Beslut. Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndskrav mot Karlstads kommun.

Transkript

1 Huvudman Karlstads kommun KARLSTAD (7) Saken Anmälan enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Barn- och elevombudet framställer ett skadeståndskrav mot Karlstads kommun. Bakgrund I en anmälan som kom in till Barn- och elevombudet den 22 september 2006 uppgav anmälaren att hennes son A utsatts för kränkande behandling av lärare och elever vid Rudsskolan i Karlstads kommun och att skolan inte vidtagit åtgärder för att förhindra detta. A gick vid tiden för anmälan i årskurs 7. Barn- och elevombudet ska genom tillsyn över lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL) tillvarata barns och elevers enskilda rätt. Den som är huvudman för en skola, i det här fallet Karlstads kommun, ansvarar för att verksamheten genomförs i enlighet med lagen. Barn- och elevombudets utredning syftar till att granska vilka åtgärder huvudmannen har vidtagit för att förhindra och förebygga kränkningar och vilka åtgärder huvudmannen har vidtagit för att utreda och förhindra fortsatta kränkningar om sådana kunnat konstateras. Barn- och elevombudets bedömning omfattar endast händelser från tiden efter lagens ikraftträdande den 1 april Utredningen rör vidare enbart uppgifter om kränkande behandling. Uppgifter om elevens stödbehov samt skolans åtgärder vid kränkningar som inträffat före den 1 april 2006 har utretts av Skolverkets tillsynsenhet i ärende dnr :570. Utredning Anmälaren har sammanfattningsvis anfört följande Kränkningar av andra elever Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (7) A började i Rudsskolan 2005 och han har varit utsatt för kränkningar av andra elever under en lång tid. Under hösten 2005 var han dagligen utsatt, men förutom en isolerad händelse i maj 2006 fungerade vårterminen 2006 bra för A i förhållande till andra elever. Mobbningen upphörde i februari-mars och A fick nya kamrater i klassen. På hösten 2006 blev A återigen utsatt för kränkande behandling, han blev dagligen slagen av andra elever och knuffad in i skåp. Modern berättade om händelserna för skolan. I början av terminen, i augusti 2006 berättade hon att A blivit kastad in i ett skåp. Skolan gjorde i samband med ett möte inför höstterminen 2006 en ansökan till Klaraborgs specialpedagogiska område om utredning av A. Av skolans ansökan framgår att A:s skoldag kantas av konflikter med lärare och elever och att han känner sig otrygg i skolan, vilket färgar hela hans skoldag. Modern ansåg att ansökan var kränkande för A och lämnade in en egen ansökan. Även av denna ansökan framgår att A i årskurs 6, läsåret 2005/06, blivit misshandlad och kränkt av elever och vuxna på skolan. Torsdagen den 26 oktober 2006 kom A hem tidigare från skolan och berättade att han ville sluta med bandyn som han spelade på fredagsmorgnarna eftersom de andra slog honom när de spelade. Detta hade pågått hela terminen. Det var framförallt två pojkar som slog och knuffade honom under spelet och under skoldagarna. Han hade inte berättat detta tidigare eftersom skolan ändå inte skulle hjälpa honom och för att han hoppades att eleverna skulle sluta. A gick till bandyn på fredagen den 27 oktober 2006 och hade med sig en lapp från modern där hon beskrev situationen för idrottsläraren för att han skulle uppmärksamma problemet. Läraren ombads också ringa till modern innan de skulle börja spela. Den fredagen var inte läraren närvarande och eleverna hade släppts in av städpersonal. A blev slagen med klubbor och inknuffad i väggen under hela spelet. Han stannade kvar tiden ut för att han hoppades att de skulle sluta och för att han ville spela. Eleverna kastade sedan in A i skåpet när han skulle hämta sina böcker. A gick efter detta hem från skolan på uppmaning av modern. Hon försökte sedan få tag på någon på skolan utan att lyckas och tog till slut kontakt med kommunens skolinspektör. Han tyckte inte att de kunde göra något den dagen utan de skulle höras på måndagen. På torsdagen följande vecka kontaktade modern rektorn som inte fått någon information om händelsen. På fredagen ringde rektorn tillbaka och berättade att skolan skulle prata med de inblandade pojkarna en och en och därefter med A. A ville inte träffa skolan utan moderns närvaro varför något möte inte blev av på måndagen den 6 november Modern polisanmälde händelsen. Skolan hörde inte av sig efter händelsen. A fick ont i ryggen och skador på armar och ben. A var sedan hemma från skolan tills han bytte skola i slutet av november. Kränkningar från huvudmannen eller personal hos huvudmannen

