Åter rekordtillväxt under ett valår

Transkript

1 Konjunkturprognos augusti 1 Åter rekordtillväxt under ett valår Den globala tillväxten toppade under första halvåret 1. Efter det rekordstora produktionsfallet under fjärde kvartalet 8 och första kvartalet 9 tog tillväxten fart igen. Vi uppskattar den globala tillväxten till ca 5 procent mellan första halvåren 9 och 1. Under våren och sommaren har det dock kommit en del tecken på att tillväxten successivt kommer dämpas under andra halvåret. I huvudsak beror avmattningen på mindre expansiv finanspolitik i en del större länder samt att lageruppbyggnaden inte fortsätter i samma takt som tidigare. En del ledande indikatorer, som stigit kraftigt sedan första kvartalet 9, har inte fortsatt uppåt den senaste månaden. Världsekonomin växer ändå med 4,6 procent 1 och med 3,8 procent 11. Rekordstort lageromslag. Ungefär en tredjedel av den globala tillväxten under 1 kan hänföras till ett positivt bidrag från lagerposten. I USA kan hälften av BNP-tillväxten hänföras lageromslaget, i EMU-länderna nästan hela tillväxten och i Sverige drygt en tredjedel. Även om lagren fortsätter öka nästa år så bidrar lageromslaget endast med ett par tiondels procentenheter till den globala tillväxten. Fortsatt tudelad värld. Tillväxtekonomierna fortsätter visa betydligt högre tillväxt än OECD-länderna även under 1 och 11. Under 1 väntas BNP öka med i genomsnitt 7 procent i tillväxtekonomierna, men endast med,6 procent i OECD-länderna. 11 dämpas tillväxten till 5,7 resp., procent. Drygt två tredjedelar av den globala tillväxten kan således hänföras till den höga tillväxttakten i tillväxtekonomierna. Flertalet av dessa länder har dessutom betydligt bättre ordning på de offentliga finanserna och mindre statsskulder, vilket medför att behovet av åtstramande sparpaket inte är lika stort. Det kan påpekas att Sverige i många fall är mer likt en tillväxtekonomi än ett OECD-land 1. Fortsatt rekordlåga räntor. Den fortsatt mycket höga arbetslösheten och behovet av att strama åt finanspolitiken i flera OECD-länder ökar risken för att detta skall dra ned tillväxten påtagligt. Det medför att centralbankerna kommer fortsätta stimulera ekonomin med rekordlåga styrräntor såväl 1 som 11. I EMU-länderrna väntas refi-räntan ligga kvar på 1 procent och i USA höjs styrräntan, fed funds, endast till,5 procent. Valår är alltid bra för svensk tillväxt. I Sverige väntas BNP öka med 4 procent mellan helåren 9 och 1. Som vanligt ökar BNP i Sverige klart mer under valår än andra år. Under fyra av de fem senaste valåren (inkl. 1), så har BNP-tillväxten överstigit 4 procent. Ytterligare stimulanser i höstbudgeten. I vårbudgeten, från april-1, räknade regeringen med att BNP skulle öka med,5 procent samt ett underskott i statsbudgeten på 63 miljarder kronor 1. Enligt vår prognos blir tillväxten nästan dubbelt så hög och underskottet i statsbudgeten drygt 6 miljarder mindre. Dessutom blir arbetslösheten klart lägre än vad regeringen tidigare trott. Det medför att regeringen troligen kommer presentera ytterligare ofinansierade stimulanser på 15 miljarder kronor för 11. Skattelättnader för pensionärer och satsningar för att få ned den höga arbetslösheten kommer prioriteras. Denna publikation har sammanställts av Erik Penser Bankaktiebolag för företagets kunder. Innehållet har grundats på information från allmänt tillgängliga källor vilka bedömts tillförlitliga. Dock kan sakinnehållets riktighet och fullständighet liksom lämnade prognoser och rekommendationer ej garanteras. Erik Penser Bankaktiebolag ikläder sig inget ansvar för förluster som kan tänkas uppstå genom att någon följer lämnade rekommendationer eller använder sig av i publikationen lämnade uppgifter. Sven-Arne Svensson sven-arne.svensson@penser.se Patrik Foberg patrik.foberg@penser.se

2 Diagram 1 OECD: Ledande Indikatorer, Januari Juli Källa: OECD Diagram Global BNP-tillväxt, Procent P Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 1 Global BNP-tillväxt, P 11P Industriländer,3-3,3,6, USA, -,6,9,4 Japan -1, -5,,8 1,8 EMU-länderna,6-4,1 1,4 1,4 Storbritannien,5-4,9 1,4 1,5 Tillväxtmarknader 6,1,6 7, 5,7 BRIC-länderna 7,7 5,5 8,4 7, Övriga 4,4 -,5 5,5 4, Global tillväxt 3 -,6 4,6 3,8 ANM: BNP-vikterna bygger på köpkraftspariteter från IMF World Economic Outlook, april-1. Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag

3 Global konjunktur Efter det rekordstora globala BNP-fallet under fjärde kvartalet 8 och första kvartalet 9, så har den globala konjunkturen förbättrats i rekordfart. Mellan första halvåret 9 och första halvåret 1 uppskattar vi att världsekonomin växte med ca 5 procent. Det torde vara den största vändningen uppåt någonsin på så kort tid. Den oväntat snabba uppgången förklaras i huvudsak av en mycket expansiv finanspolitik samt rekordlåga räntor i nästan samtliga länder världen över. Samtidigt har lagren åter börjat växa efter den stora neddragningen under 9. Detta lageruppslag drog upp den globala tillväxten med ca 1,5 procentenhet under 1, d.v.s. en tredjedel av tillväxten i världsekonomin under 1 berodde på ett stort positivt lageromslag. Det har kommit tecken på att den höga tillväxten håller på att dämpas. Främst gäller det de tre största ekonomierna, USA, Kina och Japan, som tillsammans utgör 4 procent av världsekonomin (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter). Tillväxten var klart lägre i dessa länder under andra kvartalet än första kvartalet och det finns indikationer på att tillväxten dämpas ytterligare under tredje kvartalet. I övrigt är bilden inte helt entydig. De flesta europeiska länder och en del asiatiska länder redovisar högre tillväxt under andra kvartalet än första kvartalet. OECD:s ledande indikatorer sjönk,1 enhet mellan maj och juni. Innan dess hade dessa indikatorer stigit 15 månader i rad. Totalt steg de ledande indikatorerna med 1 enheter mellan februari 9 och maj 1. Nedgången under juni var i huvudsak hänförlig till USA, medan de fortsatte stiga något i Japan och EMU-länderna. Uppgången i EMU-länderna berodde dock i stort sett på en fortsatt snabb uppgång i Tyskland. Eftersom Tyskland är den klart största ekonomin inom EMU får det ett stort genomslag. Det är inte alltid OECD:s ledande indikatorer varit bra på att spå konjunkturförloppet. Men de var mycket bra vid såväl den senaste nedgången som uppgången, då de började sjunka två till fyra kvartal innan det märktes något i den reala ekonomin. I detta fall stämmer indikatorerna ganska väl med vår uppfattning, d.v.s. att en mindre expansiv finanspolitik (i vissa fall åtstramningar) och ett mindre positivt lageromslag medför att den globala tillväxten successivt dämpas under andra halvåret 1 och 11. I viss mån dämpas dock nedgången av företagens kraftigt ökade vinster samt bättre tillgång till krediter som medför en förbättring av investeringskonjunkturen. Den måttliga tillväxten i OECD-länderna under 11 räcker inte till för att påtagligt förbättra läget på arbetsmarknaden utan i stort sett ligger arbetslösheten kvar på rekordhöga nivåer i flertalet länder. Det låga resursutnyttjandet medför samtidigt ett lågt kostnads- och inflationstryck, vilket medför att centralbankerna kommer låta de rekordlåga räntorna i stort sett ligga kvar på dagens nivå såväl 1 som 11. Den måttliga tillväxten medför samtidigt en viss efterfrågeökning på råvaror. Utan påtagliga utbudsstörningar medför det att råvarupriserna bör stiga i takt med den globala BNP-tillväxten. Råoljepriset kommer pendla mellan 75-9 dollar per fat under prognosperioden. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

4 Diagram 3 USA: BNP-tillväxt, Kv.1 7 Kv %-förändring uppräknat till årstakt Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 4 USA: Företagens bruttoöverskott (Pre-tax corporate profits), Miljarder dollar P 11P Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 5 USA: Sparkvot, Andel av hushållens disponibla inkomster 6 4 Innan revidering P 11P Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 4

5 USA Efter den kraftiga BNP-tillväxten mellan tredje och fjärde kvartalet 9, 5, procent uppräknat till årstakt, så har tillväxten successivt dämpats till 3,7 procent första kvartalet och till,4 procent andra kvartalet 1. Förra veckans utrikeshandelsstatistik för juni tyder dessutom på att tillväxten under andra kvartalet kan revideras ned med ytterligare nästan 1 procentenhet. Den lägre tillväxttakten beror dock inte på att den totala efterfrågan (konsumtion+investeringar+export) i den amerikanska ekonomin dämpats utan att en allt större andel av efterfrågan riktats mot importerade varor. Under den här perioden så ökade importen med 4,9 procent under fjärde kvartalet 9, 11, procent första kvartalet 1 och med 8,8 procent andra kvartalet 1. Den totala efterfrågan i den amerikanska ekonomin har successivt ökat från 5, procent under fjärde kvartalet 9 till 5,6 procent andra kvartalet 1. Att en så stor del av efterfrågeökningen i USA riktar sig mot utländska varor är givetvis mycket bra för utländsk exportindustri, men dämpar BNPtillväxten i USA påtagligt. De senaste månadernas makrostatistik tyder dock på att BNP-tillväxten kommer dämpas ytterligare under tredje kvartalet. De ledande indikatorerna sjönk något mellan maj och juni efter att ha stigit de 15 föregående månaderna. Men även det nationella inköpsindexet för industrin har sjunkit de tre senaste månaderna, från 6,4 i april till 55,5 i juli, även om det fortfarande ligger på en hygglig nivå. Oroande var dock att delindexet för orderingång sjönk från 58,5 till 53,5 medan lagerindex steg från 45,8 till 5, senaste månaden. Skillnaden, som brukar vara en hygglig indikator på framtida produktion, minskade därmed från 1,7 till 3,3 mellan juni och juli. Det finns dock en del positiva faktorer som talar för att tillväxten åter kommer öka i något snabbare takt, -3 procent, under fjärde kvartalet 1 och 11. En viktig faktor är att företagens vinster stigit i mycket snabb takt de senaste fem till sex kvartalen och är redan nu, tidigt i återhämtningsfasen, på en mycket hög nivå historiskt sett. En anledning till detta är att låga löneökningar och en markant ökning av arbetsproduktiviteten bidragit att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet (Unit Labor Cost) sjunkit kraftigt. Sedan botten, fjärde kvartalet 8, och fram till första kvartalet 1, har företagens bruttoöverskott (nationalräkenskapernas vinstmått och fritt översatt från Corporate profits with inventory valuation and capital consumption adjustments) ökat med nästan 6 procent, vilket är en rekordsnabb återhämtning. Mellan helåren 9 och 1 väntas företagens bruttoöverskott öka med 8 procent (se diagram 4), vilket medför att man i stort sett är uppe på samma nivå som rekordåret 7. Vinstökningstakten kommer dock dämpas i takt med lägre tillväxttakt och svagare produktivitetsutveckling. Ändå kommer 11 bli ett nytt rekordår för företagens vinster. Företagens oväntat snabba vinstökning bidrar till att förutsättningarna för att investeringarna skall öka förbättrats påtagligt. Enligt finansdepartementet så har även tillgången på krediter förbättrats vilket även det är positivt för att investeringarna skall öka. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

6 Diagram 6 USA: Offentliga sektorns bruttoskuld, Andel av BNP P 11P Källa: OECD, Erik Penser Bankatiebolag Tabell USA: Försörjningsbalans, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P Privat konsumtion -,3-1, 1,7, Offentlig konsumtion,5 1,8 1,,5 Bruttoinvesteringar -4,6-15, 3, 7,5 Bostadsinvesteringar -4, -,7 3,5 7, Lagerinvesteringar -,5 -,6 1,4, Export 6, -9,5 11,5 7, Import -,6-13,8 11,9 8, BNP, -,6,9,4 ANM: Lagerinvesteringar i procent av föregående års BNP. Källa: Bureau of Economic Analysis, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 3 USA: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP, -,6,9,4 KPI 3,8 -,3 1,4 1, Arbetslöshet, nivå 5,8 9,3 9,6 9, Sysselsättnig, miljoner -3,6-4,7 1, 1, Hushållens sparkvot 4,1 5,9 5,9 5,9 Företagens bruttoöverskott -16,4 -,4 7,3 6,1 Federalt Budgetsaldo, mdr USD Offentlig bruttoskuld, % av BNP 7,7 83,8 9,3 94,8 Bytesbalans, % av BNP -4,9 -,9-3,3-3,6 Fed funds, dec,3 -,5 -,5,5 ANM: Sysselsättningen av ser december-december. Källa: Bureau of Economic Analysis, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 6

