Projektbeskrivning Kulturunderstödd rehabilitering - en väg tillbaka till hälsa och arbete?
|
|
- Alexandra Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Kulturunderstödd rehabilitering - en väg tillbaka till hälsa och arbete?
2 Projektplan Kulturunderstödd rehabilitering (KUR) Introduktion Detta projekt handlar om kulturaktiviteter som insats för att främja hälsa och livskvalitet, minska sjukskrivning samt stödja återgång till arbete för personer som är sjukskrivna på grund av lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad smärta. Den teoretiska referensramen är salutogen. Det salutogena perspektivet fokuserar på individens resurser för hälsa, hens förmågor och möjligheter istället för problem, svårigheter och sjukdom (Antonovsky, Cederblad, Elfstadius, & Lundh, 1991). Interventionen som kommer att undersökas, Kulturunderstödd rehabilitering (KUR), innebär att delta i kulturaktiviteter i grupp tillsammans med personer i sjukskrivning med liknande sjukdomsproblematik. Bakgrund Lättare till medelsvår psykisk ohälsa och ospecificerad smärta står för 70 % av sjukskrivningskostnaderna (Aronsson & Lundberg, 2015). Trots riktade insatser i hälso- och sjukvården, med evidensbaserade behandlingsmetoder, ökar sjukskrivningarna för dessa diagnosgrupper. Störst är ökningen för kvinnor och för personer med psykisk ohälsa (ISF, 2014). Sjukskrivning är en vanlig åtgärd för att hantera ohälsa men har begränsat vetenskapligt stöd. Sjukskrivning kan påverka individens hälsotillstånd både positivt och negativt men kan också ha ingen eller marginell påverkan (SBU, 2003). Studier visar att aktiva insatser under sjukskrivningen upplevs som konstruktiva och bidrar till ökad återhämtningsförmåga och ökat välbefinnande (Holmgren & Dahlin Ivanoff, 2004; Jansson, Perseius, Gunnarsson, & Björklund, 2014; Mettävainio & Ahlgren, 2004). Kulturaktiviteter har sedan urminnes tider följt människan. I alla tider och kulturer har människor använt bland annat musik i helande och hälsofrämjande syfte (MacDonald, Kreutz, & Mitchell, 2012). Under de senaste decennierna har ökad uppmärksamhet riktats mot kulturens positiva inverkan på hälsan. Bland annat Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande, Hälsa på lika villkor, slår fast att
3 kultur främjar hälsa (Strandell, Grundberg, & Milver, 2001). Kulturaktiviteter som behandlingsmetod inom sjukvården har prövats både nationellt och internationellt och kan ses som en komplementär metod inom sjukvården (Ahmadi, 2008; Bojner Horwitz, 2011; Clift, Argyle, & Bolton, 2005; Duberg, Hagberg, Sunvisson, & Moller, 2013; Heenan, 2006; Horghagen, Fostvedt, & Alsaker, 2014; Howells & Zelnik, 2009; Janlert & Littbrand, 2011; Landsting, 2015; Lawson, Reynolds, Bryant, & Wilson, 2014; Lipe et al., 2012; Lloyd, Wong, & Petchkovsky, 2007; Mische Lawson et al., 2012; Philipsson, Duberg, Moller, & Hagberg, 2013; Stickley & Duncan, 2007; Stigmar, Åström, Sarbast, & Petersson, 2016). Kulturunderstödd rehabilitering i Jönköpings län En pilotstudie med kulturunderstödd rehabilitering under namnet Kultur på recept genomfördes under perioden i Jönköpings län. Målgruppen var personer i sjukskrivning för lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad smärta. Deltagarna rekryterades från vårdenheter (vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning) i Region Jönköpings län. Upplägg och innehåll av kulturunderstödd rehabilitering i Jönköpings län Aktualisering till kulturunderstödd rehabilitering (KUR) inleds vid patientens rehabiliteringsplanering där KUR erbjuds som rehabiliterande insats. Då patienten är intresserad av erbjudandet skrivs en remiss av någon i teamet runt patienten, exempelvis läkare eller rehabiliteringskoordinator. Patienten bjuds därefter in till informationsträff om upplägg och innehåll av KUR. Efter informationstillfället väljer patienten om de vill delta i KUR eller inte. Rehabplanering Remiss KUR Informationsträff Kulturunderstödd rehabilitering 10 v Återträff Kulturkort KUR genomförs i sluten grupp med fem till nio deltagare. Gruppen träffas två tillfällen i veckan under tio veckor. Varje tillfälle varar två och en halv timme. De totalt 20 träffarna är fördelade på ca fem olika platser under KUR- perioden. Tiden för träffarna är , förutom vid teater/konsert som kan vara på kvällstid. Aktiviteterna kombineras med en 30 minuter lång fikastund då det
