Bra tillväxt 2010, men svagare 2011

Transkript

1 Konjunkturprognos januari 21 Bra tillväxt 21, men svagare 211 Världsekonomin växer med 4 procent 21. Efter att ha minskat med nästan 1 procent 29 så växer global BNP med 4 procent mellan 29 och 21, vilket är något mer än genomsnittet under de senaste 4 åren. Den tämligen höga tillväxten förklaras främst av rekordstora finanspolitiska stimulanser, rekordlåga räntor och ett stort positivt lageromslag. Drygt en fjärdedel av den globala tillväxten 21 kan hänföras till lagerposten. Tillväxten dämpas dock 211. Under 211 kommer tillväxten i världsekonomin endast uppgå till 3,4 procent, vilket är något lägre tillväxt än det historiska genomsnittet. Penningpolitiken kommer med stor sannolikhet vara mindre expansiv och de finanspolitiska stimulanserna dras tillbaka eller minskar påtagligt. Dessutom kommer lagerposten ge ett betydligt mindre bidrag till BNP-tillväxten än 21. Tudelad värld. Det är dock fortfarande mycket stor skillnad mellan tillväxten i industriländer och tillväxtländer. Under de senaste två åren, 28 och 29, så har tillväxten varit nästan 6 procent högre i tillväxtekonomierna än i industriländerna. Mer än hela den globala tillväxten kan således hänföras till dessa länder. En viss utjämning sker under 21 och 211, men tillväxtekonomierna står ändå för drygt två tredjedelar av den globala tillväxten under prognosperioden. En del av förklaringen beror på att nyckeltal som bytesbalans och offentliga finanser är betydligt bättre i flertalet stora tillväxtekonomer än i industriländerna. Rekordstora statsskulder och rekordhög arbetslöshet. I de flesta industriländer väntas snabbt stigande arbetslöshet och rekordstora stimulanspaket bidra till en påtaglig försämring av de offentliga finanserna och att statsskulderna stiger kraftigt. Inom OECD-länderna väntas den offentliga sektorns bruttoskuld överstiga 1 procent av BNP 211. Det kommer med stor sannolikhet dra ned den potentiella tillväxten om man inte lyckas vända utvecklingen. Den svenska ekonomin växer med 3 procent valåret 21. Liksom övriga världen påverkas den svenska ekonomin av rekordlåga räntor, expansiv finanspolitik och ett stort positivt lageromslag. Dessutom medför den svaga kronan att den svenska exportindustrin kommer vara tämligen konkurrenskraftig. Detta är även positivt för den del av den inhemska industrin som konkurrerar med utländsk exportindustri. Förutom lageromslaget är det främst privat konsumtion och export som bidrar till den tämligen goda tillväxten 21. Investeringarna fortsätter dock minska. Ytterligare stimulanser i vårbudgeten. I höstbudgeten presenterade regeringen ofinansierade skattesänkningar och utgiftsökningar motsvarande 32 miljarder kronor för 21. Vi har antagit att man kommer med ytterligare finanspolitiska stimulanser i vårbudgeten som presenteras i april. Under 21 väntas utgifterna öka med ytterligare 1 miljarder kronor och under 211 väntas skattesänkningar/utgiftsökningar på 2 miljarder kronor. Tillväxten i Sverige dämpas dock 211. BNP ökar med 2,3 procent 211, d.v.s. klart lägre tillväxt än under 21. I huvudsak beror detta på ett mindre positivt lageromslag. Men även den privata konsumtionen ökar i långsammare takt eftersom hushållens köpkraft inte fortsätter öka i samma takt som tidigare. Denna publikation har sammanställts av Erik Penser Bankaktiebolag för företagets kunder. Innehållet har grundats på information från allmänt tillgängliga källor vilka bedömts tillförlitliga. Dock kan sakinnehållets riktighet och fullständighet liksom lämnade prognoser och rekommendationer ej garanteras. Erik Penser Bankaktiebolag ikläder sig inget ansvar för förluster som kan tänkas uppstå genom att någon följer lämnade rekommendationer eller använder sig av i publikationen lämnade uppgifter. Sven-Arne Svensson sven-arne.svensson@penser.se

2 Diagram 1 OECD: Ledande Indikatorer, Januari 2 - November Källa: OECD Diagram 2 Global BNP-tillväxt, Procent per år P 1P 11P Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag OECD Icke-OECD Tabell 1 Global BNP-tillväxt, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P Industriländer,5-3,4 2,3 1,9 USA,4-2,5 2,8 2,1 Japan -1,2-5,1 1,6 1,4 EMU-länderna,6-3,9 1,5 1,4 Storbritannien,6-4,5 1, 1, Tillväxtmarknader 6, 2,4 6,1 5,2 BRIC-länderna 8, 4,3 7,7 7, Övriga 4,,5 4,5 3,5 Global tillväxt 2,9 -,8 4, 3,4 ANM: BNP-vikterna bygger på köpkraftspariteter från IMF World Economic Outlook, april-29. Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 2

