University of Gothenburg 1 Introduktion Kursen i ÖNH T9. Loggbok

Transkript

1 University of Gothenburg 1 Kursen i ÖNH T9 Loggbok

2 University of Gothenburg 2 Välkommen till kursen i Öron-näs-hals-sjukdomar på termin 9 läkarprogrammet vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Kursen sträcker sig över 6,5 vecka och ges i samarbete med kursen i ögon. Introduktion Öron-näs-hals (ÖNH) eller Oto-rhino-laryngologi, huvud & halskirurgi som specialiteten egentligen heter har funnits som egen specialitet i Sverige i drygt 100 år. I början av 1900-talet och fram till antibiotikans intåg på 50-talet var infektioner i huvud-halsområdet som akut öroninflammation och halsfluss med komplikationer vanliga orsaker till svår sjukdom, invaliditet och död i alla åldrar i Sverige och så ser situationen fortfarande ut i många av världens utvecklingsländer. I Sverige och Europa utgör alltjämt dessa infektioner en stor del av patienterna som kräver specialistvård inom ÖNH tillsammans med blödningar, tumörer, frakturer, neurologiska tillstånd och hörselsjukdomar. Många av dessa patienter kommer först till primärvården där ca 20% av patienterna söker för symptom relaterade till ÖNH-specialiteten. En god kunskap om sjukdomar inom ÖNH-området, symptom, fynd, utredning, diagnos och behandling är viktigt för dig som framtida läkare var du än kommer att tjänstgöra men särskilt under allmänläkarplaceringen. För att kunna handlägga patienter med sjukdomstillstånd inom ÖNH krävs att du lär dig undersökningstekniken och de specifika instrument som används. Kursen i ÖNH har därför ett fokus på att praktiskt lära ut undersökningsteknik samt handläggning av patienter i öppenvård. Detta sker på vår handledda utbildning i undersökningsteknik och på den så kallade kandidatmottagningen. Där kommer du att få undersöka och handlägga egna patienter tillsammans med en handledare. På termin 9 närmar du dig som student examen och arbetet som nybliven läkare. Det betyder att vi ställer samma krav på närvaro som i det verkliga arbetslivet. Det betyder att du som student är på plats i tid till start av de kliniska momenten och att du är ombytt till klinikkläder där så är påkallat. Vi hälsar dig välkommen som en kollega i arbetet vid kandidatmottagningar, undersökningsteknik och mottagningar. Johan Hellgren Kursansvarig ÖNH

3 University of Gothenburg 3 Avdelningschef Kursens utformning och pedagogik Teoretisk kunskapsinhämtning De teoretiska kunskaperna vid ÖNHkursen följer Core Curriculum och är inriktad på ÖNH på allmänläkarnivå med fördjupning. Kunskapen inhämtar du vid- -Självstudier -Introduktionsföreläsningar -Undervisning vid undersökningsteknik -Seminarier För tillträde till ÖNH kursen krävs godkänt betyg i kurserna Invärtesmedicin I (27 hp), Invärtesmedicin II (10,5 hp) och Neurologi (10,5 hp) samt genomgångna kurser på termin 1 t.o.m. 8. Anatomi och fysiologi av huvud och halsområdet inklussive relevant neurologi relaterad till huvud-halsområdet repeterar du från respektive tidigare kurs inför ÖNH-kursen Examination: aktivt deltagande i obligatoriska seminarier För godkänt seminarium krävs att man som student uppvisar att man satt sig in i fallen och sökt förväntad kunskap i kurslitteraturen och sålunda kan redogöra för utredning och behandling Tentamen För godkänd tentamen krävs 60% av max poäng. Tentamen baseras på anvisad kurslitteratur och core curriculum Praktisk kunskapsinhämtning: - Obligatoriskt deltagande i undersökningsteknik och kandidatmottagning - Obligatorisk auskultation på mottagning/jourmottagning Examination näsundersökning med nässpekulum munhåle- och svalgundersökning med spatel, larynx och epiharynxspegel

