Program till detaljplan

Transkript

1 PÄ 3/2010 Program till detaljplan för Häradshövdingen 2 m.fl. Här placeras lämplig bild Stadsbyggnadskontoret

2 Innehåll 1. Syfte och innehåll Syfte och innehåll Programförslag Stadsbyggnadsidé Ny bebyggelse Grönstruktur och platsbildningar Trafik Tekniska frågor Genomförande Nödvändiga åtgärder Ansvarsfördelning Konsekvenser Behov av miljöbedömning Hälsa och säkerhet Sociala konsekvenser Kulturmiljö och stadsbild Arkeologi Krigsbrandvattendamm Fortsatt arbete, utredningar osv Planeringsförutsättningar Bakgrund Tidigare ställningstaganden Bebyggelse och stadsbild Historik, kulturmiljöer och arkeologi Service Trafiksystem Grönstruktur...18 Följande har deltagit i arbetet med programmet: Henrik Nilsson, planarkitekt Lisa Östman, landskapsarkitekt Ole Kasimir, planchef Luminita Popescu, trafikplanerare Henrik Borg, stadsantikvarie Daniel Wasden, planarkitekt Christian Rydén, trafikplaneringschef Foton: Stadbyggnadskontoret. 2

3 1. Syfte och innehåll 1.1 Syfte och innehåll Syftet med planprogrammet är att utreda förutsättningar och ange mål och inriktning för att: möjliggöra utökade lokaler för Lunds Tingsrätt. åstadkomma förtätning i området som helhet med kontor, handel, bostäder och parkering. utveckla och stärka platskvalitéerna på Västra stationstorget. Orienteringskarta Västra stationstorget Byggmästaregatan Klosterhagen Tingsrätten Klosterkyrkan Västertull Trollebergsvägen Planområdet skala 1:2000 3

4 2. Programförslag 2.1 Stadsbyggnadsidé Avsikten med upprättat planförslag är att åstadkomma en stadsmässig miljö kring Västra stationstorget och dess närmaste omgivning. Detta för att stärka kopplingen med innerstaden i öster men också med den nya kvartersstaden som är under uppförande i Sockerbruksområdet i norr. På så sätt sammanflätas Lunds östra och västra delar över järnvägen istället för att, som idag, åtskiljas av densamma. Förutom att fysiskt, med byggnadskroppar, skapa en tydligare rumsbildning kring torget är det en ambition att ta tillvara på det centrala läget och skapa attraktiva vistelseytor på och i anslutning till torget. För att åstadkomma den stadsmässighet som eftersträvas krävs en omorganisering av trafikhanteringen kring torget. Föreslagen omorganisering har som utgångspunkt att kapaciteten i trafikhanteringssystemet inte ska försämras jämfört med idag. Ytterligare en ambition med programförslaget är att ta tillvara, tydliggöra och sammankoppla den kulturhistoriskt värdefulla miljön vid Klosterkyrkan och de gamla skolbyggnaderna med torgmiljön. Kyrkobesökarna ska ha en självklar samlingsplats kopplad till både kyrkomiljön och torget. Visionen för utbyggnaden av tingsrätten är att denna, liksom nuvarande tingsrättsbyggnad och Klosterkyrkan, ska utgöra en märkesbyggnad som på ett självklart sätt möter det större stadsrummet vid Västertull och Trollebergsvägen. Förebild: Camillo Sittes (österrikisk stadsplanerare m.m ) idealtorg har stått förebild för rumsbildningen på torget. På Sittes torg landar alla gator in på torget i en fasad. Torget upplevs som ett tydligt rum i stadsväven. Fasaderna bildar torgets väggar. 4

5 Befi ntligt torgrum - skala 1:2500 Befi ntliga trafi k och vistelseytor - skala 1:2500 Blått - trafi k Gult - vistelse Nytt torgrum - skala 1:2500 Nya trafi k och vistelseytor - skala 1:2500 Blått - trafi k Gult - vistelse 5

