Att nå och informera nyanställda försöksdjursexponerade

Transkript

1 Att nå och informera nyanställda försöksdjursexponerade Författare: Else-Marie Åkerberg Handledare: Margareta Littorin, Yrkes och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund Bihandledare: Åsa Segerström, Avd för sjukgymnastik, Lunds universitet Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 Att nå och informera nyanställda försöksdjursexponerade Författare: Else-Marie Åkerberg Handledare: Handledare: Margareta Littorin, Yrkes- och miljömedicin, Lund Bihandledare: Åsa Segerström, Avd för sjukgymnastik, Lunds universitet Oktober 2004 Abstrakt Det är viktigt att djurexponerade får adekvat utbildning och information om risker samt att hälsoundersökning görs före exponering för att minska antalet försöksdjursallergier. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har engagerat sig i att ta fram en ledningsmodell i arbete med försöksdjur, främst avseende försöksdjursallergi. Syftet i denna studie var att finna ett optimalt förfarande för att nå nyanställda försöksdjursexponerade, på ett tidigt stadium erbjuda dem hälsokontroller. Dessutom granskades innehållet i de erbjudna hälsoundersökningarna. Enkäter delades ut till de sex universitet i Sverige som har försöksdjursverksamhet. Frågor ställdes om informationsvägar, anställningsformer, kontaktsätt, riktlinjer, hälsokontrollsinnehåll och utbildning. Undersökningen har visat att Lunds universitet behöver komplettera med nya sätt att nå ut med information ex genom intranätet, nyanställdinformationsmaterialet och genom personlig information från olika yrkesrepresentanter som tidigt möter de djurexponerade. Genom förbättrade rutiner och samarbete mellan de olika yrkesrepresentanterna kommer fler nyanställda sannolikt att nås och acceptera erbjudandet om hälsokontroll. Innehållet i hälsokontrollen vid Lunds universitet bedömdes tillfredställande och något kompletteringsbehov framkom ej. Nyckelord Försökdjursexponerade, hälsoundersökning, riktlinjer, djurexponerade, försöksdjursutbildning, försöksdjursallergi Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

3 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Försöksdjursallergi... 4 Lunds universitet... 5 Undersökt grupp... 6 Syfte... 6 Specifika frågeställningar... 7 Metod... 7 Urval... 7 Instrument... 7 Genomförande... 8 Analys/Bearbetning... 8 Etisk avvägning... 8 Resultat... 9 Vetskap om nyanställda... 9 Anställningsformer... 9 Informationsvägar...10 Kontakt...11 Riktlinjer...12 Hälsokontroller...12 Tvingande hälsoundersökning...13 Försöksdjursutbildning...13 Diskussion...14 Metoddiskussion...14 Resultatdiskussion...14 Vetskap om nyanställda...14 Anställningsformer...15 Informationsvägar...15 Kontakt...16 Riktlinjer...16 Hälsokontroller...16 Tvingande hälsoundersökning...17 Försöksdjursutbildning...17 Sammanfattande bedömning...17 Tack...18 Referenser...19 Bilaga 1 (3)...20 Bilaga 2 (3)...23 Bilaga 3 (3)

4 Introduktion Fakultetsstyrelsen på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet genomförde under hösten 2002 ett riskanalysarbete avseende hälsa, miljö och säkerhet som ett pilotprojekt på en forskningsavdelning. Bland riskerna som identifierades i analyserna prioriterades framtagandet av en ledningsmodell vid arbete med försöksdjur med särskild inriktning mot försöksdjursallergi. Vidare beslutade fakultetsstyrelsen att tillsätta två arbetsgrupper. Möjligheten att kräva att försöksdjursexponerade skall ha genomgått utbildning och lagstadgad hälsokontroll innan de får tillträde till djurhusen diskuterades i dessa grupper. Den ena arbetsgruppen arbetade med förslag till rutiner kring utbildning inför arbete med försöksdjur. Frivilliga utbildningar i försöksdjurskunskap och allergirisker erbjuds regelbundet. Det är emellertid svårt att nå deltagarna före start av djurexponering och intresset för utbildningarna har varit lågt. Den andra arbetsgruppen där jag är medlem fick till uppgift att bevakade förfarandet vid hälsokontrollerna och deras innehåll. Föreliggande undersökning är ett bidrag till gruppens arbete. Bakgrund Det uppskattas att omkring 5000 personer i Sverige arbetar med uppgifter som innebär försöksdjursexponering (1). Människor som arbetar med försöksdjur utsätts för olika arbetsmiljörisker. Det är väldokumenterat att anställda kan utveckla en allergi mot djuren de arbetar med. En god arbetsmiljö där exponeringen för allergen minimeras är av största vikt för att förhindra ohälsa. Arbetstagaren skall få upplysning om riskerna som kan vara förbundna med arbetet. Det gäller även för dem som inte är eller tror sig bli allergiker. Allergiker har påtalat okunskaper hos ickeallergiska medarbetare, då de senare inte har kunskap om allergispridning. Genom brister i hygienen kan en sekundärexponering ske. 3