4 University of Gothenburg 4 munbottenpalpation yttre halsstatus av halslymfkörtlar Öron-mikroskop undersökning Examineras i samband med sista utbildningstillfället i undersökningsteknik Seminarierna Kursen innehåller 4 ämnesspecifika seminarier samt 1 seminarium inriktat på vanliga fall inom öppenvård som ges tillsammans med ögon, det sk Tema Vårdcentral. Seminarier: A Näsa-bihålor, ansiktsfrakturer B Larynx och esofagus C Tumörer D Öronsjukdomar och hörsel Tema Vårdcentral Närvaro: Obligatorisk missat eller underkänt seminarium måste tas igen Grupp: 2 grupper om upp till 8 studenter var har seminarium samtidigt. Vilka grupper anges i schemat Lokal: anges i schemat Byte av seminarietid: Om du av något skäl önskar byta seminarietid görs detta direkt mellan studenter. Observera dock att det inte kan vara fler än 16 studenter på ett seminarium. Bytet skall meddelas amanuensen före seminariet samt till seminiarieledaren. Påskrift För godkänd kurs krävs att alla obligatoriska moment är signerade i kandidathäftet. Förkunskaper: För godkänt seminarium krävs att du läst på de aktuella fallen för seminariet som finns i detta häfte under respektive rubrik. Vidare krävs att du läst anvisade sidor i läroboken och att du kan aktivt delta i diskussionen kring patientfallen och det core curriculum som följer varje specifikt avsnitt. Studieteknik: Läs i god tid på studieanvisningarna för respektive seminarium

5 University of Gothenburg 5 Auskultation Under kursen auskulterar varje student vid 2 tillfällen. Auskultation innebär att 2 studenter följer en ÖNH-specialist eller ST-läkare inom ÖNH på mottagningen. Mottagningarna har med nödvändighet olika innehåll och karaktär. Vissa mottagningar är sk jourmottagningar och de schemaläggs även på helger. Vissa mottagningar ligger på Sahlgrenska andra på Östra Sjukhuset. Närvaro: Obligatorisk Påskrift: krävs för godkänd kurs Lokal: anges i schemat, tänk på att det kan vara antingen Östra eller Sahlgrenska Byte: görs mellan studenter och meddelas amanuens före mottagningen. OBS ej fler än 2 studenter/mottagning Syfte: att ta del av hur anamnes och undersökning samt initiering av utredning går till inom ÖNHöppenvård. Reflektion till den egna kandidatmottagningen där tid och frågeställning ofta tillåter ett mer omfattande omhändertagande än den verkliga situationen. Möjlighet att se olika medicinska och kirurgiska fynd, sjukdomar och utredningar inom ÖNH och ställa frågor i mån av tid. Förväntningar: Mottagningspassens innehåll, längd och placering varierar. Någon kan ha tur och se många spännande fall medan någon annan inte upplever samma variation. Värdet i auskultationen är att se sammanhanget i patientomhändertagandet och hur undersökningsteknik och anamnes används, inte primärt att se så många spännande fall som möjligt (även om det är en bonus). Helgpassen är något längre och du ser specialisten tidsplanerade jourpatienter. Dessa mottagningar är i allmänhet mycket uppskattade men kan inte erbjudas alla. Självstudier Självstudier av anvisade sidor i läroboken är centralt för att du skall klara av och tillgodogöra dig ÖNH-kursen. Det erbjuds inte heltäckande föreläsningar på ÖNH-kursen så som på många andra kurser. Föreläsningarna dag 1 fungerar bara som introduktion. Kursens korta längd och kompakta schema kräver att du startar självstudierna från dag 1. Viss tid står angiven i schemat som självstudietid för att markera att det då är avsatt särskild gemensam

6 University of Gothenburg 6 tid för detta ändamål men när du inte är förlagd till undersökningsteknik/kandidatmottagning, seminarium eller auskultation förväntas du bedriva självstudier. Behöver du hjälp med hur du skall lägga upp studierna är du välkommen att kontakta amanuens eller kurschef. Undersökningsteknik En av de mest centrala delarna under ÖNH-kursen är att du lär dig utföra ett ÖNH-status med hjälp av de speciella instrument och tekniker som används vid omhändertagande av patienter med symptom inom ÖNH. Detta lärs ut under momentet Undersökningsteknik. Närvaro: Obligatorisk Påskrift: Krävs för godkänd kurs Klädsel: Klinikkläder-kortärmat, ej smycken, armbandsur är rekommenderat men privata kläder är tillåtet Var: Kandidatmottagningen Gröna Stråket 9 vån 4. Förkunskaper: För att kunna tillgodogöra sig undersökningstekniken och för att kunna beskriva sin undersökning och fynd krävs att du repeterar anatomiavsnittet avséende ÖNH. Hur: 2 studenter agerar växelvis patient och undersökare och övar undersökningsteknik efter genomgång av varje moment under handledning av amanuens och kurschef. Kurslitteratur: Friis-Liby Groth:, Näsblödning: s , Yrseldiagnostik: s Film i Undersökningsteknik: visas i undervisningen -filmen kan ses efter inloggning via OBS dock att denna hemsida tillhör ett läkemedelsföretag och att det krävs registrering där för att kunna se filmen. Detta är helt frivilligt och inget som krävs för att inhämta adekvata kunskaper eller godkänd kurs