3 3 (7) A:s lärare i engelska har under hela vårterminen 2006 kränkt A inför klassen, slitit och dragit i hans kläder och talat om för honom hur dålig han är. A var orolig inför lektionerna med läraren och mådde dåligt efter dem. Trots allt som hänt under vårterminen beslutades det att A skulle fortsätta med samma lärare under höstterminen I september beslutades dock att även en annan lärare skulle finnas i klassen, vilket modern upplevde som tryggt. Anmälaren anser att de åtgärdsplaner som lärarna skrivit under höstterminen 2006 var kränkande mot A. Modern ville därför inte skriva på planerna eller visa dem för A förrän planerna enbart handlade om vad som skulle göras i respektive ämne. I oktober 2006 utryckte sig engelskläraren nedsättande om A då hon hänvisade till utredningen som skulle göras och att den skulle visa om A var sjuk eller inte, d.v.s. hade dyslexi eller inte. A blev mycket upprörd och kände det som att läraren tyckte att han var sjuk i huvudet. Det tog lång tid för modern att förklara att dyslexi inte var en sjukdom. Några dagar senare kränkte en annan lärare A då hon inför hela klassen anklagade A för att ha rökt. Huvudmannen har sammanfattningsvis anfört följande Våren 2006 Skolan har genomfört utredningar och vidtagit åtgärder med anledning av uppgifter från modern om att engelskläraren kränkt A. Samtliga händelser inträffade före den 1 april Under en period hade skolan punktbevakning av A, men slutade med det efter synpunkter från modern. I slutet av våren satte skolan in en elevassistent som arbetade med A och övriga elever utanför lektionstid. Elevassistenten skulle hjälpa A med hans sociala relationer. Vid utvecklingssamtalet vid slutet av vårterminen 2006 uppgav A att han trivdes i klassen och med sina kamrater. Vid ett tillfälle i maj 2006 var A inblandad i en incident med en annan elev på fritiden. Konflikten reddes ut direkt och modern sa att hon var nöjd med skolans insatser. Ett åtgärdsprogram i svenska, engelska och matematik utarbetades för A i april 2006 men godkändes inte av modern. Hösten 2006 A har haft en jobbig skolsituation som dock successivt har förbättrats. Höstterminen 2006 började positivt och stödåtgärderna kring A etablerades och anpassades. Rutiner för samverkan mellan skola och hem fanns och därmed också förutsättningar för en gynnsam utveckling. En hög beredskap för att motverka konflikter fanns också och elevens situation följdes av barn- och ungdomsförvaltningen.