7 Enligt departementet utgör inte längre kreditförhållandena något hinder för tillväxt på sikt. Det finns även goda förutsättningar för att den privata konsumtionen skall kunna öka i något snabbare takt än de senaste åren. En viktig förutsättning för detta är att de reviderade nationalräkenskaper som presenterades i slutet av juli visade att hushållens sparkvot var betydligt högre än vad man tidigare redovisat. Nu visade det sig att sparkvoten var 5,9 procent under 9, vilket är den högsta nivån sedan 199. De nya uppgifterna om den höga sparkvoten medför att hushållen inte har lika stort behov att dra upp sparandet ytterligare under 1 och 11. Sedan början av året har inflationen, mätt med KPI, sjunkit från knappt 3 procent till drygt 1 procent och den väntas sjunka ytterligare något under hösten för att sedan ligga kvar på ca 1 procent under 11. Den lägre inflationstakten bidrar till att hushållens disponibla inkomster (realt) väntas öka med drygt procent 11. Det är den största ökningen av de amerikanska hushållens köpkraft sedan 7. Eftersom sparkvoten kommit upp på en tämligen hög nivå så kommer man inte öka sparandet ytterligare, vilket medför att såväl hushållens inkomster som privat konsumtion ökar med drygt procent 11 efter att ha ökat med 1,7 procent 1 och minskat såväl 8 som 9. Mellan december 7 och december 9 minskade sysselsättningen med 8,4 miljoner personer och arbetslösheten steg från 5 till 1 procent. Sedan årsskiftet har dock läget på arbetsmarknaden åter förbättrats något. Mellan december 9 och juli 1 har sysselsättningen ökat med 63. personer och arbetslösheten minskat från 1 till 9,5 procent. Det mest positiva är att sysselsättningen inom industrin ökat med 161. personer under den här perioden. Vi räknar med att sysselsättningen ökar med i genomsnitt ca 8. personer per månad under resten av 1 och 11. Det medför att det skapas ca 1 miljon nya jobb under såväl 1 som 11, vilket i sin tur medför att arbetslösheten fortsätter sjunka något, men likväl ligga kvar på drygt 9 procent. Den höga arbetslösheten och en BNP-tillväxt som ligger klart under den potentiella tillväxten vilket medför att penningpolitiken kommer vara fortsatt mycket expansiv under såväl 1 som 11. Styrräntan, fed funds, väntas ligga kvar i stort sett på dagens nivå under prognosperioden. Vid det senaste policymötet, 1 augusti 1, behöll Fed sitt budskap om att omständigheterna talar för en exceptionellt låg ränta under en utdragen period, vilket inte talar emot vår ränteprognos. Den extremt låga räntan bidrar troligen till att dollarn försvagas något vilket är positivt för den amerikanska industrins konkurrenskraft. Underskottet i den federala budgeten väntas minska med ca 17 miljarder dollar mellan 9 och 1, men likväl uppgå till 15 miljarder dollar eller 8,5 procent av BNP. Det är det näst största underskottet i fredstid. Förbättringen beror i huvudsak på att kostnaderna för stöd av det finansiella systemet minskat 1. En viss förbättring av arbetsmarknaden, höga företagsvinster mindre expansiv finanspolitik medför att underskottet kommer fortsätta sjunka 11. De stora underskotten medför en kraftig ökning av den offentliga sektorns bruttoskuld (se diagram 6). 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

8 Diagram 7 Japan: BNP, Kv Kv %-förändring från motsvarande kvartal föreg. år P 11P Källa: Japan Statistics Bureau, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 8 Japan: Bytesbalans och offentligt Budgetsaldo, Andel av BNP P 11P Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Bytesbalans Budgetsaldo Tabell 4 Japan: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP -1, -5,,8 1,8 Privat konsumtion -,7-1, 1,6 1, Bruttoinvesteringar -,6-14,3, 4,6 Export, -4, 18, 7,8 Import -,8-17, 8,5 8, KPI 1,4-1,4 -,8, Arbetslöshet, nivå 4, 5,1 5, 4,9 Budgetsaldo, % av BNP* -, -7, -7,8-7,6 Offentlig bruttoskuld, % av BNP Bytesbalans, % av BNP 3,3,8 3, 3,4 Refi-ränta, dec,3,1,1,1 ANM: * Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 8

9 Japan Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter): 6 procent. BNP per capita (enligt IMF): 3.6 USD (USA 46.6, Sverige 35.9) Andel av svensk export: 1,3 procent. Under de senaste kvartalen har den japanska tillväxten tagit fart. Mellan första kvartalen 9 och 1 ökade BNP med 4, procent. Jämfört med andra stora OECD-länder var det en mycket hög tillväxt. Jämfört med andra länder i Asien var det dock en mycket låg tillväxt. Mellan första och andra kvartalet 1, dämpades dock tillväxten påtagligt. I huvudsak berodde det på en kraftig minskning av bostadsinvesteringar och offentliga investeringar. Export och näringslivets investeringar fortsatte dock öka i snabb takt. Tillväxten drivs främst av stora finanspolitiska stimulanser som bl.a. bidragit till att hushållens köpkraft ökar såväl 1 som 11 trots svag löneutveckling och en markant ökning av exporten. Det är främst kraftiga importökningar i Kina och en del andra asiatiska länder samt USA som bidragit till att efterfrågan på japanska exportprodukter ökat. Den kraftiga exportökningen har även bidragit till högre företagsvinster som i sin tur medfört att näringslivets investeringar åter börjat öka. Centralbanken, Bank of Japan, kommer fortsätta stimulera tillväxten genom satt hålla styrräntan på,1 procent såväl 1 som 11. I takt med att importtillväxten dämpas i bl.a. Kina och USA kommer den japanska exporten öka i allt långsammare takt vilket även medför lägre BNP-tillväxt. Den kraftiga apprecieringen av den japanska valutan, drygt procent i reala termer sedan hösten-8, kommer dessutom leda till att den japanska exportindustrin förlorar marknadsandelar. Den expansiva finanspolitiken medför stora växande underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga bruttoskulden ökar till nästan procent av BNP 11, vilket är den klart största skuldkvoten bland OECDländerna. Till skillnad från de krisdrabbade länderna i Sydeuropa finansieras den offentliga skulden i Japan främst av inhemska institutioner och Japan som helhet har ett positivt sparande gentemot utlandet, d.v.s. överskott i bytesbalansen (se diagram 8). Än så länge har det medfört att den japanska regeringen inte haft några större problem att finansiera den stora statsskulden. Finansieringen av statsskulden har dock trängt undan kapital för privata investeringar och konsumtion och bidragit till den låga tillväxten under de senaste åren. Det har dessutom troligen bidragit till att den japanska börsen sjunkit med ca 75 procent sedan hösten augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