5 Försöksdjursallergi Allergiproblem kan uppstå vid kontakt med allergen som te x finns i djurepitel och urin, djurens bäddmaterial, kvalster eller infektioner som finns hos djuren (1). Många undersökningar har visat att % av de försöksdjursexponerade är allergiska mot just de djur de arbetar med (1,2). Det finns studier som visar på att ännu högre andel kan utveckla allergi (3). Atopiker löper större risk att utveckla astma vid försöksdjursexponering än icke atopiker. Likaså löper atopikern större risk att utveckla handeksem (2). I tvärsnittsstudier från på personal som var exponerade för han-råttor/möss och hade förhöjt total IgE eller positiv Phadiatop påvisades en 11 gånger så hög förekomst av sensibilisering mot djuren, jämfört med personer utan dessa riskfaktorer (3). Hangnagare vilket tycks ha varit en förbisedd riskfaktor utsöndrar flera hundra gånger högre allergenmängder än hondjuren. Regelverk Försöksdjurexponering regleras i Arbetarskyddsstyrelsens författning (AFS) 1990:11, Arbete med försöksdjur (2). Enligt föreskriften definieras försöksdjur som djur som föds upp, används för vetenskaplig forskning, utbildning, sjukdomsdiagnostik, framställning, kontroll av läkemedel eller andra jämförliga ändamål. Arbetstagare som regelmässigt sysselsätts i arbete med allergiframkallande försöksdjur skall enligt AFS 1990:11, 12, erbjudas läkareundersökning innan arbetet påbörjas. Författningen är inte tvingande. Läkareundersökning skall även erbjudas när arbetstagaren vid arbete med försöksdjur får symptom som tyder på allergi eller annan överkänslighet. Vid allergi eller överkänslighet mot någon faktor i arbetsmiljön skall periodisk läkareundersökning erbjudas. Den exponerade skall också få information, råd och vetskap om försöksdjursallergi. Enligt AFS 1990:11, 4, skall det på arbetsplatsen finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som behövs för arbetet (2). Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om de risker som arbetet kan medföra. I arbetsmiljölagen 3 kap, 3, står att: arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrives och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att 4

6 arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undvika riskerna i arbetet (4). En annan lag att ta hänsyn till är djurskyddslagen (1988). Den kräver att alla som handskas med försöksdjur skall ha erforderlig utbildning (5). Enligt Öbrink och Waller (1996) är det arbetsgivarnas d v s universitetens skyldighet att undervisa i försöksdjurskunskap (6). Kurser ges till viss del, men inte i den omfattning och med den standard som de europeiska kraven ställer. Lunds universitet Företagshälsovården vid Lunds universitet, en inbyggd verksamhet, kommer i kontakt med personal som blir försöksdjursexponerade. Uppskattningsvis exponeras mellan 400 till 500 anställda för försöksdjur vid universitetet (Åsa Gustafson, personligt meddelande). Det är önskvärt att fler försöksdjursexponerade utnyttjar möjligheten att genomgå lagstadgad hälsokontroll. Det är svårt att nå ut med informationen och kallelse till alla nyanställda försöksdjursexponerade. Anställningsformerna för forskare och studenter är många t ex examensjobb, post-doc, stipendiater, skuggdoktorander från andra institutioner, gästforskare, utländska medarbetare m fl som finns i en forskaregrupp. Företagshälsovården rekommenderar att alla nyanställda som kommer att djurexponeras anmäls av personalansvarig till företagshälsovården. Prefekten på institutionen är den som har ansvaret för att anställda kommer till nyanställningsundersökning. Arbetsgivarens följsamhet till givna rekommendationer efterlevs inte till fullo. Anställda kan emellertid själva ta kontakt med företagshälsovården efter information via hemsidan för undersökning. Dock förekommer det att anställda kommer på första undersökning när de arbetat några år med djurförsök eftersom de inte fått information/kallelse till lagstadgad hälsoundersökning. Yrkeshygienikern gör en inventering vart 3:dje år på hela Lunds universitet för alla personer som exponeras för försöksdjur. En förfrågan skickas ut till alla institutioner. Anställda som utsätts för försöksdjur och i vilken omfattning skrivs på förtryckt blankett. Resultatet redovisas för skyddskommittén och arbetsgivaren (Åsa Gustafson, personligt meddelande). 5