3 Den globala konjunkturen Efter det rekordstora produktionsfallet under fjärde kvartalet 28 och första kvartalet 29, så började världsekonomin åter växa under andra kvartalet 29. Uppgången var dock i stort sett koncentrerad till Asien, där flera tillväxtekonomier med Kina i spetsen, redovisade mycket höga tillväxttal. Under tredje kvartalet började dock även produktionen i OECDländerna öka efter ett drygt år med negativ tillväxt. Såväl USA, Japan som EMU-länderna, redovisade positiv BNP-tillväxt mellan andra och tredje kvartalet. Och den månadsstatistik som presenterats för fjärde kvartalet tyder på fortsatt konjunkturuppgång under fjärde kvartalet. Efter att ha sjunkit påtagligt mellan maj-27 och februari-29, så började OECD:s ledande indikatorer åter stiga i mars-29. Dessa indikatorer har sedan fortsatt stiga nio månader i rad och indikatorn är nu uppe på nästan samma nivå som våren 27, d.v.s. innan det stora fallet började. Om det historiska sambandet mellan de ledande indikatorerna och BNPtillväxten i OECD-länderna stämmer även den här gången så kommer BNP-tillväxten i OECD-länderna klart överstiga vad OECD förutspådde i sin senaste prognos. I OECD Economic Outlook från november-29 så räknade man med att BNP kommer öka med 1,9 procent mellan helåren 29 och 21. Men det är inte alltid att sambandet mellan ledande indikatorer och tillväxt stämmer och det finns gott om undantag när så inte varit fallet. På kort sikt finns det fortfarande stor osäkerhet om finanskrisens negativa effekter på konjunkturen även om det mesta tyder på att det värsta är över. I oktober- 29 uppskattade dock Internationella valutafonden (IMF) att de faktiska och ännu inte realiserade förlusterna i banker och finansiella institut världen över, från andra halvåret 27 och fram till slutet av 21, kommer uppgå till ca 34 miljarder dollar. Än så länge har dock endast hälften av detta belopp skrivits av. Om IMF har rätt den här gången är det dock troligt att konjunkturuppgången kommer bli trög. Än så länge pekar de flesta indikatorer dock uppåt. Förutom OECD:s ledande indikatorer så har även de nationella inköpsindexarna för industrin i bl.a USA, Kina och EMU-länderna stigit påtagligt sedan botten under första kvartalet 29. Och det är främst ökad orderingång som bidrar till denna uppgång, medan lagren fortsatt minska. Skillnaden mellan delindexen för orderingång och lager brukar vara en ganska pålitlig indikator på industrikonjunkturen. Från att ha minskat med,8 procent 29, den första nedgången sedan 194, så kommer världsekonomin växa med 4 procent 21 för att sedan fortsätta växa med ytterligare 3,4 procent 211. Att tillväxten blir högre 21 än 211 beror på att såväl finanspolitik som penningpolitik är betydligt expansivare och att lageromslaget är betydligt större 21 än 211. Som tabell 1 visar så är det fortfarande tillväxtekonomierna, och då speciellt BRIC-länderna, som är motorn i världsekonomin även kommande år, även om skillnaden i tillväxt kommer vara något mindre än under 28 och 29. Vi har antagit att den höga efterfrågan i tillväxtekonomierna medför att råoljepriset successivt stiger till 1 USD per fat fram till slutet av januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

4 Diagram 3 USA: BNP-tillväxt, Kv.1 2 Kv %-förändring, uppräknat till årstakt P 1P Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 4 Lagerinvesteringar, Kv Kv Förändring miljarder USD, uppräknat till årstakt, SA Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 5 USA: Sysselsättning, Kv Kv Förändring miljarder USD, uppräknat till årstakt, SA Källa: Bureau of Labor Statistics, Erik Penser Bankatiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 4

5 USA Efter att ha sjunkit fyra kvartal i rad så började den amerikanska ekonomin åter växa under tredje kvartalet 29. Uppräknat till årstakt ökade BNP med 2,2 procent mellan andra och tredje kvartalet. Det betyder att konjunkturnedgången som började under december 27 upphörde någon gång under tredje kvartalet 29. Nedgången varade ca 2 månader, vilket är den längsta perioden under efterkrigstiden. Enligt NBER (National Bureau of Economic Research) så har det varit 1 recessioner tidigare under de senaste 6 åren och de har varit i genomsnitt 1 månader. Inte heller har BNP, industriproduktion och sysselsättning fallit lika mycket under någon recession tidigare. Det var främst privat konsumtion, export, försvarsutgifter och ett positivt lageromslag som bidrog till BNP-tillväxten under tredje kvartalet. En stor del av efterfrågan har dock riktats mot utlandet, vilket medförde att importen ökade med drygt 2 procent. Nettoexporten (export import) gav därmed ett stort negativt BNP-bidrag, trots en påtaglig ökning av exporten. Att den privata konsumtionen ökade berodde i huvudsak på en kraftig ökning av bilförsäljningen, som i sin tur berodde på den skrotningspremie som regeringen tillfälligt införde under juli och augusti. Att den amerikanska ekonomin åter börjat växa beror till stor del på de rekordlåga räntorna och det finanspolitiska stimulanspaket som regeringen införde i början av 29. Under de närmaste åren uppgår den finanspolitiska stimulansen till 787 miljarder dollar (51 miljarder dollar i ökade utgifter och 286 miljarder dollar i skattelättnader), eller ca 5,5 procent av BNP. Paketet omfattar bl.a. skattelättnader, stöd till delstater och satsningar på infrastruktur. Enligt en tidigare uppskattning av Kongressens Budgetkontor (CBO), så skulle 23 procent av medlen användas under 29, 51 procent 21, 17 procent 211 och 9 procent de följande åren. Uppgifter från CBO tyder dock på att stimulansåtgärderna belastat budgeten 29 något mer än vad de tidigare prognostiserat. Trots att den amerikanska ekonomin åter börjat växa så har sysselsättningen fortsatt minska och arbetslösheten fortsatt stiga. Mellan december 27 och december 29 minskade sysselsättningen med 7,2 miljoner personer och arbetslösheten ökade från 5, till 1, procent. Det finns dock tecken på att arbetsmarknaden håller på att förbättras. Varslen har sjunkit kraftigt sedan slutet av 28 och under de senaste månaderna har antalet arbetade timmar ökat, vilket tyder på ökad genomsnittlig arbetstid. Men det är knappast troligt med en påtaglig ökning av sysselsättningen under 21 eftersom kapacitetsutnyttjandet är mycket lågt vilket medför att företagen kan öka produktiviteten istället för sysselsättningen när efterfrågan ökar. Regeringen är dock inte nöjda med utvecklingen på arbetsmarknaden och har därför presenterat ett nytt jobbpaket (Job for Main Street Act 21) värt 154 miljarder dollar, vilket antogs av representanthuset den 16 december. Paketet innehåller bl.a. satsningar på infrastruktur (48 miljarder USD), jobb inom offentlig sektor (27 miljarder) samt en förlängning av den period man kan få arbetslöshetsersättning (79 miljarder). Satsningarna finansieras till en del av 75 miljarder dollar som tas från TARP-paketet. Paketet har dock inte antagits av senaten ännu. Senaten är tillbaka från juluppehållet den 19 januari. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

6 Diagram 6 S&P/CaseShillers Husprisindex (2 städer), Januari 21 Oktober Årstakt, procent Källa: Standard and Poor s Tabell 2 USA: Försörjningsbalans, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P Privat konsumtion -,2 -,6 1, 1,4 Offentlig konsumtion 2,9 1,8 2,2,4 Bruttoinvesteringar -3,6-14,4 3,6 5, Lagerinvesteringar -,3 -,7 1,1,2 Export 5,4-1,8 7, 6, Import -3,2-14,2 5, 4,5 BNP,4-2,5 2,8 2,1 ANM: Lagerinvesteringar i procent av föregående års BNP. Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 3 USA: Nyckeltal, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P BNP,4-2,5 2,8 2,1 KPI 3,8 -,3 2,2 1,5 Arbetslöshet 5,8 9,3 1, 9,8 Sysselsättnig, miljoner -3,1-4,2,3,8 Budgetsaldo, mdr USD Bytesbalans, % av BNP -4,9-3, -3, -3, Fed funds, dec,25 -,25,75 1,5 1-års ränta, dec 2,1 3,5 3,6 3,8 ANM: Sysselsättningen avser december-december. Källa: Bureau of Economic Analysis, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 6