7 University of Gothenburg 7 Kunskap: efter Undersökningsteknik skall du kunna: Utföra ett basalt ÖNH-status: - Näsundersökning med pannlampa och näspekulum - munhåle- och svalgundersökning med spatel larynx och epiharynxspegel - munbottenpalpation - yttre halsstatus av halslymfkörtlar - Öron-mikroskop undersökning Prövat: epiharyngoskopi med endoskop Bakre och främre tamponad för näsblödning Kunna: Omhändertagande av patient med näsblödning Basal otoneurologisk undersökning, head impulse test, Frenzel, Epleys Manöver Examination: I samband med sista undervisningstillfället i undersökningsteknik görs en individuell bedömning av handledare om studenten behärskar basalt ÖNH-status. Kandidatmottagningen Efter godkänd praktisk examination under undersökningstekniken kan du delta i kandidatmottagningen. Kandidatmottagningen är en patientmottagning där mottagningstiderna och lokalerna anpassats för att kunna utbilda läkare men där allt annat följer normala arbetsrutiner och krav på ett etiskt och medicinskt korrekt förhållningssätt. Närvaro: Obligatorisk Påskrift: Krävs för godkänd kurs Klädsel: Klinikkläder-kortärmat, ej smycken, armbandsur Var: Kandidatmottagningen Gröna Stråket 9 vån 4. Var där omklädd 5 minuter före start.

8 University of Gothenburg 8 Förutsättningar: - Patienterna är kallade från den ordinarie väntelistan på ÖNH-kliniken och är informerade om att undervisning bedrivs under mottagningsbesöket samt att detta tar längre tid än brukligt - Innan patienterna kommer till kandidatmottagningen har remissen mottagits, registrerats, bedömts av läkare, patienten har kallats och ankomstregistretats på mottagningen. - På kandidatmottagningen assisterar en undersköterska/sköterska - Amanuens och kurschef handleder dig i ditt omhändertagande av patienterna på kandidatmottagningen. De är också medicinskt ansvariga för det som sker med patienterna och för de beslut som tas. Alla beslut måste därför stämmas av med amanuens eller kurschef (tex diktering av remiss eller utskrift av recept). Vad krävs av dig som student: - ett professionellt och respektfullt förhållande till patienter och övrig personal (väntetider förekommer, patienter uteblir och detta avspeglar verkligheten). Att sms:a, småprata med sina kompisar om icke-patient relaterade frågor, surfa på datorn, äta och dricka på kanidatmottagningen etc är inte tillåtet) - där pauser uppkommer i kandidatmottagningen: utnyttja tiden att konversera med patienten, läsa på i boken om anatomin, sjukdomen, ta egen paus - innan en patient lämnar kandidatmottagningen: stäm av med medicinskt ansvarig läkare alla åtgärder som är planerade - diktera på alla patienter vid det aktuella tillfället Syftet med kandidatmottagningen: Att lära sig behärska patientomhändertagandet: - läsa och förstå remissen samt nivån på in-remitterande instans (vårdcentral annan specialistmottagning etc) - presentera dig för patienten och etablera en tillåtande och respektfull samtalssituation - ta en medicinskt adekvat anamnes - utföra ett korrekt ÖNH-status samt vid behov kompletterande undersökningar som hjärtlungauskultation inför operation - redogöra för patientens frågeställning, anamnes och status inför handledare och andra studenter - ställa diagnos och föreslå vidare handläggning i samråd med handledare och informera patienten om ditt beslut - utfärda remisser/operationsanmälan etc - diktera journal - samarbeta med övrig personal på kandidatmottagningen - förstå och lära sig handläggningen av vanliga sjukdomstillstånd inom ÖNH - få en ökad kännedom om den kliniska anatomin inom ÖNH