10 Tabell 5 Kina: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP 9,6 9,1 1, 8,8 Konsumtion 8,6 9,9 1,5 1, Bruttoinvesteringar 9,1 4,6 9,5 7,5 Nettoexport*,8-4,3 -,4,4 KPI 5,9 -,7 3,5 3, Arbetslöshet, nivå 4, 4,3 4, 4, Bytesbalans, % av BNP 9,6 6, 4, 4,5 Budgetsaldo, % av BNP** -,4-3, -,4-1,4 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 16,8 18,6,, * BNP-bidrag ** Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 9 Kina: BNP, Kv.1 7 Kv %-ökning från motsv. kvartal föreg. år P 11P Källa: National Bureau of Statistics of China, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 1 Kina: Bytesbalans och Offentligt Budgetsaldo, Andel av BNP P 11P Källa: IMF, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Bytesbalans Budgetsaldo Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 1

11 Kina Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter): 1,5 procent. BNP per capita : 6.6 USD (USA 46.4, Indien.9) Andel av svensk export: 3,1 procent. Efter den kraftiga nedgången under hösten 8 så har den kinesiska ekonomin återhämtat sig i snabb takt. Mellan första kvartalen 9 och 1 ökade BNP med 11,9 procent: I huvudsak var det ett mycket stort finanspolitiskt stimulanspaket, motsvarande procent av BNP, och en lättare penningpolitik som bidrog till den kraftiga tillväxten. Stimulanspaketet innehöll främst mycket stora satsningar på infrastrukturprojekt. Kraftnät och järnvägar skall byggas ut och transportnätet expandera med satsningar på järnvägar och flygplatser. För att få ned det höga sparandet och få fart på den privata konsumtionen innehöll paketet även satsningar på billiga bostäder, social välfärd och hälsovård. För att få ytterligare fart på konsumtion och privata investeringar så sänkte centralbanken dessutom räntan flera gånger samtidigt som reservkvoter sänkts och olika kreditregleringar tagits bort. Åtgärderna fick mycket snabb effekt. Kanske lite för snabb effekt eftersom den oväntat kraftiga återhämtningen bidrog till en del mindre önskvärda bieffekter. Bland annat medförde den stora utlåningen från bankerna till att fastighetspriserna steg kraftigt i en del större städer och myndigheterna ansåg att risken för en fastighetsbubbla var påtaglig. Efter det att exporten åter börjat öka i mycket snabb takt så beslöt centralbanken att åter öka valutans flexibilitet. Det bör medföra att valutan stärks, men med stor sannolikhet kommer man inte tillåta en alltför snabb appreciering av valutan. Under det senaste halvåret har penningpolitiken stramats åt genom att centralbanken åter höjt bankernas reservkrav samtidigt som myndigheterna uppmanat bankerna att dra ned på utlåningen till vissa projekt. Dessa åtgärder har lett till att penningmängd och utlåning inte ökar i samma takt som tidigare. Det har också indirekt påverkat tillväxten. Mellan första och andra kvartalet 1 dämpades BNP-tillväxten från 11,9 till 1,3 procent. Den statistik som kommit in för juli tyder på att tillväxten kommer dämpas ytterligare under tredje kvartalet. Bland annat ökar inte industriproduktionen i samma takt som tidigare. Det är dock möjligt att den svagare ökningstakten delvis beror på att regeringen beordrat över bolag att stänga sina fabriker, då de anses förorena miljön eller vara för energislukande. Det rekordstora stimulanspaketet har medfört en försämring av de offentliga finanserna. Underskottet i den offentliga budgeten beräknas uppgå till 3 procent av BNP 9, men väntas därefter minska när kostnaderna för stimulanspaketen avtar. Underskotten medför dock att den offentliga bruttoskulden ökar något men uppgår ändå endast till ca procent av BNP. Det kan jämföras med den stora skulden i de flesta OECDländerna, där skuldkvoten snabbt närmar sig 1 procent av BNP. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

12 Tabell 6 Ryssland: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP 5,6-7,9 5,1 5, KPI 14,1 11,7 6,1 6,4 Budgetsaldo, % av BNP* 4,3-6, -5, -,5 Bytesbalans, % av BNP 6, 4, 5,8 4,6 * Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: OECD, IMF, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 11 Ryssland: BNP, Kv Kv Årstakt, procent P 11P Källa: State Committee of the Russian Federation on Statistics, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 1 Ryssland: Bytesbalans och Budgetsaldo, Andel av BNP P 11P Källa: OECD, IMF, Erik Penser Bankaktiebolag Bytesbalans Budgetsaldo Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 1

13 Ryssland Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter): 3, procent. BNP per capita 9 (enligt IMF): 14. USD (USA 46.4, Kina 6.6). Andel av svensk export 9: 1,4 procent. Ryssland drabbades betydligt hårdare av finanskrisen än övriga BRICländer. Förutom vikande efterfrågan från utlandet så drabbades man hårt av att oljepriset sjönk med 75 procent från sommaren 8 fram till första kvartalet 9. BNP sjönk med 7,9 procent mellan helåren 8 och 9. I takt med att oljepriset åter började stiga under våren 9 och ett ökat kapitalinflöde från utlandet förbättrades dock åter konjunkturen. Först mycket långsamt sedan i allt snabbare takt. Enligt regeringskällor så ökade BNP med drygt 5 procent mellan andra kvartalet 9 och andra kvartalet 1. Exporten av energi, ett positivt lageromslag, lägre räntor och en fortsatt expansiv finanspolitik bidrog till uppgången. Energiexporten som utgör två tredjedelar av den totala exporten är dessutom mycket viktig för såväl statens finanser som bytesbalansen. Inflationen har successivt sjunkit under det senaste året och uppgick endast till 5,8 procent i juni. Det var den lägsta inflationstakten på 19 år. En anledning till detta är att de stora kapitalinflödena medfört en kraftig appreciering av den ryska rubeln, vilket drar ned importpriserna. Lägre inflation har dessutom medfört att centralbanken, tvärtemot flera andra länder, sänkt styrräntan flera gånger under senaste året. Mellan april 9 och juni 1 så har styrräntan sänkts från 13 till 7,75 procent. Vi utgår från att styrräntan ligger kvar på den här låga nivån under resten av 1 och 11 och därmed bidrar till den fortsatta återhämtningen. Det medför att även konsumtion och investeringar successivt bidrar till en allt högre tillväxt. Den rekordvarma sommaren har bidragit till att flera mycket stora bränder startat. Det har bland annat bidragit till produktionsfall och minskade skördar. Skördebortfallet har redan lett till att vetepriset stigit kraftigt. Om detta slår i genom i konsumentledet kan det bidra till att inflationen åter tar fart. Eftersom livsmedelsposten väger 43 procent i den ryska KPI-korgen (13-14 procent i de flesta länder i Västeuropa och USA), medför det att man är betydligt mer känslig för stigande priser på jordbruksprodukter än de flesta andra länder. Det kommer i så fall medföra att de ryska hushållens köpkraft urholkas vilket i sin tur leder till lägre privat konsumtion. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