4 4 (7) Skolans arbete har försvårats av att modern försvårat för skolan att vidta vissa åtgärder enligt skolans mobbningsplan. Modern har inte velat att skolans personal skulle ha enskilda samtal med A. Ibland har moderns beteende medfört att skolan behövt ta ett steg tillbaka och fått avvakta med åtgärder. I september 2006 kunde skolan och modern enas om ett nytt åtgärdsprogram för A. Inför höstterminen 2006, den 22 augusti 2006, hade skolan en elevvårdskonferens där A:s mor och far deltog. Vid mötet beslutades om riktlinjer för höstterminen. Av protokoll från elevvårdskonferensen framgår bland annat att A hade fått ont i magen inför terminsstarten. Skolan beslutade att hem och skola skulle hålla avstämningsmöten en gång per månad för att följa upp A:s skolsituation samt att A:s mentor skulle ringa hem en gång per vecka till modern för att lämna en rapport om hur A:s vecka varit. Periodvis har mentorerna rapporterat till modern varje dag. En så kallad kontaktbok infördes. Den elevassistent som funnits för A under våren skulle istället hjälpa till i klassen och skulle hålla ögonen på A. Elevassistenten rapporterade endast enstaka händelser under hösten, men även A kunde kränka andra elever. Den 7 september blev A förföljd av två pojkar i klassen. A bad dem sluta och han blev arg och tryckte upp en av pojkarna mot ett skåp. A blev ledsen efter händelsen och ville gå hem. Skolan pratade med inblandade elever. Av minnesanteckningar från mitten av september som huvudmannen har gett in framgår att A är missnöjd med kamratrelationerna, medan det av en åtgärdsplanering upprättad den 13 september 2006 framgår att A:s sociala situation har förbättrats avsevärt och att han har fått kamrater i klassen. Vid ett uppföljande möte den 28 september 2006 uppgav A:s mor att både hon och A tyckte att allt fungerade bra. A gick glatt till skolan och hade kamrater. Skolan har inte haft kännedom om att A skulle ha blivit kränkt vid elevskåpen under den tid som BeL varit gällande lag. Fredagen den 27 oktober 2006 kontaktade A:s mor kommunens skolinspektör angående en händelse på innebandyn samma morgon. Skolinspektören kontaktade skolans rektor påföljande måndag. Innebandyn är en frivillig aktivitet vid skolan. A kom till aktiviteten varje gång och läraren kunde inte se att A utsattes för något utöver vad som ingått i spelet. Den aktuella dagen var bandyn inställd eftersom tillsyn inte skulle kunna tillgodoses på grund av sjukdom. Lokalen var ändå tillgänglig och några elever spelade trots att tillsyn saknades. De elever som uppgavs vara delaktiga i händelsen förhördes av skolledningen. Detta gjordes en dryg vecka efter händelsen eftersom eleverna hade lov däremellan. Två av eleverna bad A om ursäkt och lovade att han inte skulle behöva känna obehag på grund av dem. Händelsen polisanmäldes av modern och graden och karaktären av vad som hänt utreddes därmed. Skolan har inte getts möjlighet att tala med A utan moderns förbehåll. Skolan förberedde en kontinuerlig vuxenkontakt för A för att han skulle känna sig

5 5 (7) trygg i skolan och för att ha en vuxen i skolan att prata med om hur olika situationer kunde undvikas. Rastvaktssituationen sågs också över. Skolan har inte haft kännedom om att A skulle ha kränkts vid ytterligare tillfällen i samband med innebandyn. Uppgifterna från anmälaren om hur en lärare skulle ha beskrivit utredningen av A stämmer inte. Läraren förklarade innebörden av den kommande utredningen för A för att undvika oro. Läraren är rutinerad och väl förtrogen med orsaker till svårigheter i skolarbetet. Synpunkter från anmälaren Det var ingen som tog kontakt med A eller modern efter händelsen vid innebandyn, trots att A var hemma från skolan. Efter en vecka tog modern själv kontakt med skolans rektor, som ville veta vad som hänt och vilka som varit inblandade. Modern berättade detta och uppgav att A önskade byta skola och att han ville ha hemundervisning till dess att han fått byta. Rektorn uppgav att modern själv var tvungen att hitta en ny skola. Rektorn ringde dagen efter och berättade att skolan påföljande måndag, den 6 november 2006, skulle prata med de inblandade eleverna, och även med A. Modern uppgav då att hon önskade vara med vid samtalet med A, men det skulle hon inte få. Hon talade då om att skolan inte fick hålla något samtal med A. Han gick inte till skolan måndagen efter lovet. Hela måndagen gick utan att någon från skolan tog kontakt. Bedömning Kränkande behandling I 1 BeL anges bl.a. att lagen har till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Med annan kränkande behandling avses enligt 2 samma lag ett uppträdande som utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar från huvudmannen och personal Anmälaren har anfört att A har kränkts av huvudmannen och dennes personal. De uppgivna kränkningarna av lärare har till största delen skett innan BeL:s ikraftträdande. Barn- och elevombudet kan därför inte ta ställning till dessa händelser eller skolans agerande med anledning av dem Under höstterminen 2006 har ytterligare händelser skett som anmälaren ansett kränkande gentemot A. En lärare ska bl.a. ha anklagat A för att ha rökt under rasten. Rättmätiga tillsägelser av lärare till elever och disciplinära åtgärder anses inte vara kränkande behandling i lagens mening även om eleven kan uppleva det kränkande.