7 Därefter lämnas blanketterna till företagshälsovården som går igenom listorna från yrkeshygienikerns inventering och kallar de som inte tidigare kallats till hälsokontroll. På företagshälsovården vid Lund universitet erbjuds hälsoundersökning för att upptäcka allergisk benägenhet och identifiera eventuella allergen. Undersökningens innehåll har diskuterats och reviderats hos arbetsgruppen som tillsattes vid Medicinska fakulteten. I hälsoundersökningen ingår en enkät med frågor om allergi, läkarebedömning vid allergibesvär, spirometri, Phadiatop, RAST för panel gnagare, ytterligare RAST vid allergi eller symptom på allergi. Med utgångspunkt från enkätsvaren erbjuds alltid samtal med företagssköterska. Möjligheterna att minska exponeringen för allergen diskuteras samt riskerna för ökade allergisymptom vid fortsatt exponering. Vid allergi är det olämpligt att den exponerade fortsätter sitt arbeta med de djur den är allergisk mot. Då erbjuds den exponerade hjälp till omplacering utan djurkontakt. Vanligtvis är det svårt att avsluta djurexponeringen vid tidsbegränsad anställning och pågående forskningsprojekt. I de fallen gives information om och tillgång till adekvat skyddsutrustning (2). Företagshälsovården för register över alla försöksdjursexponerade som undersökts och kallar för återkommande periodiska kontroller. Undersökt grupp Föreliggande undersökning utfördes vid sex universitet i Sverige som har försöksdjursverksamhet. Dessa sex universitet har tillsammans med Lunds universitet 99 % av den försöksdjursverksamhet, som lyder under utbildningsdepartementet (Otto Kugelberg, personligt meddelande). Syfte Undersökningens syfte var att med hjälp av information från flera universitet med försöksdjursverksamhet försöka komma fram till ett optimalt förfarande för att nå fler nyanställda försöksdjursexponerade. Avsikten härmed var att på ett tidigt stadium erbjuda hälsoundersökning för att om möjligt undvika nya allergier. Ett annat syfte var att se om Lunds universitet behöver komplettera hälsoundersökningen. 6

8 Specifika frågeställningar För att nå de övergripande syftena behövde följande specifika frågeställningar belysas. Hur skall vi göra för att nå ut till fler nyanställda försöksdjursexponerade för att erbjuda dem lagstadgad hälsokontroll? Vilka anställningsformer har de som erbjuds lagstadgad hälsokontroll? Finns det utarbetade lokala riktlinjer / arbetsmiljöpolicy utöver de som finns i AFS 1990:11? Vad ingår i de olika universitetens hälsokontroller? Tillämpar något universitet tvingande bestämmelser för att genomgå hälsoundersökningen före tillträde till djurhuset? Metod Urval Informationen om vilka universitet i Sverige som bedrev djurförsöksverksamhet och vilka veterinärer som hade djuransvar inhämtades från Otto Kugelberg, Vetenskapsrådet, Enheten för Försöksdjursvetenskap & Service (EFS). Försöksdjursverksamhet förekommer vid sex universitet i Sverige förutom Lunds universitet. Instrument Vi använde en enkät bestående av åtta både slutna eller öppna frågor vilka besvarades skriftligt (bilaga 1). 7

9 Genomförande Frågorna i enkäten utformades i samråd med yrkeshygieniker (Åsa Gustafson, Lunds universitet). Veterinärerna vid de sex universiteten utanför Lund kontaktades per telefon för information om projektarbetet och om enkäten. Dessa förmedlade namn på ytterligare personer som handlade nyanställda försöksdjursexponerade och medicinska kontroller av dem. Därefter kontaktades dessa per telefon med samma frågeställning som veterinärerna fått. Om tjänsten lagts på företagshälsovården så kontaktades den. Därefter skickades en skriftlig förfrågan om medverkan samt enkätfrågorna ut både som E- post och vanligt brev med bifogat svarskuvert till handläggarna (bilaga 2). Två av universiteten valde att utnyttja mer än en person att besvara frågorna då de ansåg att mer än en yrkeskompetens behövdes. Enkäten skickades till nio handläggare. Svar inkom från två universitet till angivet datum. Efter påminnelsebrev erhölls ytterligare ett svar och efter ny telefonkontakt med de återstående tre handläggarna inkom ytterligare två svar. Då hade åtta handläggare vid fem universitet besvarat enkäten. De som svarade arbetade som företagssköterska, djurhusföreståndare, veterinär, administrativ chef, skyddsingenjör, forskare och administratör. Analys/Bearbetning Givna svarsalternativ har sammanställts främst i stapeldiagram, medan de öppna svaren har redovisats i öppen text. Etisk avvägning Studien bidrar till att universitetet når ett större antal nyanställda försöksdjursexponerade. De nyanställda som genomgår undersökningen har bättre förutsättningar att undvika försöksdjursallergi. Exponerade personer får en kunskaps- och hälsovinst och universiteten får ett underlag för riktlinjer vid försöksdjursarbete. 8