4 samtalas om upplevelsen av den aktuella kulturaktiviteten. Vid varje aktivitet har deltagaren möjlighet att avstå från att vara aktiv i enskilda övningar som de känner att de inte kan eller vill vara med på, vilket respekteras av kulturaktören. Fördjupad information om genomförande och centrala aktörer i interventionen KUR, se bilaga 1. Sex-månaders uppföljningen av pilotstudien , som besvarades av 47 av 70 deltagare, visade en signifikant förbättrad självskattad hälsa och signifikant minskade symtom av ångest, depression och stress hos deltagarna. Uppföljningen visar också att sjukskrivningen signifikant minskat och återgång i arbete signifikant ökat sex månader efter avslut i KUR (Jansson, 2016). Hela rapporten når du här eller på under rubriken kulturunderstödd rehabilitering. Eftersom det saknandes kontrollgrupp i pilotstudien går det inte att uttala sig om reella effekter av själva interventionen trots de signifikanta resultaten. Verksamheten kulturunderstödd rehabilitering kommer därför att från och med 2017 ingå i ett avhandlingsarbete där kontrollgrupp ingår i forskningsdesignen. Planerad forskningsstudie Syfte Undersöka kulturunderstödd rehabiliterings (KUR) påverkan på personer i sjukskrivning för lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad smärta, avseende självskattad hälsa, sjukskrivning och återgång till arbete. Forskningsfråga Hur påverkar KUR deltagarnas självskattade hälsa, sjukskrivning och arbetsövergång över tid? Hur ser remittenterna på KUR? Är KUR en hälsoekonomisk rehabiliteringsinsats?
5 Design I studien kommer både kvalitativ och kvantitativ metod att användas. De kvalitativa studierna kommer undersöka deltagares respektive remittenters syn på KUR. Metod för datainsamling kommer att vara fokusgrupp och enskilda intervjuer. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med kontrollgrupp och består av före och eftermätningar. Data samlas in genom enkäter och registerdata. Enkäten besvaras av deltagarna, både i interventions- och kontrollgruppen, vid totalt tre tillfällen; vid baslinjemätning, efter sex- och tolv månader. I registerstudien inhämtas utfallsmått på sjukskrivning in från Försäkringskassan vid baslinjen, efter 6, 12, 18 och 24 månader för deltagare i interventions- respektive kontrollgruppen. Inkluderingskriterier för forskningsdeltagarna Forskningsdeltagarna är personer år som är sjukskrivna på grund av mild till måttlig psykisk ohälsa och/eller ospecificerad smärta. Diagnoser som ingår är; depression F31-F39, ångest F40-42 och stressrelaterade sjukdomar F43-F48, kroniskt somatoformt smärtsyndrom F45.4, smärta utan känd orsak R52.2C och generaliserad smärta R52.9. Exklusionskriterier är svår psykisk ohälsa, pågående missbruk eller suicidrisk. Metod Med utgångspunkt utifrån resultatet i pilotstudien (Jansson, 2016) har en poweranalys genomförts på fem, för studien, centrala mått; oro/ångest, depression, självskattad arbetsförmåga, arbetsåtergång och sjukskrivning. Den visar att vid en signifikansnivå på p <0.05, uppnås en power för samtliga mått på 90 % som lägst om 200 deltagare ingår i interventionsgruppen respektive kontrollgruppen. Även om studiepopulationen skulle stanna vid 150 deltagare per grupp uppnås en power på minst 80 procent för de inkluderande måtten. Detta beräknat för t-test och chi2- test för grupperna KUR mot kontrollgrupp.
