Digitala verktyg och bedömning i matematikklassrummet
|
|
- Berit Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematik Grundskola årskurs 1-3 Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 4: Formativ klassrumspraktik med responssystem Digitala verktyg och bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström & Lena Trygg, NCM Inledning Efter ett tips från en kollega tänkte läraren att hon skulle prova att använda webbplatsen socrative.com för att undersöka om eleverna kom ihåg något om det som hade avhandlats i matematikundervisningen veckan före lovet. Läraren, som hade datorvana men som inte så ofta använde datorer i matematikundervisningen, gjorde några frågor i programmet och testade det hemma på sina egna barn. På måndagens matematiklektion fick eleverna svara på frågorna och programmet visade staplar med andelen elever som svarat med olika svarsalternativ. På vissa frågor hade alla elever valt det korrekta svarsalternativet. Läraren kunde då lyfta fram vad eleverna lärt sig och påpeka att de faktiskt nu kunde något som de inte kunnat förut. På andra frågor hade en mindre grupp elever (hon kunde inte veta vilka) valt svarsalternativ som inte var korrekta. Då repeterade läraren området kortfattat. De flesta eleverna hade rätt på det mesta och var med på banan. Detta tog inte många minuter och därefter gick läraren vidare med det nya innehåll som de närmaste matematiklektionerna skulle handla om. Eleverna tyckte att det var kul att svara på frågor i datorn på det här sättet och ville göra det igen. Därför gjorde läraren nya frågor på lektionens innehåll och eleverna fick svara på frågorna nästa dag, för att följa upp vad de kom ihåg och repetera kortfattat. Den här lilla vinjetten är påhittad, men bygger på verklighetsbakgrund. Läraren gjorde ungefär så här, men ämnet var inte matematik utan historia. Denna berättelse från en lärares praktik får ligga till grund för några inledande reflektioner. För det första visar den på möjligheten att göra bedömningar som både summerar tidigare lärande och samtidigt blickar framåt och används som ett tillfälle att lära sig. Det handlar både om att eleverna får visa vad de kan och om att de får möjlighet att lära sig och befästa det de lärt sig. För det andra är det naturligtvis så att den metod eller pedagogik som läraren tillämpar hade varit möjlig även utan digitala verktyg. Samtidigt finns det anledning att tro att användningen av digitala verktyg spelade roll i det här fallet genom att det gjorde aktiviteten intressantare för eleverna. En annan effekt av att använda en sådan programvara är att den håller fokus på bedömning av vad gruppen kan snarare än vad enstaka individer kan, vilket i någon mån bryter mot rådande klassrumsnormer om nödvändigheten att alltid bedöma enskilda individer. För det tredje visar berättelsen på att tekniken inte behöver vara komplicerad och att den kan fungera alldeles utmärkt. Det finns anledning att pröva digitala verktyg även för den som inte känner sig helt bekant och trygg i situationen. För att få verklig effekt av ett sådant arbetssätt som beskrivs i vinjetten så måste det genomsyra undervisningen och inte bara vara en tillfällig variation. Det är viktigt att aktiviteten bygger på en djupare idé om hur formativ bedömning kan vara ett användbart perspektiv på undervisning, och att bli medveten om att det digitala verktyget inte är någon lösning i sig utan att det bara öppnar nya 1 (8)
2 möjligheter, vilket inte är så bara, för en genomtänkt pedagogik. Då kommer också de verkliga utmaningarna i arbetssättet att visa sig. Det kan handla om lärarens tid för förberedelse, svårigheter att hinna med allt som ska tas upp innan skolårets slut och utmaningen att ställa frågor som verkligen ger möjligheter till utveckling av klassrumsdialogen samt ger bra underlag för en formativ klassrumspraktik. Vi återkommer till de här spåren i texten för att ge ett underlag för vidare reflektioner kring hur den formativa klassrumspraktiken kan utvecklas, dvs. undervisning som i hög grad utformas utifrån vikten av att ta reda på var eleverna faktiskt befinner sig i sitt lärande. Digitala verktyg kan spela olika roller när det gäller pedagogisk bedömning i klassrummet i vid mening, från prov som ska utvärdera vad eleverna lärt sig under lång tid till diagnoser som kan hjälpa läraren att se vad varje elev behöver