6 CYKEL-P TAXI P Illustrationsplan 1:2000 6

7 2.2 Ny bebyggelse Gestaltning I torgets norra del föreslås en byggnad i 4,5 våningar som ansluter i höjd till befintlig byggnad i väster. Byggnaden ska tydligt vända sig mot torget. Verksamheterna i dess bottenvåning ska kunna leta sig ut på torgytan och på så sätt bidra till att skapa liv på torget. Kontakten mellan torget och Bjeredsparken ska betonas i byggnadens gestaltning. Byggnadens avslutning mot väster ska, tillsammans med befintlig byggnad i väster, fungera som en port till parken. En öppning i byggnaden på dess två första våningar ska ge utblickar dels mot parken från torgets sydöstra delar och dels från parken och in på torget. Byggnadens bottenvåning bör Port mot parken göras så transparent som möjligt Nuvarande stationsbyggnad ges möjlighet att byggas på med ytterligare två våningar till en total höjd av fyra våningar. På så sätt förstärks rumsbildningen vid torget och enhetlighet skapas med befintlig byggnad på motsatt sida vilket ger en bättre balans kring torget. Nuvarande stationsbyggnad upplevs som väl låg med tanke på torgets dimensioner. På söder sida om infartsgatan föreslås bebyggelse i fyra våningar plus en indragen takvåning. Bebyggelsen sträcker sig längs torgets sydvästra sida fram till gång- och cykelvägen. Föreslaget våningsantal är valt med utgångspunkt i befintlig byggnad på torgets östra sida. Tanken är att skapa enhetlighet kring torget och ge det en god inramning. För att bebyggelsen ska bidra till stadslivet är det viktigt att bottenvåningarna innehåller offentliga lokaler och att huvudentréer vänder sig mot gatu- och torgrummen. Likaså är det viktigt att byggnaderna placeras i förgårdslinjen mot gatan för att önskad stadsmässighet ska åstadkommas. Variation i fasaduttryck och gestaltning eftersträvas. Bebyggelsen bör därför fördelas på flera olika fastigheter. För att ta tillvara på söderläget inåt gården bör byggnaderna förses Skissmodell från norr 7

8 med generöst tilltagna balkonger. Norr om de gamla skolbyggnaderna föreslås en ny byggnad i två våningar. Avsikten med denna är att skapa en mer sammanhållen och tydlig bebyggelsegrupp med en attraktiv innergårdsmiljö. Denna byggnad ska tydligt vända sig mot platsbildningen vid kyrkan och kunna nås direkt från markplanet därifrån. Byggnaden bör utföras i tegel för att skapa en helhet tillsammans med skolbyggnaderna och kyrkomuren. Nuvarande cykelparkering mellan stationsbyggnaden och den nya tvåvåningsbyggnaden föreslås överbyggas med bjälklag med ytterligare cykelparkering. Avsikten är att detta ska upplevas som en öppen och halvtransparent lösning. Förslagsvis kläs konstruktionen med grönska eller glas. Tillbyggnaden av tingsrätten förläggs på öster sida om den nuvarande tingsrättsbyggnaden. Byggnaden uppförs i två våningar. Våningsantalet är valt med hänsyn till de kulturhistoriska värdena hos den intilliggande klosterkyrkan. Byggnaden kommer att utgöra en märkesbyggnad som ligger direkt mot det större stadsrummet vid Västertull och Trollebergsvägen. Detta ställer höga krav på utformningen av byggnaden. Mötet mellan byggnaden och Västertull måste särskilt studeras vad gäller markbehandling, uteplatser, fasaduttryck o.s.v. för att upplevas som naturligt. Den föreslagna placeringen för tillbyggnaden av tingsrätten är i princip den enda möjliga i området för att klara de krav på logistik, inbördes förhållande mellan lokaler o.s.v. som ställs på en modern tingsrätt. Placeringen har således varit styrande för hur området har disponerats. Bostäder Byggnaderna längs infartsvägens södra sida förslås kunna innehålla bostäder ovanför bottenvåningen. Detta rör sig om ca kvm BTA. Centrumverksamhet och kontor Centrumverksamhet föreslås i bottenvåningarna i byggnaderna längs infartsgatan, i den nya byggnaden vid skolbyggnaderna samt i den nya byggnaden på torgets norra sida. Tanken är att möjliggöra för en utåtriktad verksamhet i dessa lokaler utan att styra det exakta innehållet. Totalt rör detta sig om ca 3000 kvm BTA. I bottenvåningen i byggnaden vid skolbyggnaderna kan vara ett bra läge för exempelvis en cykelreparatör eller liknande. Kontor, hotell, konferenslokaler m m Kontorsverksamhet föreslås i påbyggnaden av stationsbyggnaden, i tillbyggnaden till tingsrätten, i nuvarande tingsrättsbyggnader och på de övre våningarna i den nya byggnaden på torgets norra sida. Totalt rör detta sig om ca kvm BTA. Kontorsändamål föreslås också vara möjligt ovanför bottenvåningen i byggnaderna längs infartsgatans södra sida. Till begreppet kontor räknas såväl vanlig kontorsverksamhet som hotell, konferenslokaler och liknande personaltät verksamhet med lite varuhantering. 2.3 Grönstruktur och platsbildningar Västra stationstorget Förslaget innebär en omdaning av torgytorna på Västra stationstorget. Biltrafiken förläggs till torgets södra del vilket innebär att torgets norra del kan göras bilfri. Här skapas en attraktiv vistelseyta med möjlighet till uteserveringar i söderläge. På platsens södra del förläggs cykelparkering omgärdad av lägre häckar. Den bilfria torgytan förbättrar möjligheten för gående att korsa torget. Omstruktureringen av torget innebär att ett par av träden på torgets södra sida måste tas bort. Förslaget är dock utformat så att majoriteten av träden på torget behålls. Ny rumsbildande grönska föreslås i form av häckar kring cykel- 8