14 Tabell 7 Indien: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP 6, 5,6 8, 7,8 KPI 9,1 1,3 14, 6, Partipriser 8,4 4, 9, 6, Budgetsaldo, % av BNP* -8,7-11,8-1, -8, Bytesbalans, % av BNP -,4-3, -,5 -, * Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: OECD, IMF, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 13 Indien: BNP, Kv.1 7 Kv Årstakt P 11P Källa: India National Informatics Centre, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 14 Indien: Bytesbalans och Federalt Budgetsaldo, 7-11 Bytesbalans Budgetsaldo P 11P - -4 Andel av BNP Källa: OECD, IMF, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 14

15 Indien Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter): 5,1 procent. BNP per capita 9 (IMF):.9 USD (USA 46.4, Kina 6.6). Andel av svensk export: 1,3 procent. Indien drabbades inte lika hårt av den globala finanskrisen som flertalet andra länder. Delvis beror det på att utrikeshandeln utgör en ganska liten andel av BNP, vilket gör att man inte är så känslig för vikande efterfrågan från utlandet. BNP-tillväxten sjönk visserligen i samband med finanskrisen, men var ändå inte lägre än knappt 5,5 procent som lägst. En tillväxt som vilket annat land, utom Kina, skulle vara väldigt nöjd med under en högkonjunktur. Liksom de flesta andra länder stimulerade Indien ekonomin med expansiv penning- och finanspolitik, vilket bidrog till att BNP-tillväxten under tredje kvartalet 9 (jämfört med motsvarande kvartal föregående år) åter översteg 8 procent. Eftersom jordbruket utgör en mycket stor andel av den indiska ekonomin är man mycket känslig för väderstörningar. Förra årets bristfälliga monsunregn bidrog till betydligt mindre skördar och produktion inom jordbruket än normalt vilket dämpade tillväxttakten märkbart under fjärde kvartalet ifjol. Den dåliga skörden bidrog samtidigt till brist på en del jordbruksvaror som i sin tur medförde att inflationen tog fart. Mätt med KPI steg inflationstakten till nästan 15 procent under våren 1. Centralbanken fäster dock större vikt vid partiprisindex (där livsmedelsposten har betydligt mindre vikt). Mätt med detta inflationsmått steg inflationen endast till 1 procent. Den höga inflationen bidrog till att centralbanken höjde räntan flera gånger under våren och sommaren 1. Ur ett historiskt perspektiv är dock räntan fortfarande mycket låg och måste betraktas som stimulativ för ekonomin. Enbart normalt monsunregn och därmed en återgång till normal produktion inom jordbruket kommer bidra till klart högre BNP-tillväxt under 1 än 9. Mer normala skördar kommer även medföra lägre inflation och bättre köpkraft för hushållen. Detta märks dock först 11, eftersom inflationen var så hög under första halvåret 1. Eftersom BNP per capita i Indien är betydligt lägre än i övriga BRICländer, så borde globaliseringen medföra att potentialen för tämligen hög BNP-tillväxt är god. Ett strukturellt problem i Indien är dock att man har en mycket lång period av stora underskott i bytesbalans och offentliga finanser. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

16 Tabell 8 Brasilien: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP 5,1 -, 7, 4,3 Privat konsumtion 7, 4,1 8, 4,5 Bruttoinvesteringar 13,4-9,9 15, 7, Nettoexport** -1,8,1-1,8 -,8 KPI 5,9 4,3 4,9 5, Budgetsaldo, % av BNP* -1,3-3, -1,6 -,5 Bytesbalans, % av BNP -1,7-1,5 -,5 -, Selic-ränta, dec 13,75 8,75 11, 11, * Offentliga sektorns finansiella sparande ** BNP-bidrag Källa: OECD, IMF, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 15 Brasilien: BNP, Kv.1 7 Kv Årstakt, procent P 11P Källa: Brazilian Institute of Geography and Statistics, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 16 Brasilien: Bytesbalans och Offentligt Budgetsaldo, Andel av BNP P 11P Källa: OECD, IMF, Erik Penser Bankaktiebolag Bytesbalans Budgetsaldo Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 16

17 Brasilien Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter):,9 procent. BNP per capita 9 (IMF): 1.5 USD (USA 46.4, Kina 6.6). Andel av svensk export 9:,7 procent. Efter nedgången under fjärde kvartalet 8 så har den brasilianska ekonomin växt i rekordsnabb takt. BNP ökade med 9 procent mellan första kvartalet 9 och första kvartalet 1, vilket är klart över den potentiella tillväxten. En expansiv finanspolitik och en (enligt brasiliansk definition) expansiv penningpolitik bidrog till uppgången. Samtidigt har den brasilianska exporten gynnats av den mycket starka efterfrågan på råvaror från Asien. Exporten har dock hämmats av den stora apprecieringen av valutan under 9. Den starka efterfrågan i Brasilien har till stor del riktats mot importerade varor, vilket medfört att importen ökat klart mer än exporten. Som exempel kan nämnas att den svenska varuexporten till Brasilien ökade med 61 procent mellan första kvartalet 9 och första kvartalet 1. För att dämpa tillväxten och därmed minska inflationstrycket så har centralbanken höjt sin viktigaste styrränta, Selic-räntan, tre gånger från 8,75 till 1,75 procent. Den statistik som kommit in för andra kvartalet 1 tyder på att tillväxten dämpats något, men att den fortfarande är klart högre än den potentiella tillväxten. Det medför att centralbanken troligen höjer räntan ytterligare en gång i år. De finanspolitiska stimulanserna som påbörjades hösten-8 håller successivt på att dras tillbaka. Temporära skattesänkningar på varaktiga varor har avslutats vilket bör leda till en viss dämpning av den mycket starka konsumtionstillväxten. Högre räntor och borttagande av de finanspolitiska stimulanserna medför successivt avtagande tillväxt under loppet av 1. Detta motverkas dock delvis av omfattande offentliga satsningar på infrastruktur och energiprogram. Ett nytt stort omfattande program för infrastrukturinvesteringar (PAC) har aviserats för Även fotbolls-vm 14 och OS 16 kommer bidra till att hålla investeingskonjunkturen på en fortsatt hög nivå. Stark tillväxt och sjunkande arbetslöshet har medfört att de offentliga finanserna förstärkts. Den primära budgeten väntas visa ett överskott på ca 3,5 procent såväl 1 som 11. Höga räntor på statsskulden medför dock att budgeten visar ett underskott på ca 1 procent av BNP. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

