Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barndoms och ungdomsvetenskap Examensarbete 10 poäng Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap Participation, activity and ball contact during physical education Sara Lönnqvist Susanne Åberg Lärarexamen 140 poäng Barndoms och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005 Examinator: Kristina Gustavsson Handledare: Ingegerd Ericsson

2 2

3 Abstract Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap. Författare: Sara Lönnqvist och Susanne Åberg Vi har undersökt hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. Våra frågeställningar var: 1. Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? 2 a. Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? b. Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna? 3. Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap? Vi har genomfört vår undersökning med hjälp av observationer och intervjuer. Personerna som deltog i observationerna och intervjuerna var fem idrottslärare. Klasserna som vi observerade var år 3-4. Våra slutsatser är att idrottslärarnas upplägg av lektionerna är avgörande när det handlade om elevernas delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektionerna. Lektionernas upplägg spelar också stor roll när det gäller flickors och pojkars agerande under lektionerna. De skillnader vi såg var främst att pojkarna tog för sig och vågade mer än flickorna som ofta höll sig i skymundan av pojkarna. Men vi vill poängtera att det även fanns flickor som tog för sig och pojkar som höll sig i skymundan av de andra eleverna. Nyckelord: Aktivitet, bollkontakt, delaktighet och idrottsundervisning. 3

4 Förord Först vill vi tacka alla personer som på något sätt deltagit i vår undersökning. Ett stort tack till de pedagoger, elever och föräldrar som gav oss möjligheten att genomföra våra observationer och intervjuer. Vi vill även tacka Evy Nordström som varit vår inspirationskälla till denna undersökning. 4

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion Ämnesområdet Syfte Kunskapsbakgrund Centrala begrepp Problemformulering Metodbeskrivning Metodval Forskningsetiska överväganden Urval Bortfall Genomförande Analysbeskrivning Resultat Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna där bollar ingår? Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap? Slutsatser Diskussion Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna? Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap? Avslutande tankar kring vår undersökning och fortsatta studier...33 Referenslista

6 6

7 1 Introduktion 1.1 Ämnesområdet Detta arbete handlar om hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Vi har undersökt vad pedagoger planerar och hur de genomför sina bollektioner. Vi har också studerat om det finns skillnader på pojkars och flickors beteenden under idrottslektionerna där bollar används. Vi har själva inte några särskilt bra erfarenheter av bollspel och bollekar från vår egen skolgång när det gäller delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Då var det ofta en boll till hela klassen och det var många elever som inte var delaktiga. Under sidoämnet har vi läst 40 poäng Idrott och hälsa och under den kursen har vi fått en helt ny syn på hur bollen kan användas i undervisningen. Evy Nordström, högskoleadjunkt vid Malmö högskola, har introducerat begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt för oss. Hon har gett oss olika idéer om hur idrottsundervisningen med bollen som redskap kan göras roligare för alla elever. Det har lett till att vi har blivit nyfikna på hur det fungerar i verkligheten. Är det fortfarande så att det bara är ett fåtal elever som är aktiva? Hur tänker pedagogerna kring det? Det här känns relevant för vårt framtida yrke, att både vi och våra elever kan få ut så mycket som möjligt av bollektionerna. Johansson och Svedner (2001) skriver att examensarbetet ska vara av betydelse för den framtida verksamheten men även syfta till att utveckla lärarens kompetens, vilket vi anser att vårt arbete gör. Det här känns viktigt för oss att undersöka då idrottsundervisningen ska vara till för alla elever. I läroplanen 94 står det att läraren ska utgå ifrån varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Skolverket, 1994, s. 9). Vi funderar på vad som händer med de elever som inte är intresserade eller har svårigheter inom bollspel. Enligt vår mening är det detta som idrottsläraren bör lägga fokus på: Hur kan man lägga upp sin undervisning på ett sådant sätt att alla får vara delaktiga och aktiva under idrottslektionerna? Detta är något som vi kommer att titta på i vår undersökning, för vi 7

8 anser att större delaktighet och aktivitet hos barnen leder till att idrottslektionerna blir roligare och lärorikare för alla, inte bara för ett fåtal. Under våra praktikperioder har vi har uppmärksammat att många flickor kommer i skymundan av pojkarna, speciellt under bollektioner. Hur kan man som idrottslärare anpassa sina lektioner lika mycket efter flickornas som efter pojkarnas behov? I Lpo 94 står det att: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 1994, s. 2). Den forskning som vi har hittat om pojkar och flickor under idrottslektionerna handlar främst om äldre elever. Eftersom vi kommer att arbeta med de yngre barnen har vi valt att fokusera vår undersökning på dem. Med yngre barn menar vi de som är under tolv år. Vi har hittat en del forskning kring idrottsämnet men ingen forskning som överensstämmer helt med vårt valda ämnesområde, vilket gör det hela lite mer utmanande, eftersom det inte finns något att jämföra våra undersökningsresultat med. Många undersökningar visar att det är just bollspel som är populärast bland eleverna och även den mest förekommande aktiviteten på idrottslektionerna (Lundvall, Meckbach & Thedin Jakobsson, 2002; Larsson, 2004). Trots att bollspel är den mest förekommande aktiviteten under idrottslektionerna finns det inte mycket forskning kring ämnet. 1.2 Syfte Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger planerar och genomför sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi vill se hur delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekommer på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte är att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. 8