6 6 (7) Vidare har A upplevt innehållet i åtgärdsplaner som kränkande och en lärare ska ha uttalat sig nedvärderande avseende en eventuell diagnos. Att upprätta en problembeskrivning i ett åtgärdsprogram ligger inom skolans skyldighet att uppmärksamma en elevs eventuella behov av särskilt stöd och förekomsten av en sådan beskrivning faller inte heller inom lagens definition av kränkande behandling. Uttalandet kring elevens eventuella diagnos har tillbakavisats av huvudmannen. Inom ramen för denna utredning kan inte närmare fastställas vad som verkligen sagts. Barn- och elevombudet finner således inte stöd i utredningen för att de nu nämnda händelserna med personal vid skolan kan anses vara kränkande behandling i lagens mening. Kränkningar av andra elever Anmälaren har anfört att A under hösten 2006 så gott som dagligen blivit sparkad, knuffad och slagen av andra elever på skolan. A har även blivit slagen i samband med innebandyspel som skedde på fredagar och även fredagen den 27 oktober Detta skedde visserligen vid en frivillig aktivitet men innebandyspelet har ändå en sådan anknytning till skolans verksamhet att kränkningarna omfattas av skolans ansvar. Anmälarens beskrivning av händelsen den 27 oktober 2006 har inte motsagts av huvudmannen. A har därmed enligt BEO:s bedömning blivit utsatt för annan kränkande behandling vid Rudsskolan under våren och hösten Utredningen i ärendet visar även att A varit utsatt under hösten 2005, innan BeL trädde i kraft. Utredningsskyldighet och handlingsplikt I 8 BeL anges att om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Den första frågan som barn- och elevombudet har att ta ställning till är om huvudmannen känt till att A var utsatt av andra barn och elever. Anmälaren har uppgett att hon vid ett flertal tillfällen informerat skolan om att A var utsatt. Huvudmannen har anfört att den inte känt till att A varit utsatt för kränkande behandling under hösten 2006 utöver någon enstaka incident och fredagen den 27 oktober Av dokumentationen i ärendet framgår däremot att A tidigt på höstterminen 2006 uppgett för skolan att han kände sig otrygg i skolan. Anmälaren har också uppgett att hon vid ett flertal tillfällen under hösten informerat skolan om att sonen blev utsatt för annan kränkande behandling. Barn- och elevombudet finner därmed att Karlstads kommun fick en handlingsplikt och ett ansvar att utreda kränkningarna

7 7 (7) av A. Även om A och hans vårdnadshavare under samma period vid något tillfälle uppgett att hans kamratsituation var bra kan skolan inte nöja sig med det påståendet utan måste göra en grundligare utredning av förhållandena vid varje tillfälle som modern eller A fört fram att han blev utsatt för kränkande behandling. Enligt barnoch elevombudets bedömning har detta inte skett. Skolan har vidtagit ett antal insatser under hösten 2006 för A. Insatserna har dock främst varit inriktade på elevens behov av stöd. Att modern har försvårat för skolan att samtala med A utan hennes närvaro fråntar inte skolan ett ansvar att vidta åtgärder för att nya kränkningar inte ska uppstå. Efter händelserna vid innebandyn den 27 oktober 2006 satte skolan in vissa åtgärder. Skolan borde dock ha pratat med inblandade elever under lovet för att A skulle känna sig trygg och kunna komma tillbaka till skolan. Skolans agerande att vänta till efter lovet med att sätta in åtgärder är en brist enligt 8 BeL. Karlstads kommun har därmed i egenskap av huvudman för Rudsskolan inte levt upp till kraven i 8 BeL att utreda påståenden om kränkande behandling och att vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Lars Arrhenius Barn- och elevombud för likabehandling Maria Lilja Jurist