10 Resultat Vetskap om nyanställda På fråga 1 svarade handläggarna från två universitet att de får informationen om vilka nyanställda som kommer att försöksdjursexponeras via djurhusföreståndaren. På ett annat universitet får handläggaren informationen via prefekten Vid flera av universiteten förs informationen ut på mer än ett sätt. En handläggare beskriver ytterligare sätt att inhämta informationen på: Via kurslistor för forskarutbildningskursen som ges varje termin för personal som skall börja arbeta med djur. En annan handläggare svarar att: Alla nyanställda och personer som jobbar med försöksdjur skall erbjudas undersökning. Handläggare på en företagshälsovård svarade att den anställde eller dennes chef ringer till företagshälsovården för tidsbeställning till undersökning. Anställningsformer 4 3 Antal Biomedicinsk analytiker Djurvårdare Examensarbete Forskarstuderande Lokalvårdare Post-doc Stipendiater Studerande grundutbildning Universitetslärare Utlänsk.gästforskare Annan anställning Figur 1. Antal och anställningsformer för personerna som erbjuds lagstadgad hälsokontroll enligt de svar som givits av handläggare vid fem undersökta universitet. 9

11 Vid tre universitet uppgavs att djurvårdare var den vanligaste anställningsformen för personerna som erbjöds lagstadgade hälsokontroller. En handläggare vid ett universitet har på fråga 2 endast svarat: Vet ej (fig 1). Handläggaren vid ett universitet har förtydligat Annan anställning med: Veterinärerna och alla som arbetar eller kommer i kontakt med försöksdjur. En annan handläggare svarade: Vad jag vet alla som jobbar med försöksdjuren. En tredje handläggare har svarat att de lagstadgade undersökningarna ska utföras på tekniker, administrativ personal inom djurhus och alla som berörs. Informationsvägar 4 3 Antal Nyanställdinformation Avdelnings sekreterare Djurhusföreståndare Företagshälsovårdens hemsida Handläggare medicinska kontroller Prefekt Hemsida Yrkeshygieniker Övriga sätt Figur 2. Antal olika informationvägar för nyanställda försöksdjursexponerde inför lagstadgad hälsokontroll, enligt svar av handläggare vid de fem undersökta universitet. Fråga 3 besvarades med flera alternativ av de flesta handläggarna. Det vanligaste sättet att få information om möjligheten att genomgå lagstadgad hälsokontroll vid tre av universiteten var via nyanställdsinformationen (fig 2). En av handläggarna vid ett universitet har förtydligat informationen om nyanställdsinformationsmaterialet: Informationen ska finnas med i introduktionsmaterial, men vet ej om alla verkligen får det direkt i handen, däremot finns det på intranätet via flera länkar för nyanställda, arbetsmiljö och djurarbete. Samtliga som ska ha tillträde till djurhuset 10

12 skall skriva på att han/hon gått igenom reglerna för arbete med djur, där detta finns i informationen. Vet ej hur väl detta efterlevs i verkligheten. En annan handläggare svarade under alternativet övriga sätt : I samband med våra forskningsprojekt har vi skickat information till samtliga institutioners prefekter, administrativa chefer, arbetsmiljöansvariga, djurhusansvariga, företagshälsovården, miljöoch hälsonämnden. Vid ett annat universitet svarade handläggaren att prefekten eller motsvarande har ansvar. Kontakt 4 3 Antal Egenkontakt Företagshälsovården kallar Yrkeshygienikern inventerar Annat sätt Figur 3.Olika sätt att kontakta nyanställda försöksdjursexponeradet för hälsoundersökning enligt handläggarnas svar vid de fem undersökta universitet. Vid tre av universiteten svarar handläggaren att den försöksdjursexponerade själv tar kontakt vid nyanställning för lagstadgad hälsoundersökning (fig 3). Under alternativet annat sätt svarar en handläggare att någon chef eller prefekt tar kontakt. Vid ett annat universitet svarar handläggaren: Vid anställningstillfället + vid utvecklingssamtalet, medan en handläggare från ett annat universitet svarat: Personligt erbjudande. 11