utveckla till den informella bedömning som kan ge underlag för lärarens snabba beslut i klassrummet. Det finns mycket som går att göra utan digitala verktyg, men med hjälp av digitala verktyg kan aktiviteterna kanske göras intressantare för eleverna. Det finns också bedömningsprocesser som underlättas, där till exempel lärarens arbetsinsats och tidsåtgången för eleverna kan minskas. Det går också att se framför sig möjligheter som är helt unika. Digitala verktyg har öppnat helt nya vägar som vi inte haft möjlighet att använda tidigare. Syftet med den här texten är att både bidra med några viktiga utgångspunkter för att kunna diskutera bedömning med och utan digitala verktyg i matematikklassrummet och att ge exempel på möjligheter i samband med bedömning. Allmänt om bedömning Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning, kan uppfattas väldigt olika, och många gånger definieras den inte alls av dem som pratar om bedömning i skolan. En användbar definition av begreppet är att pedagogisk bedömning handlar om att skaffa belägg för att fatta beslut. Ett bra underlag behövs för de stora och avgörande besluten dit bland annat betygsättning måste räknas. Ett bra underlag behövs även för lärarens dagliga beslut i klassrummet, som till exempel kan handla om att bestämma hur nästa lektion ska se ut. I undervisningssituationer måste lärare ofta fatta beslut om vad som ska göras nästa sekund och det är angeläget att sådana beslut grundas på något vi faktiskt tagit reda på. I en relativt färsk EU-rapport om användning av IKT vid bedömning av förmågor i matematik målas många möjligheter upp (Redecker, 2013). Som positiva exempel nämns frågelekar ( quizzes ), spel och pedagogiska programvaror som ger omedelbar feedback till elever, möjliggör för eleverna att gå vidare i sin egen takt med uppgifter där svårighetsgraden är anpassad till individen och ger ledtrådar som syftar till att utveckla adekvata lösningsstrategier. Redecker beskriver också problem i samband med IKT och bedömning. Bra spel, frågelekar och online-verktyg som uppmuntrar till undersökande matematik är utspridda på internet och svåra att hitta. De är ofta isolerade och begränsade, samt dåligt anpassade till att stödja kursplaner och undervisning. Enligt denna rapport används datormiljöer som stöder en allsidig och individanpassad bedömning av matematisk kompetens mer sällan i Europa än i USA. 2 (8)
3 Möjligheterna med digitala verktyg i samband med bedömning har lyfts fram under ganska lång tid, men det har också varit slående att dessa möjligheter varit svåra att realisera. När det gäller IKT och formell bedömning, till exempel i samband med nationella prov har möjligheterna som mediet erbjuder alltför sällan kunnat återfinnas i de verkliga bedömningssituationer som utvecklats (Skolverket, 2010). Den kanske viktigaste utgångspunkten för utformning av bedömningssituationer är vilket syfte som bedömningen har. Bedömningar delas ofta in i summativa och formativa, men ofta utan att begreppen egentligen definieras. I allmänhet kopplas summativa till prov i slutet av ett kapitel i boken, eller till nationella prov och liknande. Formativa kopplas till den bedömning som sker i stunden och ibland även till diagnoser och andra bedömningar som inte har direkt med exempelvis betygsättning att göra. Att bedöma individer och/eller grupper Den inledande fiktiva men verklighetsbaserade historien lyfter fram en viktig och intressant aspekt av bedömning, en aspekt som blir extra tydlig i samband med nya möjligheter att göra bedömningar genom till exempel datorbaserade responssystem. Responssystemet som läraren använder innebär i det här fallet att ingen får någon information om vem som svarat vad. Det digitala verktyget erbjuder möjligheter att enkelt skriva in frågor, att låta eleverna svara genom att välja ett svarsalternativ på sin dator eller datorplatta, och att synliggöra gruppens resultat i form av andel korrekta svar. I filmen från denna del används ett sådant responssystem i två av de klassrum som filmas. Fokus har på senare tid alltmer legat på återkommande bedömning och dokumentation av vad enskilda elever kan och inte kan, för att utvärdera måluppfyllelse på en relativt detaljerad nivå. Syftet med en sådan individbedömning är kanske att kunna hjälpa eleven med just det som hon eller han behöver. Det är kanske mer angeläget än någonsin att