18 Tabell 9 EMU-ländrna: Nyckeltal 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP,5-4,1 1,4 1,4 Privat konsumtion,4-1,,,4 Bruttoinvesteringar -,9-1,8-1, 4, Export,8-13, 8, 5,7 Import 1,5-11,8 8, 5, KPI 3,3,3 1,5 1,1 Sparkvot, nivå 9,7 11, 1,6 1, Arbetslöshet, nivå 7,5 9,4 1,1 1,4 Offentligt Budgetsaldo* -, -6,3-6,8-5,4 Offentlig bruttoskuld* 73,3 83, 91, 96, Bytesbalans* -,8 -,3,,5 Refi-ränta, dec,5 1, 1, 1, * Som andel av BNP. Offentligt budgetsaldo = Offentliga sektorns finansiella sparande. Källa: Eurostat, OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 17 EMU-länderna: Barometerindikatorn, Januari Juli = Normalkonjunktur Källa: EU-kommissionen Diagram 18 EMU-länderna: BNP, Kv.1 7 Kv Procent, årstakt P 11P Källa: Eurostat, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 18

19 EMU Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter): 15, procent. Andel av svensk export: 41,9 procent. Återhämtningen i EMU-länderna var betydligt svagare än inom övriga OECD-länder under 9 och första kvartalet 1. Mellan första och andra kvartalet tog dock tillväxten fart. BNP ökade med 1, procent, vilket motsvarar en ökning med 4, procent om man räknar upp det i årstakt, d.v.s. på det sätt som man redovisar tillväxten i USA. Det var nästan dubbelt så hög tillväxt som i USA. Eurostat (statistikmyndigheten för EU-länderna) har ännu inte redovisat BNP-komponenterna, men troligen var det en mycket kraftig ökning av exporten i vissa länder och ett stort lageromslag som bidrog mest till den oväntat höga tillväxten. Bland EMU-länderna så var det endast Grekland som redovisade negativ BNP-tillväxt mellan första och andra kvartalet. I Tyskland ökade BNP med, procent, vilket var den högsta tillväxten mellan två kvartal sedan början av 199-talet. Men även i Holland, Österrike och Frankrike var tillväxten klart högre än väntat. Det är tydligt att Europas klart största ekonomi, Tyskland, agerat lokomotiv för flera andra EMU-länder. Det är mycket möjligt att det var något tillfällig effekt som medförde att tillväxten i EMU-länderna blev så mycket högre än väntat under andra kvartalet. Barometerindikatorn (se diagram 17) fortsatte dock stiga under juli och det tyska IFO-indexet, som betraktas som Europas viktigaste konjunkturindikator, steg i mycket snabb takt mellan juni och juli. Diagram 18 visar att BNP-tillväxten, jämfört med motsvarande kvartal föregående år, ökade från,6 till 1,7 procent. Vi utgår från att BNPtillväxten kommer pendla mellan 1,5- procent under andra halvåret 1 och början av 11. I takt med mindre expansiv finanspolitik och åtstramningar i en del länder samt lägre efterfrågan på exportvaror i USA och Asien så dämpas tillväxten något. Under våren 1 riktades plötsligt fokus på de mycket stora budgetunderskotten och snabbt växande statsskulderna i en vissa länder, även om det var känt sedan tidigare. Osäkerheten kring dessa länders förmåga att få ned de stora underskotten ledde till att upplåningskostnaderna steg påtagligt i länder som Grekland, Portugal, Spanien och Irland. Efter det att IMF och EU presenterat omfattande stödpaket har dessa länder presenterat stora sparpaket för att få ned underskotten till en mer hanterlig nivå på ett par års sikt. Sparpaketen kommer troligen dämpa tillväxten de närmaste åren men kan bidra till en bättre struktur och högre tillväxt om ett par år. Ovissheten är dock ännu så länge stor om man kommer lyckas få ned underskotten. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

20 Tabell 1 Norden: Nyckeltal, 8-11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP-tillväxt Norge 1,8-1,5 1,8,4 Danmark -,9-4,9 1,8 1,8 Finland 1, -7,8 1,8,4 Konsumentpriser Norge 3,8,,, Danmark 3,4 1,3,, Finland 4,, 1, 1,5 Offentligt Budgetsaldo* Norge 19,1 9,7 9,7 1,9 Danmark 3,4 -,8-5,5-4,8 Finland 4,1 -,4-3,8-3,8 Bytesbalans* Norge 18,6 13,8 16, 16, Danmark, 4, 3,,7 Finland 3, 1,3,4 3,1 * Som andel av BNP, Offentligt budgetsaldo = Offentliga sektorns finansiella sparande. Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 19 Norden: BNP-tillväxt, Årstakt, Procent Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Norge Danmark Finland Diagram Norden: Offentliga sektorns budgetsaldo, Andel av BNP P 11P Källa: OECD, Erik Penser Bankaktiebolag Norge Danmark Finland Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag

21 Norden (exkl. Sverige) Andel av global BNP 9 (IMF:s köpkraftskorrigerade vikter): 1 procent. Andel av svensk export 9: 4,3 procent. Till skillnad från de flesta andra OECD-länder så har de nordiska länderna haft stora överskott i såväl utrikeshandeln som de offentliga finanserna under en lång period. Det har medfört att man blivit mindre känslig för störningar på de finansiella marknaderna. I samtliga dessa länder är dock exportens andel av BNP betydligt större än för OECD-genomsnittet, vilket betyder att man är mycket känslig för uppoch nedgångar i den globala konjunkturen. Om den globala konjunkturen är stark så är ofta tillväxten högre än i övriga Europa och om den globala konjunkturen är svag så drabbas i regel de nordiska länderna hårdare än övriga europeiska länder. Det globala konjunkturfallet 9 drabbade främst Finland och Danmark, där BNP sjönk med 7,8 resp. 4,9 procent, d.v.s. ett betydligt större BNP-fall än i övriga Europa. Det exceptionellt stora BNP-fallet i Finland 9 förklaras delvis av att man har en relativt stor exponering mot Ryssland, där efterfrågan sjönk betydligt mer än i övriga världen. Det borde å andra sidan medföra en starkare tillväxt i Finland när den ryska ekonomin åter tar fart. Till skillnad från Sverige var dock återhämtningen svag i såväl Norge, Finland som Danmark under årets första kvartal. Mellan fjärde kvartalet 9 och första kvartalet 1 så sjönk BNP med,4 procent i Finland och med,1 procent i Norge medan den ökade med,5 procent i Danmark. I Sverige ökade BNP med 1,5 procent under den här perioden. Om man jämför med första kvartalet 9 så sjönk BNP i såväl Norge, Danmark och Finland under första kvartalet 1. Det verkar som den extremt kalla vintern haft större negativ effekt på konjunkturen i övriga nordiska länder än i Sverige. Den finska tillväxten drabbades dessutom av en stor hamnstrejk vilket hade en negativ effekt på den återhämtning som påbörjades under hösten-9. Den starka tillväxten i Sverige, som är dessa länders viktigaste exportmarknad, kommer successivt medföra att efterfrågan på exportvaror från våra nordiska grannländer ökar vilket leder till en allt högre tillväxt. Den svaga början av året medför dock satt tillväxten blir klart lägre än i Sverige mellan helåren 9 och augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

22 Diagram 1 Sverige: BNP, Kv.1 6 Kv Årstakt, procent P 11P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 11 Sverige: Försörjningsbalans, 8 11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P Privat konsumtion -,1 -,8,6, Offentlig konsumtion 1,3 1,7 1,4 1, Bruttoinvesteringar 1,7-16, 5, 6,5 Lagerinvesteringar* -,4-1,5 1,5,1 Export 1,4-1,4 1,4 6,7 Import,9-13, 1, 7,5 BNP -,4-5,1 4,,7 ANM: * I procent av föregående års BNP. Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 1 Sverige: Nyckeltal, 8 11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P BNP -,4-5,1 4,,7 Timlön 4,3 3,4,,4 KPI, dec-dec,9,9 1,5, KPIF, dec-dec 1,6,7 1,4 1, KPI, helår 3,4 -,3 1, 1,8 Arbetslöshet, nivå 6,1 8,4 8,8 8,7 Bytesbalans, % av BNP 8,8 7, 6,3 6,7 Statens budgetsaldo, Mdkr Reporänta, dec,,3 1,, 1-års ränta,4 3,4 3, 3,5 SEK/USD, dec 7,7 7, 6,8 6,5 SEK/Euro, dec 11, 1,3 9,4 9,3 Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag

23 Sverige Efter omfattande revideringar av nationalräkenskaperna framkom en ny bild av den svenska ekonomins utveckling under de två senaste åren. BNP-fallet under fjärde kvartalet 8 och första kvartalet 9 var betydligt större än vad man tidigare redovisat, samtidigt som den svenska ekonomin började växa redan under andra kvartalet 9. Och under de två första kvartalen 1 har tillväxten varit mycket hög. Mellan andra kvartalet 9 och andra kvartalet 1 växte den svenska ekonomin med 3,7 procent, vilket är mer än dubbelt så hög tillväxt som i EMU-länderna. Det var främst ett stort positivt bidrag från lagerposten som bidrog till uppgången. Exporten ökade kraftigt men eftersom importen ökade ännu mer så gav nettoexporten ändå ett negativt BNP-bidrag. Ökade disponibla inkomster, rekordlåga räntor och vändning uppåt på arbetsmarknaden har medfört att den privata konsumtionen åter börjat öka efter att ha minskat de två senaste åren. Men den mest positiva överraskningen var ändå att investeringarna redan börjat öka, vilket indikerar att företagen ser mer positivt på framtiden. Jämfört med motsvarande halvår föregående år väntas BNP-tillväxten bli högre andra halvåret 1 än första halvåret. Toppen nås under fjärde kvartalet 1, då BNP väntas ha ökat med 4, procent jämfört med fjärde kvartalet 9. I takt med att de höga tillväxttalen under första halvåret 1 faller bort ur jämförelsetalen så dämpas tillväxten under loppet av 11 (se diagram 1). Mellan helåren 9 och 1 väntas BNP öka med 4, procent. 1,5 procent, eller drygt en tredjedel, av den höga tillväxten beror på ett mycket stort lageromslag. Att BNP-tillväxten 11 sjunker till,7 procent beror på att lageromslaget blir betydligt mindre, eller bara,1 procentenhet. Den slutliga efterfrågan väntas faktiskt öka något mer 11 än 1. Att BNP ökar med 4 procent eller mer under ett valår är dock vanligt i Sverige, Under de fem senaste valåren (inkl. 1) så är det endast under som BNP ökat mindre än 4 procent. Hög tillväxt är dock ingen garanti för att sittande regering vinner valet. Såväl 1994 som 6 blev det regeringsskifte trots mycket hög tillväxt. Rekordlåga löneökningar och en påtaglig ökning av arbetsproduktiviteten medför att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet kommer sjunka, vilket sätter press nedåt på inflationen. Eftersom vi utgår från att Riksbanken successivt höjer reporäntan till procent fram till december 11, så kommer ändå den faktiska inflationen stiga något, medan den underliggande inflationen sjunker de närmaste åren. Betydligt bättre BNP-tillväxt, betydigt större överskott i bytesbalansen och betydligt bättre offentliga finanser än såväl USA som EMU-länderna talar för att den svenska kronan kommer stärkas under prognosperioden. Dessutom har vi utgått från att Riksbanken höjer reporäntan medan styrräntorna i stort sett kommer vara oförändrade i USA och EMUländerna, vilket bör vara positivt för den svenska kronan. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

24 Diagram Sverige: Exportindustrins orderingång, Kv Kv Nettotal, SA Källa: Konjunkturinstitutet Diagram 3 Sverige: Varuexport, Årstakt, procent (fasta priser) P 11P Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 4 Sverige: Bytesbalans, Andel av BNP P 11P Källa: Konjunkturinstitutet, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 4

25 Sverige: Utrikeshandel Efter att ha sjunkit med drygt 1 procent mellan tredje kvartalet 8 och andra kvartalet 9 så började varuexporten åter öka under tredje kvartalet 9. Trots uppgången under andra halvåret 9, så minskade ändå exporten av varor med drygt 17 procent mellan helåren 8 och 9 (se diagram 3), vilket torde vara den största nedgången någonsin mellan två år. Under första halvåret 1 har exporten ökat i mycket snabb takt och mellan andra kvartalet 9 och andra kvartalet 1 ökade varuexporten med 17,6 procent. Än så länge finns det bara länderfördelad utrikeshandelsstatistik för första kvartalet. Mellan första kvartalen 9 och 1 ökade exporten mest till Brasilien, Sydkorea och Estland. Den oväntat svaga tillväxten i våra nordiska grannländer, som är en stor marknad för svensk exportindustri, medförde att exporten dit utvecklades svagt. Den mycket kraftiga ökningen av orderingången till exportindustrin medför att exporten fortsätter öka i snabb takt även under andra halvåret 1. Mellan första och andra kvartalet 1 var det en mycket klar majoritet av exportföretagen i Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer som uppgav att orderingången ökat. Företagen tror dessutom att orderingången fortsätter öka i snabb takt under tredje kvartalet, dock inte lika mycket som under andra kvartalet. Trots att kronan stärkts med ca 1 procent, mätt med TCW-index, sedan första kvartalet 9 så är det fortfarande en liten majoritet av exportföretagen som anser att konkurrenssituationen förbättrats på såväl EU-marknaden som utanför EU. Även SCB:s orderstatistik visar på en mycket stor orderökning till exportindustrin det senaste året: Mellan första halvåret 9 och första halvåret 1 ökade orderingången till exportindustrin med,5 procent, enligt SCB. Exporten av varor väntas öka med 14 procent mellan helåren 9 och 1. Exporten av tjänster ökar dock betydligt mindre, vilket medför att den totala exporten endast ökar med 1,4 procent. Importen ökar dock ännu mer, vilket tillsammans med ett något svagare tjänstenetto medför att det stora överskottet i bytesbalansen minskar något mellan 9 och 1. I takt med att den globala tillväxten dämpas något under andra halvåret 1 och 11, så kommer inte efterfrågan på svenska exportvaror öka lika mycket som under första halvåret 1. Dessutom medför kronförstärkningen att konkurrenskraften för svensk industri försämras något, vilket kan leda till att man förlorar marknadsandelar. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

26 Diagram 5 Sverige: Konsumentpriser, Januari 6 December Årstakt, procent KPI KPIF Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 6 Sverige: KPI Räntekostnader egnahem, Januari 6 December Årstakt, procent -1 - KPI-vikt 1 = 6,% Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Tabell 13 Sverige: KPI, 8 11, (procentuell förändring) 8 9 1P 11P Räntor* -,4-1,5,4 1,1 Energi*,1,6,5,3 Livsmedel*,8,1,4,1 Övrigt*,4 1,7,,5 KPI, dec-dec,9,9 1,5, KPI, helår 3,4 -,3 1, 1,8 ANM: * Bidrag till KPI-förändringen Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 6

27 Sverige: Löner och priser Centrala löneavtal för de närmaste åren är klara för stora delar av arbetsmarknaden och löptiden varierar från 18 till 4 månader, räknat från 1 april eller 1 maj i de flesta fall. De flesta avtal löper därmed ut i början av 1. En tendens i flera avtal är att minimilönerna höjs mindre än övriga löner, vilket kan vara positivt för sysselsättningen. Avtalen inom industrin har en tydlig tidsprofil där merparten av lönepåslagen kommer i slutet av avtalsperioden. Utanför industrin fördelas dock lönehöjningen mer jämnt mellan åren. Enligt Medlingsinstitutets sammanställning av de större avtalen, så kommer löneökningarna i näringslivet uppgå till 1,6 procent 1 och 1,8 procent 11. Det är betydligt lägre än föregående avtalsrörelse. I ett läge med fortsatt mycket hög arbetslöshet är det troligt att löneglidningen blir mycket liten. Inom vissa branscher har det dock redan börjat uppstå brist på arbetskraft, vilket kan dra upp löneökningarna något. På makronivå blir dock effekten ganska liten. Totalt bedöms lönerna inom hela ekonomin öka med i genomsnitt, procent 1 och med,4 procent 11. Det torde vara de lägsta löneökningarna under modern tid. Trots det kommer reallönerna öka såväl 1 som 11. Eftersom arbetsproduktiviteten väntas öka mer än löneökningarna så kommer arbetskostnaderna per producerad enhet (ULC = Unit Labor Cost) sjunka under såväl 1 som 11. Kostnadstrycket kommer således vara mycket lågt. Därtill har vi utgått från den svenska kronan kommer fortsätta förstärkas vilket sätter press på importpriserna. Trots det så väntas inflationen, mätt med KPI, stiga något under prognosperioden. Det beror dock endast på att bolåneräntorna stiger (6, procent vikt i KPI-korgen) när Riksbanken höjer reporäntan (se diagram 6). Den underliggande inflationen, mätt med KPIF (KPI med fast ränta) kommer dock sjunka fram till slutet av 11, eftersom detta inflationsmått inte påverkas av ränteändringar. I december 11 väntas inflationstakterna uppgå till, procent (KPI) resp. 1, procent (KPIF) (se diagram 5). De senaste veckornas bränder i bl.a. Ryssland kan dock bidra till brist på en del jordbruksprodukter, vilket kan medföra högre livsmedelspriser under hösten-1. I vår prognos har vi dock utgått från att effekten på KPI bli ganska liten, men den torde bli betydligt större i en del utvecklingsländer där livsmedelsposten har en betydligt större vikt i KPI-korgen. 18 augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag Konjunkturprognos,

28 Diagram 7 Sverige: Timlön och KPI, Årstakt, procent P 11P Timlön Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag KPI Tabell 14 Sverige: Inkomst, Konsumtion och Sparande, 8-11, (% förändring) 8 9 1P 11P Disponibel inkomst, LP 6,,7 3,7 3, Prisindex,8 1,8 1,4 1, Disponibel inkomst, FP 3,,9,, Privat konsumtion, FP -,1 -,8,6, därav: detaljhandeln,8,,3, Sparkvot, nivå 11,1 1,5 1,1 1,1 ANM: LP = Löpande pris, FP = Fasta priser, Prisindex = Privat konsumtionsdeflator Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Diagram 8 Sverige: Privat konsumtion och Detaljhandeln, Årstakt procent P 11P Privat konsumtion Källa: Statistiska centralbyrån, Erik Penser Bankaktiebolag Detaljhjandeln Konjunkturprognos, augusti 1 Erik Penser Bankaktiebolag 8