13 Riktlinjer Vid två av universiteten fanns utarbetade lokala riktlinjer utöver AFS 1990:11 för försöksdjursexponerade personer. I inkomna riktlinjer fanns förslag på att prefekten delegerar ansvaret avseende obligatoriska krav enligt arbetsmiljölagen till forskningsgruppsledarna. Vidare fanns rekommendationer avseende utbildning för alla som skall hantera djur, om demonstration av skyddsmaterial och dragbänkar och om information om laboratorierutiner skriftligt väl synliga på svenska och engelska. Det fanns också förtydligande om medicinsk undersökning. Vid utvecklad försöksdjursallergi fanns rekommendationer för arbetstagaren och arbetsgivaren. Vidare fanns det rekommendationer för hur exponering av försöksdjursallegen kunde minskas. Hälsokontroller Läkare alltid Läkare vid allergi Pricktest Panel djur RAST Panel djur Samtal med Ytterligare pricktest Mer Antal Figur 4. Olika undersökningar som ingår i hälsokontrollen,, enligt svar av handläggarna vid de fem undersökta universitet. Den lagstadgade hälsoundersökningen vid universiteten innehöll olika metoder. Vid tre av universiteten där handläggarna svarat uttömmande på frågan får alla läkarebedömning vid allergibesvär. Vid ett av universiteten pågick ett projekt och därför erbjöds projektdeltagarna en utvidgad hälsokontroll. Enligt handläggaren vid ett annat universiteten höll de just nu på med revidering av hälsokontrollerna och något svar kunde därför inte avges. Vid ett annat universitet har som enda svar skrivits: Vet ej under svarsalternativ mer (fig 4). 12

14 Handläggaren från universitetet med pågående forskningsprojekt beskriver att deltagarna i projektet fick besvara frågor i en strukturerad intervju angående hereditet, symptom, medicinering, exponering och rökvanor. Obligatorisk läkarebedömning och andra undersökningar ingick i denna hälsokontroll. I projektet ingick dessutom pricktest för vanliga omgivningsallergen samt eventuella yrkesrelaterade, t ex latex och förådskvalster. Tvingande hälsoundersökning Enligt svaren på fråga 7 förekom inga tvingande hälsoundersökningar före tillträde till djurhusen vid universiteten som deltagit i enkäten. En handläggare har gjort tillägget att: Försöksdjursexponerade kan inte i enlighet med AFS 1990:11 tvingas genomgå läkareundersökning, däremot måste arbetsgivaren erbjuda en sådan undersökning. I vår arbetsmiljöpolicyn skall denna undersökning rekommenderas till alla nyanställda. Försöksdjursutbildning Vid två av fem universitet erbjuds försöksdjursutbildning för de nyanställda försöksdjursexponerade. En handläggare från ett universitet vet inte säkert. En handläggare skriver: Försöksdjursexponerade får detta automatiskt eftersom det ingår i de obligatoriska kurser som alla skall genomgå i enlighet med Centrala försöksdjursnämndens bestämmelser. Försöksdjursrådet vid universitetet har utarbetat och med ett dekanusbeslut fastslagit Regler för arbete med djur och tillträde till djuravdelningen, och enligt denna skall vid nyanställning den nyanställde skriva på att han/hon genomläst allt material, förstått alla gällande regler och föreskrifter (inkl Arbetsmiljöpolicyn), visats djurhuset samt anmälts till eller genomgått den obligatoriska kursen. Denna skall även skrivas på av handledare och chefstekniker. I vilken omfattning dessa dokument används är oklart. 13

15 Diskussion Metoddiskussion Metoden med frågor i enkätform som använts i denna studie har varit relevant men en svårighet i undersökningen har varit att nå rätt personalkategori. Frågorna har besvarats relativt utförligt av en del handläggare. Innehållet i frågorna har varit betydelsebärande och belyst mina frågeställningar. Deltagarna kontaktades via telefon före enkätutskicket, därefter med påminnelsebrev och slutligen med telefonsamtal. De upprepade påminnelserna på olika sätt kan nog förklara den relativt höga svarsfrekvens undersökningen fått; fem av sex deltagande universitet har svarat på enkäten. Bortfallet blev ett universitet. Dock hade undersökningen troligen fått mer uttömmande svar vid personlig intervju, något som bedömdes ej praktiskt genomförbart. I andra organisationer kan liknande information som här kanske föras ut på andra sätt än det som diskuterats i denna studie men den frågan har inte närmare undersökts. I eventuella fortsatta sammanställningar bör också andra organisationers arbetssätt beaktas. Resultatdiskussion Vetskap om nyanställda Information om vilka nyanställda som skulle bli försökdjursexponerade kom främst från djurhusföreståndarna. Ytterligare sätt som informationen inhämtades på var från prefekterna, den anställde och/eller via kurslistor från forskarutbildningen. Vid Lunds universitet ligger idag ansvaret på prefekten att informera om att de skall hälsoundersökas. Detta efterlevs i varierande grad. Förklaringen kan vara den stora arbetsbörda prefekterna har (7). Konklusionen i fråga 1 blir att försöka utarbeta rutiner för att nå ett bättre samarbete mellan djurhusföreståndare, ansvarig chef, alternativt sekreteraren för forskarutbildningen och företagshälsovården. Frågan återstår om prefektens ansvar i denna fråga skall läggas på annan person/instans. Däremot bör prefekterna upplysas om vikten av att anställda informeras om 14