9 2 Kunskapsbakgrund Vi har inte hittat någon forskning om hur just bollen används i undervisningen. Det finns inte heller mycket forskning om idrottens undervisningsprocesser och innehåll. Däremot finns det studier och undersökningar som handlar om pojkar och flickor och deras agerande inom idrotten. Dessa handlar främst om de äldre eleverna. Men mycket av det material som vi har funnit går ändå att koppla till vår studie. Eriksson & Gustavsson m.fl. (2005) har gjort undersökningar bland lärare i idrott, elever i åk 6 och 9 och gymnasieelever. De har bland annat frågat lärare vad som är viktigast och vanligast under lektionerna och eleverna om deras eget deltagande under olika lektioner. En slutsats som de har kommit fram till är att genus spelar en stor roll i ämnet idrott och hälsa. Ämnet möter i större utsträckning pojkarnas behov och intressen. De aktiviteter som har flest deltagande bland pojkar är de aktiviteter som är vanligast på idrottslektionerna, främst bollspel. Lundvall, Meckbach & Thedin Jakobsson (2002) har i en studie som berör lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa dragit slutsatsen att det som lärarna tycker är viktigast under sina lektioner är att eleverna får uppleva rörelseglädje och ha roligt. Eriksson & Gustavsson m.fl. (2005) kommer fram till samma sak. Andersson (2004) har undersökt deltagandet under idrottslektioner bland ungdomar. Resultaten visar att 96 % av pojkarna och 90 % av flickorna deltar. Detta gjorde att vi började fundera på vad det innebär att delta. Det kan man göra på olika sätt och i Erikssons & Gustavssons m.fl. (2005) studie visar det sig att det är tre gånger vanligare bland flickor än bland pojkar att vara med på idrottslektionerna men utan att röra på sig. Enligt Andersson (2004) skulle 70 % av de flickor som inte är aktiva i någon förening på sin fritid vilja vara det. Aktiviteter som dessa flickor skulle vilja delta i är bland annat löpning, dans, basket, simning och styrketräning. Larsson (2004) menar att när det gäller vilka aktiviteter pojkar och flickor föredrar är det tydligt att elevernas uppfattningar om det egna och motsatta könet bygger på starka stereotyper. Vidare hävdar Larsson (2004) att det 9

10 är vanligt att elever tänker sig att alla pojkar vill spela bollspel medan alla flickor vill dansa. Men Larssons studie visar att detta emellertid inte är sant, för den aktivitet som både pojkar och flickor uppger sig gilla mest är just bollspel. Detta stämmer även överens med vad Lundvall, Meckbach och Thedin Jakobsson (2002) kommit fram till i sin undersökning, där de hävdar att bollspel och bollekar har blivit allt vanligare under idrottslektionerna. Vidare menar de att det som eleverna behärskar bäst är bollspel, vilket inte är så konstigt när det är just bollspel som de utför mest. Sandahl (2005) har studerat hur idrottslärarens undervisning har vuxit fram under den senaste delen av talet. Han har kommit fram till att läroplanen inte har stort inflytande över idrottsundervisningen. Den dagliga verksamheten är i stort sett opåverkad av läroplanen. Sandahl skriver att idrottsundervisningen påverkas mycket av lärarens och elevernas egna fritidsintressen och då många är intresserade av bollspel, som vi nämnt tidigare, blir det naturligt mycket bollspel på lektionerna. Under våra praktikperioder har vi sett skillnader mellan flickor och pojkar och utifrån det kan vi dra paralleller till Bourdieus genusteori. Några grundläggande begrepp i Bourdieus teori är habitus, sociala fält och symboliskt kapital. Habitus är de medvetna och omedvetna sätt man reagerar på och handlar efter, beroende på de erfarenheter man har från sin uppväxt. Habitus påverkar ens sätt att se på olika saker såsom arbete, studier och idrott. Man kan ingå i olika sociala fält beroende på intresse och arbete. Ett fält kan t ex vara ett idrottsligt fält som många verkar inom, men med olika habitus. Ett symboliskt kapital är något som är viktigt och betydelsefullt, som t ex ett kulturellt eller kroppsligt kapital. Det är gruppens eftersträvan som styr vad som är ett symboliskt kapital. Om genus menar Bourdieu att relationen mellan könen formas av en habitus som legitimerar männens makt över kvinnorna och som gör att denna makt även blir berättigad för kvinnorna. Eftersom detta är det enda männen och kvinnorna känner till och kan, finner de sig i det. Bourdieu menar att könsuppdelning sitter så djupt att man ibland inte tänker på det utan bara finner sig i det (Bourdieu, 1999). 10

11 2.1 Centrala begrepp Nedan följer några begrepp som vi använder oss av i vår text. De begrepp vi har valt ut har inte alltid en självklar betydelse. Därför är det väsentligt att tydligt definiera vad som avses med dessa begrepp i vår uppsats. Delaktighet: Med delaktighet menar vi att varje individs prestation är betydelsefull. Man medverkar och är en del i gruppen. Aktivitet: När någon deltar på ett verkningsfullt sätt i allmänhet eller i viss verksamhet (1 Nationalencyklopedin, 2005). Bollkontakt: En persons fysiska beröring av bollen. Genusperspektiv: En uppfattning av något utifrån olika kön (2 Nationalencyklopedin, 2005). I vår studie har vi valt att se om det finns skillnader mellan flickor och pojkar under idrottslektioner där bollen används som redskap. Detta har vi observerat utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Utifrån det vi har observerat har vi kunnat dra vissa paralleller till Bourdieus genusteori där han menar att könsuppdelning sitter så djupt att man ibland inte tänker på det. Bollek: Med lek avses vanligen ett mycket brett område av aktiviteter som endast delvis har med kroppsövningar att göra. Det kan handla om allt från barnlekar till mildare former av tävlingar (3 Nationalencyklopedin, 2005). I en bollek ingår en eller flera bollar på ett eller annat sätt. Bollspel: Spel i vilket hantering av en boll är det grundläggande inslaget, t ex fotboll och handboll (4 Nationalencyklopedin, 2005). 11

12 3 Problemformulering Vi har byggt upp vår problemprecisering med två huvudfrågor och ett par underfrågor vilket Rienecker (2003) rekommenderar. Hon anser också att om man i sin undersökning får svar på sina frågor i problemformuleringen uppnår man sitt syfte. Vårt syfte är att se hur pedagoger planerar och genomför sin undervisning med bollen. Vi vill se i vilken utsträckning delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekommer. Ytterligare ett syfte är att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektionerna. Följande frågeställningar utgör utgångspunkter för vår studie: 1. Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? 2 a. Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? b. Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna? 3. Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap? Vi har valt dessa frågeställningar för att vi anser att delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektionerna är något vi kan argumentera för. Rienecker (2003) menar att förmågan att kunna argumentera för valda problemformuleringar är en bra grund att utgå från när man skapar sin problemformulering. 12

