Grevegårdsskolans förskoleklass

Transkript

1 Bild: Deltagare i Eurovision Song Contest (Foto: Anna Klerfelt) Grevegårdsskolans förskoleklass Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Denna fallsstudie är en del av forskningsprojektet STEPS (EACEA/2007/04: Forskningsprojektet The Study of the impact of technology in primary schools är finansierad av Europeiska kommissionens exekutiva organ. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens uppfattning, och Europeiska kommissionen är inte ansvarig för någon användning som kan göras av dess innehåll. Anna Klerfelt Göteborgs universitet Källor: Observationer av lektioner samt intervjuer med lärare, barnen och rektorn. Grevegårdsskolans förskoleklass: 1

2 1. Förskolans kontext Jag kommer in i ett stort, ljust rum. Barnen i förskoleklassen i Grevegårdsskolan kommer fram till mig och säger: Välkommen, välkommen!. Sedan går de tillbaka till sina aktiviteter. Tillsammans i små grupper är de djupt engagerade i att leka med bilar, dockor, djur, klossar, är anställda på kontoret, städar lägenheten, går till sjukhuset eller sysslar med datorn. Skolan är belägen i en förort till Göteborg. Den ligger i ett grönt område med träd, blommor, kala bergsknallar och gräsmattor och den är omgiven av nyrenoverade höghus och villor. Göteborg är en starkt segregerad stad, men den här delen av staden är en av de få stadsdelarna med blandad befolkning. I detta område lever ekonomiskt rika och fattiga människor sida vid sida, och du finner både invandrare och svenskar i villorna och flerfamiljshusen. Detta innebär att barn med mycket olika bakgrund går i samma skola och detta slås man av när man stiger in i klassrummet. Tjugofem barn; flickor, pojkar, svarta, vita och två barn i behov av särskilt stöd, leker och samverkar i en harmonisk atmosfär tillsammans med tre lärare. När barnen blir äldre, skiljs vissa av barnen åt då en del av föräldrarna väljer andra skolor för sina barn. Grevegårdsskolan är en F-9 skola, vilket innebär att barn från sex år går tillsammans i förskoleklass i samma skolbyggnad som elever från årskurs 1 till årskurs 9. Barnen börjar klockan 8.00 och slutar Skoldagen består av både inomhus- och utomhusaktiviteter och är inte indelad i lektioner. Efter verksamheten i klassrummet går de yngre barnen till fritidshemmet som finns i samma byggnad. Omkring 500 elever går i skolan och 75 lärare arbetar där. Skolan är byggd på sjuttiotalet och är något sliten efter år av intensiv användning, men den kommer att renoveras under det kommande året. Vandrar man genom de långa korridorerna kan man märka förändringen från de äldre elevernas korridorer till de yngres. När man kommer närmare förskoleklassen och fritidshemmet ökar mängden bilder, fotografier och affischer och rummen blir alltmer ombonade och dekorerade. Det finns gott om material att välja på i förskolans klassrum och det är väl organiserat. Lekplatsen utanför skolan består av en stor asfalterad öppen yta, en gräsmatta och en fotbollsplan. 2. Exempel på verksamhet Denna utbildningsmiljö kännetecknas av en väl genomtänkt struktur och medvetna val. De pedagogiska målen är höga och följer den svenska läroplanen. Lärarna försöker ta barnens perspektiv och deras yttersta mål är att skapa en attraktiv och lekfull miljö för dem. Även om några av barnen behöver mycket tydliga regler, talar lärarna med dem i en glad ton och på ett respektfullt sätt. Erbjudanden om aktiviteter är rikliga och barnen väljer själva vad de ska göra. De markerar sitt val genom att sätta sin namnskylt vid de anslag där de aktiviteter, som de vill delta i, står skrivna. Barnen engagerar sig också i kortare eller längre projekt. Projekten är huvudsakligen individuella val, men lärarna uppmärksammar medvetet dessa projekt och väcker på så sätt de andra barnens nyfikenhet. Projekten har en tendens att sprida sig spontant och de ursprungligen individuella initiativen förvandlas ofta till gemensamma projekt, eftersom de visar sig vara så uppslukande och intressanta så att alla barnen vill vara med. Ett av de pågående temana för tillfället är Melodifestivalen. Genom att skriva YouTube (stavningsutmaning för svenska barn) träder barnen in på nätet och tittar på, läser om och lyssnar på sina idoler. De tar mikrofonerna, sjunger och dansar i en stor klunga tillsammans med varandra och med artisterna på filmen på skärmen. Varje barn arbetar med böcker om 2