6 Plats för datainsamling: Datainsamling görs på vårdenheter (vårdcentral eller psykiatrisk öppenmottagning) i Region Jönköpings län och vårdenheter i tre till fem samverkande regioner/landsting i Sverige. Deltagare till interventionsgruppen (deltagare i KUR) rekryteras från vårdenheter i Region Jönköpings län (totalt 45 vårdcentraler och 8 psykiatriska öppenvårdsmottagningar). För att öka förutsättningen att rekrytera tillräckligt många deltagare till kontrollgruppen har ett antal regioner och landsting tillfrågats att delta i rekryteringen av deltagare till denna. De tillfrågade regionerna/landstingen är; Landstinget i Uppsala län (klart), Region Östergötland (ej klart), Västra Götalandsregionen (ej klart), Landstinget i Kalmar län (ej klart) och Landstinget Blekinge (ej klart). Processbild av rekrytering till interventionsgruppen (KUR) och kontrollgruppen se bilaga 2. Rekrytering av forskningsdeltagare Interventionsgrupp Rekrytering av deltagare till interventionsgruppen (de som deltar i KUR) görs endast i Region Jönköpings län. I Jönköpings län finns KUR sedan 2014 som rehabiliteringsinsats för patienter i sjukskrivning på grund av mild till måttlig psykisk ohälsa och/eller ospecificerad smärta inom Region Jönköpings län. Beskrivning av KUR se bilaga 1. Aktualisering till KUR inleds vid patientens rehabiliteringsplanering på aktuell vårdenhet där KUR erbjuds som rehabiliterande insats. De patienter som erbjuds och vill delta i KUR bjuds innan start in till informationsmöte för att ta del av upplägg och innehåll. Alla patienter som då tackar ja till att delta i KUR tillfrågas av kulturkoordinatorn på informationsmötet om de även vill delta i en studie. De som samtycker kommer att ingå i interventionsgruppen. Kontrollgrupp Processen för rekrytering av forskningsdeltagare till kontrollgruppen ser annorlunda ut. Inkluderingskriterierna för deltagare i kontrollgruppen är desamma som för deltagarna i interventionsgruppen. De patienter som ingår i kontrollgruppen kan
7 däremot inte delta i någon form av kulturunderstödd rehabilitering men deltar i de rehabiliteringsinsatser som vanligen erbjuds på respektive vårdenhet. Om deltagare i kontrollgruppen under tiden för studien deltar i någon form av kulturunderstödd rehabilitering kommer det räknas som ett bortfall. Patienter som uppfyller studiens inkluderingskriterier ges av sin vårdkontakt kort information om studien vid patientens ordinarie besök på vårdenheten. Om patienten är intresserad av att veta mer om studien förmedlar patientens vårdkontakt kontaktuppgifter till forskaren. Forskaren skickar sedan information om studien tillsammans med förfrågan om deltagande samt baslinjeenkät till patienten. Instrument Enkäten innehåller bakgrundsfrågor och självskattningsinstrument. Bakgrundsfrågor Bakgrundsfrågorna består av demografiska frågor och frågor med inriktning på försörjning och aktivitet. Försörjnings- och aktivitetsfrågorna är utformade så att det ska vara möjligt att registrera och följa förändring över tid. Självskattningsinstrument: Arbetsförmåga: Två för studien relevanta frågor från Work Ability Index (WAI) är inkluderade i enkäten. Frågorna är inriktade mot arbetets krav och självskattning av sin nuvarande arbetsförmåga (Tuomi, Ilmarinen, Jahkola, Katajarinne, & Tulkki, 1998). Hälsorelaterad livskvalitet: EQ 5D är ett icke diagnosspecifikt frågeformulär som avser att skatta hälsorelaterad livskvalitet (Brooks & Group, 1996). Första delen av EQ 5D består av fem dimensioner; rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet. För vardera av de fem dimensionerna finns tre svarsalternativ, inga problem, vissa problem och stora problem. Skattningen ger en hälsoprofil och kan räknas om till ett index (EQ score). Den andra delen av EQ 5D består av en visuell analog skala från (EQ VAS) där 100 står för bästa tänkbara hälsotillstånd. Självskattad hälsa med EQ 5D har visat sig överensstämma väl med den faktiska hälsan (Brooks & Group, 1996). I en