7 En stor del av den fortsatta uppgången i den amerikanska ekonomin under fjärde kvartalet 29 och 21 förklaras dock av ett stort positivt lageromslag. Under de senaste sex kvartalen har företagen genomfört omfattande lagerneddragningar, vilket historiskt sett är en mycket lång period. Mellan andra och tredje kvartalet minskade lagren med 139 miljarder dollar, utryckt i 25 års priser. Men eftersom lagren minskade ännu mer under andra kvartalet, -16 miljarder dollar, så gav lagerposten ett positivt BNP-bidrag på 21 miljarder dollar, eller,7 procentenheter. Med andra ord så kan en tredjedel av BNP-tillväxten, på 2,2 procent, mellan andra och tredje kvartalet förklaras av ett positivt lageromslag (i detta fall att lagren minskat mindre än föregående kvartal). Som räkneexempel kan påpekas att om lagren skulle vara oförändrade mellan tredje och fjärde kvartalet 29, så kommer enbart lagerposten dra upp BNP med drygt 4 procentenheter. Det finns påtagliga tecken på att företagens lageravveckling snart är avslutade. Månadsstatistik visar att lagren ökat såväl under oktober som november. Månadsstatistiken är dock i löpande priser och man kan förmoda att uppgången i huvudsak beror på stigande priser. Men även lagerkvoten (lagerstock i förhållande till produktion eller försäljning) har sjunkit påtagligt, eller från 1,46 till 1,28 mellan januari 29 och november 29, vilket indikerar att lagren kommit ned till en lagom nivå och att lageravvecklingen snart är avslutad. Mellan tredje och fjärde kvartalet 29 väntas BNP ha ökat med 4-4,5 procent (preliminärt utfall presenteras den 29 januari som sedan kommer revideras två gånger kommande månader). Mer än hälften av den höga tillväxten kan dock hänföras till ett positivt lageromslag. I övrigt väntas den privata konsumtionen och nettoexporten ge positiva BNP-bidrag. Tillväxten kommer sedan dämpas under loppet av prognosperioden och mellan helåren 29 och 21 ökar BNP med 2,8 procent. Tillväxttakten dämpas ytterligare under 211 när den positiva effekten av de stora finanspolitiska stimulanspaketen minskar och det stora positiva lagerbidraget 21 minskar. Huspriserna (S&P Case Schillers husprisindex) som sjönk med 31 procent mellan april-26 och juni-29 har de senaste fyra månaderna stigit med drygt 3 procent. De tidigare stora lagren av osålda bostäder har minskat påtagligt de senaste månaderna men ligger fortfarande på en ganska hög nivå, vilket kommer dämpa prisökningarna framöver. Regeringen har förlängt och utökat det skattepaket med skattelättnader som skulle upphöra under november 29 till 3 april 21. För förstagångsköpare gäller liksom tidigare att man får ta upp till 8 dollar i skattelättnader, men gränsen hur mycket man får tjäna har höjts något. CBO beräknar att detta kommer belasta budgeten med ca 1 miljarder dollar. De stora stimulanspaketen och den höga arbetslösheten medför att de offentliga finanserna kommer visa stora underskott de närmaste åren. Eftersom en del av stödpaketen till den finansiella sektorn belastar budgeten under 29, men inte 21 så kommer dock underskottet minska mellan budgetåren 29 och januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

8 Diagram 7 Japan: BNP-tillväxt, Kv.1 25 Kv %-förändring från motsvarande kvartal föreg. år P 1P Källa: Government of Japan, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 8 Japan: Offentliga sektorns bruttoskuld, Andel av BNP P 1P 11P Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 4 Japan: Nyckeltal, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P BNP -1,2-5,1 1,6 1,3 Privat konsumtion -,7 -,8 1,2 1,2 Bruttoinvesteringar -4,3-14, -,8 3, Export 2, -25, 1, 6,4 Import -,8-17,2 5,6 6, KPI 1,4-1,2 -,6, Arbetslöshet, nivå 4, 5,2 5,5 5,5 Budgetsaldo, % av BNP* -2,7-7,3-8,7-9,6 Bytesbalans, % av BNP 3,2 2,5 3, 3,2 Refi-ränta, dec,3,1,1,1 1-års ränta 1,2 1,5 1,5 1,5 ANM: * Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 8

9 Japan Efter fyra kvartal med negativ tillväxt, så började den japanska ekonomin åter växa under andra kvartalet 29 och uppgången fortsatte under tredje kvartalet. Det är i huvudsak flera finanspolitiska stimulanspaket och en mycket kraftig ökning av exporten som fått den japanska ekonomin att vända upp igen. Även den privata konsumtionen ökade påtagligt, vilket dock främst berodde på tillfälliga statliga kontantstöd. Exportökningen beror i huvudsak på de stora stimulanspaketen i Kina som haft en mycket positiv effekt på exportindustrierna i Japan och andra asiatiska länder. Kina är Japans näst största exportmarknad och 28 gick 16 procent av den japanska exporten till Kina. Men den japanska exportindustrin kommer även gynnas av att importen i USA, som fortfarande är den största exportmarknaden för japansk exportindustri, åter börjat öka efter att tidigare ha sjunkit under en lång period. Mellan andra och tredje kvartalet 29 ökade den amerikanska importen av varor med drygt 25 procent uppräknat till årstakt efter att ha minskat kraftigt under de sju föregående kvartalen. Det är ändå troligt att förstärkningen av den japanska valutan kommer dämpa exporttillväxten även om marknadstillväxten kommer vara god under närmaste året. För att få fart på tillväxten har den japanska regeringen presenterat tre stimulanspaket, motsvarande 4-5 procent av BNP. I det senaste stora paketet prioriterades satsningar på miljöinvesteringar, hälsovård och arbetsmarknaden. Uttalanden från den nya regeringen som tillträdde i september tyder på att de kommer fortsätta att stimulera ekonomin om så behövs under de närmaste åren. Centralbanken, Bank of Japan, har sänkt styrräntan från,5 till,1 procent. Centralbanken har även köpt en del av bankernas aktieinnehav som riskerade att falla kraftigt i värde under finanskrisen. De stora stimulanspaketen och svaga tillväxten bidrar till mycket stora underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorns budgetunderskott beräknas uppgå till knappt 1 procent av BNP såväl 21 som 211. Det medför att den offentliga sektorns bruttoskuld kommer stiga till nästan 2 procent av BNP 211, vilket är den klart största skulden bland samtliga OECD-länder. I huvudsak är den stora skuldstocken placerad hos inhemska institutionella placerare. Eftersom det privata finansiella sparandet överstigit det offentliga underskottet i Japan, med andra ord överskott i bytesbalansen, så har detta bidragit till att man än så länge efterfrågat statspapper. Så länge man fortsätter köpa statspapper är risken för en påtaglig ränteuppgång ganska liten. En förändring i placerarnas portföljval från statspapper till andra investeringsalternativ kan dock leda till en markant uppgång i långräntorna. Vår prognos är dock att bytesbalansen kommer ge ett överskott på ca 3 procent av BNP även under 21 och 211, vilket medför att det privata finansiella sparandet kommer överstiga underskottet i de offentliga finanserna även under prognosperioden. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

10 Tabell 5 BRIC-länderna: Nyckeltal, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P BNP-tillväxt Brasilien 5,1 -,3 5, 4,3 Ryssland 5,6-8,4 4,8 4,5 Indien 7,5 6,9 8,2 7,9 Kina 9,6 8,1 9, 8, Konsumentpriser Brasilien 5,9 4,9 4,2 4,5 Ryssland 14,1 11,6 6,5 7, Indien 7,8 11, 7, 6,5 Kina 5,9-1,1 1,5 2,8 Bytesbalans, % av BNP Brasilien -1,8-1,2-1,, Ryssland 6, 3,8 4,8 4,2 Indien -2,5-1,4-1,5-1,5 Kina 9,8 7, 6,5 6,5 Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 9 Kina: Export och Import, Januari 28 December Proc. förändring i löpande priser, årstakt Export Import Källa: Chinese Ministry of Foreign Trade and Economic Cooperation Diagram 1 Kina: BNP, Kv.1 25 Kv Årstakt, Procent Källa: National Bureau of Statistics China, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 1

11 BRIC-länderna Under de senaste tio åren har tillväxten i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) varit betydligt högre än i övriga världen. I samband med konjunkturfallet 29 så ökade skillnaden i tillväxttakt mellan industriländer och BRIC-länder, trots att Ryssland drabbades mycket hårt. Den så kallade frånkopplingsteorin (decoupling) tycks åtminstone gälla än så länge. Under 29 var tillväxten nästan 8 procent högre i BRIC-länderna än i OECD-länderna. Den starka tillväxten har medfört att deras andel av världsekonomin ökat påtagligt och uppgick till 22 procent 28 och lär fortsätta öka i snabb takt även under prognosperioden. Kina är det klart största BRIC-landet, med en vikt på 11,4 procent av världsekonomin 28, enligt IMF köpkraftskorrigerade vikter. Troligen kommer denna vikt revideras upp eftersom de kinesiska statistikmyndigheterna nyligen upptäckte att BNP-nivån var drygt 4 procent större 28 än vad man tidigare redovisat. Med IMF:s köpkraftskorrigerade vikter har Kina varit världens näst största ekonomi de senaste tio åren, dock inte mätt i dollar. Men även mätt i dollar så kommer man med stor sannolikhet gå om Japan under 21 och bli den näst största ekonomin oavsett hur man mäter. Under slutet av 28 drabbades även den kinesiska ekonomin indirekt av finanskrisen. Efterfrågan från utlandet minskade påtagligt vilket medförde att exporten rasade kraftigt. Därtill drog företagen ned på lagren vilket medförde att den tidigare höga tillväxten i Kina nästan helt stannade av. Kina redovisar inte några säsongrensade BNP-utfall, vilket medför att man inte ser utvecklingen mellan två på varandra följande kvartal. Men troligen ökade inte BNP alls mellan tredje och fjärde kvartalet 28. För att motverka krisen så har de kinesiska myndigheterna vidtagit en mängd åtgärder. I början av november 28 presenterade regeringen ett mycket omfattande stimulanspaket motsvarande 4 miljarder yuan eller 6 miljarder dollar. Det motsvarar procent av BNP och är troligen det största stimulanspaket som något land presenterat. I huvudsak innehåller paketet mycket stora satsningar på infrastrukturprojekt. Kraftnät och vägar skall byggas ut och transportnätet expandera med satsningar på järnvägen och fler flygplatser. För att få ned det mycket höga sparandet och därmed få fart på den privata konsumtionen innehåller paketet även omfattande satsningar på billiga bostäder, social välfärd och hälsovård. I syfte att få fart på utlåningen har även centralbanken sänkt räntan flera gånger samtidigt som bankernas reservkvoter sänkts och olika kreditregleringar har tagits bort. Åtgärderna fick snabb effekt. Den kinesiska ekonomin började växa redan under första kvartalet 29 och nästan all statistik visar att tillväxten för närvarande är mycket hög. Utlåningen har ökat i mycket snabb takt vilket medfört att bl.a. investeringar och bilköp ökat kraftigt. Under 29 gick Kina om USA som världens största bilkonsument och världens största bilproducent. År 2 så var bilköpen i USA 8 gånger större än i Kina. Till en del beror den kraftiga ökningen av bilköp i Kina på omfattande skatterabatter. Den höga efterfrågan i Kina bidrar inte enbart till hög inhemsk produktion utan riktar sig även mot utlandet, där speciellt exporten i övriga asiatiska länder ökat påtagligt under loppet av januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

12 Diagram 11 Indien: BNP, Kv.1 25 Kv Årstakt, procent P 1P Källa: India National Informatics Center, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 12 Brasilien: BNP, Kv.1 26 Kv Årstakt, procent P 1P Källa: Brazilian Institute of Geography and Statistics, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 13 Ryssland: BNP, Kv.1 26 Kv Årstakt, procent P 1P Källa: State Committee of the Russian Federation on Statistics, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 12