lyfta fram möjligheterna och fördelarna med att bedöma vad klassen eller undervisningsgruppen har uppnått och vad de behöver. Det är inte alltid nödvändigt att bedöma individer, utan det kan ofta räcka med att veta var gruppen står för att som lärare avgöra hur man kan välja att gå vidare med att erbjuda möjligheter att lära. I själva verket är det så att en avsevärd del av undervisningen sker med hela elevgruppen, och att det därför kan vara extra meningsfullt att fokusera på gruppens resultat och var de befinner sig. Detta kan möjligen sägas bryta mot vissa rådande normer, men är därmed desto viktigare att reflektera över. Genom att växla mellan bedömning med fokus på individen och bedömning med fokus på gruppen, kan dels lärarens bedömningsarbete bli mer tidseffektivt och dels kan gruppens potential komma till sin rätt. Formativ bedömning eller formativ klassrumspraktik Dylan Wiliam är en brittisk forskare som haft stor del i den utveckling av både teori och praktik kring formativ bedömning som exploderat de senaste åren. Han menar att: En bedömning har en formativ funktion om belägg för elevers kunnande synliggörs, tolkas och används, av lärare, elever och deras klasskamrater, för att fatta beslut om nästa steg i 3 (8)
4 undervisningen som mest sannolikt blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha tagit om beläggen saknades. (Wiliam, 2011; se även Wiliam, 2013). Den formativa bedömning som sker så gott som ständigt i klassrummet tycks ha stor betydelse för lärandet. Det finns mycket som tyder på att fokus på användning av daglig formativ bedömning till och med är ett av de mest kraftfulla sätten att förbättra lärande i klassrummet. I mycket som skrivs om formativ bedömning kan man undra vad som egentligen motiverar att detta överhuvudtaget går under benämningen bedömning. Det tycks mycket riktigt handla om undervisning, och terminologin kan därför vara missvisande. Det är inte minst uppenbart i de fem nyckelstrategier för formativ bedömning som också Dylan Wiliam har talat sig varm för. Fem nyckelstrategier för formativ bedömning 1. Mål för lärande och kriterier för framgång klargörs och delas. 2. Läraren skapar effektiva klassrumsdiskussioner och andra lärandesituationer som också ger belägg för elevernas kunnande. 3. Eleverna får en effektiv återkoppling som för dem framåt i sitt lärande. 4. Eleverna aktiveras som resurser för varandra i lärandet. 5. Eleverna aktiveras som ägare av sitt eget lärande. Det finns ett ganska omfattande forskningsstöd för att satsningar på dessa nyckelstrategier kan ge goda effekter på elevernas lärande i matematik. I ett aktuellt svenskt forskningsprojekt har till exempel lärare som använt sig av formativ bedömning i sin undervisning, med utgångspunkt i nyckelstrategier, åstadkommit en påtaglig effekt när det gäller vad eleverna vet och kan göra i matematik (Andersson, Vingsle & Palm, 2013). En uppenbar risk med att ensidigt fokusera enskilda strategier och enskilda aktiviteter, som i sig kan vara intressanta och nyttiga, är att helheten går förlorad. Det är angeläget att påpeka att nyckelstrategierna inte fungerar så bra utan den sammanhållande kraften som finns i den fundamentala undervisningsidé som de bygger på: Belägg för lärande (eller brist på lärande) används för att justera undervisningen så att elevernas behov kan mötas på ett bättre sätt med andra ord anpassas undervisningen till elevernas behov. (Wiliam, 2011, förf översättning) Utan detta kitt är framgången för enskilda aktiviteter och insatser, med eller utan digitala verktyg, troligen mycket begränsad. Med tanke på att det i hög grad handlar om en fundamental undervisningsidé som utgår från bedömning, så kan formativ klassrumspraktik vara en bättre term än formativ bedömning. Lärare ägnar sig åt formativ bedömning vare sig de vill eller inte, både omedvetet och medvetet. Det nya och intressanta är att forskning har visat att de aspekter av undervisning som kan beskrivas som ofta förekommande formativ bedömning har en potential att göra stor skillnad för undervisningens effektivitet. Genom att notera och uppmärksamma hur vi själva gör, genom att jämföra med kollegor och inspireras av forskning och utveckling på området så kan vi alltså utveckla metoder och verksamheter med utgångspunkt i formativ 4 (8)
5 bedömning för att åstadkomma bättre möjligheter för eleverna att lära sig. Det handlar om att utveckla undervisning som utgår från att vi faktiskt tar reda på vad elever uppfattar och förstår. I en relativt ny forskningsstudie undersökte några forskare vilka faktorer som påverkade lärares implementering av formativ bedömning som stöds av digitala responssystem (Lee, Feldman, & Beatty, 2012). Studien handlar om lärares användning av ett responssystem för klassrummet som i första hand gör det möjligt att samla in elevers svar på flervals- eller kortsvarsfrågor. Ett användningsområde är förstås att göra en snabb koll om eleverna kommer ihåg vad de lärt sig vid tidigare lektioner, som ett prov på vad de borde kunna. De kan också komma till bättre nytta i utvecklingen av en pedagogik som bygger på formativ bedömning. Den variant som används i artikeln kallas TEFA, Teacher Enhanced Formative Assessment (Beatty & Gerace, 2009), och baseras på fyra principer: frågedriven undervisning, dialog, formativ bedömning och kommunikation på metanivå. Frågedriven undervisning betyder bland annat att läraren ska ställa begreppsliga frågor inom elevernas närmaste utvecklingszon och ge tillräckligt stöd för att hjälpa eleverna att lära sig av processen när de arbetar sig fram till ett svar. I TEFA engagerar sig elever och lärare i en dialog där läraren håller koll på klassdiskussionen och lyfter fram olika synsätt istället för att bara förmedla det korrekta svaret. Formativ bedömning blir aktuell när läraren använder den information som responssystemet ger, t.ex. i form av stapeldiagram över antalet elever som valt olika svarsalternativ, för att hjälpa eleverna att blir mer engagerade och motiverade och för att göra eleverna medvetna om vad de behöver jobba vidare med. Genom att läraren kommunicerar på en metanivå, och därmed ger eleverna bättre möjligheter att veta varför de gör det de gör, kan eleverna få hjälp att delta på ett medvetet och effektivt sätt. I denna undervisningsmodell spelar responssystemet en viktig stödjande roll (Lee m fl., 2012). När läraren presenterar en fråga så diskuterar eleverna den med sina klasskamrater eller tänker på den individuellt, och svarar sedan genom att använda responssystemet. Det finns olika responssystem, med möjlighet för eleverna att använda bärbara datorer, datorplattor eller särskilda handenheter, klickers. Det finns även så kallade plickers som inte kräver att alla har en enhet. Läs mer om detta i texten Digitala responssystem. Systemet genererar ett stapeldiagram över hur eleverna svarat som hela klassen kan se med hjälp av datorprojektorn, precis som i filmen i denna del. Därefter följer en diskussion i helklass som avslutas med att läraren presenterar någon form av slutsats. Sedan upprepas proceduren med nya frågor. Lärare använder det de får veta via responssystemet i en formativ bedömningsprocess genom att anpassa sin undervisning i realtid och även genom att förändra den för framtida bruk. Användning av digitala responssystem i formativ klassrumspraktik Digitala verktyg kan användas på många olika sätt vid pedagogisk bedömning, ibland för att variera undervisningen och därmed göra den intressantare och ibland för att skapa nya möjligheter som knappast erbjuds utan digitala verktyg. När läraren vill göra bedömningar som ska användas för att veta vad eleverna vet och kan göra i matematik, till exempel för att 5 (8)
6 skaffa sig underlag för betygsättning, så kan digitala verktyg användas på en rad olika sätt. Elever kan dokumentera sitt arbete med hjälp av kameran i datorplattan eller datorn och lägga upp bilderna i egna mappar som läraren kan ta del av, jämför med aktiviteten i Del 2. I den dagliga formativa klassrumspraktiken kan elever lättare visa sina skriftliga lösningar till matematikproblem för hela klassen genom att klassrummet är utrustat med en dokumentkamera och en projektor. Det gör det enklare för lärare och elever att ta del av vad eleverna gjort och kan frigöra tid att diskutera kvaliteter i elevernas lösningar. Elever kan enkelt skriva ner vad de lärt sig under lektionen på virtuella post-it lappar som sedan skickas till en gemensam anslagstavla. Läraren får snabbt en överblick över vad eleverna har uppfattat och kan använda det i sin planering av nästa lektion. Ett exempel på användning av en sådan anslagstavla finns i filmen i denna del i modulen. Vi har också redan gett flera exempel på att frågor och svar i