9 University of Gothenburg 9 - Examination: för godkänd placering på kandidatmottagningen krävs att du är närvarande och behärskar den basala ÖNH-undersökningstekniken samt anamnestagande samt att du tillfredsställande möter upp till kriterierna ovan i mötet med dina patienter. Handledaren gör denna bedömning fortlöpande under momentet. Förväntningar och tips Den specifika sjukdom eller symptom som patienten söker för inte är det viktigaste när du handlägger patienter på kandidatmottagningen. Inte sällan kan du få flera patienter som söker för samma sjukdom eller symptom (då kandidatmottagningen inte tar alla typer av remisser). Komplett ÖNH-status görs på alla patienter oavsett vilket symptom de söker för (med vissa undantag). Om patienter uteblir från kandidatmottagningen (och det händer) tillämpar vi metoden att 2 studenter samsas om 1 patient där den ene tar anamnes och status och den andre ger synpunkter och konstruktiv kritik på omhändertagandet efteråt. Vi syftar också till att alla studenter skall handlägga lika många patienter. Den som är snabb får således vara beredd att göra andra uppgifter i mellantiden, exempelvis läsa läroboken. Tentamen Tentamen är slutexamen och godkänt resultat krävs för att få godkänd ÖNH- kursregistrering i LADOK. Tentamentillfällen ges vid 4 tillfällen årligen. Tentamen består av frågor från respektive område inom ÖNH enligt core curriculum och självstudie anvisningar. Frågorna är poängsatta och ej i allmänhet av flervalstyp. Vissa frågor kan kräva ett visst kortfattat resonemang av ex utredningsgång eller behandlingstrappa för full poäng. För godkänd tentamen krävs 60% av full poäng.

10 University of Gothenburg 10 Allmän Information Sjuk eller frånvaro: ring amanuensen eller till kurschef. Frånvaro från obligatoriska moment: måste vara godkänt av kursledningen. Obligatoriska moment som missats måste tas igen efter samråd med kursledning. Byte av obligatoriskt moment: Görs mellan studenter och meddelas amanuensen innan momentet genomförs. OBS att byte måste ske 1:1. De finns i regel inga extra platser på respektive moment. Signatur Logg: För godkänd kurs krävs att alla obligatoriska moment är signerade av föreläsare/handledare. Har du glömt Loggboken så ta snar kontakt med föreläsaren/handledaren för påskrift alt få påskrift med information om genomfört moment på lös lapp som bifogas loggboken. Tystnadsplikt: Tystnadsplikten som är reglerad i Hälso- och Sjukvårdslagen omfattar dig som student. Du får alltså inte meddela utomstående om patienters hälsotillstånd eller andra förhållanden såsom om de vårdas på sjukhuset eller ej. Auskultation: Vid auskultation är det viktigt att patient och behandlande läkare respekteras. Det är inte tillåtet att småprata eller att surfa, sms:a på mobiltelefon eller dator under auskultationen. Föreläsningssalen plan 1: Föreläsaningssalen ligger i mottagningskorridoren på ÖNH där mycket patienter och personal vistas. Under raster mellan föreläsningar/seminarier undvika att vistas i korridoren utanför föreläsningssalen. Alternativ för paus är i kandidatrummet, trapphuset eller i föreläsningssalen. Klädsel: På kandidatmottagningen skall du bära klinikkläder med kort ärm. Armbandsur, ringar, smycken etc är inte tillåtet. God handhygien med sprittvätt före och efter undersökningsmoment tillämpas. Melior id: Glömt Melior id : ring VGR it tel nr: Diktering: Görs i domänen ÖRONSS. Testa din inloggning i Melior i samband med kursstart. Om din inloggning varit inaktiv ett par månader kan den behöva reaktiveras, prata med VGR it. Kandidatrum: Kandidatrummet är på Gröna stråket 11 plan 2 i logopedens lokaler. Där finns kaffebryggare mikro och vattenkokare. Rummet delas med logopedstudenterna. Värdesaker: Det finns små skåp man kan låna när det är kandidat mottagning på Gröna Stråket 9 plan 4 (i väntrummet). Man kan låsa med medhavande hänglås men man får tömma det och ta bort låset efter dagens slut. Koden till rummet är 3698*. Resor mellan sjukhusen: Räkna att det tar mellan min för att komma till Sahlgrenska och Östra. Kaffe: Är kaffet slut i kandidatrummet! Säg till amanuensen eller till Kurssekreteraren så får ni mer.