16 hälsoundersökning. Ett forum för informationen är de regelbundna prefektluncherna och prefektutbildningen. Anställningsformer Enligt undersökningen var djurvårdarna den största yrkesgruppen som erbjuds lagstadgad hälsokontroll, vilket är positivt med tanke på att de utsätts för allergen i hög grad. Sjöstedt har i sin undersökning av svenska laberatoriearbetare som försöksdjursexponeras funnit att 30 % utvecklar försöksdjursallergi (1). Grupper som inte får glömmas bort är veterinärer, tekniker och administrativ personal inom djurhuset. I svaren som inkommit hänvisas till AFS 1990:11, 12, som påtalar att arbetstagare som regelmässigt skall sysselsättas i arbete med allergiframkallande försöksdjur skall erbjudas hälsokontroll. Vid Lunds universitet finns ett gott samarbete med djurhusföreståndarna och företagshälsovården. Därför har större delen av djurvårdarna genomgått hälsoundersökningen. Det finns även ett gott samarbete med lokalvårdarnas chef på serviceenheten. För att nå fler yrkesgrupper som t ex forskarestuderande bör ytterligare energi läggas på information till dem och deras chefer. Informationsvägar Större delen av universiteten informerar sina försöksdjursexponerade om hälsoundersökning via nyanställdsinformationsmaterialet. I övrigt får de informationen via avdelningssekreteraren, djurhusföreståndaren och via forskningsprojekt. Prefektens ansvar har även påtalats. Djurhusföreståndaren har en viktig funktion och kunskap som möjligen kunde utnyttjas bättre. Likaså har avdelningsföreståndarna en god inblick i verksamheten. I Lund förs informationen om hälsoundersökning visserligen ut på många sätt, men föreliggande undersökning har tillfört fler idéer. Intranätet kan användas i större utsträckning och information kan ges vid inskrivningen i forskarskolan, via hälsa- miljö- och säkerhetskommitté, vid utbildningen i försöksdjurskunskap och via avdelningsföreståndarna. Nyanställdsinformationsmaterialet bör finnas på intranätet samt i pappersformat att dela ut vid anställning. 15

17 Kontakt Kontakten för lagstadgad hälsokontroll sker på varierande sätt ex via chefen, vid anställningstillfället, genom att företagshälsovården kallar eller först vid utvecklingssamtal. Ofta tar den försöksdjursexponerade själv kontakt. Det har inte framkommit i undersökningen att andra universitet inventerar försöksdjursexponerad personal via yrkeshygieniker. Kunskapen från företagshälsovården i Lund är att många som inte tidigare kallats fångas upp i yrkeshygienikerns inventering. Möjligen bör erbjudandet nå fler exponerade genom en bred information som ovan nämnts. Riktlinjer Riktlinjerna som fanns vid två av universiteten innehöll beskrivning om regler, ansvarsfördelning och skyddsutrustning och lokaler vid försöksdjursexponering. Vid Lunds universitet har riktlinjerna vid försöksdjursarbete nyligen reviderats enligt AFS 1990:11 (bilaga 3). Den medicinska delen i riktlinjerna är tillfredställande. Riktlinjer från andra universitet är dock värda att använda i revideringsarbete för en mer heltäckande arbetsmiljöpolicy vid Lunds universitet. Hälsokontroller Vid de lagstadgade hälsokontrollerna erbjuds ett brett undersöknings och åtgärdspaket på större delen av universiteten. Universiteten använder vanligtvis RAST eller pricktest för att påvisa allergen. Vilken metoden som används beror på bl a kostnad och tillgång till laboratorieanalys. Ett av universiteten har en utvidgad hälsokontroll för deltagarna i ett pågående projekt. I jämförelse med vad som framkommit i undersökningen avseende hälsokontrollsinnehåll, så föranleder fynden inte något behov att förändra utbudet vid Lunds universitet. 16