9 och bilparkeringarna. Kyrkans entréplats Den föreslagna entréplatsen till kyrkogården är dels avsedd att synliggöra kyrkomiljön från torget och sammankoppla dessa miljöer och dels att fungera som en samlingsplats utanför kyrkogården för kyrkobesökarna. Platsen ska också kunna fungera som en utsträckning av verksamheten, exempelvis cykelservice, i den nya byggnaden vid skolbyggnaderna. Platsen läggs i nivå med Västra stationstorget för att stärka kopplingen dem emellan. Kyrkogården nås via en generöst tilltagen trappa eller tillhörande ramp. Detaljutformning och val av material på platsen ska göras med hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön som platsen ska representera. Övergånget till torget markeras med en trädrad. Innergårdar Innergårdarna kommer att vara underbyggda med garage. Detta ställer krav på en genomtänkt gestaltning för att åstadkomma mycket grönska som främjar en god boendemiljö samt fördröjning och omhändertagande av dagvattnet. Gång- och cykelväg Allén kring gång- och cykelvägen söder om torget ska bevaras. Eventuellt måste något eller några träd tas bort närmast torget för att ge plats för ledningar. Träden längs gång- och cykelvägen på torgets västra sida kommer att bevaras. Angöring Angöringstrafiken till Västra station ska även fortsättningsvis ledas in via nuvarande infartsgata. Omstruktureringen av torget innebär att angöringsgatan blir kortare. Antalet angöringsplatser längs med gatans sträckning minskar sålunda. Detta kompenseras genom att fler platser för korttidsparkering anläggs på torget. Totalt kommer torget att innehålla samma antal angörings- och parkeringsplatser för korttidsparkering som idag, d.v.s. ca 40 st. Gång- och cykelnät Gång- och cykelnätet lämnas oförändrat fram till torget. Torget nås via separat gång- och cykelväg från söder och norr. På infartsgatan och landstingsgatan sker i cykling i blandtrafik med bilar. Den gena kopplingen som idag finns mellan gång- och cykelvägen på torgets västra sida och dess fortsättning söderut försvinner som en konsekvens av förtätningen kring torget. Istället måste cyklisterna dra ner på hastigheten och cykla längs en ny gång- och cykelväg längs torgets söderkant för att sedan kunna fortsätta söderut eller norrut. Västertull Planförslaget innebär ingen förändring av miljön på Västertull som helhet. Tillbyggnaden av tingsrätten innebär att utformningen av markbehandlingen kan komma att omgestaltas i anslutning till denna. 2.4 Trafik Gatunät Befintligt gatunät ska utnyttjas och kommer att lämnas oförändrat. Gång- och cykelvägens nya sträckning 9

10 Enstaka trafik för häktningsbil till tingsrätten kommer att medges på gång- och cykelvägen söder om torget. Detta rör sig om maximalt en till två turer om dagen och sköts av polisens personal. Parkering Bilparkering Bilparkering föreslås i ett nytt stort underjordiskt garage söder om torget och infartsgatan. Garaget kommer att innehålla ca 280 platser. Detta täcker behovet för den nya bebyggelsen kring torget samt det behov för allmän parkering som finns i området och som i gällande detaljplan ska lösas på Klosterhagens parkeringsplats. Platserna i garaget fördelas enligt följande: Ny bebyggelse ca 80 parkeringsplatser Allmän parkering ca 200 parkeringsplatser Garaget uppförs i två våningar under marken och sammankopplas med nuvarande parkeringsanläggning under torget. En ny nedfartsramp med infart/utfart i de nya byggnaderna söder om infartsgatan kommer att ersätta befintlig nedfartsramp på torget. Förebild för en sådan lösning finns bl.a. vid Sundstorget i Helsingborg. Det är viktigt att uppgångar från garaget bl.a. placeras i anslutning till kyrkan entréplats och västra stationstorget för att besökare till stadskärnan enkelt ska kunna orientera sig. Bilparkering för de anställda vid tingsrätten föreslås förläggas på andra våningen under mark under den nya tillbyggnaden. Infart/utfart sker genom det nya garaget. Parkering av häktningsbil förläggs på första våningen under mark under den nya tillbyggnaden. Nedfart sker via separat ramp som nås från gång- och cykelvägen i öster. P.g.a. tingsrättens säkerhetskrav kan ingen allmän parkering förläggas under tingsrättens byggnader. Placering av underjordiska parkeringsgarage Rött nytt garage Orange befi ntligt garage Pil visar läge för nedfart Infart till Sundsgaraget i Helsingborg Eventuellt kan parkering vid behov förläggas i garage under den nya kontorsbyggnaden i norr. Detta garage kan sammankopplas med garaget under Västra stationstorget. Lunds parkeringsnorm föreskriver följande behovstal för bilparkering i området: Bostäder flerfamiljshus 5,3 platser per1000 kvm vid samnyttjande Kontor 12,5 platser per 1000 kvm Butiker 20 platser per 1000 kvm Övrig verksamhet särskild utredning Cykelparkering På nuvarande cykelparkering söder om stationsbyggnaden uppförs ett cykelgarage i två våningar ovan mark. Befintlig cykelparkering på torgets norra sida flyttas till den bilfria torgytans södra sida. Cykelparkering till de nya byggnaderna längs infartsgatan föreslås 10

11 förläggas på innergårdarna och på förgårsmark. Kollektivtrafik Planområdet ligger i direkt anslutning till Lunds centralstation som är stadens centrum för kollektivtrafik. Bilsnål planering Områdets kollektivtrafiknära läge gör det möjligt att klara ett vardagsliv helt utan bil för de som pendlar till och från området. Arbetsplatser, service, handel, barnomsorg m.m. nås till fots, med cykel eller via kollektivtrafiken. En hög exploatering är, med tanke på det centrumnära läget, önskvärt bl. a. ur ett bilsnålt planeringsperspektiv. 2.5 Tekniska frågor Föreslagen bebyggelse kan anslutas till befintliga system för vatten/avlopp, el, värme och sophantering. Befintlig nästation måste ges ny placering i området eller dess närhet. Ytterliggare en nätstation kan behövas i området. En del av de befintliga ledningar som sträcker sig igenom området kommer att behöva fl y ttas i samband med en exploatering. Sophantering lokaliseras i anslutning till omgivande gator. Förslagsvis används ett underjordiskt avfallssystem. För bebyggelsen längs infartsvägen förläggs detta lämpligen på förgårdsmarken mot Byggmästaregatan. 3. Genomförande 3.1 Nödvändiga åtgärder (Infrastruktur, vägar, VA energi) Programförslaget innebär, förutom utbyggnaderna inom ny och befintlig kvartersmark, nyanläggning/ombyggnad av följande allmänna anläggningar: - Västra stationstorget - Befintligt parkeringsgarage under Västra stationstorget. Befintlig nedfartsramp rivs. Garage kopplas samman med nytt garage. - Nytt underjordiskt parkeringsgarage sammankopplat med befintligt parkeringsgarage under Västra stationstorget. - 2 st nätstationer och tillhörande ledningar. En befintlig och en ny. - VA-ledningar i områdets östra del. Ombyggnaderna/nyanläggningen måste samordnas och till viss del genomföras etappvis. Exempelvis måste det befintliga parkeringsgaraget fungera under tiden som det nya garaget och den nya nedfartsrampen byggs. 3.2 Ansvarsfördelning Flera olika fastighetsägare är inblandade i processen. För att planförslaget ska kunna genomföras krävs att exploateringsavtal tecknas med berörda fastighetsägare och exploatörer. Dagvatten ska tas omhand lokalt så långt det är möjligt. Eftersom i princip all parkering i området kommer att förläggas i underjordiska garage krävs att en separat utredning görs angående påverkan på yt- och grundvattnet i samband med det fortsatta planarbetet. 11

12 4. Konsekvenser 4.1 Behov av miljöbedömning Platsen Planområdets östra del ingår i riksintresseområdet för Lunds stadskärna samt fornlämningsområdet för Lunds medeltida stadskärna. Sedan 1997 pågår ett ärende med att utvidga fornlämningen västerut så att hela planområdet skulle beröras. Riksantikvarieämbetet har ännu inte fattat beslut i ärendet. Planområdet gränsar till södra stambanan som utgör transportväg för farligt gods. Planen Genomförande av planförslaget innebär en ökad exploatering i stadens centrum vilket ligger i linje med såväl nationella, regionala som kommunala miljömål. Området avses anslutas till befintliga tekniska försörjningssystem. Viss kapacitetsförstärkning och viss ombyggnad inom området av dessa kan komma att krävas. Påverkan Genomförande av planförslaget berör närområdet genom ökad exploatering. Stora parkeringsanläggningar som idag finns ovan mark förläggs i underjordiska garage vilket kan ge en positiv förändring av ljud- och ljusnivån trots ökad trafik till området. Planförslaget bedöms ha en positiv inverkan på stadsbilden och miljön i området. Påverkan på yt- och grundvatten måste belysas vidare i det fortsatta planarbetet. Likaså måste en riskutredning genomföras p.g.a. närheten till Södra stambanan som är en transportled för farligt gods. Motiverat ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 4.2 Hälsa och säkerhet Trafi k Planförslaget innebär ett beräknat trafiktillskott på ca 1000 fordon/dygn på infartsgatan till Västra stationstorget. Gatan bedöms ha kapacitet att klara detta trafiktillskott. Buller Närheten till stationen samt trafiken på de omgivande vägarna innebär att området ligger i ett bullerutsatt läge. Bullerskyddande åtgärder kommer således att krävas. En fördjupad bullerutredning kommer att genomföras i samband med det fortsatta planarbetet. Vatten Dagvatten ska så långt möjligt tas om hand lokalt. Området ska gestaltas på ett sätt som möjliggör detta. Detta innebär bl.a. att gårdar ska utformas med mycket grönska och att en del tak kan komma att utformas som s.k. gröna tak. I samband med det fortsatta arbetet kommer en utredning att genomföras avseende exploateringens påverkan på yt- och grundvattnet samt hur dagvattnet ska hanteras. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafi k tillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Risk Området ligger i anslutning till Södra stambanan som är en transportväg för farligt gods. I samband med det fortsatta planarbetet kommer en särskild riskutredning att genomföras för att 12

13 kartlägga vilka riskreducerande åtgärder som behöver genomföras för föreslagen bebyggelse. Markföroreningar På Klosterkyrkan 4 har funnits en oljecistern. I övrigt innehåller området inga kända markföroreningar. 4.3 Sociala konsekvenser Barnperspektiv Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Omorganiseringen av trafikytorna ger en säkrare miljö med fler bilfria ytor på torget än idag. De skyddade innergårdarna ger möjlighet till att skapa en trygg och säker lekmiljö. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnadsoch markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Mångfald Variation av lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer är möjlig enligt planförslaget. Området kommer att innehålla flera möjliga mötesplatser för alla stadens invånare på och i anslutning till Västra stationstorget. Trygghet Planförslaget kommer att bidra till att skapa ett mer befolkat torg än idag under dygnets samtliga timmar. Stora parkeringsytor ovan mark som kan upplevas som otrygga försvinner och ersätts med bebyggelse. Ytan vid skolbyggnaderna ordnas upp och görs mer överblickbar. Den nya bebyggelsen ger en klarare inramning av torget och torgets nuvarande baksidor försvinner. 4.4 Kulturmiljö och stadsbild Planförslaget innebär att områdets stadsbild kommer att förändras påtagligt. Västra stationstorget kommer att förvandlas från ett torg med förortskaraktär till ett stadsmässigt torg med en tydlig inramning. Stadsrummen längs infartsgatan och längs gång- och cykelvägen vid kyrkogården kommer att slutas. Förändringen genomförs dock med respekt för områdets kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Tingsrätten och skolbyggnaderna kommer, liksom i gällande detaljplan, att förses med skyddsbestämmelser. Skalan på den nya bebyggelsen är vald med hänsyn bebyggelsen i omgivningen och områdets närhet till stadskärnan. 4.5 Arkeologi Området ligger intill Lunds medeltida stad som klassats som fornlämning. Sedan 1997 pågår ett ärende med att utvidga fornlämningen västerut. Riksantikvarieämbetet har ännu inte fattat beslut i ärendet, men med tanke på de dokumenterade fynden i området, är det rimligt att tills vidare planera som om fornlämningen omfattar även detta. Område som utgör under mark dold fast fornlämning, fordrar tillstånd enligt kulturminneslagen av Länsstyrelsen för alla sorters markingrepp. 4.6 Krigsbrandvattendamm Befintlig krigsbrandvattendamm under Klosterhagens parkeringsplats kommer att tas bort. Dammen har inte längre någon funktion för försvaret. 4.7 Fortsatt arbete, utredningar osv I det fortsatta planarbetet kommer följande utredningar att genomföras: Bullerutredning Utredning angående påverkan på yt- och grundvatten samt dagvattenhantering Riskutredning 13

14 5. Planeringsförutsättningar 5.1 Bakgrund Läge Planområdet ligger väster om järnvägsstationen i Lunds stadskärna. Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Häradshövdingen 2, Klosterkyrkan 4, Landstinget 4 och Väster 7:1. Lunds kommun äger fastigheterna Klosterkyrkan 4 och Väster 7:1. Lunds kommuns parkerings AB äger fastigheten Landstinget 4. Niam Fond IV Häradshövdingen 2 AB äger fastigheten Häradshövdingen 2. bebyggelsemiljö. Gällande detaljplaner För området gäller detaljplan L679. Genomförandetiden gick ut Riksintressen Planområdets östra del ingår i riksintresseområdet för Lunds stadskärna samt fornlämningsområdet för Lunds medeltida stadskärna. 5.2 Tidigare ställningstaganden ÖP 2010 Området utgör detaljplanelagt område. Hela planområdet ingår i en kulturhistoriskt värdefull Skrafferat riksintresse för Lunds stadskärna Brunt fornlämningsområdet Lunds medeltida stadskärna Flygfoto från söder 14

15 5.3 Bebyggelse och stadsbild Västra stationstorget har mer karaktär av ett förortstorg än ett stadstorg. Torget öppnar sig åt norr och söder och stationsbyggnaden med sina två våningar upplevs som väl låg i förhållande till torgets storlek. Sammantaget gör detta att torgrummet upplevs som upplöst och otydligt. Det är endast byggnaden i väster, innehållande kontor/butiker och bostäder, som är anpassad i storlek, 4,5 våningar, efter torget. Punkthusen i Bjeredsparken ligger en bit in i parken och har inga entréer mot torget. Torget används som angöring för biltrafik till stationen vilket har styrt dess utformning. Torgytan upptas huvudsakligen av parkeringsoch angöringsplatser samt gata. Den enda egentliga vistelseytan på torget ligger i dess södra del och upplevs som en isolerad ö omgiven av gator. Vistelseytan är väl gestaltad med fontän och sittplatser och en, liksom för torget i övrigt, ambitiös markbehandling. Dess lokalisering medför dock att det används betydligt mindre än vad dess utformning inbjuder till. Den stora rampen söder om torget som leder ner till garaget under torget är inte rumsbildande. Detta gör att torget flyter ut åt söder i ett odefinierat stadsrum. skolbyggnaderna från torget. En nivåskillnad på lite över en meter bidrar till den otydliga kopplingen mellan torget och de gamla skolbyggnaderna. I byggnaderna på fastigheten bedrivs bl.a. kursverksamhet och cykelservice. Söder om skolbyggnaderna börjar Klosterkyrkans kyrkogård. Längs dess västra sida löper en vacker tegelmur som ger en fin koppling till kyrkans tegelfasader. Muren innehåller få öppningar vilket gör att den upplevs som stängd från gång- och cykelvägen på dess västra sida. Mellan kyrkogården och tingsrätten ligger Klosterhagens parkeringsplats. Detta är stor markparkering som trots att den är försedd med en del träd domineras av bilarna. På fastigheten Häradshövdingen 2 ligger tingsrätten, viken består av olika sammankopplade byggnadskroppar i en till två våningar. Byggnaderna ligger indragna från omgivande gator. Mellan tingsrätten och infartsgatan till stationstorget finns markparkering. På gatans norra sida ligger ett bostadshus i tre våningar. Gatan i sig är väl gestaltad och proportionerad och försedd med alléplantering. Markparkeringen gör dock att stadsrummet blir otydligt och upplevs som ofärdigt. Söder om tingsrätten ligger Västertull. Tingsrätten och Klosterkyrkan utgör tydliga märkesbyggnader mot detta parkrum vilket blir tydligt när man rör sig längs Trollebergsvägen. Västertull har nyligen getts en ny gestaltning. 5.4 Historik, kulturmiljöer och arkeologi Befi ntlig nedfartsramp Vid torgets sydöstra sida ligger två gamla skolbyggnader i ett och ett halvt plan. Dessa tegelbyggnader är vackra i sig men dess omgivning utgör en skräpig och otydlig miljö. Buskage och paviljongsbyggnader döljer Historik Området har utgjort del av den västra gränsen för det medeltida Lund. Här har stadsvallen markerat skillnad mellan stad och land. Den exakta dragningen av stadsvallen är inte klarlagd men någonstans strax väster om klosterkyrkan. I området finns den medeltida Klosterkyrkan 15

16 vilken är en rest av den klosteranläggning som legat på platsen. Den exakta utsträckningen för S:t Peters kloster är okänt, men det anlades under 1100-talets mitt som ett nunnekloster för Benedektinorden. Norr om kyrkobyggnaden låg ekonomibyggnaderna. Klosterbyggnaderna bortsett från kyrkan revs S:t Peters Kloster som omfattade Värpinge by och Trolleberg, utgjorde en egen församling med den största geografiska delen utanför stadsgränsen. Stambanan drogs fram till Lund och trafiken startade Järnvägen skulle komma att medföra omfattande förändringar av miljön och levnadsmönster. Den under 1800-talet tilltagande urbanisering, utvecklingen av industri och verksamheter fick bebyggelsen längs Trollebergsvägen och Fjelievägen att tätna. Den äldsta kvarvarande byggnaden i området, bortsett från kyrkan, är den folkskola som uppfördes 1860 av S:t Peters församling. Under 1800-talets slut tätnade järnvägsnäten i Europa och sydvästra Skåne blev ett av de tätare i norra Europa. En relativt sen bana blev järnvägen till Bjärred som invigdes Lunds västra station eller Bjärredsbanans stationshus, låg på den plats där tingshuset nu ligger. Området mellan stambanan och Bjärredsbanan användes till kolonilotter. Kulturmiljö Det aktuella området behandlas i Bevaringsprogram för Clemens och Drottens rotar samt Bevaringsprogrammet för Lund utanför vallarna del II. Under 2010 har en uppdatering av det äldsta bevaringsprogrammet i området gjorts av stadsbyggnadskontoret och stadsantikvarien, vilken medfört att följande byggnader inom planområdet anses som kulturhistoriskt värdefulla byggnader: Folkskolorna i kv Klosterkyrkan byggda 1860 respektive Den första skolbyggnaden innehöll även lärarebostad. Efter tilltagande urbanisering och befolkningsökning krävdes ytterligare en skolbyggnad vilken uppfördes års skola innehåller en fast flygel med putsade Skola uppförd 1903 Skola uppförd 1860 fasader, den förutsätts vara senare men redan på stadskartor från 1875 och framåt finns en flygel i detta läge, vilket kan tyda på att stommen är ursprunglig eller åtminstone mycket tidig, eller att en flygel ersatts med senare byggnadsdel i samma läge. Interiörerna i de båda skolbyggnaderna är inte undersökta men skolor kan innehålla planlösning och detaljer specifika för verksamheten som kan vara värda att beaktas vid ändring. Skolgården är förenklad och asfalterad. Tingsrätten ritad av Hans Westman Tingsrätten beskrivs utförligt i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna. Den södra delen är den äldsta delen. Den innehåller huvudentré, foajé, förhandlingssalar och en öppen atriumgård. Den stora tingssalen känns igen utvändigt med sitt höga tälttak. Byggnaden är typisk i sina material och formspråk för Westmans arbete vid denna tid 16