11 University of Gothenburg 11 Seminarium A Näsa-bihålor och ansiktsfrakturer Ska kunna Näsans och bihålornas kliniska anatomi och fysiologi Diagnostik av patient med nästäppa, rinnande näsa, luktrubbningar Handlägga patient med allergi och andra slemhinnesjukdomar inom övre luftvägarna patient med akut maxillarsinuit näspolyper näsfurunkel främre och bakre näsblödning främmande kropp i näsan Ska känna till De vanligaste kirurgiska ingreppen i näsa och bihålor som spolning, sinoskopi, septumplastik, endoskopisk sinuskirurgi för sinuit och polypos Handläggning av patient med frontalsinuit, ethmoidit, persisterande rhino sinuiter och dentala sinuiter Komplikationer vid sinuit Sambandet mellan tillstånd i övre och nedre luftvägarna Förståelse för Vad det innebär att lida av nästäppa samt hypo/anosmi Ansiktstrauma Ska kunna Ansiktets kliniska anatomi Akut omhändertagande av patient med ansikts och skallbasfrakturer Handlägga patient med mjukdelsskador i ansikte, munhåla, svalg och hals tandskada Ska känna till Reposition av käkledsluxation Förståelse för Multidisciplinärt samarbete vid ansiktstrauma Självstudier inför seminariet: Friis-Liby Groth: , ,

12 University of Gothenburg 13 Fall 1. Kvinna 73 år som söker för tilltagande besvär med slembildning i halsen. Det är klart eller vitt men segt och gör at hon måste harkla sig hela tiden. Hon tycker också att hon besväras av hosta som blir värre när hon lägger sig. Hon upplever sig ständigt lätt förkyld utan att ha feber eller värk. Dessutom klagar hon på att näsan ständigt rinner, det är vattentunn snuva som alltid hänger som en droppe under näsan och när hon är ute och det är kallt rinner det mer. a) Vilka frågor ska man ställa? b) Vilka undersökningar är lämpliga? c) Är röntgen motiverat? d) Vad kan man göra för at hjälpa henne? Fall 2. En lätt berusad man söker akuten sent en lördagkväll efter att ha blivit slagen i ansiktet med en ölflaska. Han har ett 6 cm långt, djupt jack från näsryggen och ut på vänster kind. Näsan är mycket svullen. Fall 3. a) Hur undersöker du mannen? b) Vilka skador behöver uteslutas? c) Vad skiljer sårskador i ansiktet från övriga delar på kroppen? d) Hur behandlar du mannens skador? e) Vilka komplikationer kan uppstår i samband med nässkada? Olle 24 år studerar It. Allergiliknande symtom mars-september med tendens till pollenastma. Provat alla mediciner som finns bara kortisonspruta hjälpera) Utredning? b) Behandling? Fall 4. En man i 40 års ålder söker dig för ett halvt års anamnes på nästäppa och tryck över näsa och bihålor. Han snyter också av och till gul-grönt slem. Har varit hemma tidvis från jobbet på grund av detta. a) Vilka symptom vill du mer fråga efter? b) Vilken undersökning gör du? c) Tänkbar diagnos och differential diagnoser? d) Fortsatt utredning och behandling på vårdcentral? e) Ytterligare behandling inom ÖNH-specialiteten och när kan det bli aktuellt?

13 University of Gothenburg 14 Fall 5. Du är AT läkare på barnakuten och det kommer in en 10 årig flicka som fått en tennisboll i ögat. Hon gråter och har huvudvärk och illamående. a)hur undersöker du flickan och vilken fraktur ska du misstänka i första hand? b)vilka fynd styrker din diagnos? c)hur handlägger du skadan och hur påverkar dina undersökningsfynd handläggningen?

14 University of Gothenburg 15 Seminarium B Larynx Esofagus Ska kunna Larynx och luftvägarnas kliniska anatomi och fysiologi Primärt omhändertagande av patient med högt andningshinder och/eller främmande kropp Handlägga patient med pseudokrupp, laryngit och epiglottit heshet Ska känna till Handläggning av patient med stämbandspares Tracheotomi, koniotomi, skötsel av patient med trachealkanyl Förståelse för Värdera grad av andningshinder och behov av akuta åtgärder Ska kunna Esofagus kliniska anatomi och sväljningens fysiologi Diagnostik och behandling av sväljningsstörning Differentialdiagnostik vid dysfagi och aspiration Handlägga patient med främmande kropp Skall känna till Handlägga patient med refluxsjukdom och esofagit patient med syra eller alkaliskador patient med strikturer och divertiklar patient med nutritionssvårigheter Förståelse Sekundära effekter av dysfagi Röst och talstörningar Ska känna till Foniatriska undersökningsmetoder. Diagnostik och behandling av röststörning Vilka patienter som bör handläggas av logoped Förståelse för Samspel mellan luftväg, sväljning, röst Kommunikationsaspekter vid skador i röst och talorgan Sväljnings och aspirationsproblematik Läpp, käk, gomspalt Laryngectomerade patienter. Självstudier inför seminariet Friis-Liby Groth:s , ,