klassrummet kan utformas som flervalsfrågor, där alla elever svarar samtidigt och läraren därigenom får möjlighet att se hur gruppen som helhet svarat, utan fokus på enskilda individers svar. Frågor som ställs med responssystem kan ha olika syften: Snabbkoll är alla med? Frågan ska vara högst relevant i förhållande till det aktuella matematikinnehållet. Bedömning av förkunskaper, färdigheter och begreppsbildning. Förbered ett batteri av frågor som eleverna bör tycka är relativt enkla att svara på. Var uppmärksam på om det är enstaka elever som frekvent svarar fel. Vanliga fel, undvika missförstånd. Det finns många kända och vanliga missuppfattningar i matematik, t.ex. det blir alltid större när man multiplicerar. Genom att välja svarsalternativ klokt kan dessa vanliga tankefel bli synliga. Provocerande för att skapa diskussion. Frågorna bör vara konstruerade så att det kan bli stor spridning i svarsfrekvenserna. Medvetandegöra olika synsätt. Öppna frågor kan ha flera korrekta svar, det beror på. Vänj eleverna vid att det inte alltid är bara ett svar som är korrekt. Skapa trygghet. Låter eleverna få erfarenhet av att fler tänker som jag även om det är fel. Frågor eller påståenden kan formuleras utifrån olika principer eller grunder: Ja eller nej, rätt eller fel. Fråga eller påstående som inte nödvändigtvis måste ha det ena alternativet som det korrekta svaret. Det kan även innebära att det är möjligt att svara det ena eller andra beroende på. Det är då den påföljande argumentationen som är viktigast. Flervalsfrågor. En fråga och fyra till sex svarsalternativ. Oftast är ett alternativ det korrekta, men ställ ibland frågor som kan ha två eller fler korrekta svar. Diskutera vilka svarsalternativ som kan uteslutas. 6 (8)
7 Öppna frågor. Kan till viss del jämställas med flervalsfrågor med flera korrekta alternativ. Så fort svarsalternativ ges blir frågan i någon mening genast mindre öppen. Ett alternativ kan då vara att ge svarsalternativ inom olika intervall. Faktafrågor. Kanske inte så mycket att diskutera, utan så här är det. Förklaringar kan däremot behövas. Begreppsmässiga frågor. Ett vidare innehåll än i de rena faktafrågorna. T.ex. vad innebär area istället för hur stor area har rektangeln? Känslomässiga frågor. Kan ta upp hur eleverna känner inför ett nytt område, efter en genomgång, arbetet i en ny grupp etc. Organisatoriska frågor. Undersökning av hur eleverna önskar den fortsatta undervisningen. Jobb i par eller enskilt? Mer i boken eller fler gruppuppgifter? Gemensam genomgång i början av lektionen eller tid att först på egen hand titta igenom föregående lektions arbete? För att få så stor utdelning som möjligt med detta arbetssätt måste frågan vara genomtänkt och ändamålsenlig och dessutom måste svarsalternativen vara väl valda. I fallet då ett svar är det korrekta bör övriga alternativ väljas så att de, åtminstone i någon mån, baseras på kända missuppfattningar. Även om klasser är olika, är det till hjälp att kunna välja bland frågor som tidigare gett stor respektive liten spridning mellan svarsalternativen. Det är därför klokt att spara frågor, svarsalternativ och svarsfrekvenser. Sen är det syftet som styr vilka frågor man återanvänder. En fråga med stor spridning väljs om syftet är att få igång diskussion men en fråga med liten spridning väljs om frågan i första hand är tänkt som en igångsättare, uppvärmare eller snabbkoll på något som alla borde kunna. Avslutande kommentar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att tekniska problem visserligen kan vara en utmaning för lärare som vill använda digitala verktyg, men att de stora utmaningarna möter den som kommer över de praktiska, tekniska hindren. Det krävs en aktiv pedagogik och ett medvetet förhållningssätt för att både digitala verktyg och formativ bedömning ska kunna ge de positiva effekter på elevernas lärande som de har potential för. Lärare som vill utveckla möjligheter med frågor och svar i hela klassen med hjälp av digitala responssystem behöver till exempel lära sig att ställa riktigt bra frågor, sådana som faktiskt kan ge underlag för slutsatser om vad eleverna förstått och samtidigt skapa förutsättningar för en formativ klassrumspraktik. Läraren kommer troligen också att behöva förändra sin syn på både sin egen och elevernas tidsanvändning och vad som är viktigast att prioritera. Referenser Andersson, C., Vingsle, C., & Palm, T. (2013). The impact of a teacher professional program in formative assessment on teachers' practice. Paper presented at the Conference of European Research in Mathematics Education (CERME 8), Turkiet. 7 (8)