13 4 Metodbeskrivning Under detta kapitel beskriver vi vårt metodval, forskningsetiska övervägande, urvalsgruppen, bortfall, genomförande och analysbeskrivning. 4.1 Metodval Det finns olika metoder som man kan använda sig av i en undersökning. Det viktigaste är att välja en metod som ger bra svar på den valda problemformuleringen. De metoder som finns är observationer, enkäter och intervjuer. I vissa fall behöver man använda sig av mer än en metod. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och har valt att använda oss av observation och intervju eftersom dessa metoder ger bäst svar på våra problemformuleringar. Genom att använda mer än en metod får man ett mer allsidigt material och ett säkrare resultat (Johansson & Svedner, 2001). Vi valde två metoder för att endast en antagligen inte hade varit tillräcklig för att få svar på våra frågeställningar. Om man gör observationer i samma undersökning som intervjuer kan man undersöka vad urvalsgruppen gör och se om det som sagts även går att observera. Om vi bara hade observerat hade vi inte fått ta del av pedagogernas tankar och planering bakom lektionerna. Hade vi bara intervjuat så hade vi inte fått se hur lärarens planering fungerar i praktiken. I en intervju kan det vara lätt att man svarar så som man tror att det förväntas. Vi har gjort en så kallad öppen observation, vilket innebär att idrottsläraren är medveten om att vi är där och vet vad vi vill titta på. Vi övervägde aldrig att använda oss av enkäter, då vi förmodligen inte hade fått tillräckliga svar på våra frågeställningar med hjälp av den metoden. Enkäter är den metod som passar bäst om man gör en kvantitativ undersökning. I en sådan undersökning är man oftast ute efter kortare svar som man kan sammanställa i ett diagram eller dylikt. Eftersom våra frågeställningar är upplagda på ett sådant sätt att de kräver mer ingående svar än vad en enkät kan ge, valde vi istället att använda oss av intervjuer. 13

14 4.2 Forskningsetiska överväganden Vi har som tidigare nämnts valt att göra en öppen observation. Vi har funderat på om resultatet skulle ha blivit annorlunda om vi hade gjort en dold observation. Vi har aldrig övervägt att göra en sådan observation men man kan ändå undra om det hade påverkat resultatet då pedagogen inte är förberedd eller vet vad vi ska titta efter. Vi anser det inte vara möjligt att göra en dold observation, främst av forskningsetiska skäl. Enligt Vetenskapsrådet (1991) finns det fyra huvudprinciper man ska uppfylla som forskare. Den första är informationsprincipen som innebär att man ska informera alla deltagare om studien och villkoren som gäller för dem. Samtyckeskravet är den andra huvudprincipen och den innebär att om de deltagande är under femton år måste man fråga föräldrarna om deras barn får vara med och medverka i undersökningen. Den tredje är konfidentialitetsprincipen som innebär att alla uppgifter om deltagarna ska behandlas med försiktighet. När man utför en studie är det viktigt att alla som deltar skall få vara anonyma. Skola, lärare och elever ska inte kunna identifieras i undersökningen av andra personer. Vill man namnge de personer som har deltagit i undersökningen måste man få tillstånd från alla berörda. I vår undersökning har vi valt att fingera namnen på de personer som medverkat. Den sista principen är nyttjandeprincipen som innebär att man ska berätta att uppgifterna endast ska användas i forskningssammanhang. 4.3 Urval Vi valde ut fem idrottslärare från fem olika skolor som vi ville ha med i vår undersökning. Vi tyckte att fem idrottslärare skulle vara tillräckligt för att få ett rättvisande resultat. Två av dessa arbetar på våra verksamhetsförlagda skolor och de andra tre arbetar i samma kommun i södra Sverige. Då vi redan hade skapat en kontakt och berättat om vår undersökning på våra partnerskolor föll sig valet naturligt att vi valde just de idrottslärarna till vår undersökning. De andra tre valde vi p.g.a. att de arbetar i samma kommun, vilket vi tyckte var intressant att se då det kunde finnas skillnader inom samma stad. Vår ambition 14

15 var att få en stor spridning med pedagoger som är både män och kvinnor. Då vi visste att idrottslärarna som deltog i undersökningen hade olika utbildningar och erfarenheter inom idrottsämnet var det ännu en anledning till varför vi valde dem. Vår undersökningsgrupp består av följande pedagoger (namnen är fingerade): Annelie, 35 år. Utbildad 1999 till fritidspedagog med inriktning mot idrott, 30p. Jonas, 29 år. Utbildad 2001 till 1-7 lärare. 20p idrott. Axel, 33 år. Utbildad 2001 till fritidspedagog. 20p idrott. Kristina, 48 år. Utbildad 1982 till idrottslärare i Tyskland/Köln. Annette, 35 år. Utbildad 1995 till 4-9 lärare, tvåämnesutbildad svenska/idrott. För att få svar på våra frågeställningar som behandlar delaktigheten, aktiviteten och bollkontakten under idrottslektionerna behövde vi även använda oss av eleverna som en undersökningsgrupp. De elever vi har observerat går i år tre och fyra. Vi ville att eleverna skulle vara i samma ålder på alla skolor för att resultatet skulle bli så rättvisande som möjligt. Då vår inriktning är mot grundskolans tidigare år fann vi åldern på eleverna yrkesrelevant till vår undersökning. De klasserna vi observerade var: Klass A: År 3, tre flickor och elva pojkar. Totalt 14 elever. Klass B: År 4, tio flickor och tio pojkar. Totalt 20 elever. Klass C: År 3-4, fem flickor och elva pojkar. Totalt 16 elever. Klass D: År 3, sex flickor och tio pojkar. Totalt 16 elever. Klass E: År 4, sex flickor och nio pojkar. Totalt 15 elever. 4.4 Bortfall Sju flickor och tre pojkar var frånvarande på de idrottslektioner som vi observerade. Det var två flickor och två pojkar som var frånvarande p.g.a. att de inte fick bli filmade, de andra var inte närvarande p.g.a. sjukdom. Vi tror inte att detta har påverkat vårt resultat nämnvärt då det var en så liten del av eleverna som var frånvarande. 15