17 fynden i området, är det rimligt att tills vidare planera som om fornlämningen omfattar även detta. Område som utgör under mark dold fast fornlämning, fordrar tillstånd enligt kulturminneslagen av Länsstyrelsen för alla förändringar markingrepp liksom pålning och varaktig markövertäckning. Hela planområdet berörs av detta. 5.5 Service Tingsrätten och uppvisar likheter med Katolska kyrkan i Malmö. De tillbyggnader som gjordes 1975 av samme arkitekt är mindre framträdande. Under 2010 tillgängliggjordes huvudentrén på ett varsamt sätt. Interiörer är inte undersökta inför detta PM men foajé och tingssal är bevarade. Tingshuset skyddas med q i detaljplan. Utöver detta bör följande kulturhistoriska hänsyn tas i samband med gestaltningen av området: - Klosterkyrkan1300-tal (bebyggt sen 1100-tal). Siktlinje mellan Klostergatan och Klosterkyrkan, där kyrkans karakteristiska trappgavlar avtecknas mot himlen. - Visuell kontakt mellan Klosterkyrkan och omgivningarna, framför allt Trollebergsvägen men kontakt finns idag också mellan Västra station och Klosterkyrkan. - Bebyggelsens höjd för ny bebyggelse bör utformas med hänsyn till framförallt Klosterkyrkans siluett och visuella verkan i miljön. - Förgårdsmark med gräsmattor, träd och buskar längs östra sidan av Byggmästaregatan. Arkeologi Området ligger intill Lunds medeltida stad som klassas som fornlämning. Sedan 1997 pågår ett ärende med att utvidga fornlämningen västerut. Kulturen har föreslagit att utvidga den nuvarande gränsen för fornlämning. Riksantikvarieämbetet har ännu inte fattat beslut i ärendet, men med tanke på de dokumenterade Skola och förskola Området ligger i Lunds stadskärna och ett flertal skolor och förskolor finns i områdets närhet. Exempelvis finns förskolan Forsbergs minne i Bjeredsparken samt Lerbäcksskolan med årskurs F-9 vid Öresundsvägen. Handel och offentlig service Området ligger i Lunds stadskärna och ett komplett utbud av handel och offentlig service fi n ns inom gångavstånd. 5.6 Trafiksystem Vägtrafik Byggmästaregatan klassificeras som huvudgata och har hastighetsgränsen 50 km/h. I ett snitt söder om infartsgatan till Västra stationstorget har vägen en trafikmängd på 4600 fordon/dygn. Trollebergsvägen klassificeras som huvudgata och har hastighetsbegränsningen 50 km/h. I ett snitt söder om planområdet har vägen en trafikmängd på fordon/dygn. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelnätet till, från och genom området är väl utbyggt. Ett gång- och cykelstråk löper från Bjeredsparken i nord-sydlig riktning genom planområdet och vidare söderut. Cykling till området från väster sker i blandtrafik längs infartsgatan och landstingsgatan. Separat gång- och cykelbana finns längs Trollebergsvägen i områdets södra del. Längs Byggmästaregatan sker cykling i 17

18 blandtrafik. Längs infartsgatan, Landstingsgatan, Byggmästaregatan och Lokföraregatan finns separata gångbanor. Området hanterar varje dag en stor mängd människor som kommer från gångtunneln under järnvägen i väster. och inslaget av trädplanteringar som relativt hårdgjort. Kollektivtrafik Området ligger i direkt anslutning till Lunds station som är centrum för Lunds kollektivtrafik. Parkering På västra stationstorget finns ca 40 angöringsoch parkeringsplatser för korttidsparkering. Dessutom finns separat yta för taxibilar. Garaget under Västra stationstorget innehåller 373 parkeringsplatser. Klosterhagens parkeringsplats innehåller ca 100 parkeringsplatser. Parkeringsplatsen norr om tingsrätten innehåller ca 30 parkeringsplatser. Cykelparkering finns inom planområdet på Västra stationstorgets norra del, söder om stationsbyggnaden samt i det underjordiska cykelgaraget under stationsbyggnaden. 5.7 Grönstruktur I norr möter området den långsträckta Bjeredsparken. I områdets södra del ligger närparken Västertull som innehåller vistelseoch aktivitetsytor samt mycket grönska. På Västra stationstorget står rader med mindre träd. Längs cykelbanan på dess västra sida löper en trädrad som kopplas samman med trädallén längs infartsgatan. Trädallé finns också längs cykelvägen som löper längs kyrkogårdens västra sida och fram till torget. Mellan nedfartsrampen och Klosterhagens parkering står ett par större trädindivider. Längs Byggmästaregatan är husen placerade med mycket förgårdsmark mot gatan. Förgårdsmarken är huvudsakligen gräsplanterad och innehåller spridda trädindivider. Vid de gamla skolbyggnaderna finns en del buskage och mindre trädsamlingar. Som helhet upplevs området trots Västertull 18

19

20 Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl a framgå grunddragen i användningen av markoch vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg: Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, Lund