8 systematisk översikt över livskvalitetsinstrument har EQ 5D visat god reliabilitet, validitet och förmåga att mäta förändring (Burström, Johannesson, & Diderichsen, 2001; Haywood, Garratt, & Fitzpatrick, 2005). Ångest och depressionssymtom: Ångest och depression skattas med HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) som består av 14 frågor fördelade på två delskalor (Zigmond & Snaith, 1983). Den ena delskalan med sju frågor mäter ångest och den andra, också med sju frågor, mäter depression. Värdet på vardera delskalan kan variera från Ju högre grad av ångest eller depression desto högre värde. HADS är ett välbekant och ofta förekommande instrument. Det har testats i flera olika sammanhang och i svensk kontext (Bjelland, Dahl, Haug, & Neckelmann, 2002; Saboonchi, Wennman-Larsen, Alexanderson, & Petersson, 2013). HADS har visat tillfredställande reliabilitet i flera studier och uppvisat en stabil två-faktors struktur som stödjer de två delskalorna. Instrumentet har testats i primärvårdspopulationer och visat god förmåga att upptäcka psykiatrisk morbiditet (Andersson, 1993, Lisspers et al.,1997) Sömn och återhämtning Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsinstrument om sömn och sömnsvårigheter. I sin helhet består instrumentet av 13 frågor som besvaras på en femgradig skala från värdet 1 till värdet 6. Ett lågt värde indikerar problem med sömnen. Frågorna berör sömnkvalitet, uppvaknandebesvär, snarkbesvär och sömnighet/trötthet (Åkerstedt et al., 2002). I denna studie används de fyra frågor i instrumentet som är inriktade mot sömnkvalitet vilka bildar ett självständigt index i frågeinstrumentet. Stress Upplevd stress skattas med SCI -93 (Stress and Crises Inventory) som är ett instrument som i sin helhet är grundat på både fysiologisk stressteori och psykologisk kristeori. SCI -93 mäter individens upplevelse av stressymptom och består av tre delskalor: vegetativa symtom (20 frågor) psykiska symtom (6 frågor) och muskulära symtom (9 frågor). Skattningen går från 0 (inga symtom) till 4 (hög grad av symtom). Den maximala skattningen för hela instrumentet är 140 (Nyström & Nyström, 1996). SCI-93 har tillämpats inom försäkringsmedicinsk kontext i
9 Sverige och har visat god test-retest reliabilitet (Krafft & Nyström, 2002; Nyström & Nyström, 1996). Tilltro till egen förmåga General Self Efficacy scale (GSE) är ett instrument som skattar en individs tilltro till den egna förmågan (Koskinen-Hagman, Schwarzer, & Jerusalem, 1999). Bandura har myntat begreppet self efficacy som åsyftar individens tilltro till den egna förmågan att utföra ett speciellt beteende i en speciell situation (Bandura, 1997). Instrumentet består av 10 påståenden som avser att mäta individens tro på den egna generella förmågan. Svarsalternativen går från 1 (tar helt avstånd) till 4 (instämmer helt). Instrumentet har uppvisat god validitet och reliabilitet. Känsla av sammanhang (KASAM) Instrument för att mäta känsla av sammanhang Sense Of Coherence scale (SOC), (Eriksson & Lindström, 2005) har utvecklats från begreppet känsla av sammanhang (KASAM) och dess tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet (Antonovsky et al., 1991). Originalversionen av SOC innehåller 29 frågor. Kortversionen av SOC innehåller endast 13 frågor men är enligt Antonovsky (Antonovsky et al., 1991) lika tillförlitlig som den längre versionen. Skattning görs på en 7-gradig skala. SOC används internationellt och till en rad olika målgrupper. I en litteraturöversikt beskrivs dess psykometriska egenskaper som goda med tillfredställande validitet och reliabilitet (Eriksson & Lindström, 2005). Registerdata En registerstudie kommer genomföras parallellt med enkätstudien. Utfallsmått på sjukskrivning levereras av Försäkringskassan. Personnummer på de deltagare som samtyckt till deltagande i registerstudien skickas till Försäkringskassan som levererar utfallsmått på sjukskrivning kopplat till diagnos. Utfallsmåtten; sjukskrivningsfall (per 6 månader) och sjukpenningdagar (medelvärde och medianvärde) inhämtas för baslinjemätning samt för 6, 12, 18 och 24 månaders uppföljning. Dataanalyser Data kommer att analyseras med deskriptiv och analytisk statistik för att utvärdera skillnader över tid avseende självskattad hälsa, sjukskrivning och arbetsåtergång.