8 Beatty, I. D., & Gerace, W. J. (2009). Technology-enhanced formative assessment: A research-based pedagogy for teaching science with classroom response technology. Journal of Science Education and Technology, 18, Lee, H., Feldman, A., & Beatty, I. D. (2012). Factors that affect science and mathematics teachers' initial implementation of Technology-Enhanced Formative Assessment using a classroom response system. Journal of Science Education and Technology, 21, Redecker, C. (2013). The use of ICT for the assessment of key competeces. Sevilla: European Commission Joint Research Centre Institute for Prospective Technological Studies. Skolverket. (2010). Adaptiva och andra datorbaserade prov - En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Wiliam, D. (2011). Embedded formative assessment. Bloomington, IN: Solution Tree Press. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 8 (8)
Formativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merMatematikundervisning med digitala verktyg I, åk 1-3
Matematikundervisning med digitala verktyg I, åk 1-3 Syftet med denna modul är att du ska inspireras till att använda digitala verktyg i din egen matematikundervisning, utmanas till reflektion över dina
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merDen formativa bedömningens dubbla fokus
Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,
Läs merNOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
Läs merVisible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande
Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merVerktygsbanken. Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning. Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet
Verktygsbanken Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet Grundskola åk 7-9 Del: 1-8 Verktygsbanken Maria Larsson, Mälardalens
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merPia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning
Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential
Läs merEfter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik
Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel
Läs merRådgivning, Kom igång och Fortbildning ingår alltid vid test och användning av våra digitala läromedel.
Rådgivning, Kom igång och Fortbildning ingår alltid vid test och användning av våra digitala läromedel. Så jobbar du med NOKflex i tre steg är ett digitalt läromedel som ger läraren stöd att undervisa
Läs merAtt utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal - implementering av Talk Moves i en svensk kontext Lisa Dimming, Marita Lundström, Margareta Engvall & Karin Forslund Frykedal
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merPROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN
PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-05-21 Inbjudan: Nyckelstrategier: Skapa aktiviteter som synliggör lärandet, Att ge feedback som utvecklar lärandet. Anders Ullberg visar oss IT-baserade pedagogiska
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merDiskussionsfrågor till Att sätta betyg
Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.
Läs merAtt arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa
Läs merForsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm
Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten Torulf Palm Umeå universitet Bakgrund och nuvarande forskning Bakgrund Ämneslärare (7-Gy) Ansvarig för nationella kursprov Forskning Undervisning (bla FB i nya
Läs mer1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess
1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik SUA= Språkutvecklande arbetssätt IDAG Den
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merIntroduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1
Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Lärare åk 7-9 och Gy i matematik, 4,5 högskolepoäng Lärare: Bengt Andersson, Eva Taflin Introduktion: 19 November -13 VFU1 koppling till tidigare
Läs merBedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning
Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk
Läs mer2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.
Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med
Läs merVi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merUppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik
Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens
Läs merVad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs mer3. Nyanserad och framåtriktad respons
3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs merVT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Läs merFritidshemsnätverk 24/11-16
Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus
Läs merFigur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Känsla för problem Lovisa Sumpter När vi arbetar med matematik är det många faktorer som påverkar det vi gör. Det är inte bara våra kunskaper i ämnet som
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merFormativ bedömning på fritids
Formativ bedömning på fritids På fritids bedömer vi inte barn Är det sant? Känner ni igen påståendet? Fritidshemmets bedömningsuppdrag har av tradition fokuserat på verksamhetens förmåga till måluppfyllelse
Läs merKunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning
Kunskap och lärande 2017 - Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merMatematik och det nya medialandskapet
Matematik och det nya medialandskapet Per Jönsson, Malmö Högskola Thomas Lingefjärd, Göteborgs Universitet 27 januari 2010 Översikt Föränderligt medialandskap Lärande med nya medier Teknologi och programvara
Läs merHandledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
Läs merProvloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Läs merBedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merRiktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 7,5 hp VFU inom ramen för 37,5 hp Kurs: Matematik för grundlärare åk 4-6 Kursplan: MA3006 VT2017
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs mer07-03-09 TORULF PALM 1
07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merLärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet. En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp
Lärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp Del 3a Fokus på matematikens begrepp Lektionsaktivitet I lektionsaktiviteten med fokus på matematikens
Läs merVälkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre
Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merLärarhandledning del 2a Högstadiet och gymnasiet. Dela och jämför lösningar
Lärarhandledning del 2a Högstadiet och gymnasiet Dela och jämför lösningar Del 2a Dela och jämför lösningar Skicka in en lösning Till varje övning i NOKflex kan eleverna fotografera eller skriva en egen
Läs merStudent Personnummer
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merJörgen From, Umeå universitet
Jörgen From, Umeå universitet FJÄRRUNDERVISNING = PEDAGOGISK UTVECKLING! Jörgen From Pedagogiska institutionen I KORTA DRAG Fjärrundervisning: Innebär pedagogisk utveckling Innebär skolutveckling Är en
Läs merBedömning för undervisning och lärande
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 1: Bedömning för undervisning och lärande Bedömning för undervisning och lärande Mikael Holmquist, Göteborgs universitet och Astrid Pettersson,
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016 Självvärdering av hur arbetslaget utifrån läroplanen skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
Läs merHÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips
HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merLokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merDigitalisering i skolan
Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merLära matematik med datorn
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan Matematik för den digitala generationen Malmö högskola, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet och NCM 3 gymnasieskolor och 2 grundskolor i Lunds kommun Matematik
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merBasgrupper Text: Urban Hansson
Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken
Läs merVerksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan
Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger
Läs merBedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merFörbättra din studieteknik med Matematik 5000! 12 praktiska tips!
Förbättra din studieteknik med Matematik 5000! 12 praktiska tips! ik Hej! Det är jag som är Daniel Nilsson. Jag är utbildad matematik- och historielärare och även speciallärare med inriktning mot matematik.
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merDen här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.
Problemlösning Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Denna modul riktar sig till dig som arbetar i årskurserna 1-3 och handlar om hur du kan utveckla din undervisning
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs mer1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess
1. Kunskapande för framtiden - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess BFL = Bedömning för lärande IKT = Informations- och kommunikationsteknik IDAG Den enskilt viktigaste faktorn för
Läs merRÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter
RÄKNA MED VÄSTERÅS Räkna med Västerås är ett långsiktigt och storskaligt forskningsbaserat projekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merTjänster. Teamets kompetens (5 personer)
Tjänster - Vi erbjuder IT-verktyget LoopMe som stöd och utveckling vid olika lärprocesser - Vi hjälper organisationer i deras systematiska kvalitetsarbete för att uppnå ständiga förbättringar - Vi driver
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merMatematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna
Mikaela Thorén Motivation för matematik Författaren ger här en bild av vilka faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära matematik. Artikeln bygger på författarens examensarbete som belönades
Läs mer