasserna om vad som är diskriminerande och kränkande. Organisationsnivå I arbetslagen, reflektionsgrupper, på konferenser och på APT förs samtal kring vilka insatser vi behöver sätta in för att motverka att diskriminering och kränkningar uppstår. Åtgärdande åtgärder: Individnivå Vi följer våra rutiner mot diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Gruppnivå Vid arbetslagsträffar, reflektionsgrupper, APT och på BES samråder vi och följer upp händelsen. Organisationsnivå Vi dokumenterar vad som hänt och lämnar in en anmälan till huvudmannen. Enkäter, intervjuer och samtal med elever och föräldrar ligger till grund för upprättandet av skolans likabehandlingsplan. Vid hälsosamtal i förskoleklass, år 4 och år 7 får elever och föräldrar möjlighet att svara på frågor om trivsel och förekomst av kränkningar. Detta sker hos skolsköterskan. I klasserna och på fritids pratar vi om kamratskap med hänvisning till likabehandlingsplanen. 9(14)

10 Information om planen ges vid föräldramöten/skolråd/utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen ska publiceras på hemsidan. Maria Stål Sundqvist Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Elever har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Personalen har dock alltid ett ansvar att skydda elever från att fara illa. Tillbudsrapportering Vi använder blankett för att Anmäla tillbud barn/elever, Anmäla skada barn/elever samt Anmälan om kränkande behandling barn/elever, som återfinns på Sundsvalls kommun (inloggad), Rapportera tillbud, skador, LISA (elevregistrering, medarbetarregistrering). När personal får kännedom om/ eller ser/ misstänker att någon blir utsatt tar den ett samtal med de inblandade. Kränkningar skall upphöra omedelbart! Personal tar kontakt med den kränktes föräldrar samt med föräldrarna till den som kränkt. Om läraren behöver hjälp kontaktas rektor och annan berörd personal. Information ges till rektor samt all personal på skolan om vad som hänt och vilka som behöver hållas under uppsikt. Personalen genomför uppföljningssamtal. Reflektionssamtal genomförs med alla som vetat om kränkningen men inte agerat, för att tydliggöra allas ansvar. Vid grövre fall görs anmälan till socialtjänsten/polisen. Det som är olagligt i samhället är också olagligt i skolan. 10(14)

11 Den kränkte eller någon annan elev eller vuxen tar kontakt med rektor som har samtal med den vuxne som kränkt eleven. Kränkningar skall upphöra omedelbart! Rektor samtalar med elev och vuxen. Kontakt tas med den kränktes föräldrar. Rektor genomför uppföljningssamtal med eleven och den vuxne separat. Vid grövre fall gör rektor anmälan till polisen. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: 11(14)

12 - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 12(14)

13 Säg snälla och bra saker till varandra. Gör förlåt om du skulle reta eller putta någon. Du bestämmer själv om du vill vara med och leka. När det är något du inte vill vara med om, säg: Jag vill inte! Lyssna på dina kamrater när de säger NEJ! Var och en städar efter sig, både ute och inne. Ställ in sakerna på sin plats i uteförrådet. 13(14)

14 November Tillbud och uppföljning HLR Kommunens Oktober Lokalöversyn Utvärdering elevens val Skolområdesintendent kontroll av OVK m.m Utvecklingssamtal, elever September Likabehandlingsplanen revideras/upprättas Brandrond SBA/SRA, utrymningsövning och utvärdering Augusti Information om kommunhälsan, policy alkohol och droger December Årlig sammanställning Utvärdering av frånvaro Handlingsplaner Fylla i omdömesblankett Juli Semester Januari Tobakslag, nötförbud, pälsdjur/hästar Medarbetar- och lönesamtal Juni Utvärdering av frånvaro Uppföljning städ Februari Smittskydd, hygien, städrutin Mars Friskvård, stegtävling Brandrond SBA/SRA, genomgång utrymningsrutiner, kemikalielista, psykosocial skyddsrond/trivselenkät April Kommunens personalenkät (ojämna årtal) Fysisk skyddsrond Friskvård, stegtävling Maj Friskvård, Vårruset Utvärdering elevens val Allergirond, uppföljning fysisk skyddsrond Utvecklingssamtal, elever Fylla i omdömesblankett 14(14)