16 4.5 Genomförande När vi hade bestämt oss för vilka metoder som vi ville använda i vår undersökning tog vi kontakt med rektorerna på dessa skolor. På tre av skolorna krävde rektorerna att vi hade tillstånd från föräldrarna för att få filma deras barn, därför skickade vi ut brev till barnen som föräldrarna fick underteckna (Bilaga 1). Där skrev vi vad vi hade för syfte med vår underökning och att alla som deltog skulle vara anonyma. Tillstånd behövdes inte på de två andra skolorna då barnens föräldrar redan hade godkänt att barnen fick bli filmade under skoltid. Innan breven skickades ut kontaktade vi idrottslärarna för att veta om och när vi fick komma på besök och göra vår observation och intervju. Vi talade även om att vår undersökning skulle utgå från en idrottslektion där bollspel och bollekar ingår. Vi valde att observera först och sedan intervjua pedagogerna utifrån vad observationen visade. Johansson och Svedner (2001) rekommenderar att man bygger upp sin intervju utifrån vad man sett. Då tiden är knapp observerade vi endast en lektion hos varje lärare. Vi använde oss av våra fem fältdagar för att göra våra observationer och intervjuer. Under observationerna använde vi oss av videokamera. Vi var båda med under alla observationer. Eftersom vi inte kunde få med precis allting på filmen underlättade det att vi var två då den som inte filmade kunde se annat. De punkter vi utgick från när vi observerade eleverna var: Elevernas delaktighet i bollspel/bollekar och även före och efter aktiviteterna, t ex vid diskussioner. Elevernas aktivitet, hur mycket de rör sig i de olika övningarna. Elevernas bollkontakt, hur stort bollinnehav eleverna har. Dessa punkter observerade vi även utifrån ett genusperspektiv. Det vi utgick från när vi observerade idrottslärarna var: Pedagogernas ambition att uppnå delaktighet, aktivitet och bollkontakt hos eleverna. 16

17 Vår problemformulering som berör flickor och pojkars delaktighet ansåg vi att vi kunde få svar på genom observation. Vi observerade och intervjuade (intervjufrågorna finns i bilaga 2) på samma dag eftersom intervjun handlade om vad vi sett under idrottslektionen. Till vår hjälp använde vi oss av en bandspelare. Vi medverkade båda under intervjuerna p.g.a. att det underlättade för oss när en antecknade och en ställde frågorna (Repstad, 1999). Vi gjorde intervjuerna på pedagogens arbetsplats. Vi valde det, eftersom att vi ville intervjua direkt efter observationen i de fallen där det var möjligt och även för att det är en plats som pedagogen känner sig trygg på. Angående vårt samarbete och uppdelning av arbetsinsatser har det fungerat mycket bra. När vi kontaktade de skolor som vi ville ha med i vår undersökning ringde vi till hälften var. De vi ringde, intervjuade vi medan den andra antecknade. Det material som vi har läst till vår undersökning har vi också fördelat jämnt och all text har vi sammanställt tillsammans. 4.5 Analysbeskrivning Beroende på om man har gjort en kvalitativ eller en kvantitativ undersökning finns det olika sätt att bearbeta sitt material. Gör man en kvantitativ undersökning med t.ex. enkäter med givna svar, kan man sammanställa dessa i olika typer av diagram. Vid en kvalitativ undersökning är det svårare att kategorisera resultaten. Det finns inga tydliga gränser mellan de olika delarna i resultatet eftersom det inte finns några givna svar (Repstad, 1999). Repstad (1999) skriver att det första man ska göra när man ska analysera materialet är att läsa igenom fältanteckningarna, gärna flera gånger och under tiden det görs det kommer det troligtvis upp idéer om hur arbetet ska fortsätta. Efter varje besök tittade vi på filmen och intervjusvaren för att se om idrottslärarens planering stämde överens med praktiken. Det var viktigt att inte tänka om läraren gjorde rätt eller fel, utan att istället koncentrerade vi oss på hur deras undervisning bedrevs kopplat till vår problemformulering. När alla intervjuerna och observationerna var gjorda jämförde vi resultaten med varandra för att se vilka likheter och skillnader det fanns och 17

18 vad dessa kunde bero på. Vi transkriberade intervjuerna för att försöka tolka något mönster. Många av pedagogernas svar var lika, men det fanns vissa undantag, vilka redovisas i resultatkapitlet. 18

19 5 Resultat Nedan presenteras de resultat som vi har kommit fram till i vår undersökning. Resultaten visas under rubriker som motsvarar våra formulerade frågeställningar och inleds med en beskrivning av innehållet i de lektioner vi observerade. 5.1 Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? Lektion 1: Idrottsläraren Annelie är 35 år. Klass A är en år 3 med 14 elever, varav 11 pojkar och 3 flickor. Som uppvärmning hade Annelie valt en övning som kallades sabotageboll. Den övningen gick ut på att eleverna skulle skydda sin egen boll och försöka slå bort de andra elevernas bollar. När någon elev åkte ut fick de göra situps eller armhävningar. Svaret på frågan vad målet med sabotageboll var svarar Annelie: Att nå så många nivåer som möjligt. Som sabotageboll, som den då kallas, alltså att man varierar svårighetsgraden. Så även de som då tycker de är jätteduktiga ska ha lite att kämpa för. Så där hade jag väl målet att börja lite lätt och att det blev svårare och svårare. Och att alla var i rörelse. Ja, målet är att ha kul och att de själv fick välja boll och att de hittade sin favoritfärg eller sort. Nästa övning på lektionen var tunnelboll och eleverna delades upp i fyra lag. Den som stod först i laget sprang med en boll, rundade en kon, sprang sedan tillbaka och ställde sig först i ledet. Eleven rullade bollen genom tunneln som de andra eleverna bildade av sina ben. Sedan sprang den som stod sist i ledet och gjorde samma sak som den första eleven. Övningen fortsatte på samma sätt tills alla sprungit en gång. Annelie hade själv hittat på nästa bollek som var en form av brännboll. Innelaget kastade ut ett antal bollar som utelaget skulle fånga och lägga i en korg. Medan de fångade in bollarna sprang två elever från 19

20 innelaget och samlade skatter (ärtpåsar) från utelaget. Övningen slutade när utelaget hade samlat in alla bollar, gjort en tunnel med hjälp av sina ben och rullat igenom den sista bollen. Anneli förklarade: Där var ju alla i rörelse och de hade kul. De flesta i alla fall, man hinner ju inte se alla på en gång. Jag hann inte uppfatta att det var någon som stod och tyckte det var tråkigt. Som avslutning hade Annelie bestämt sig för att eleverna skulle leka evighetstan. Alla eleverna var utspridda i salen, den elev som fick tag i bollen skulle sedan kasta den på någon annan. Fick eleverna bollen på sig blev de tagna och fick då hoppa tio sprattelgubbehopp. Efter att de hoppat sina hopp fick de vara med i leken igen. Till 90 % var Annelie nöjd med sin lektion. Det fanns inget som hon i efterhand skulle vilja ändra på. Lektion 2: Idrottslärare Jonas är 29 år. Klass B är en år 4 med 20 elever, varav 10 pojkar och 10 flickor. Som uppvärmning började Jonas med en övning som kallades kräftfotboll. Eleverna delades upp i fyra lag på två planer. Övningen gick ut på att eleverna skulle spela fotboll och ta sig fram med fötterna och händerna i marken som en kräfta. Efter uppvärmningen spelade eleverna kungsboll. Det gick ut på att eleverna skulle tömma sin planhalva på spelare. De lyckades med det när de kastade lyra till kungen som fanns i boet bakom motståndarlaget. När eleverna klarade det sprang de över till kungen och hjälpte till att fånga lyra. Den elev som var kung från start fick gå tillbaka till sin planhalva när den första från laget lyckades komma över. Sedan spelade eleverna spökboll. Istället för att som i kungsboll tömma planhalvan gällde det nu att tömma motståndarlagets planhalva genom att bränna dem med bollen. När den egna planhalvan var tom förlorade man. De provade på olika variationer av spökboll, bl.a. en tyst version vilket innebar att ingen av barnen fick prata. 20

21 Som avslutning valde Jonas en variant av killerboll. Barnen startade med en boll och vem som helst fick kasta bollen på någon annan. Blev man träffad fick man göra tio situps och sen vara med i spelet igen. Jonas mål med lektionen var: Att de skulle röra sig. Det uppnåddes delvis, de rör sig men inte hela tiden. Inte så mycket som jag skulle vilja. Där är någon tjej som gärna kryper undan, framförallt tjejer. Det blir ju mer och mer ju äldre de blir. Det gäller att få med dem från början att få dem att tycka att det är skoj. Jonas var i stort sett nöjd med lektionen förutom några små konflikter som uppkom. Det fanns inget under lektionen som han skulle vilja ändra på. Lektion 3: Idrottslärare Axel är 33 år. Klass C är en 3-4:a med 16 elever, varav 11 pojkar och 5 flickor. Som uppvärmning bestämde Axel att eleverna skulle börja med pansarboll. Han delade in dem i fyra lag. Tre av lagen fick en matta att använda som skydd. Det fjärde laget fick en boll som de skulle kasta på de andra eleverna. Blev någon träffad av bollen fick de laget byta plats med det lag som hade bollen. Efter den övningen delade Axel upp gymnastiksalen i två halvor, på den ena halvan spelade eleverna spökboll (se förklaring under lektion 2) och på den andra halvan spelade de doppboll. Doppboll gick till så att Axel delade in eleverna i två lag, innan de passade bollen vidare skulle de doppa bollen i marken. Sedan gällde det att göra mål genom att kasta bollen i motståndarnas basketkorg. Nästa övning bestod av tempoboll. Axel hade satt upp ett mål som han hade gjort av höjdhoppställningen, vilken han sedan placerade i mitten av salen. Eleverna var indelade i två lag, de olika lagen stod i led på varsin sida av målet. Sedan gällde det för det första eleven i ledet att skjuta bollen i mål, medan en elev från det andra laget var målvakt. När man skjutit sitt skott med bollen skulle man göra en kullerbytta och sedan springa och ställa sig i målet och vara nästa målvakt. Den som var målvakt skulle efter att ha fångat in bollen lägga den först i sitt eget led så att nästa elev kunde skjuta på bollen. Som avslutande övning hade Axel en stafett. Den gick ut på att eleverna skulle dribbla en basketboll fram till en kon och sedan tillbaka till sitt lag och växla till nästa person. Axels mål med sin 21

22 lektion var: Jag tycker att det viktigaste är att de fungerar i grupp och att man kan lära sig liksom att ta regler och lära sig att ta motgångar. Axel var nöjd med sin lektion och det fanns inget som han skulle vilja ändra på. Lektion 4. Idrottslärare Kristina är 48 år. Klass D var en år 3 med 16 elever, varav 10 pojkar och 6 flickor. Kristina började sin lektion med att dela in eleverna i två lag inför den första övningen som var plintbasket. Några elever från varje lag hämtade en plint som de placerade på varsin kortsida av planen. En elev från varje lag var målvakt och satt uppe på plinten. Det gällde för laget att passa varandra och försöka kasta bollen till sin egen målvakt, fångade målvakten bollen fick det laget en poäng. Kristinas mål med lektionen var: Det är lättare att lära sig basket utan att behöva koncentrera sig på korgen för där är så mycket med tre steg och hopp och sånt. Så det är lättare att lära in dem de viktiga reglerna. Kroppskontakt, stegisättningar med att göra plintbasket istället. För då är det lättare att göra poäng när man kan koncentrera sig på de reglerna först. Kristina avslutade sin lektion med att eleverna spelade killerboll. Den här varianten av killerboll spelades med en boll och när eleverna blev träffade av bollen fick de gå åt sidan. Där fick de stå tills den person som träffade dem själv blev träffad. Kristina var nöjd med sin lektion men hon påpekade ändå: Jag skulle ha satt in den regeln direkt att man måste passa det motsatta könet och minst tre passningar innan ett mål räknas. Då blir det mer spel av det. Lektion 5. Idrottslärare Annette är 35 år. Klass E är en år 4 med 15 elever, varav 9 pojkar och 6 flickor. Som uppvärmning delade Annette in eleverna i fyra lag och placerade dem i vars ett hörn av salen med en rockring som bo per lag. I mitten av planen fanns en rockring med sju bollar. Det gällde för laget att få tre bollar i sitt eget bo genom att ta bollar från mitten och från de andra lagens bon. När eleverna lyckats få tre bollar i sitt eget bo vann de den 22

23 omgången. Annettes kommentar om denna uppvärming: På uppvärmningen är det mycket att man ska kunna se, nu är det bollar där och man hjälper varandra, spring dit och samtidigt blir de lite varma. Nästa övning var en variation av spökboll. Det som skiljde denna övning från vanlig spökboll var att Annette hade placerat gömställen i form av en plint och en bock på vardera planhalva. Det fanns också skatter som bestod av ärtpåsar. Dessa skulle eleverna försöka ta så många som möjligt av utan att någon elev från motståndarlaget lyckades att träffa dem med bollen för då fick de lämna tillbaka ärtpåsarna. Blev eleverna träffade fick de sätta sig på en bänk tills nästa person i laget blev träffad. Då bytte man plats. Målet med övningen var enligt Annette: I den här leken är alla delaktiga på nåt sätt. Kastar man inte bollen ska man gömma sig eller ta ärtpåsar. Du kan ha nån roll på nåt sätt. Sen att det inte är så länge man behöver sitta ner när man blir träffad, en kort stund sen är man med i spelet igen. Annette var i stort sett nöjd med lektionen men kommenterade: Sen att man skulle haft grejer efteråt. Man skulle varvat ner dem lite men oftast är det ju tiden. Man ska berätta en ny grej och det tar ju tid sen är det folk som ska med bussar. 5.2 Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? Alla de tillfrågade pedagogerna tyckte att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner där bollar ingick. De var alla överens om att pojkarna tog för sig mer och tog större plats än flickorna under bollspel, bollekar och bollövningar. Annelie och Axel påpekade att det fanns många flickor som också kunde ta för sig under bollektionerna. Vidare ansåg Annelie att pojkar var tåligare, mer flexibla, såg fler möjligheter och hittade på mer med bollen än vad de flesta flickorna gjorde. Kristina och Annette delade regelbundet upp sin undervisning med bollen i pojk- och 23

24 flickgrupper. Annelie försökte att göra det ibland men det blev inte av särskilt ofta. Fördelar som tre av de fem pedagogerna nämnde var att de svaga flickorna kom fram och fick mer tid med bollen. Kristina och Annette ansåg att en nackdel med uppdelningen av pojkar och flickor var att de svaga pojkarna fick det svårare i en ren pojkgrupp. Under lektion 1 skiljde sig inte flickornas beteende från pojkarnas. Det fanns endast tre flickor i klassen. Undervisningen var upplagd på ett sådant sätt att det gynnade alla elever genom att Annelie lät alla elever ha vars en boll under den första övningen. Eleverna var indelade i lag där de alla hade en funktion att fylla. Under lektion 2 fanns det en del skillnader mellan flickornas och pojkarnas beteende. Många flickor och en del pojkar kom i skymundan av ett par av de dominerande pojkarna. Under spökboll var det många flickor som stod längs väggarna medan fler pojkar var mer delaktiga i spelet. De dominanta pojkarna styrde spelet genom att ett flertal gånger bestämma när flickorna fick kasta över bollen. Under killerboll/evighetstan var det många flickor som satt ner på bänkarna eller stod och gömde sig i något hörn. Detta mönster att de dominerade pojkarna styrde bestod under hela lektionen. Att många flickor höll sig längs väggarna medan fler pojkar var delaktiga var något som vi även såg under lektion 3. Axel delade in eleverna i fyra lag varav ett lag bestod av enbart flickor. Flickorna var i underläge i alla matcher men verkade ändå ha roligt och ville vara tillsammans i ett lag. Lektion 4 skiljde sig från de övriga lektionerna på så sätt att det spelades plintbasket under större delen av lektionen. Kristina inledde inte heller lektionen med någon uppvärmningsaktivitet. Innan Kristina lade till regeln att en pojke var tvungen att passa en flicka och tvärtom var det bara några pojkar som hade bollkontakt. Tydliga skillnader visade sig när regeln tillkom. Då blev fler delaktiga i spelet och fick mer bollkontakt, dock inte alla flickor och pojkar. I avslutningen killerboll/evighetstan åkte alla sex flickorna ut först och vissa av dem fick stå och vänta i fem minuter innan de fick vara med i leken igen. Under hela lektionen var det fem pojkar som hade mest bollkontakt. Under uppvärmning på den sista lektionen, lektion 5 deltog alla elever på lika villkor och därför fanns det inga skillnader mellan flickors och pojkars agerande. När eleverna spelade 24

25 Annettes variant av spökboll visades elevernas roller tydligt i spelet. De flesta pojkar kastade bollar på motståndarlaget medan de flesta flickor gömde sig bakom hindren på planen för att kunna ta skatterna. 5.3 Är alla elever delaktiga, aktiva och har bollkontakt under idrottslektionerna där bollar ingår? Fyra av de fem tillfrågade pedagogerna ansåg att alla elever till stor del var delaktiga, aktiva och hade bollkontakt under deras idrottslektioner. Kristina menade att delaktigheten, aktiviteten och bollkontakten ökade under de lektioner som hon delade upp eleverna i pojkoch flickgrupper. Jonas tyckte inte att alla elever uppnådde detta i den grad som han skulle vilja. Alla eleverna var delaktiga, aktiva och hade bollkontakt under lektion 1. När eleverna blev utslagna ur leken fanns det en annan övning de skulle göra vilket ledde till stor aktivitet. Eleverna var delaktiga såväl i aktiviteterna som i val av bollar, övningar när man blivit utslagen och i diskussioner efter övningarna. Bollkontakt blev det automatiskt då upplägget av övningarna var sådant att barnen garanterades det främst genom att Annelie använde sig av flera bollar. Lektion 2 inleddes med en uppvärmning där aktiviteten var låg. Gymnastiksalen delades upp i två planer vilket gav små trånga ytor med många elever på och endast en boll. Under spökboll var det främst aktivitet hos de dominanta pojkarna. De flesta flickorna och en del pojkar hade endast bollkontakt den gång som de var tvungna att kasta över bollen till kungen. Delaktigheten och aktiviteten var stor hos ett fåtal av eleverna. Eleverna fick vara delaktiga i diskussionen som följde i lektionens slut, då var det främst flickorna som var delaktiga. Under uppvärmningen på lektion 3 var eleverna delaktiga i övningen, bollkontakten varierade mellan eleverna. Vissa elever hade mer bollinnehav än andra. Då Axel delade upp eleverna i fyra lag var eleverna delaktiga, aktiva och hade bollkontakt. Under doppboll var fördelningen av delaktighet, aktivitet och bollkontakt större hos en del elever då de främst var inriktade på att göra mål. Därför uteblev passningar till lagkamraterna. Under tempoboll var eleverna delaktiga genom att heja på sitt lag men de var inte så aktiva. Det var samma sak med stafetten. 25

26 Under Kristinas lektion, lektion 4 var det ett fåtal elever som var delaktiga, aktiva och hade bollkontakt. Kristina inledde sin lektion med plintbasket med en boll till hela klassen. Här var det bara ett fåtal pojkar och en flicka som var delaktiga, aktiva och hade bollkontakt. Efter en regeländring av Kristina fick fler barn större bollkontakt än innan. Under den avslutande övningen som var killerboll/evighetstan var det samma pojkar och samma flicka som hade störst innehav av boll och var mest aktiva. Under den sista lektionen, lektion 5 började Annette med en uppvärmning där alla eleverna var delaktiga genom att hjälpa sitt lag att se var deras lagkompisar skulle springa, aktiva var de när de sprang och bollkontakt fick de när de hämtade bollen. Huvudaktiviteten var en form av spökboll, alla var delaktiga och aktiva genom att de hade en funktion att fylla. Bollkontakten varierade hos eleverna vissa koncentrerade sig mer på bollen medan andra mer på ärtpåsarna. 5.4 Vad är pedagogers syfte och hur tänker de kring sin planering av idrottsundervisningen med bollen som redskap? Huvudsyftet som tre av de fem tillfrågade pedagogerna angav var att eleverna skulle bli kompis med bollen och att de skulle våga vara med i bollekarna och bollspelen. Kristinas huvudsyfte med sin undervisning var att eleverna skulle få bättre öga-hand-koordination. Axel tog upp begreppen delaktighet, aktivitet och att eleverna skulle ha roligt på hans idrottslektioner som sitt huvudsyfte. Jonas tyckte att han uppnådde sitt syfte medan de andra fyra ansåg att de uppnådde sitt syfte relativt bra men inte till hundra procent. Det första de tillfrågade svarade på frågan om vad de tänkte på när de planerade sin lektion med bollen som redskap var att eleverna skulle ha roligt, vara aktiva och delaktiga. Det svaret som var gemensamt för alla tillfrågade pedagoger var att de ville att alla elever skulle vara i rörelse så mycket som möjligt. Något annat som nämndes som viktigt i pedagogernas planering var växlingar mellan olika övningar, att inte ha för många tävlingsmoment och att träna elevernas sociala färdigheter. Tre av de tillfrågade pedagogerna angav att de hade bollspel och bollekar var fjärde vecka medan de andra två svarade en tredjedel av 26

27 lektionerna och mindre än hälften av lektionerna. Pedagogernas planeringstid var väldigt varierande. De tillfrågade pedagogerna hade olika antal lektioner idrott och hälsa per vecka. Utöver sina idrottslektioner arbetade även Annelie och Axel som fritidspedagoger medan Jonas var klasslärare för en fyra. Kristina och Annette arbetade endast som idrottslärare. Annelie och Kristina påpekade att deras planeringstid kunde variera mycket. Kristina ansåg att henne planeringstid varierade mycket beroende på vilken årstid det var. Med det menade hon att hon oftast hade fler friluftsdagar att planera under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. 5.5 Slutsatser Våra slutsatser är att pedagogerna utgick från att eleverna skulle ha roligt, vara aktiva och delaktiga när de planerade sin idrottsundervisning. Men det var inte hos alla pedagoger som vi kunde dra paralleller mellan deras planering och genomförande. Vi kom fram till att lärarnas upplägg av idrottslektionerna var avgörande när det handlade om elevernas delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Under de lektioner där pedagogerna använde sig av flera bollar, aktiviteter utanför huvudaktiviteten och musik ökade elevernas delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Lektionernas upplägg spelade också stor roll när det gällde flickors och pojkars agerande under lektionerna. De skillnader vi såg var främst att pojkarna tog för sig och vågade mer än flickorna som ofta höll sig i skymundan av pojkarna. Vi vill även poängtera att det fanns flickor som tog för sig och pojkar som höll sig i skymundan av de andra eleverna. 27

28 6 Diskussion I följande kapitel diskuteras de olika resultaten vi kommit fram till i vår undersökning. 6.1 Hur genomför pedagoger sin idrottsundervisning med bollen som redskap? Vi observerade fem idrottslektionerna med bollen som redskap. De lektionerna var upplagda på olika sätt och de skiljde sig även åt när det gällde pedagogernas mål med sin lektion. Under fyra av fem lektioner inledde pedagogerna med en uppvärmning där bollen ingick som redskap. Delaktigheten, aktiviteten och bollkontakten varierade mycket beroende på den valda övningen. Det var endast under en lektion som eleverna hade varsin boll att värma upp med. Vi upplevde en positiv effekt under de lektioner där det fanns en uppvärmning där eleverna var delaktiga, aktiva och har bollkontakt på ett sådant sätt att de blev varma inför kommande aktiviteter. Efter uppvärmningen följde ytterliggare en bollövning/bollspel under alla lektionerna. I tre av fem lektioner förekom spökboll (se resultat) som huvudaktivitet. Vi tyckte att det var intressant att se hur olika man kan lägga upp den bolleken. På lektion 2 spelade hela klassen i två lag och det var ofta samma elever som hade bollen. På lektion 3 var eleverna uppdelade i fyra lag och spelade på halva planen. Genom att det var färre elever per boll upplevde vi att bollkontakten blev större. Under lektion 5 var upplägget av spökboll helt annorlunda jämfört med de andra två varianterna. Det fanns nio bollar på planen och dessutom fanns det flera andra moment som t ex tjuva skatter och gömma sig bakom hinder. I den här varianten av spökboll upplevde vi en stor delaktighet, aktivitet och bollkontakt hos eleverna. Lektion 4 skilde sig åt från de andra genom att den bestod av ett bollspel i stort sett hela lektionen. Klassen spelade plintbasket i två lag med en boll. Detta ansåg inte vi ledde till någon stor delaktighet, aktivitet och bollkontakt förutom för ett fåtal elever. En viss skillnad såg vi dock när pedagogen lade till en regel som gick ut på att pojkar bara fick passa flickor och tvärtom. Det var framförallt fler flickor som blev 28

29 delaktiga, aktiva och fick mer bollkontakt. I lektion 1 bestod huvudaktiviteten av en form av brännboll. Här användes flera bollar och alla hade en funktion att fylla för att spelet skulle fungera. I fyra av de fem lektionerna fanns en avslutande övning där bollen ingick. Olika former av killerboll, i vissa fall kallade evighetstan avslutade tre av lektionerna. På två av lektionerna fick eleverna göra olika övningar, t ex sprattelgubbehopp och situps medan eleverna fick gå åt sidan och vänta på sin tur att komma in igen under den tredje lektionen. Under de lektioner som hade samma form av killerboll/evighetstan såg vi ändå vissa skillnader. I den ena klassen var det samma pojkar som dominerade under tidigare aktiviteter som hade störst bollinnehav under denna övning medan vi såg en jämnare fördelning av bollinnehavet hos den andra klassen. Som avslutning under den fjärde lektionen spelade eleverna tempoboll och hade en stafett. 6.2 Skiljer sig pojkars och flickors agerande åt under idrottslektioner där bollar ingår? Alla de tillfrågade pedagogerna tyckte att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner där bollar ingick. De var alla överens om att pojkarna tog för sig mer och tog större plats än flickorna under bollspel, bollekar och bollövningar. Två av pedagogerna påpekade att det fanns många flickor som också kunde ta för sig under bollektionerna. Efter våra observationer håller vi med om det pedagogerna säger. Vi anser att det ofta finns en grupp pojkar som dominerar under bollspel och bollekar men vi vill också framhålla att det finns många duktiga flickor. En slutsats som Ericsson & Gustavsson m.fl. (2005) kommer fram till är att genus spelar en stor roll i ämnet idrott och hälsa. Ämnet möter i större utsträckning pojkarnas behov och intressen. De aktiviteter som har flest deltagande bland pojkar är de aktiviteter som är vanligast på idrottslektionerna, främst bollspel. Detta stämmer överens med vår undersökning och vi anser att lärarens upplägg av aktiviteterna på idrottslektionerna spelar stor roll för att både pojkars och flickors individuella intressen och behov ska tillfredställas. 29

30 De största skillnaderna vi har sett under idrottslektionerna där bollar ingår är framför allt att många pojkar tar för sig och vågar mer. Vi upplever att många flickor är mer försiktiga och att de gärna ställer sig i skymundan av pojkarna. Under våra observationer har vi kommit fram till att det är lärarens uppgift att försöka bedriva en sådan undervisning att både pojkar och flickor får lika mycket plats under idrottslektionen, ett sätt kan vara att dela upp undervisningen i pojk- och flickgrupper ibland. I Lpo 94 står det att läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen (Skolverket, 1994, s. 9). Två av pedagogerna delade regelbundet upp sin undervisning med bollen i pojk- och flickgrupper. Fördelar som tre av de fem pedagogerna nämnde var att de svaga flickorna kom fram och fick mer tid med bollen. En nackdel med uppdelningen av pojkar och flickor var att de svaga pojkarna fick det svårare i en ren pojkgrupp ansåg två av pedagogerna. Utifrån våra observationer och egna erfarenheter har vi sett att om man som lärare låter eleverna arbeta med vars en boll i tidigt skede kan de arbeta utifrån sina egna förutsättningar och behov. Vidare menar vi att man bör variera dessa individuella övningar med par- och gruppövningar. I kursplanen för idrott och hälsa står det: Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra (Skolverket, 2002, s. 1).. Vi observerade att en del flickor ställde sig i hörnen och satte sig på bänkarna under lektionen utan att läraren reagerade. Däremot upplevde vi flickorna mest delaktiga under diskussionerna före och efter de olika aktiviteterna. Bourdieu (1999) menar att könsuppdelning sitter så djupt att man ibland inte tänker på det utan bara finner sig i det. Detta var något som vi reflekterade över speciellt under en lektion som vi observerade. Flickorna verkade finna sig i att pojkarna dominerade under alla aktiviteter och pojkarna fann sig i att dominera 30