3 sina idoler. De skriver ut bilder och skriver spontant om sångarna och deras framträdanden. Stavning eller grammatik är inte viktigt i detta skede, bara glädje och självförtroende. Ivern att skriva sprids i gruppen och, till följd av de andra barnens entusiasm och lärarnas stödjande uppmärksamhet, dras även det blygaste barnet med i verksamheten. När lärarna beskriver sitt pedagogiska förhållningssätt betonar de betydelsen av att dra in barnens vardagserfarenheter i förskolan och finna möjligheter i deras lek för att bjuda in dem att delta i lärande processer. 3. Inverkan, hinder och möjliggörare Lärarna nämner den svenska läroplanen som det viktigaste instrumentet för styrning av utbildningsmiljön. Läroplanen är mycket kort, 15 sidor, och ger vägledning i stället för detaljerade anvisningar. Sett i ett internationellt perspektiv är förskolans lärare och pedagogerna i fritidshemmet välutbildade, med tre och ett halvt års universitetsstudier, och de har frihet att styra sitt eget arbete inom ramen för läroplanen. Deras pedagogiska utgångspunkt, att försöka delta i barnens engagemang i media, är en av förutsättningarna för den givande användningen av it i deras verksamhet Förskola Utvecklingsplan för it, strategi för genomförande, organisatoriska förändringar och pedagogisk hållning Inverkan: Pedagogiken i Grevegårdsskolan har direkt anknytning till den svenska läroplanen. I läroplanen beskrivs it som viktigt, men är inte klart betonad. Alla lärare för yngre barn deltar i en nationell fortbildning och detta deltagande stöds av rektor. Hinder: Att inte ha en utvecklingsplan för it kan ses antingen som stödjande eller hindrande för utveckling. Möjliggörare: Användningen av it är mer eller mindre förgivettagen, men skiljer sig mellan olika klassrum och lärarlag. Resurser Inverkan: Alla skolor i Göteborg är anslutna till en gemensam plattform, där lärare kan utbyta pedagogiska idéer och eleverna kan visa och dela projekt etc. På nationell nivå har Skolverket en väl utvecklad webbplats med kurser, intressanta artiklar och rapporter, och en mängd verktyg för multimedia. Denna webbplats används ofta av både lärare och elever. Hinder: Trots att skolan har både ett labb fylld med datorer och datorer i varje klassrum beskrivs behovet av mer utrustning. Detta omfattar både hårdvara och mjukvara. Lärarna beskriver att de har en gemensam bas för it-kompetens, och ett antal lärare efterfrågar dessutom stöd för att fördjupa och utvidga sin egen it-kompetens. Möjliggörare: Skolan förbättrar ständigt både hårdvara och mjukvara, men personalen önskar snabbare tillgång till mer och bättre utrustning. 3

4 Läroplan och it Inverkan: It är inte ett specifikt ämne, utan integreras i den dagliga verksamheten och i synnerhet i de pågående temana. Hinder: Att inte ha en särskild läroplan som styr it-verksamhet utan inkludera även detta område i den övergripande läroplanen följer det svenska sättet att se på en läroplan och det är svårt att säga om detta begränsar eller främjar it-verksamhet. Möjliggörare: Att inte ha en särskild it läroplan för att styra verksamheten kan ses som en frihet att utveckla sätt att använda it ur lärarnas egna val och i samarbete med sina kollegor. Bedömning av it och it för bedömning Inverkan: I Sverige anses formell bedömning av yngre barn inte främja lärande även om en förändring av denna ståndpunkt nu diskuteras av vissa politiker. Tanken på att bedöma barn ingår inte i pedagogernas tankesätt och bedömning av it och it för bedömning är främmande för dem. När denna fråga ställs i intervjun ser inte lärarna frågan som relevant. Organisation av support Inverkan: Alla skolor i Göteborg är anslutna till en gemensam plattform som ger support. Detta stöd beskrivs som snabbt och effektivt, ibland även som en källa för lärande. När något behöver åtgärdas fjärrstyr tekniker datorn från sitt centrala kansli och lärarna kan sitta kvar vid datorskärmen i skolan och titta på teknikernas insatser. Förutom det stöd som ges från plattformen, kan support även ges av en kollega. Denna person har två timmar/vecka som ingår i hans arbetstid för att stödja lärarlagen. Denna tillgång till personlig support är uppskattad. Hinder: Vissa lärare nämner som ett hinder att de själva inte har rättighet att göra installationer på datorerna. Om de till exempel vill installera kommunikationsprogram, får de inte göra detta själva utan måste vänta på hjälp från supporten. Om de tar gamla datorer till skolan i syfte att öka antalet datorer för att förbättra barns tillgång till digitala verktyg, ansluts inte dessa datorer till supportsystemet. Möjliggörare: Alla lärare beskriver supportsystemet som en uppskattad resurs Förskollärare It som verktyg för kommunikation och samarbete Inverkan: Alla lärare använder e-post och det lokala intranätet. De får information från rektorn genom it-baserade plattformar. Utbyte av information mellan lärare och föräldrar förmedlas oftast ansikte mot ansikte eller genom skrivna meddelanden, eftersom föräldrar hämtar sina barn i skolan i stort sett varje dag. Möjliggörare: Den befintliga digitala plattformen med möjligheter till utbyte och samarbete mellan elever och lärare från olika skolor kommer snart att ersättas av en ny och förhoppningsvis mer attraktiv. 4