10
11 Referenser Ahmadi, F. (2008). Kultur och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A., Cederblad, M., Elfstadius, M., & Lundh, L.-G. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Aronsson, G., & Lundberg, U. (2015). Interventioner för återgång i arbete vid sjukskrivning-en systematisk kunskapsöversikt av metaanlyser med inriktning på muskuloskeleterala och psykiska besvär. Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control: Macmillan. Bjelland, I., Dahl, A. A., Haug, T. T., & Neckelmann, D. (2002). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. J Psychosom Res, 52(2), Bojner Horwitz, E. (2011). Kultur för hälsans skull. Stockholm: Gothia. Brooks, R., & Group, E. (1996). EuroQol: the current state of play. Health Policy, 37(1), Burström, K., Johannesson, M., & Diderichsen, F. (2001). Swedish population health-related quality of life results using the EQ-5D. Quality of life Research, 10(7), Clift, S., Argyle, E., & Bolton, G. (2005). Art in the community for potentially vulnerable mental health groups. Health Education, 105(5), Duberg, A., Hagberg, L., Sunvisson, H., & Moller, M. (2013). Influencing self-rated health among adolescent girls with dance intervention: a randomized controlled trial. JAMA Pediatr, 167(1), doi: /jamapediatrics Eriksson, M., & Lindström, B. (2005). Validity of Antonovsky s sense of coherence scale: a systematic review. J Epidemiol Community Health, 59(6), Haywood, K., Garratt, A., & Fitzpatrick, R. (2005). Quality of life in older people: a structured review of generic self-assessed health instruments. Quality of life Research, 14(7), Heenan, D. (2006). Art as therapy: an effective way of promoting positive mental health? Disability & Society, 21(2), Holmgren, K., & Dahlin Ivanoff, S. (2004). Women on sickness absence--views of possibilities and obstacles for returning to work. A focus group study. Disabil Rehabil, 26(4), Horghagen, S., Fostvedt, B., & Alsaker, S. (2014). Craft activities in groups at meeting places: supporting mental health users' everyday occupations. SCAND J OCCUP THER, 21(2), doi: / Howells, V., & Zelnik, T. (2009). Making art: a qualitative study of personal and group transformation in a community arts studio. Psychiatr Rehabil J, 32(3), doi: / ISF, I. f. s. (2014). Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro. Stockholm: Inspektionen för socialförsäkringen ISF. Janlert, U., & Littbrand, A. H. (2011). Kultur på recept. Projektet Med mina händer. Jansson, I. (2016). Utvärdering av Kultur på recept i Region Jönköpings län. Jansson, I., Perseius, K.-I., Gunnarsson, A. B., & Björklund, A. (2014). Work and everyday activities: Experiences from two interventions addressing people with common mental disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(4), Koskinen-Hagman, M., Schwarzer, R., & Jerusalem, M. (1999). Swedish version of the general selfefficacy scale. Hämtad från socmed. gu. se/digitalassets/1364/ _generalself-afficacy-publicerad. pdf. Krafft, B., & Nyström, C. (2002). [High level of stress and immature defense make for a vicious circle in chronic pain. Patients with pain syndromes caught in unresolved crisis as a study shows]. Läkartidningen, 99(41), Landsting, S. l. (2015). Kultur på recept vid långvarig smärta Rapport från ett pilotprojekt. Lawson, J., Reynolds, F., Bryant, W., & Wilson, L. (2014). 'It's like having a day of freedom, a day off from being ill': exploring the experiences of people living with mental health problems who attend a community-based arts project, using interpretative phenomenological analysis. J Health Psychol, 19(6), doi: /
12 Lipe, A. W., Ward, K. C., Watson, A. T., Manley, K., Keen, R., Kelly, J., & Clemmer, J. (2012). The effects of an arts intervention program in a community mental health setting: A collaborative approach. The Arts in Psychotherapy, 39(1), Lloyd, C., Wong, S. R., & Petchkovsky, L. (2007). Art and recovery in mental health: A qualitative investigation. The British Journal of Occupational Therapy, 70(5), MacDonald, R., Kreutz, G., & Mitchell, L. (2012). What is music, health, and wellbeing and why is it important. Music, health and wellbeing, Mettävainio, B. I., & Ahlgren, C. (2004). Facilitating factors for work return in unemployed with disabilities: a qualitative study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 11(1), Mische Lawson, L., Glennon, C., Amos, M., Newberry, T., Pearce, J., Salzman, S., & Young, J. (2012). Patient perceptions of an art-making experience in an outpatient blood and marrow transplant clinic. Eur J Cancer Care (Engl), 21(3), doi: /j x Nyström, C., & Nyström, O. (1996). Skattad stress verifierar autonom dysfunktion. Läkartidningen, Philipsson, A., Duberg, A., Moller, M., & Hagberg, L. (2013). Cost-utility analysis of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. Cost Eff Resour Alloc, 11(1), 4. doi: / Saboonchi, F., Wennman-Larsen, A., Alexanderson, K., & Petersson, L. M. (2013). Examination of the construct validity of the Swedish version of Hospital Anxiety and Depression Scale in breast cancer patients. Qual Life Res, 22(10), doi: /s SBU, S. b. f. m. u. (2003). Sjukskrivning : orsaker, konsekvenser och praxis : en systematisk litteraturöversikt : november Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU. Stickley, T., & Duncan, K. (2007). Art in Mind: Implementation