15 University of Gothenburg 16 Fall årig kvinna söker för främmande kroppskänsla i svalget sedan rätt lång tid. Fall 2. a) Vilka frågor vill du ställa till henne? b) Undersökningar? c) Behandling? 46-årig kvinna söker dig på Vårdcentralen på grund av heshet. a) Vad bör du fråga patienten för att få adekvat och heltäckande anamnes? b) Vilka undersökningar eller vilken utredning bör du utföra på Vårdcentralen? c) Möjliga orsaker? Differentialdiagnoser? d) Vilken behandling ger du på Vårdcentralen? e) Eventuell utredning inom specialistvård? f) Eventuell behandling inom specialistvård? Fall 3. Nils som är 55 år och förtidspensionär på grund av ryggproblem har besvärats av sveda bakom bröstbenet sedan några år. Nu har det blivit värre och dessutom upplever han att kött kan fastna ibland. a) Vad bör du fråga patienten om? b) Vilken utredning vill du göra? c) Vilka behandlingsalternativ ser du? d) Vilka risker finns för patienten? Fall 4. Remiss från distriktsläkare; 70-årig man kommer till dig med sväljningsvårigheter sedan 4 veckor. Debuterade efter ryggoperation. Har mest kunnat äta soppa. Ibland behövt kräkas upp mat. Minskad aptit och 10 kg viktnedgång. a) Vad behöver du penetrera ytterligare i anamnesen för att kunna ställa en diagnos eller ge ett diagnosförslag? b) Vad bör du inrikta dig på i status och varför? c) Är det något du vill utreda vidare? d) Vill du remittera vidare och i sådana fall till vem och varför? e) Vilka uppgifter från anamnes och status anser du viktigast att förmedla i remissen?

16 University of Gothenburg 17 Fall årig rökande kvinna med tilltagande andningssvårigheter sedan 1 månad tillbaka. Opåverkad andning i vila. a) Typ av andningspåverkan? b) Undersökningar? c) Differentialdiagnoser? d) Vad göra som allmänläkare? Kunskapsmål Seminarium C Tumörer Ska kunna Huvudets och halsens anatomi Symtom och manifestationer av maligna/benigna tumörer inom munhåla, svalg, strupe, näsa bihålor, spottkörtlar, skallbas och halsens mjukdelar Handlägga patient med resistens på halsen medial/lateral halscysta/fistel Ska känna till Sambandet mellan alkohol, tobak och HPV vid carcinogenes Självstudier inför seminariet: Friis-Liby Groth: s , , , 195, 215, 246, 276, 323

17 University of Gothenburg 18 Fall årig man söker ett sår på tunga, bitit sig för en månad sedan. Ingen läkning. Ej rökare. Vid undersökning så ser man ytligt sår på tungranden knappt 1 cm i diameter, fibrinbelagt. a) Vad är den mest sannolika diagnosen? b) Ange differentialdiagnos till denna? c) Vilka fynd i status kan ge misstanke om att det handlar om en malign tumör? d) Vad är förstahandsutredning via vårdcentralen? e) Utredning och behandling på ÖNH klinik? Fall årig kvinna söker dig med en akut uppkommen svullnad nedanför käken på vänster sida. a) Vad är den mest sannolika diagnosen? b) Ange differentialdiagnos till denna? c) Vilka fynd i status kan ge misstanke om att det handlar om en malign tumör? d) Vad är förstahandsutredning via vårdcentralen? e) Utredning och behandling på ÖNH klinik? Fall 3. Malin, en 43-årig kvinna, tidigare rökare söker till dig på Hisingens vårdcentral där hon sedan två månader känt en knöl på halsen höger sida. Inga symtom för övrigt. Du känner en ca 3 cm stor rundad resistens som sitter någon cm nedan käkvinkeln och lite framför m sternocleidomastoideus. Fall 4. a) Ange tre diagnosförslag b) Hur utreder du patienten på din vårdcentral och hur utreds hon på sjukhus? 65 årig kvinna, hypertoni och ledbesvär. Rökare sedan tonåren. Röker nu 6-8 cig/dagl. Haft ont av och till på vänster sida av halsen sedan 4 veckor. Fick antibiotika för 2 veckor sedan och blivit lite bättre. Smärtan finns fortfarande och strålar delvis mot vänster öra. I samband med din undersökning finner du en 2 cm stor resistens på halsen. a) Ange tre diagnosförslag b) Vilken undersökning bör du beställa. c) Hur utreder du patienten på din vårdcentral och hur utreds hon på sjukhus?