13 I december-29 ökade importen i Kina med inte mindre än 56 procent jämfört med december-28. Den snabba återhämtningen har dock medfört ökad oro för överhettning och nya bubblor vilket bidrog till att centralbanken höjde bankernas reservkrav den 12 januari 21. De stora stimulanspaketen har bidragit till en försämring av de offentliga finanserna. Den offentliga sektorns finansiella sparande har gått från ett överskott på 2 procent av BNP 27 till ett underskott på knappt 2 procent 29. Trots försämringen finns det knappast något OECD-land som har mindre underskott än Kina. Samtidigt uppgår statsskulden i Kina endast till drygt 2 procent av BNP. De starka offentliga finanserna medför att det finns utrymme för ytterligare stimulanser om tillväxten i Kina dämpas påtagligt. Det är dock troligt att tillväxten successivt dämpas något från dagens höga nivå. Indien är det näst största BRIC-landet, med en vikt på 4,8 procent av världsekonomin. Indien skiljer sig dock ganska mycket från Kina, då bl.a. exporten utgör en betydligt mindre andel av BNP. Detta bidrog troligen till att man inte drabbades så mycket av finanskrisen. Mellan tredje kvartalet 28 och tredje kvartalet 29 växte den indiska ekonomin med knappt 8 procent, trots svag exportefterfrågan. Stora stimulanser bidrar dock till en kraftig ökning av den inhemska efterfrågan. BNP-tillväxten väntas pendla kring 8 procent under prognosperioden. Ryssland är det tredje största BRIC-landet, men en vikt på 3,3 procent av världsekonomin. Ryssland drabbades betydligt hårdare av finanskrisen än övriga länder och under de tre första kvartalen 29 minskade BNP med nästan 1 procent jämfört med motsvarande period 28. Förutom finanskrisen bidrog det stora oljeprisfallet under andra halvåret 28 till den svaga utvecklingen. Det är vikande privat konsumtion och investeringar samt stora lagerneddragningar som dragit ned BNP. I årstakt var dock BNP-fallet mindre under tredje kvartalet än andra kvartalet, vilket indikerar att BNP ökade något mellan andra och tredje kvartalet 29. Det finns tecken på att ökad efterfrågan på olja medfört att exporten börjat vända upp, vilket är viktigt för Ryssland som är världens största oljeproducent. Ett stigande oljepris, 1 USD per fat i slutet av 211, bör vara en god stimulans till den ryska ekonomin vilket kommer påverka såväl offentliga finanser som bytesbalansen positivt. Brasilien är det minsta BRIC-landet, med en vikt på 2,8 procent av världsekonomin. Efter ett stort BNP-fall under fjärde kvartalet 28 och första kvartalet 29 så började den brasilianska ekonomin växa igen under andra kvartalet. Det är i huvudsak en stark inhemsk efterfrågan som bidrar till den goda tillväxten. Den inhemska efterfrågan stimuleras av en expansiv finanspolitik och lägre räntor. Inflationen har sjunkit från drygt 6 procent till 4,3 procent, vilket är lägre än Centralbankens inflationsmål på 4,5 procent, och bidrar till en påtaglig förstärkning av hushållens köpkraft. 21 är valår i Brasilien, vilket troligen medför fortsatt expansiv finanspolitik. Fotbolls-VM 214 och OS 216 kommer successivt bidra till allt större satsningar på infrastrukturinvesteringar. Inflödet av kapital till Brasilien har varit omfattande vilket bidragit till en kraftig appreciering av valutan vilket dämpat exporten. För att dämpa inflödet av kortsiktigt kapital har man infört en 2 procentig skatt på nya aktie- och ränteplaceringar som kommer in i landet. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

14 Diagram 14 EMU-länderna: Barometerindikatorn, Januari 2 December = Normalkonjunktur Källa: EU-kommissionen Diagram 15 EMU-länderna: BNP, Kv.1 2 Kv Årstakt, Procent P 1P Källa: Eurostat, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 6 EMU: Nyckeltal, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P BNP,6-3,9 1,5 1,4 Privat konsumtion,3-1,2,6 1, Bruttoinvesteringar -,6-9,6 -,5 3, Export,8-13,6 4,8 4, Import,7-11,4 3, 3,7 KPI 3,3,3 1,2 1, Sparkvot, nivå 9,9 12,8 12,4 12,2 Arbetslöshet, nivå 7,5 9,4 1,4 1,8 Budgetsaldo, % av BNP* -2, -6, -6,4-6,4 Bytesbalans, % av BNP -,8 -,5,,5 Refi-ränta, dec 2,5 1, 1,25 1,5 1-års ränta 2,9 3,5 3,6 3,8 ANM: * Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: Eurostat, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 14

15 EMU-länderna Efter fem kvartal med negativ tillväxt så steg BNP med,4 procent (1,6 procent uppräknat till årstakt, enligt amerikansk redovisning) mellan andra och tredje kvartalet 29. Det var främst exporten och ett positivt lageromslag som bidrog till uppgången. Återhämtningen i världshandeln, främst Asien, har gynnat exportindustrin. Det är främst de två största ekonomierna, Tyskland och Frankrike, som agerat konjunkturlokomotiv. I dessa två länder började BNP växa redan under andra kvartalet. Den tillfälliga skrotningspremien på bilar hade en positiv effekt på privat konsumtion i dessa länder. I länder som drabbats hårt av husbubblan och kreditåtstramningar, har dock BNP fortsatt falla. Företagsenkäter och ledande indikatorer talar för att uppgången fortsätter under 21. Det finanspolitiska stimulanspaketet motsvarar ca 2 procent av BNP 29 och 21, vilket kommer få en positiv effekt på tillväxten. Men det är ändå troligt att tillväxten blir svag. Den alltför starka valutan bidrar till att försämra konkurrenskraften för industrin, vilket kommer ha en negativ effekt på såväl exportindustrin som den inhemska industri som konkurrerar med utländska exportörer. Det historiskt låga kapacitetsutnyttjandet inom industrin medför att behovet av nyinvesteringar kommer vara lågt. Samtidigt möter många företag strama finansieringsförhållanden och har dessutom ett behov att förstärka sina balansräkningar. Fortsatt ökad arbetslöshet, minskade nominella löneökningar och stigande inflation medför att hushållens disponibla inkomster kommer utvecklas svagt under såväl 21 som 211. Det senaste årets börsuppgång har dock medfört att hushållens finansiella ställning förbättrats något, vilket medför att man kan dra ned på den historiskt sett höga sparkvoten, vilket medför en måttlig ökning av den privata konsumtionen under prognosperioden. Den Europeiska Centralbanken, ECB, varnade nyligen för att det behövs ytterligare nedskrivningar på 187 miljarder Euro i banker och finansinstitut när förlusterna på kommersiella fastigheter i Östeuropa tilltar. Den svaga tillväxten och stigande arbetslösheten i kombination med stimulanspaketen medför en kraftig försämring av de offentliga finanserna. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms överstiga 6 procent av BNP under såväl 21 som 211. Troligen kommer samtliga EMU-länder utom Finland ha större underskott än EMU-kravet på att underskottet i de offentliga finanserna inte får överstiga 3 procent av BNP. De stora underskotten i de löpande finanserna medför dessutom att den offentliga sektorns bruttoskuld stiger upp mot 9 procent av BNP under 211. EMU-kravet är att underskottet inte får överstiga 6 procent av BNP. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

16 Diagram 16 Sverige: BNP, Kv.1 22 Kv Årstakt, procent P 1P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 17 Relativ BNP-tillväxt Sverige/OECD, = P 1P 11P Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 7 Sverige: Nyckeltal, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P BNP -,2-4,5 3, 2,3 Timlön 4,3 3,1 2,2 2,2 KPI, dec-dec,9,9 1,8 1,8 KPIX, dec-dec 1,4 2,4 1,4 1,3 KPI, helår 3,5 -,3 1,4 1,8 Arbetslöshet, nivå 6,2 8,5 9,6 1, Bytesbalans, % av BNP 7,8 7,1 7,3 7,4 Statens budgetsaldo, Mdkr 135, -176, -35,, Reporänta, dec 2,,3 1, 2, 1-års ränta 2,4 3,4 3,6 3,8 SEK/USD, dec 7,7 7,2 6,5 6,5 SEK/Euro, dec 11, 1,3 9,4 9,3 Källa: Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 16

17 Sverige Mellan första kvartalet 28 och första kvartalet 29 sjönk BNP med nästan ofattbara 6,6 procent. Det var främst minskade investeringar och ett stort exportfall samt lagerneddragningar som bidrog till det stora BNPfallet. Under de två senaste kvartalen, d.v.s. andra och tredje kvartalet 29, har dock BNP åter börjat öka. Uppgången har dock ännu varit svag och kan i huvudsak hänföras till privat och offentlig konsumtion. Och trots uppgången så sjönk BNP med 5,1 procent jämfört med tredje kvartalet 28 (se diagram 16). Månadsstatistik och företagsenkäter tyder dock på något bättre tillväxt under fjärde kvartalet 29 och när det rekordstora BNPfallet mellan tredje och fjärde kvartalet 28 faller bort ur statistiken medför det en liten ökning av BNP även när man jämför fjärde kvartalet 28 med fjärde kvartalet 29. Förutsättningarna är dock tämligen goda för en successivt högre tillväxt under 21. Finanspolitiken kommer vara klart expansiv, en mycket låg ränta samt en mycket konkurrenskraftig kronkurs. BNP väntas öka med 3, procent (2,7 procent kalenderkorrigerat) mellan helåren 29 och 21. Privat och offentlig konsumtion, ett stort positivt lageromslag samt ökad export bidrar till den ganska höga tillväxten 21. Investeringarna fortsätter dock minska och importen ökar mer än exporten vilket medför ett litet negativt BNP-bidrag från nettoexporten. Under 211 dämpas dock tillväxten och BNP ökar endast med 2,3 procent mellan helåren 21 och 211. I huvudsak beror detta på att lagerposten ger ett betydligt mindre bidrag till BNP-tillväxten 211 än 21,,3 resp. 1,3 procentenheter. Finanspolitiken kommer inte heller vara lika expansiv vilket medför att hushållens köpkraft och den privata konsumtionen inte ökar i samma takt som 21. I prognosen har vi utgått från att regeringen kommer presentera ytterligare ofinansierade åtgärder i vårbudgeten-21. I höstbudgeten, från september- 29, föreslog man 32 miljarder i skattesänkningar/utgiftsökningar. I vårbudgeten kommer man presentera ytterligare 1 miljarder kronor i utgiftsökningar för 21 och 2 miljarder kronor i skattesänkningar/utgiftsökningar 211. Diagram 17 visar att relativt övriga OECD-länder sjönk BNP i Sverige med nästan 1 procent under perioden Därefter ökade BNP i Sverige något mer än i OECD-länderna under perioden var dock BNP-fallet i Sverige klart större än bland OECD-länderna igen, -4,5 mot - 3,4 procent. Det berodde i huvudsak på att de svenska företagen drog ned lagren betydligt mer än de flesta andra länder och att de svenska hushållen drog upp sparkvoten betydligt mer än i USA och EMU-länderna. Vi räknar dock med att tillväxten i Sverige åter kommer vara högre än bland OECDländerna 21 och 211. Fundamenta som betydligt bättre offentliga finanser, stort överskott i bytesbalansen jämfört med underskott i OECDländerna och betydligt högre sparkvot bland hushållen talar för det. Dessutom medför den stora lagerneddragningen 29 att lagerposten kommer dra upp tillväxten mer i Sverige när lageravvecklingen är avslutad. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

18 Diagram 18 Sverige: Exportindustrins orderingång, Kv Kv Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet Diagram 19 Sverige: Varuexport, Årstakt, procent (fasta priser) P 1P 11P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 2 Sverige: Bytesbalans, Andel av BNP P 1P 11P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 18

19 Sverige: Utrikeshandel Mellan 28 och 29 beräknas exporten ha minskat med 12,5 procent. Varuexporten minskade med 17 procent och exporten av tjänster med drygt 1 procent. De senaste 2 åren så har varuexporten endast minskat två gånger tidigare och då var nedgången endast ett par procent (diagram 19). Det stora fallet medförde att exportens andel av BNP åter sjönk under 5 procent, eller från 54 till 49 procent mellan 28 och 29. Det stora exportfallet förklaras i huvudsak av en kraftig nedgång i världshandeln. Importen minskade kraftigt i nästan alla större länder vilket medförde en markant neddragning av marknaden för svensk export. Det verkar som att exporten fallit ungefär lika mycket i de flesta andra länder, men eftersom exportens andel av BNP var mycket högre i Sverige än de flesta övriga länder blev den negativa effekten på BNP klart större i Sverige. Nästan alla branscher visar mycket stora exportfall under 29. Mest har exporten av lastbilar, personbilar samt järn- och stål minskat. Exporten av läkemedel och livsmedel har dock ökat. Under de tre första kvartalen 29 minskade exporten med 19 procent till våra 3 största exportmarknader. Klart mest minskade exporten till Ryssland. Trots det rekordstora exportfallet så ökade exporten till några länder. Mest ökade exporten till Kina, Saudiarabien och Turkiet. Kina har nu blivit vår tionde största exportmarknad. Norge har gått om Tyskland som vår största exportmarknad. Under tredje och fjärde kvartalet 29 kom det dock en del tecken på att marknaden för svensk exportindustri åter börjat växa. I USA ökade importen av varor med drygt 25 procent mellan andra och tredje kvartalet 29 (uppräknat till årstakt), efter att ha minskat de sju föregående kvartalen. I EMU-länderna ökade importen med ca 12 procent (uppräknat till årstakt) under motsvarande period efter en lång period med fallande import. Och i Kina ökade importen med 25 procent i löpande pris mellan fjärde kvartalen 28 och 29 efter att ha minskat påtagligt under de fyra föregående kvartalen. Orderingången till svensk exportindustri har också börjat öka under de senaste kvartalen efter att ha sjunkit kraftigt under fjärde kvartalet 28 och första kvartalet 29. I den senaste månadsbarometern från Konjunkturinstitutet var det en klar majoritet (nettotal 33) av exportföretagen som uppgav att orderingången ökat under de tre senaste månaderna. En stor majoritet av företagen är dock fortfarande missnöjda med orderstockens storlek och orderstockens varaktighet har sjunkit till en historiskt sett låg nivå. Utvecklingen det senaste halvåret med ökad orderingång och ökad import i stora länder talar för att exportfallet är över och att exporten åter ökar 21 och 211. Den svaga kronan är dessutom positiv för svensk exportindustri under 21. Däremot talar den svaga investeringskonjunkturen och den svaga tillväxten i EMU-länderna, som är vår största exportmarknad, för en tämligen dämpad utveckling. Varuexporten beräknas öka med drygt 6 procent såväl 21 som 211, men kommer fortfarande vara 6 procent lägre 211 än januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

20 Diagram 21 Sverige: KPI och KPIX, Januari 25 December Årstakt, procent P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag KPI KPIX Diagram 22 Sverige: KPI Räntekostnader egnahem, Januari 26 December Årstakt, procent P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 8 Sverige: KPI, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P Räntor* -,4-1,5,4,6 Energi*,1,6,8,6 Livsmedel*,8,1,1,1 Övrigt*,4 1,7,5,5 KPI, dec-dec,9,9 1,8 1,8 KPI, helår 3,5 -,3 1,4 1,8 ANM: * Bidrag till KPI-förändringen Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 2

21 Sverige: Löner och priser Under 21 och 211 kommer utfallet av den stora avtalsrörelsen som genomförs på den svenska arbetsmarknaden påverka inflationen. Drygt 3 miljoner nya avtal skall slutas. Jämfört med 27, då senaste centrala avtalen undertecknades har läget på arbetsmarknaden försämrats dramatiskt och företagens vinster minskat. Det rekordlåga kapacitetsutnyttjandet inom industrin medför att man kan öka produktionen påtagligt genom att öka produktiviteten istället för sysselsättningen under de närmaste åren. Med andra ord så kommer efterfrågan på arbetskraft inte vara speciellt stor. Den offentliga sektorns dåliga finanser talar inte heller för att löneökningarna kommer bli stora. Allt detta talar för påtagligt lägre ökningstakt. Det mesta talar för att löneökningarna kommer bli lägre än de 2,6 procent eller minst 62 kronor som LO och Facken inom industrin krävde i november. Vi har utgått från att den genomsnittliga timlönen ökar med drygt 2 procent per år under prognosperioden. Samtidigt kommer det låga kapacitetsutnyttjandet i ekonomin medföra att arbetsproduktiviteten i näringslivet ökar påtagligt när tillväxten åter tar fart. Produktiviteten inom näringslivet bedöms kunna öka med ca 5 procent 21 och med ca 3 procent 211. Med löneökningar på drygt 2 procent per år medför det en dramatisk minskning av arbetskraftskostnaderna per producerad enhet (ULC = Unit Labor Cost). Detta kommer sätta press nedåt på inflationen. Lägre hyreshöjningar kommer också pressa inflationen nedåt jämfört med 29. Lägre räntekostnader och lägre elpriser bidrar till klart lägre hyreshöjningar 21 än 29. Vår bedömning är att hyrorna kommer öka med 1,5 procent såväl 21 som 211, vilket är en halvering av ökningstakten jämfört med 29. Eftersom hyrornas vikt i konsumentpriskorgen är 12,7 procent, så kommer KPI-effekten av hyreshöjningar bli,2 procentenheter lägre än under 2o9. Eftersom vi räknat med att kronan kommer apprecieras under 21 och 211 bidrar detta till att importpriserna på konsumtionsvaror kommer sjunka. Delvis motverkas detta av att oljepriset successivt väntas stiga till 1 USD per fat fram till slutet av 211, d.v.s. drygt 2 procent högre än dagens nivå. Att inflationen, mätt med KPI, ändå stiger under prognosperioden beror i huvudsak på att räntorna slutat sjunka för att sedan börja stiga under andra halvåret 21 och 211. Under loppet av 29 minskade räntekostnaderna för egnahemsägarna med 28 procent (diagram 22), vilket drog ned KPI med 1,5 procentenhet. Under första halvåret 21 faller räntesänkningarna under första halvåret 29 successivt bort ur inflationstalen och sedan medför Riksbankens räntehöjningar att räntekostnaderna drar upp KPI med,4 procentenheter 21 och med,6 procentenhet 211. Inflationen, mätt med KPI, stiger från,9 procent i december-29 till 1,8 procent i december-21 för att sedan ligga kvar strax under 2 procent under loppet av 211. Den underliggande inflationen mätt med KPIX (KPI exkl. räntekostnader och skatter/subventioner) sjunker dock från 2,4 procent i december 29 till 1,4 procent i december-21, eftersom kostnadstrycket i ekonomin minskar påtagligt under januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

22 Tabell 9 Sverige: Inkomst, Konsumtion och Sparande, (% förändring) 28 29P 21P 211P Disponibel inkomst, LP 5,6 5,3 2,4 2,1 Prisindex 2,8 2, 1,1 1, Disponibel inkomst, FP 2,7 3,2 1,3 1,1 Privat konsumtion, FP -,3 -,5 3, 1,8 därav: detaljhandeln,6 2,3 3,4 2,1 Sparkvot, nivå 11,6 14,5 13, 12,5 ANM: LP = Löpande pris, FP = Fasta priser, Prisindex = Privat konsumtionsdeflator Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 23 Sverige: Timlön och KPI, Årstakt, procent P 1P 11P Timlön Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag KPI Diagram 24 Sverige: Hushållens sparkvot, Sparande som andel av disponibel inkomst P 1P 11P Nuvarande definition Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Äldre definition Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 22