of a community arts initiative to promote mental health. Journal of Public Mental Health, 6(4), Stigmar, K., Åström, M., Sarbast, S., & Petersson, I. (2016). Kultur på recept 2.0: Skåne. Strandell, A., Grundberg, K., & Milver, A. (2001). Hälsa på lika villkor : en sammanfattning av Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande (SOU 2000:91). Göteborg: Gothia. Tuomi, K., Ilmarinen, J., Jahkola, A., Katajarinne, L., & Tulkki, A. (1998). Work Ability Index (WAI). Helsinki: Finnish Institute of Occupational Health. Zigmond, A. S., & Snaith, R. P. (1983). The hospital anxiety and depression scale. Acta psychiatrica scandinavica, 67(6), Åkerstedt, T., Knutsson, A., Westerholm, P., Theorell, T., Alfredsson, L., & Kecklund, G. (2002). Sleep disturbances, work stress and work hours: a cross-sectional study. Journal of psychosomatic research, 53(3),
Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering
Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Folkhälsosektionen Birgitta.ekeberg@rjl.se Inger Jansson Arbetsterapeut PhD Jönköping University Inger.jansson@ju.se
Kulturunderstödd rehabilitering (KUR)
Kulturunderstödd rehabilitering (KUR) Upplevelser Aktiviteter Eget skapande Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Paula Bergman Folkhälsovetare/doktorand Folkhälsa, Region Jönköpings län Kultur
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Kulturunderstödd Rehabilitering. Kultur på recept. Upplevelser Aktiviteter Eget skapande
Kultur på recept Upplevelser Aktiviteter Eget skapande Sjukskrivningsstatistik FK, Sverige september 2013 Ca 35% övriga sjukdomar Ca 40% Psykisk ohälsa Ca 25% smärta och sjukdomar i rörelseorganen Medikaliserande
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Dansmetoden. Med dansen som verktyg
Dansmetoden Med dansen som verktyg Det här är Dansmetoden Kroppen ska var en källa till glädje! Det är utgångspunkten för Dansmetoden, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
GHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Psykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
KSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
Utvärdering av Kultur på recept i Region Jönköpings län Maj 2016
Utvärdering av Kultur på recept i Region Jönköpings län Maj 2016 Hälsohögskolan i Jönköping har av sektion Folkhälsa, Region Jönköpings län fått i uppdrag att utvärdera projektet Kultur på recept. Uppdraget
Coachning som rehabiliteringsmetod
Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se
När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent
När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent ReDO Redesigning Daily Occupations Manualstyrd arbetsterapeutisk gruppintervention VAD HUR
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA 2 Antalet tonårstjejer som upplever nedstämdhet, oro och kroppsliga besvär växer. Därför vill Region Stockholm bjuda in till ett länsövergripande samarbete med
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
SvACBS årsmöte ACT vid sjukskrivning för psykisk ohälsa SAFARI-studien
SvACBS årsmöte 2017 ACT vid sjukskrivning för psykisk ohälsa SAFARI-studien Leg. psykolog, doktorand Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Forskning kring sjukskrivning Ganska
Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Resultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde EQ-5D [1] är ett instrument som består av två delar och mäter hälsorelaterad livskvalitet, oavsett sjukdomsbild. Instrumentet mäter det allmänna hälsotillståndet
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?
Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Återhämtning och Delat beslutsfattande
Återhämtning och Delat beslutsfattande Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatrisjuksköterska, klinisk lektor och tf enhetschef Utbildning, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad http://www.youtube.com/watch?v=e2ksblaohqo
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Forskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet
LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Kultur för hälsa och vård
Kultur för hälsa och vård Med utgångspunkt i ett hälsoperspektiv kan vi stärka det friska som finns hos alla, oberoende av ålder eller funktionsnedsättning. Kultur är ett verktyg för detta! Utvecklings
WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn
WorkUp från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting Birgitta Grahn 150924 Regional styrgrupp för REHSAM-forskningen Projektledningsgrupp Anja Nyberg Region Skåne Lena
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Kultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.
Resultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
SF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Internetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk
Mindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )
1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
SCL Symptoms Checklist
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Symptoms Checklist (SCL) [1] är ett instrument för symptomskattning som avser mäta hur en person ansett sig må psykiskt och fysiskt den senaste veckan.
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
Per Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Vårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: