Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/100-UAN-003 Lars-Erik Lund - PFLL02 E-post: lars-erik.lund@vasteras.se

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2015/100-UAN-003 Lars-Erik Lund - PFLL02 E-post: lars-erik.lund@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut - Huvudmannaskap för YH-utbildningar i egenregi Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar 1. att organisatoriskt samla samtliga YH-utbildningar, som bedrivs i egen regi, under en och samma enhet (nuvarande Mälarakademin) under barnoch utbildningsförvaltningen från och med 1 juli att namnet på den nya enheten blir Västerås yrkeshögskola. 3. att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att skapa ett övergripande internt strategiskt forum för YH-frågor i staden. Ärendebeskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade den 1 oktober 2014 att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda och föreslå en lokal- och organisationsmodell för egenregins vuxenutbildning i ett framtidsperspektiv. Som en del av detta uppdrag har en översyn av huvudmannaskapet för de yrkeshögskoleutbildningar som bedrivs i egenregi gjorts. I dagsläget finns tre utförare av egenregi; Mälarakademin med en relativt hög ekonomisk omslutning samt Edströmska gymnasiet och Wijkmanska gymnasiet, där YH-utbildning är en mycket liten del av respektive skola. Utförarna återfinns dessutom inom två olika verksamhetsområden. Mälarakademin och Wijkmanska tillhör gymnasie- och vuxenutbildningsområdet medan Edströmska som självstyrande enhet tillhör beställarverksamheten. Det finns flera argument som talar för att samla alla YH-utbildningar i egenregi under en utförare/huvudman. Yrkeshögskolan är en särskild skolform med ett annat regelverk och med särskild finansiering (öronmärkta statsbidrag). Det finns därför en logik i att organisatoriskt hålla ihop och samla alla YH-utbildningar som staden erbjuder under en utförare, istället för att flera utförare ska hantera två skilda verksamhetsformer. Ytterligare vinster av att samla alla YH-utbildningar på en enhet, rör exempelvis administration och styrning. Dessutom skapas en tydlighet i ansvarsfrågan för YHutbildningarna i egenregi. Namnet på enheten föreslås bli Västerås yrkeshögskola, ett namn som blir tydligt i marknadsföringshänseende och där Västerås som stad profilerar sig. Skickad av: Carin Miehling - an979

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2015/100-UAN-003 Inom staden har utöver barn- och utbildningsförvaltningen även näringslivsenheten och stadsledningens Välfärd och arbetsmarknad intresse i denna utbildningsform då utbildningarna ska korrespondera med stadens näringspolitiska satsningar. Staden saknar idag en gemensam yrkeshögskolestrategi och det saknas också en samlad analys av stadens yrkeshögskoleutbud i förhållande till kompetensförsörjning, stadsutveckling och arbetsmarknadspolitik. För dessa strategiska frågor bör ett forum inrättas, då de strategiska YH-frågorna, ur ett stadsutvecklingsperspektiv, bör ligga skilda från genomförandeorganisationen. Ett sådant forum kan bidra till att skapa en långsiktighet för stadens YH-utbildningar och garanterar en neutralitet gentemot externa anordnare. Stadens externa yrkeshögskoleansvar ligger liksom tidigare delat mellan barn- och utbildningsförvaltningens beställarverksamhet och stadsledningskontorets arbetsmarknadsavdelning. Bilagor Huvudmannaskap för yrkeshögskoleutbildningar i egenregi

3 Dnr 2015/100-UAN-003 Huvudmannaskap för YHutbildningar som bedrivs i egenregi Västerås stads framtida yrkeshögskolestrategi Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Lars-Erik Lund lars-erik.lund@vasteras.se

4 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Arbetssätt... 3 Yrkeshögskoleutbildning... 3 Reglering och Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning... 3 Finansiering och ledning... 4 Västerås stads YH-utbildningar och externa YH-ansvar... 4 Intressenter och rollfördelning... 5 Intressenter inom staden... 6 Kompetensplattform; region; länsstyrelse... 6 Yrkeshögskolan Mälardalen YHM... 7 YH-strategi för staden... 8 Utbildning näringsliv arbetsmarknad... 9 Huvudmannaskapet idag Trafiklärare Edströmska gymnasiet Tågtekniker Wijkmanska gymnasiet Övriga YH-utbildningar Mälarakademin Externa utbildningsanordnare av yrkeshögskoleutbildning Förändrat huvudmannaskap Ledning/styrning Ekonomi Risktagande och satsning Utbildningar i egenregi kontra hos annan utförare Lokaler Utvecklingsområden Arbetsmarknadsperspektiv Strategiskt perspektiv Länsperspektiv Studerandeperspektiv Lärcentrum Uppdragsutbildning Namnfrågan Förslag till beslut

5 Bakgrund och syfte Bakgrunden till utredningen är ett uppdrag som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade om den 1 oktober 2014: att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda och föreslå en lokal- och organisationsmodell för egenregins vuxenutbildning i ett framtidsperspektiv. En del av vuxenutbildningen är yrkeshögskoleutbildning och denna utredning, som kan ses som en del av det större uppdraget, avser frågan om huvudmannaskapet för de YH-utbildningar som bedrivs i egen regi. Frågan om huvudmannaskapet är kopplad till ett flertal frågor kring stadens YH-utbildningar. Dessa frågor behöver belysas. Arbetssätt För arbetet har en styrgrupp bestående av direktör, verksamhetschef för beställarverksamheten samt verksamhetschef för gymnasie- och vuxenutbildningsområdet inrättats. I dialog har samtal förts med chefen för Mälarakademin, rektor vid VUC och med stadsledningskontorets arbetsmarknadsstrateg. En workshop med tjänstemän från stadsledningen och barnoch utbildningsförvaltningen genomfördes i början av februari. I faktainsamlingen ingår även en del skriftlig dokumentation. Yrkeshögskoleutbildning REGLERING OCH MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Yrkeshögskoleutbildning regleras av följande lagar: Lag (2009:128) om yrkeshögskolan, Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan samt Förordning (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för de frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verkar för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. Myndigheten analyserar arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna. Utöver detta kontrollerar och granskar myndigheten även utbildningarnas kvalitet och resultat. 3

6 FINANSIERING OCH LEDNING YH-utbildning finansieras via öronmärkta statsbidrag i och med att Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning ger sitt godkännande. I förordningen om yrkeshögskolan regleras hur en YH-utbildning ska ledas: Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Det ska finnas en av den ansvariga utbildningsanordnaren utsedd person som leder det dagliga arbetet i verksamheten. Varje yrkeshögskoleutbildning leds alltså av en ledningsgrupp med majoritet från näringslivet och de kommunala utförarna representerar sig själva i respektive ledningsgrupp. Ledningsgruppens uppgifter är bland annat att forma utbildningen så att den passar de efterfrågade kompetensbehoven, att anta sökande till utbildningen och utfärda examens- och utbildningsbevis. Ledningsgruppen ansvarar också för det systematiska kvalitetsarbetet och att utbildningen når sina övergripande mål. Västerås stads YH-utbildningar och externa YH-ansvar YH-utbildningar som bedrivs i kommunal egenregi i Västerås våren 2015 Utbildning Tillståndsperiod Utbildare Verksamhetsområde Behandlingsassistent Elkraftstekniker Produktionsutvecklare Redovisningsekonom Ledare för mötesindustri Lönekonsult Mälarakademin Tågteknikerutbildning Wijkmanska gymnasiet Trafiklärarutbildning Edströmska gymnasiet Gymnasie- och vuxenutbildningen Gymnasie- och vuxenutbildningen Beställarverksamheten Egenregin erbjuder för närvarande åtta olika yrkeshögskoleutbildningar hos tre olika utbildare inom två av BUF:s verksamhetsområden. Från och med hösten 2015 reduceras dessa utbildningar till fem. Myndigheten för yrkeshögskola har i januari 4

7 2015 beslutat om att bevilja nya starter för utbildningarna lönekonsult och trafiklärare. Egenregins yrkeshögskoleutbildningar har levt ett liv vid sidan om utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, eftersom denna studieform finansieras via statsbidrag direkt till utföraren. Fram till den sista december 2012 var utföraren proaros Gymnasie- och vuxenutbildning. I och med den nya organisation som infördes den 1 januari 2013 placerades Mälarakademin samt YH-utbildningen till tågtekniker på Wijkmanska, inom gymnasie- och vuxenutbildningen, medan YH-utbildningen till trafiklärare placerades på Edströmska, som är en självstyrande enhet inom beställarverksamheten. Utöver de YH-utbildningar som anordnas i egenregi har staden också ett ansvar att representera kommunen i externa anordnares ledningsgrupper. Detta externa yrkeshögskoleansvar ligger delat mellan barn-och utbildningsförvaltningens beställarverksamhet och stadsledningskontorets arbetsmarknadsavdelning. Staden har sedan några år tillbaka engagerat sig i det av Handelskammaren Mälardalen drivna tvålänssamarbetet YH Mälardalen (YHM), med huvudsakligt syfte att tillgodose arbetslivet med rätt, efterfrågad kompetens Västmanland och Södermanland är de två län som samverkar i detta projekt. Intressenter och rollfördelning YH är en utbildningsform med många intressenter. Utbildningarna är av vikt för både staden, regionen och landet utbildningarna förser näringsliv och offentlig sektor med efterfrågad kompetens och ger möjlighet till fler arbetstillfällen. Vissa utbildningar har lokalt intresse, andra nationellt och internationellt intresse. Arbetsgivare och branscher är naturligtvis intresserade att få utbildad personal och YH ger också branscher möjlighet att styra utbildningarnas innehåll så det matchar efterfrågad kompetens. Då kompetensförsörjning även är företagens ansvar gäller det att hitta smidiga former för samverkan mellan näringsliv och utbildning. För individen kan en YH-utbildning innebära ett ofta snabbt och säkert steg ut på arbetsmarknaden YH-utbildningar är relativt korta och leder i 9 fall av 10 till en anställning. 5

8 INTRESSENTER INOM STADEN Inom staden har utöver barn- och utbildningsförvaltningen även näringslivsenheten och stadsledningens Välfärd och arbetsmarknad intresse i denna utbildningsform utbildningarna ska korrespondera med stadens näringspolitiska satsningar och att tillgång på väl utbildad personal säkerställs. YH-utbildningarna kan även öka ortens och regionens attraktionskraft och leda till ökad inflyttning och att fler företag lockas till staden vilket medför ökade skatteintäkter. Ur ett stadsutvecklingsperspektiv bör de strategiska YH-frågorna ligga skiljt från genomförandeorganisationen. Detta bidrar också till att skapa en långsiktighet för stadens YH-utbildningar och en neutralitet gentemot externa anordnare. Kompetensplattform; region; länsstyrelse Västerås stad är befolkningsmässigt drygt hälften av Västmanlands län. Detta innebär att det som händer i Västerås också är väldigt betydelsefullt för övriga länet. I många sammanhang samverkar vi även med Sörmland, så den utbildningsregion vi talar om är betydande. Det regionala perspektivet är en viktig del av Västerås stads YH-satsningar. År 2010 fick länsstyrelsen regeringsuppdraget att etablera en regional kompetensplattform. Uppdraget handlar om att arbeta för att utbildningsutbudet överensstämmer med arbetslivets behov av kompetens, på kort och lång sikt. För att nå dit arbetar länsstyrelsen för en ökad samverkan och dialog mellan olika aktörer inom området. Syftet med kompetensplattformen är att bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar 6

9 Yrkeshögskolan Mälardalen YHM YH Mälardalen (YHM) är en regional, länsövergripande satsning för att säkerställa arbetslivets kompetensförsörjning i Mälardalen, genom att tydliggöra möjligheterna med och att stödja olika aktörers arbete med yrkeshögskoleutbildning. YHM har hittills arbetat i fyra år och uppdraget har varit att: Öka antalet relevanta yrkeshögskoleutbildningar i regionen Öka antalet sökande och antalet studerande som fullföljer sin utbildning Höja kvaliteten på ansökningarna om att bedriva yrkeshögskoleutbildning Öka kännedomen om yrkeshögskolan Under tiden som YHM arbetat har beviljandegraden på sökta utbildningar i de två länen gått från knappt 20 % till runt 35 %, vilket är bland de högsta beviljandegraderna i landet blev länets tilldelning lägre cirka 25 %, d.v.s. ungefär som landet i övrigt. För 2014 gällde en arbetsmodell som innebar att Sörmland och Västmanland samarbetade inom projektet YHM Finansiärer var Regionförbundet Sörmland, Västerås stad, Eskilstuna och Nyköpings kommuner och Länsstyrelsen Västmanland. Fokus låg på att sprida information om utbildningsformen till arbetslivet i samarbete med näringslivskontoren i kommunerna. YHM 2014 har visat på alternativa och mer flexibla metoder att använda yrkeshögskoleutbildningar, i syfte att tillgängliggöra yrkeshögskolan för fler målgrupper. Arbetet fortsätter 2015 för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en verksamhet från nu och framåt. Detta sker genom att ett antal utvecklingsfrågor behandlas. Det handlar bland annat om bättre regionala behovsanalyser, möjligheter till uppdragsutbildning inom yrkeshögskolan, preparandkurser, webplattform och hur partnerkonstellationen för YHM ska se ut i fortsättningen. Utgångspunkten 2015 är att det även fortsättningsvis finns ett stort behov av YHM och arbetet bör särskilt fokuseras på: Efterfrågad kompetens Matchning mellan arbetsliv och utbildning Uppdragsutbildning Fler YH-utbildningar Processtöd för ökad möjlighet till beviljad ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning 7

10 Regional samverkan och utveckling Nätverk utvecklar utbildningsanordnare Ökad kännedom Informationsspridning Kompetensfrågor i fokus Lobbyarbete Webbplattform och nyhetsbrev från YHM Syftet med hela YHM-projektet kan kort sammanfattas med att YHM på olika sätt ska bidra till att näringslivets behov av rätt utbildad arbetskraft tillgodoses. YH-strategi för staden Barn- och utbildningsförvaltningen uppvisar i dag en splittrad bild då det gäller uppdrag inom yrkeshögskolesfären. Vi har en stor utförare med en relativt hög ekonomisk omslutning 2014, Mälarakademin, samt två utförare (Edströmska gymnasiet och Wijkmanska gymnasiet), där YH-utbildning är en mycket liten del av respektive skola de två gymnasierna ligger dessutom i olika verksamhetsområden. Det externa YH-ansvaret finns hos beställarverksamheten, som svarar för stadens deltagande i externa utförares ledningsgrupper. Ett neutralt förhållningssätt gentemot de externa anordnarna är en förutsättning. Vi har alltså ett delat ansvar mellan fyra olika delar inom vår egen förvaltning. Ytterligare viktiga interna intressenter är t ex stadens näringslivsenhet, arbetsmarknadsenhet, stadsutvecklingsperspektivet och den politiska ambitionen en YH-strategi ligger som samordning mellan stadsledning, näringsliv och utbildning. Staden saknar idag en gemensam yrkeshögskolestrategi och det saknas också en samlad analys av stadens yrkeshögskoleutbud i förhållande till kompetensförsörjning, stadsutveckling och arbetsmarknadspolitik. Som ett led i utvecklingsarbetet bör på sikt ett YH-råd, bestående av samtliga utbildningsanordnare i Västerås (såväl kommunala som externa) inrättas; tills vidare ligger detta ansvar hos YHM. I sammanhanget bör också nämnas att det inom YH-konceptet finns stora möjligheter till uppdragsutbildning både internt och externt. En strategisk fråga att ta ställning till är även namnfrågan hur vill staden profilera sina YH-utbildningar? 8

11 Utbildning näringsliv arbetsmarknad En av de viktigaste utmaningarna för stadens YH-verksamhet blir att bättre koppla samman utbildning, näringsliv och arbetsmarknad. Hur når arbetsgivarnas signaler av efterfrågad kompetens stadens YH-utbildare? Frågan är också viktig ur ett stadsutvecklingsperspektiv Västerås som en attraktiv utbildningsort. I dag diskuteras utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor i en rad olika sammanhang. Exempel är arbetsgrupper där staden, landstinget, arbetsförmedlingen, näringsliv med fler är representerade. Vi har också olika företagskluster, branschdagar och nätverk som fokuserar på frågor kring utbildning och arbetsmarknad. Vid den workshop som genomfördes i februari 2015 pekade man på behov av ytterligare samordning av stadens gemensamma resurser. Staden behöver internt skapa ett forum som kan fånga de behov som finns, sammanställa dem och ge ett bra underlag för vilka sektorer utbildningsanordnaren ska satsa på och kanske också ge direktiv kring vilka utbildningar som ska sökas. En annan tanke som framfördes var att staden behöver se över de forum, nätverk och kluster som redan finns. Man konstaterade att det är mycket som pågår, men inga kommunicerande kärl förekommer i dag saknas till exempel nätverk av både stora och små företag samt övriga intressenter. Ett utvecklingsområde är att arbeta mer företagsnära med en direkt kontakt med varje enskilt företag istället för med branschorganisationen Svenskt Näringsliv till syvende och sist handlar det att få rätt YH-utbildningar till Västerås. 9

12 Huvudmannaskapet idag TRAFIKLÄRARE EDSTRÖMSKA GYMNASIET Trafiklärarutbildning omfattande 300 YH-poäng (1,5 år). TÅGTEKNIKER WIJKMANSKA GYMNASIET Tågteknikerutbildning omfattande 200 YH-poäng (1 år). ÖVRIGA YH-UTBILDNINGAR MÄLARAKADEMIN Kvalificerad Behandlingsassistent KBT omfattande 400 GY-poäng (2 år) Elkraftsteknik omfattande 400 GY-poäng (2 år) Produktionsutvecklare 400 GY-poäng (2 år) Redovisningsekonom 400 GY-poäng (2 år) Ledarskap för mötesindustrin 400 GY-poäng (2 år) Lönekonsult 300 GY-poäng (1,5 år) EXTERNA UTBILDNINGSANORDNARE AV YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING I staden finns i dag fyra externa anordnare, som driver nio olika YH-utbildningar. I förordningen för yrkeshögskola står att lägeskommunen ska ha en representant från skolväsendet i utbildningens ledningsgrupp detta externa YH-ansvar åvilar beställarverksamheten. En ambition är att även de utbildningar externa anordnare satsar på stämmer med de tankar staden har då det gäller arbetskraftsbehov och stadsutveckling. Förändrat huvudmannaskap De utbildningar staden bedriver i egenregi bör samlas under en hatt. Detta är en klar önskan från stadens olika intressenter efter den workshop som genomförts. Det externa YH-ansvaret, till exempel deltagande i YHM, deltagande i ledningsgrupper och kontakter vid extern nyetablering hålls skiljt från egenregins utförare. Utredningen föreslår att all YH-utbildning, som utförs av egenregin, fortsättningsvis sorterar under en och samma chef och ligger i linjen inom barnoch utbildningsförvaltningen. Linjeorganisationen återkommer med ett organisationsförslag som följer övriga beslut som fattas. 10

13 Ledning/styrning För att stärka stadens YH-satsning krävs en kraftsamling internt. Här måste den strategiska nivån skiljas från den operativa. Styrning och ledning bör på sikt utgå från stadens övergripande måldokument, vision och strategisk plan - Näringslivsavdelningen EVAB ska då finnas med som en viktig part. Eftersom stadsledning och kommunstyrelse då kommer in i bilden, får vi återkomma till hur en sådan organisation kan se ut. En strategisk målbild bör snarast arbetas fram med utgångspunkt i samordning mellan stadsledning, näringsliv och utbildning. Stadens målbild för YH ska givetvis även den synkroniseras med stadens övriga styrdokument och planer. Av detta följer att ett forum för att lyfta och diskutera dessa frågor skapas kompetensen i befintliga starka kluster tas till vara, ekonomistyrningsfrågor kan beredas och den politiska ambitionen kan kanaliseras. Ett sådant forum bör också vara ingången till YH-frågornas plats i stadens övergripande strategier och en del i det stora utvecklingsarbete som står för dörren. Ekonomi Totalt omsatte egenregins olika YH-utbildningar knappt 17 miljoner kronor För att hitta en stabilitet i utbildningsformen bör en modell med eget resultatkrav, där det går att föra resultat över budgetår, skapas. Eftersom det är öronmärkta statsbidragspengar vi pratar om ska denna ekonomi inte blandas med övrig vuxenutbildnings- eller gymnasiebudget. På sikt bör en modell med en kommunal ekonomisk bottenplatta arbetas fram detta för att skapa en stabil grund, som ger förutsättningar för ett långsiktigt utvecklingsarbete. 11

14 Risktagande och satsning Samtliga interna intressenter talar sig varma för en långsiktig satsning med ett nära näringslivssamarbete branschen ska styra behovet. Staden/politiken bör formulera en viljeinriktning som sträcker sig över tid, eftersom YH är ett relativt komplicerat utbildningskoncept. Ekonomiskt kanske vi behöver tänka över en 10-årsperiod (upp- och nedgångar), tänkt medelvolym för staden. Vissa utbildningar bör få gå minus för att de behövs, de kan tillfälligtvis bekostas av andra utbildningar. Då vi tänker stadsutvecklingsperspektiv (konsekvenser och långsiktighet) bör styrning och ledning finnas hos ägaren/koncernen, det vill säga staden. Det gäller att få en helhetsbild, där stadens olika intressen lyfts fram som grund för viktiga beslut om vi tar på oss att arrangera YH-utbildning, tar vi också på oss finansiellt risktagande; det är därför nödvändigt att syftet med de YH-utbildningar vi startar är helt säkerställt. Återigen: näringslivssamarbete branschen ska styra behovet; staden tar kostnader för stadens behov, kanske via en affärslinjemodell. UTBILDNINGAR I EGENREGI KONTRA HOS ANNAN UTFÖRARE Vilka utbildningar ska kommunen respektive externa utförare anordna? Varje utbildningsanordnare är autonom och kommunen kan inte råda över vilka utbildningar externa utförare väljer att genomföra. Däremot kan kommunen ha en kontaktperson/en gemensam ingång för externa utbildare. I ett sådant fall kan ett samråd skapas, så vi kanske kompletterar varandra och istället för att konkurrera. Stadens tankar och strategier kan lättare kommuniceras om ett Västerås stads YHråd inrättas. LOKALER Eftersom beslut fattats om att lämna nuvarande lokaler i före detta Wenströmska gymnasiet, är det viktigt att lokalfrågan bevakas utifrån YH-utbildningens behov och att inga andra aspekter får ta överhand. En lärmiljö som understödjer aktuell grupp borde då vara en självklarhet. Minst en tredjedel av utbildningen är lärande i arbete (LIA) och detta måste också vägas in i projekteringen av nya lokaler. 12

15 Utvecklingsområden Tittar vi framåt finns minst fyra yrkeshögskoleperspektiv som bör utvecklas, 1/arbetsmarknadsperspektivet, 2/det strategiska perspektivet, 3/länsperspektivet mälardalsperspektivet/det regionala perspektivet och 4/studerandeperspektivet. ARBETSMARKNADSPERSPEKTIV I en tid då vi kan skönja arbetskraftsbrist inom en rad områden är det viktigt att de YH-utbildningar staden satsar på är så optimala som möjligt. En bred bristyrkesanalys måste kontinuerligt presenteras. Denna förfinade analys måste göras tillsammans med tertiära intressenter, så konsensus om vilka utbildningar vi ska satsa på råder i nästa skede. STRATEGISKT PERSPEKTIV Yrkeshögskolan är en eftergymnasial skolform och rågången såväl till gymnasiet som till högskolan, måste hållas, samtidigt som en helhetsbild av stadens hela utbildningsutbud skapas. Näringslivssamarbete branschen ska styra behovet, inte utbildningsanordnaren. En idé om ambition och tanke kring näringspolitiska satsningar i ljuset av just denna typ av utbildning behöver födas. LÄNSPERSPEKTIV Yrkeshögskoleutbildningar finns på flera håll i länet och dessa bör sammanlänkas, kanske genom YHM:s försorg. Det är också viktigt att yrkeshögskoleutbildningarna kan fungera som ett nav i utvecklingen av länet och jacka i Länsstyrelsens arbete med Kompetensplattform, Kompetensråd med mera. STUDERANDEPERSPEKTIV Yrkeshögskoleutbildning är riksrekryterande och kursdeltagarna har rätt till studiemedel. Med studerande från andra kommuner uppstår ofta en problematik kring boende, då det är många som väljer Västerås som studieort - en bostadsgaranti likt högskolestuderanden bör övervägas. Behörighetskraven för en yrkeshögskoleutbildning är treårigt gymnasium. På några av utbildningarna har det dock visat sig att det kan vara svårt att följa kursplanen, så någon form av preparandkurs behöver skapas här har den kommunala vuxenutbildningen en viktig roll att spela. 13

16 Lärcentrum Under utredningens gång har frågan om ett kommunalt Lärcentrum aktualiserats. I en tid av allt mer individualiserad och distansbaserad utbildning är ett Lärcentrum en del av det flexibla lärandet. Högskola, yrkeshögskola, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och studieförbund erbjuder idag ett mycket stort utbud av distanskurser via Internet. Lärcentrum ska tillgodose individens behov i så stor utsträckning som möjligt ett funktionellt centrum med modern och utvecklingsbar teknik som är bemannat av personal med relevant kompetens. Eftersom Lärcentrum servar intressenter från en rad olika verksamheter och skolformer rekommenderar vi att beslut fattas om att inrätta ett lärcentrum i anslutning till egenregins kommunala vuxenutbildning. Uppdragsutbildning Egenregins YH-utbildningar bedriver i dag uppdragsutbildning i mycket liten omfattning. Eftersom YH-utbildning tydligt består av ett antal olika kurser är denna studieform ypperlig att erbjuda även som uppdragsutbildning. Hur detta ska genomföras finns reglerat i Förordning om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning. Namnfrågan Då utredningens förslag är att samla samtlig kommunal YH-utbildning under en hatt föreslår vi också en namnändring namnet på egenregins utförare av YHutbildning föreslås vara Västerås yrkeshögskola. Motiven för detta är flera, men viktigast tror vi marknadsföringsmotivet är. Vidare skapas en tydlighet i olika sammanhang, inte minst vid ansökningar om nya YHutbildningar. Om vi nu från stadens sida gör en kraftsamling över politikområden och ytterligare involverar näringslivsenhet och Etablering Västerås och frågan lyfts till stadslednings-/kommunstyrelsenivå är det naturligt att Västerås som stad profilerar sig. 14

17 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar 1. att organisatoriskt samla samtliga YH-utbildningar, som bedrivs i egen regi, under en och samma enhet (nuvarande Mälarakademin) under barnoch utbildningsförvaltningen från och med 1 juli att namnet på den nya enheten blir Västerås yrkeshögskola. 3. att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att skapa ett övergripande internt strategiskt forum för YH-frågor i staden. 15