18 Tvingande hälsoundersökning Enligt AFS 1990:11 finns inga tvingande undersökningar av försöksdjursexponerade innan tillträde till djurhus. Det fanns ej heller vid de undersökta universiteten. Med tanke på hur stor del av de exponerade som utvecklar allergi vore det kanske på sin plats med en tvingande bestämmelse, men det blir nog verklighet först om det lagstadgas. Försöksdjursutbildning På hälften av universiteten verkar det inte vara någon självklarhet att erbjuda försöksdjursutbildning. Lunds universitet erbjuder dock detta regelbundet i forskarutbildningen. De övriga yrkesgrupperna som exponeras för försöksdjur får inte samma erbjudande. Detta bör beaktas i Medicinska fakultetens fortsatta riskanalysarbetet avseende utbildningen. Sammanfattande bedömning Undersökningen fick mycket skilda och motsägelsefulla svar i en del frågor och visar på brister i kunskaper om djurexponerade och hälsokontroller för dem. Att nå så många som möjligt för utbildning och kunskap om allergi är viktigt. Undersökningen har visat att det är viktigt med flera informationsvägar för att nå de anställda och motivera dem till hälsoundersökning. De anställda måste få adekvat information om riskerna och att hälsoundersökning skall utföras före exponeringen. Prefektens ansvar i denna fråga tycks vara svår att efterleva och därför bör informationen gå ut på många sätt exempelvis via intranätet, företagshälsovårdens hemsida, nyanställdsinformationsmaterialet, vid inskrivningen i forskarskolan, vid utbildningen i försöksdjurskunskap, via yrkeshygienikern, via djurhusföreståndaren och via avdelningsföreståndarna. Djurhusföreståndaren och avdelningsföreståndaren har viktiga funktioner och kunskaper som möjligen kunde utnyttjas bättre. Att informera via intranätet är också ett bra tillvägagångssätt. 17

19 Möjligheten att registrering och information om hälsokontroll, handlägges av en speciell enhet inom fakulteten bör övervägas. Enheten skulle förslagsvis kunna bestå av djurhusföreståndare, företagsläkare, yrkeshygieniker och prefekt eller ställföreträdare. Vidare borde ett förfarande med att utfärda tjänstbarhetsintyg övervägas med tanke på den höga risken att utveckla försöksdjursallergi, en risk som är betydligt högre än för vissa härdplastexponerade grupper för vilka tjänstbarhetsintyg krävs (8). Tack Jag vill rikta ett varmt tack till min bihandledare Åsa Segerström, sjukgymnast vid avdelningen för sjukgymnastik, Lunds universitet samt till min huvudhandledare Margareta Littorin, överläkare vid Yrkes- och Miljömedicin, Universitetssjukhuset i Lund som gett mig ett utmärkt stöd och en professionell handledning. 18

20 Referenser 1. Sjöstedt,L. Laboratory animal allergy. Long-term incidence Effects on lung function Individual risk factors [Akademisk avhandling]. Lund: Lunds universitet, division of occupational and environmental medicine; Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Arbete med försöksdjur (AFS 1990:11). Stockholm: Publikationsservice, Arbetarskyddstyrelsen: Renström, A. Allergy to laboratoryanimals. Risk factors for development of allergy and methods for measuring airborn rodent allergens. Arbete och hälsa 1997:26. Stockholm: Publikationsservice: Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen med kommentarer. Stockholm: Publikationsservice; 2002, 96 s. 5. Socialdepartementet. Djurskyddslagen (SFS 1988:534). Stockholm: Socialdepartementet; Öbrink,K J, Waller, M. Försöksdjurskunskap. Lund: Studentlitteratur; Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljörapport. AIMA 2004/23004, Rapport till Lunds universitet. Stockholm: Arbetsmiljöverket; Arbetarskyddstyrelsens författningssamling. Härdplaster (AFS 1996:4). Stockholm: Publikationsservice, Arbetarskyddstyrelsen;

21 Frågor Bilaga 1 (3) 1. Hur får ni vetskap om nyanställda som kommer att arbeta med försöksdjursexponering vid ert universitet? Av den försöksdjursexponerade. Via avdelnings sekreteraren Via djurhusföreståndaren Via Företagshälsovården Via prefekten Via yrkeshygienikern Annat sätt.. 2. Vilka anställningsformer har personerna som erbjuds lagstadgad hälsokontroll? Biomedicinsk analytiker Djurvårdare Examensarbete Forskarestuderande doktorander. Lokalvårdare Post-doc Stipendiater Studenter inom grundutbildningen Universitetslärare (professor, universitetslektor) Utländska gästforskare Annan anställning.. 3. Hur informerar ni om att nyanställda försöksdjursexponerade erbjuds lagstadgad kontroll? I nyanställdsinformationsmaterialet/mappen Via avdelningssekreteraren Via djurhusföreståndaren Via företagshälsovårdens hemsida Via handläggaren för medicinska kontroller Via prefekten Via universitetets hemsida Via yrkeshygienikern Övriga sätt..