23 Sverige: Privat konsumtion Under de tre första kvartalen 29 minskade den privata konsumtionen med 1,7 procent jämfört med samma period 28. Detta trots att hushållens disponibla inkomster ökade med 3,7 procent under den här perioden. Hushållens sparkvot har med andra ord fortsatt att stiga kraftigt. Under de tre första kvartalen 29 uppgick sparkvoten till nästan ofattbara 17,5 procent. Detta torde förklaras av att det stora börsraset och i viss mån fallande huspriser medförde att hushållens finansiella förmögenhet minskade kraftigt under 28 och början av 29. Även den svaga arbetsmarknaden torde ha bidragit till ett ökat försiktighetssparande. Det är främst hushållens bilköp och konsumtion utomlands som bidragit till den svaga privata konsumtionen under de tre första kvartalen 29. Dessutom exkluderas utländska hushålls konsumtion i Sverige när SCB beräknar den privata konsumtionen. Försäljningen i detaljhandeln har dock ökat med 2 procent, vilket i huvudsak torde kunna förklaras av att den svaga kronan bidragit till lägre konsumtion utomlands och att gränshandeln ökat påtagligt i Sverige. Under de tre första kvartalen minskade de svenska hushållens konsumtion i utlandet med 16 procent medan utländsk konsumtion i Sverige ökade med 11 procent. Det kan låta paradoxalt att de svenska hushållens köpkraft ökar så pass mycket under 29 när BNP faller med 4,5 procent och arbetslösheten stiger till rekordnivåer. Men den låga inflationen, -,3 procent som helårsgenomsnitt, medför att reallönen stiger mycket kraftigt. Den låga räntan medför samtidigt att hushållens räntenetto förbättras påtagligt och pensionerna ökade i snabb takt eftersom prisbasbeloppet skrevs upp med den höga inflationen sommaren 28. Under det fjärde kvartalet har det dock kommit statistik som tyder på att den privata konsumtionen åter börjat öka. Försäljningen i detaljhandeln, som redan började öka under våren, har fortsatt öka i allt snabbare takt under det fjärde kvartalet samtidigt som bilförsäljningen ökade under de två sista månaderna 29. Delvis torde detta kunna förklaras av att försäljningen var mycket svag under de sista månaderna 28. I takt med att räntor och inflation fallit så har hushållen blivit alltmer optimistiska. Hushållens konfidensindikator steg från -25 till 9 mellan sommaren 28 och december 29 och en stor majoritet av hushållen tror att såväl Sveriges som sin egen ekonomi kommer att förbättras under de närmaste tolv månaderna. Hushållens disponibla inkomster kommer dock inte alls stiga lika mycket de närmaste två åren som under 29 trots fortsatta skattesänkningar. Lägre nominella löneökningar och högre inflation medför att realönerna inte alls ökar i samma takt som tidigare. Dessutom kommer pensionerna att sjunka på grund av att balanseringen i pensionssystemet aktiveras och att prisbasbeloppet sjunker mellan 29 och 21, eftersom inflationen var negativ under sommaren-29. Trots detta är förutsättningarna goda för att den privata konsumtionen tar fart under 21. Sedan våren 29 har hushållens finansiella förmögenhet stigit påtagligt eftersom börsen stigit med nästan 6 procent. Samtidigt har den rekordlåga räntan bidragit till att småhuspriserna börjat stiga. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

24 Diagram 25 Sverige: Påbörjade lägenheter, tal P 1P 11P Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 1 Sverige: Bruttoinvesteringar, (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P Näringsliv 2,5-17, -1,6 6,4 bostäder -5,3-2,4 3,2 7,4 industrin 2,2-2, -7, 6,2 övrigt 5,3-15, -1,5 6, Offentliga myndigheter 2,8 1, 1,2-1, Bruttoinvesteringar 2,6-12,8-1, 4,9 Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 11 Sverige: Lagerinvesteringar, , (procentuell förändring) 28 29P 21P 211P Industrin -2,9-25, -5, 2, Handelslager -,8-21,, 2, Övriga lager 8,9 4, 2, 2, Lager, totalt 5,2-42, -3, 6, Lageromslag -18, -47,2 39, 9, BNP-bidrag -,6-1,5 1,3,3 Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag 24

25 Att hushållens finansiella förmögenhet förbättrades påtagligt under loppet av 29 samtidigt som det kommit tecken på en förbättring på arbetsmarknaden bidrar till att hushållen kan dra ned något på sitt fösiktighetssparande under 21. Sparkvoten kommer sjunka från 14,5 procent 29 till 13, procent 21 och 12,5 procent 211. Eftersom hushållens disponibla inkomster endast ökar med 1,3 procent 21 och 1,1 procent 211, medför det att den privata konsumtionen ökar med 3, procent 21 och 1,8 procent 211. Det blir med andra ord som vanligt. Den privata konsumtionen ökar betydligt mer under valår än andra år. Under de 39 senaste åren, , så har den privata konsumtionen ökat med i genomsnitt 2,6 procent per år under valår och endast med 1,4 procent per år under icke-valår. Investeringar Bruttoinvesteringarna minskade med nästan 13 procent 29 och väntas fortsätta minska under 21. I huvudsak beror den fortsatta nedgången på svag efterfrågan, ledig kapacitet samtidigt som en del företag fortfarande har finansieringsproblem även om de tycks ha minskat den senaste tiden. Det låga kapacitetsutnyttjandet inom industrin medför att den inte finns något större behov av nyinvesteringar under det närmaste året. Enligt den senaste investeringsenkäten från SCB (oktober-29) kommer industrins investeringar minska med 9 procent mellan 29 och 21. Eftersom konjunkturen förbättrats sedan svaren gavs i enkäten räknar vi med en lite mindre nedgång. Antalet påbörjade lägenheter väntas dock åter stiga 21 och 211 efter att ha sjunkit tre år i rad (diagram 25) eftersom räntorna kommer ligga kvar på en historiskt sett mycket låg nivå. De senaste konjunkturbarometrarna visar också att byggföretagen blivit mindre pessimistiska under senaste halvåret. Totalt sett är det investeringar i nya bostäder som minskat medan ROTavdraget bidragit till att ombyggnadsinvesteringarna fortsätter ligga på en mycket hög nivå, även om ökningstakten avtar framöver. När konjunkturen mattades under andra halvåret 28 så var företagen betydligt snabbare än vanligt med att dra ned på lagren. Mellan helåren 28 och 29 väntas lagren minskat med 42 miljarder kronor (28 års priser). Eftersom lagren ökade med 5 miljarder kronor 28 så uppgick lageromslaget till 47 miljarder kronor. Det torde vara en av de största lagerneddragningarna någonsin. Enbart lagerposten drog därmed ned BNP med 1,5 procentenhet under 29. Fortfarande anser dock företagen att lagerstockarna är för stora, även om missnöjet med för stora lager minskat påtagligt. Totalt sett väntas dock lagren fortsätta minska 21 för att sedan öka något under 211. Eftersom lagren minskar betydligt mindre 21 än 29 så blir det ändå ett positivt lageromslag på 39 miljarder kronor. Enbart lagerposten drar således upp BNP med 1,3 procentenhet 21, trots fortsatta lagerneddragningar. Nästan hälften av BNP-tillväxten på 3, procent förklaras således av ett positivt lageromslag. 19 januari 21 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,