5 It som verktyg för att förbättre kvaliteten och effektiviteten i planering och administration Inverkan: All administration som rör arbetet, till exempel anmälan av sjukdom och semester, är förlagd på en digital plattform och lätt åtkomlig för rektor och administrativ personal. Den pedagogiska beydelsen av it för att förbättra lärande och undervisning Inverkan: De flesta av lärarna vill öka användningen av it, men inte alla. Intresset skiljer sig mellan dem. Hinder: Bristen på intresse och engagemang från kollegor kan vara en negativ faktor för dem som vill lära sig mer. Möjliggörare: Och omvänt, intresse och engagemang bland kollegorna kan främja och stimulera konstruktiva diskussioner om hur man kan utveckla den pedagogiska betydelsen av it för att förbättra lärande och undervisning. Alla lärare deltar i ett omfattande lärarutbildningsprogram, Praktisk it- och mediekompetens, som tillhandahålls av Skolverket. It-kunskaper Inverkan: Alla lärare har en grundläggande färdighet, som de har lärt sig både i informella sammanhang och i formell utbildning. Hinder: Några av lärarna anger bristen på viss specialutrustning som en nedslående faktor som minskar deras intresse för att driva sin egen strävan efter utveckling, men som involverade i ett alltid tidskrävande arbete nämner de också tidsbrist som ett hinder. Möjliggörare: Efterfrågad utrustning skulle kunna främja önskan att lära mer, men framför allt fungerar inspiration från barnen och kollegor som en drivande faktor. Delaktighet, motivation, självförtroende och prestation Inverkan: Lärarna i det beskrivna klassrummet har erforderlig kompetens för den verksamhet de erbjuder barnen i klassrummet. Alla lärare är motiverade att använda it, men lärarna i förskoleklass är i hög grad motiverade. Anledningen till deras motivation är att de vill delta i barns vardag och göra deras lärande lustfyllt. Självförtroende är av mindre betydelse, engagemang och pedagogisk skicklighet är av stor betydelse och dessa lärare reflekterar ständigt över sin verksamhet. Hinder: Några av lärarna nämner tiden som en begränsande faktor för att öka sitt eget deltagande i olika kurser. Möjliggörare: Lärarnas nära samarbete nämns som en viktig drivkraft för strävan att utvecklas som pedagog. 5

6 3.3. Barn It-kunskaper Inverkan: De sexåriga barnen visar observerbara färdigheter. De frågar ständigt varandra om hjälp och de verkar vara väl medvetna om vem som vet vad. De hjälper varandra att minnas och stava webbadresser och hitta tekniska verktyg. De skriver och ritar på datorn, skapar berättelser och spel och skickar e-post. De tar foton med den digitala kameran eller hämtar bilder från nätet och organiserar text och bild tillsammans. De gör även små filmer och en mängd andra aktiviteter. De är särskilt förtjusta i att göra kartor. Lärarna uppmuntrar alltid barnen att samarbeta och dela med sig av sin kunskap. Bild: Karta över närområdet. (Foto: Anna Klerfelt) Motivation, delaktighet och självförtroende Inverkan: Eftersom barnen alltid har möjlighet att välja mellan olika aktiviteter, verkar de arbeta ivrigt med den aktivitet de valt. Lek med tekniska hjälpmedel tycks vara lika motiverande och populärt som andra aktiviteter. Barnen var djupt involverad i det val de gjort och visade förtroende både för sin egen och för sina kamraters och lärares kunskaper. 6