22 4. Hur kontaktar ni dem? Den försöksdjursexponerade tar själv kontakt Företagshälsovården kallar Yrkeshygienikern inventerar regelbundet avseende lagstadgade exponeringar Fler/Annat sätt 5. Har ni utarbetade riktlinjer utöver AFS:en (Arbete med försöksdjur 1990:11) för försöksdjursexponerade personer? Ja Tacksam om jag får ta del av den Nej Kommentarer 6. Vad ingår i er lagstadgade hälsokontroll på företagshälsovården för försöksdjursexponerade? Alltid obligatorisk läkarebedömning Enkät om allergi, personlig skyddsutrustning och djurexponering Läkarebedömning vid allergibesvär Phadiatop Pricktest för panel djur Pricktest för panel gnagare RAST för panel djur RAST för panel gnagare Samtal med företagssköterska med utgång från enkätsvaren Spirometri Ytterligare pricktest vid allergi eller symptom på allergi Ytterligare RAST vid allergi eller symptom på allergi Mer 7. Har ni tvingande bestämmelser om att genomgå hälsoundersökning innan de försöksdjursexponerade ges tillträde till djurhuset? Ja, Vad avser de tvingande bestämmelserna?.... Nej..

23 8. Har ni någon försöksdjursutbildning, enligt kraven i AFS:en (1990:11) avseende skyddsföreskrifter och personlig skyddsutrustning för försöksdjursexponerade? Ja. Nej. Tack för din medverkan Else-Marie Åkerberg

24 Bilaga 2 (3) Brev till handläggare av medicinska kontroller för försöksdjursexponerad personal Hej! Hänvisar till mitt tidigare telefonsamtal och skriver till er nu med frågan om ert universitetet skulle vilja ingå i min undersökning. Jag är anställd som företagssköterska vid Lunds universitet och genomgår nu företagssköterskeutbildningen vid avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet. I utbildningen ingår ett projektarbete som omfattar 5 poäng. Jag har valt att titta närmare på lagstadgade undersökningar vid Lunds universitet för nyanställda försöksdjursexponerade. Har valt att begränsa materialet till pälsdjurexponerade. Syftet är att undersöka hur andra universitet når ut med information och kallar till lagstadgade undersökningar för försöksdjursexponerade personal. Universitet i Sverige som bedriver djurförsöksverksamhet har valts ut. Universitetets namn och ort kommer inte att anges i redovisningen. Planerar att redovisa projektarbetet vecka Därefter sänds ett exemplar av projektarbetet till er. Tacksam om du vill besvara bifogade frågor skriftligt och återsända svaren i svarskuvertet före den 9 januari Med vänlig hälsning Else-Marie Åkerberg Lunds universitet, Box Lund Else-Marie.Akerberg@fhv.lu.se

25 Bilaga 3 (3) Arbete med försöksdjur rutiner för kontroll vid Lunds universitet Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter (AFS 1990:11) kring arbete med försöksdjur. Avsikten är att i görligaste mån förhindra utvecklingen av försöksdjursallergier. Detta sker dels genom begränsning av exponering, dels genom särskild rådgivning till allergibenägna personer. Några tvingande medicinska hinder för arbetet med försöksdjur föreligger ej enligt AFS 1990:11, ett ev avrådande får göras utifrån en individuell bedömning. Utöver nyanställningsundersökningar erbjuds periodiska medicinska bedömningar för arbetstagare som är allergiska eller överkänsliga mot någon faktor i arbetsmiljön. Läkarundersökning erbjuds arbetstagare som vid arbete med försöksdjur får symtom som tyder på allergi eller annan överkänslighet. Nyanställningsundersökningarna samt de kontroller som visar på ohälsa eller otillfredsställande rutiner resulterar i en vidare rådgivning kring hantering, hygien etc. I samband med nyanställningen anmäls den nyanställde av berörd personalansvarig till Företagshälsovården. För återkommande periodiska kontroller kallar Företagshälsovården. Periodiska kontroller sker på grundval av medicinsk bedömning. Information och frågeformulär finns på: Nyanställning: Större frågeformulär avseende - symptom från andningsvägar, ögon, hud - exponering - atopi - hereditet Lungfunktionsundersökning Spirometri Blodprover Phadiatop RAST: gnagare, andra aktuella djur Läkarundersökning vid behov Vid periodiska kontroller: Mindre frågeformulär avseende - symptom från andningsvägar, ögon, hud - exponering Lungfunktionsundersökning Spirometri Blodprover Phadiatop RAST: gnagare, andra aktuella djur Läkarundersökning vid behov Eddie Andersson, företagsläkare Staffan Svensson, administrativ chef