18 University of Gothenburg 19 Fall årig man som vid rakning upptäcker en knöl invid höger öra som är cm stor välavgränsad. a) Vad är den mest sannolika diagnosen? b) Ange differentialdiagnos till denna? c) Vilka fynd i status kan ge misstanke om att det handlar om en malign tumör? d) Vad är förstahandsutredning via vårdcentralen? e) Utredning och behandling på ÖNH klinik? Seminarium D Örats Sjukdomar Kunskapsmål Örats sjukdomar. Ska kunna Örats kliniska anatomi och fysiologi Differentialdiagnostik vid otalgi Handlägga patient med akut mediaotit sekretorisk mediaotit rinnande öra vaxpropp externotit/perichondrit Ska känna till Indikationer för paracentes, plaströr, sanerande och rekonstruktiva mellanöreingrepp Handläggning av patient med främmande kropp i hörselgång Komplikationer och varningstecken vid otit Handläggning av patient med traumatisk trumhinneperforation patient med zoster oticus Förståelse Funktionshinder vid olika öronsjukdomar Audiologi och otoneurologi. Ska kunna Tolka tonaudiogram samt tympanometri Definition av ledningshinder, sensorineural och retrocochleär hörselnedsättning Handlägga patient med hörselnedsättning tinnitus yrsel eller balansstörning facialispares Ska känna till Bullerprofylax Hörhjälpmedel och cochleärt implantat Neonatal hörselscreening med otoakustiska emissioner (OAE) Övrig personals kompetens inom hörselvården Förståelse Vad det innebär att vara döv/hörselskadad som barn och vuxen Vad det innebär att ha yrsel/ostadighet Självstudier inför seminariet Friis-Liby Groth: s , 74-84, 87-95, , , rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/otit-akut-mediaotit---aom/ Känna Till Friis-Liby Groth: , Hörhjälpmedel s Yrseldiagnostik s

19 University of Gothenburg 20 Fall 1. 3 år gammal flicka vaknar ledsen, febrig tar sig åt öronen. a) Diagnosförslag? b) Statusfynd? c) Behandlingsrekommendationer? (SoS behandlingsrekommendationer). d) Komplikationer e) Uppföljning? 3 månader senare kommer barnet på återbesök föräldrarna upplever att deras dotter inte riktigt hör som tidigare. a) Diagnosförslag? b) Statusfynd? c) Hörseltest? d) Behandling? Fall årig man med smärta i örat efter att ha varit på badsemester. Örat fuktar. a) Diagnosförslag? b) Statusfynd? c) Hörsel? d) Behandling? e) Komplikationer? f) Uppföljning? Fall kvinna med smärta i höger öra sista månaden och lockkänsla. a) Diagnosförslag? b) Statusfynd? c) Hörsel? d) Behandling? e) Komplikationer? f) Uppföljning?

20 University of Gothenburg 21 Fall årig man söker för problem med försämring av hörseln? a) Vad vill du veta mer? b) Diagnosförslag? c) Statusfynd? d) Audiogram? e) Behandling? f) Rehabilitering? g) Konsekvenser? h) Uppföljning? Fall 5. En 44 årig kvinna insjuknar med akut yrsel? a) Vad vill du veta mer? b) Statusfynd? c) Diagnosförslag? d) Behandling? e) Rehabilitering? Fall årig man som lyssnar mkt på musik söker för plötslig hörselnedsättning vä öra och tinnitus a) Statusfynd? b) Diagnosförslag? c) Behandling? d) Rehabilitering? Fall 7. 4 åring med språkförsening, annat hemspråk, inflyttad till Sverige vid 1 års ålder. a) Vad vill du veta mer? b) Statusfynd? c) Hörsel? d) Diagnosförslag? e) Behandling? f) Rehabilitering?

21 Seminarium Tema Vårdcentral University of Gothenburg 22 Tema Vårdcentral är ett multidiciplinärt seminarium där ögonläkare, ÖNH-läkare och Allmänläkare diskuterar tillsammans med studenterna kring vanliga frågeställningar på en vårdcentral. Här kan en del frågeställningar som varit aktuella på tidigare seminarier aktualiseras igen. Frågorna presenteras under seminariet som är obligatoriskt. Självstudier inför seminariet Friis-Liby Groth: s , 43-47, 57-60

22 Schemaförklaring Kand.mottagn Föreläsningssalen, vån 4, Gröna stråket 9 SU/S Start alt Mottagn ÖNH, SU/S Mottagn ÖNH, SU/Ö SSk expedition vån 1, Gröna stråket 9 SU/S Start alt Start mån, tis, fre kl 08.15, ons, tor kl ÖNH-mott, Hus A, em kl Jour ÖNH-mottagningen, rum 3 vån 1 Gröna stråket 9 SU/S Vardagar (förutom fredag em): fm , em Fredag em: Lördag och söndag: Sal Basen Logopedbiblioteket Sal Fröet Sal Förmaket Sal Lagerbladet Gröna stråket 11 plan 4, SU/S Gröna stråket 11, plan 2, SU/S Gula stråket 12, SU/S Vita stråket 12, SU/S Ovanför matsalen 1 trappa upp, SU/S

23 CA/AH PM vid diktering av journal kandidatmottagning ÖNH Vid diktering av journalanteckning: I Melior hemavd ÖRONSS Välj prio medel (gul). Om konsultremiss ska skrivas välj prio hög (röd). Dikterat av Patientens fullständiga namn och personnummer Ansvarig läkare Läkemedelsöverkänslighet, ansvarig doktor måste skriva in detta i läkemedelsmodulen. Kontakta ansvarig doktor. Om ny- eller återbesök - använd mottagningsmall. Vid inläggning, op-anmälan - använd inskrivningsmall. Röntgenremisser skrives/dikteras av ansvarig doktor.

24 CA/AH Mottagningsmall (sökord) Remiss från Besöksorsak Aktuellt Läkemedelsöverkänslighet/Varning, vid behov. Status Allmäntillstånd Öron Näsa Munhåla, svalg Epifarynx Hypofarynx/Larynx Halsens mjukdelar Lokalstatus Neurologi Audiometri Bedömning, åtgärd Diagnos

25 CA/AH Inskrivningsmall (sökord) Remiss från Inskrivningsorsak Socialt Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella läkemedel Läkemedelsöverkänslighet/Varning, vid behov Status Allmäntillstånd Öron Näsa Munhåla, svalg Epifarynx Hypofarynx/Larynx Halsens mjukdelar Lokalstatus Neurologi Hjärta Lungor Blodtryck Audiometri Bedömning/Åtgärd Diagnos

26 Information till läkarkandidater- ÖNH Remisshantering Remisser inom enheten: Foniatri, Logopedi, Audiologi, Rinomanometri,. Sömnregistrering. Kopia av dagens anteckning gäller som remiss. CT/MR remiss skrivs av ansvarig amanuens/kurschef CT-remiss: kreatinin måste tas max 3 månader innan CT. Kolla att det finns aktuellt kreatinin (kolla i LabBest/LabSvar i Externa program i Melior). Om inte aktuellt kreatinin finns: be undersköterskan ta krea-prov på patienten). MR-remiss: kontrollista ska fyllas i av patienten på Kandidatmottagningen. (Blanketter finns på Kandidatmottagningen). Återbesök Om patienten ska ha tid för återbesök, bokas detta av sköterska innan patienten går hem, i annat fall får patienten ringa själv för återbesök. Skicka inte hem patienten förrän åb/tel-tid är givet av sjuksköterska på mottagningen. Patienten sätts inte längre upp på väntelista. Eftersökning av gammal journal Vid eftersökning av gammal pappersjournal skriv i journalanteckningen om detta redan är åtgärdat. Om inte det är åtgärdat - be undersköterskan att meddela ÖNHsekreteraren om beställning ska ske. Frågor Tag kontakt med sekr på ÖNH-mottagningen, tel (Gerd eller Britt-Inger ) om du har frågor som rör rutiner. Tag kontakt med Meliorhandledare vid frågor om Melior, tel Agneta eller tel Britt-Inger. Tag kontakt med Medspeechhandledare Annica tel 23381, Carina tel vid frågor angående diktering. Vid problem med behörighetsfrågor till Melior, SU, kontakta VGR-IT,

27 Logg ÖNH kursen VT 14 kurs 1 Namn: Person nummer: Datum : Signatur: Uppropsdagen Undersökningsteknik 1: Undersökningsteknik 2: Undersökningsteknik 3: Kandidatmottagning 1: Kandidatmottagning 2: Auskultation 1: Auskultation 2: Seminarium A Näsa: Seminarium B Larynx: Seminarium C Tumör: Seminarium D Örat: Tema VC: Klar kurs: (Amanuensens Signatur ) Lappen lämnas in till Kurssekreteraren snarast för att få godkänt i det praktiska. Amanuens Tel: Åsa Edentoft asa.edentoft@vgregion.se Kursledare Johan Hellgren johan.hellgren@gu.se Kurssekreterare Anja Andersson ONH@gu.se