Kursbeskrivning. Barn och ungdomsvetenskap I

Transkript

1 1 (26) Kursbeskrivning Barn och ungdomsvetenskap I 30 hp, grundläggande nivå, helfart Kurskod: UB101F Höstterminen 2014 Kursansvarig Björn Sjöblom bjorn.sjoblom@buv.su.se Kursadministratör Josefine Moss josefine.moss@buv.su.se Lärare Suzanne Kriström Alonzo suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.su Examinator Anna Gradin Franzén Henning Årman Björn Sjöblom Anna Gradin Franzén anna.gradin.franzen@buv.su.se henning.arman@buv.su.se bjorn.sjoblom@buv.su.se anna.gradin.franzen@buv.su.se Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (26) Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB101F Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan augusti. OBSERVERA: Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB101F) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet höstterminen 2014, 3 september. För mer information, se: Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: * reflektera över möjligheter och svårigheter att fånga barns och ungas perspektiv, * beskriva barns och ungdomars (flickors och pojkars) utveckling och livsvillkor, * beskriva barns kommunikation och samspel, * redogöra för samt tillämpa några centrala begrepp, teorier och perspektiv kring ungdomar i samhället, * genomföra en undersökning där barns/ungdomars perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter samt * arbeta med webbaserade mappar. Delkurs 1 Barns och ungas livsvillkor och utveckling, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna: * resonera kring begreppen "barnperspektiv" och "barns perspektiv", * resonera kring barns och ungdomars utveckling och livsvillkor, * söka litteratur i databaser samt

3 3 (26) * redogöra för grundläggande metodologiska tillvägagångssätt. Delkurs 2 Barns kommunikation, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna: * beskriva huvuddragen i barns språkutveckling, * diskutera huvuddragen i sociolingvistisk teori, med fokus på barn och ungdomars språkanvändning, * diskutera huvuddragen inom språksocialisation, med fokus på kopplingen mellan språk, interaktion och kultur, * redogöra för barns flerspråkiga kommunikation i olika kontexter, samt * genomföra observationer av barns kommunikation och samspel samt att transkribera och analysera dessa. Delkurs 3 Ungdom, identitet och sociala arenor, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna: * redogöra för samt tillämpa några centrala begrepp, teorier och perspektiv kring ungdomar i samhället, * analysera en uppväxtskildring samt * planera, genomföra och rapportera en observation. Delkurs 4 Forskningsmetod och projektarbete, 7,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna: * genomföra en egen mindre undersökning där barns perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter, * analysera olika typer av texter och undersökningar samt * reflektera över konsekvenserna av olika forskningsperspektiv. Kursens upplägg Undervisningen i kursen består av föreläsningar, seminarier, arbete i studiegrupper, fältarbete och övningar samt individuellt läsande och skrivande. I kursen ingår arbete med hjälp av en nätbaserad lärplattform och studenten samlar sitt arbete i webbaserade mappar. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Inlämningar Samtliga inlämningar på kursen (kursuppgifter, examinationer, PM etc.) ska, om inget annat anges, skrivas i typsnittet Times New Roman, 12 punkter, med 1,5 radavstånd. Inlämningar görs, om inget annat sägs, till din dropbox på mondo. Alla inlämningar ska märkas med namn och mailadress i sidhuvudet. Alla inlämningar görs i formatet.doc eller.docx. Pdf:er eller andra dokumentformat accepteras inte.

4 4 (26) Examinationer och uppgifter Delkurs 1: Barns och ungas livsvillkor och utveckling: Delkursen examineras genom grupparbeten (EXA 1) och en obligatorisk uppgift: Skriftlig analys av vetenskaplig artikel utifrån barnperspektiv, kurslitteratur samt anknyter till relevanta artiklar i Barnkonventionen (EXA 2). Delkurs 2: Barns kommunikation: Delkursen examineras genom observationer, analyser och transkriptioner,(exa 3), en obligatorisk presentation av en läst vetenskaplig artikel, samt en individuell hemskrivning (EXA 4) utifrån kurslitteraturen. Delkurs 3: Ungdom, identitet och sociala arenor: Delkursen examineras genom två obligatoriska uppgifter: en skriftlig analys av en uppväxtskildring (EXA 5) samt en muntlig redovisning och skriftlig tentamen utifrån analys av observationer (EXA 6). Delkurs 4: Forskningsmetod och projektarbete: Kursen examineras genom två obligatoriska uppgifter: skriftlig analys av vetenskapliga artiklar (EXA 7) samt skriftlig rapport av en genomförd undersökning där barns perspektiv är i fokus med beaktande av etiska aspekter (EXA 8). Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBSERVERA att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Litteratur Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan. Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. (Valda delar, ca 100 s.) Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (Doktorsavhandling). Stockholm: Ordfront. (Valda delar, ca 50 s.) Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. LOCUS, 24(1-2), (18 s.) Barnombudsmannens årsrapporter. (Valda delar) (Finns som elektronisk resurs) Bjar, L., & Liberg, C. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, ca 170 s.) Bunar, N., & Sernhede, O. (Red.). (2013). Skolan och ojämlikhetens urbana geografi. Göteborg: Daidalos (Valda delar, ca 100 s.) Clark, A., Kjørholt, A. T., & Moss, P. (Red.). (2005). Beyond listening: Children's perspectives on early childhood services. Bristol: Policy Press. (197 s.)

5 5 (26) Duranti, A., Ochs, E., & Schieffelin, B. B. (2012). The handbook of language socialization. Malden, MA: Wiley- Blackwell. (Valda delar, ca 50 s.) (Finns som elektronisk resurs) Engdahl, I. (2007). Med barnens röst: Ettåringar "berättar" om sin förskola. Lärarhögskolan i Stockholm (Licentiatsuppsats, Individ, omvärld och lärande: Forskning nr 40). (100 s.) (Finns som elektronisk resurs) Hammarén, N., & Johansson T. (2009). Identitet. Malmö: Liber. (100 s.) Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (Red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. (Valda delar, ca 100 s.) Jonsson, R., & Milani, T. M. (2009). Här är alla lika! Utbildning & Demokrati, 18(2), (20 s.) (Finns som elektronisk resurs) Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. (2014). Stockholm: Regeringskansliet. (76 s.) (Finns som elektronisk resurs) Lalander, P., & Johansson, T. (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur. (271 s.) Linell, P. (2011). Samtalskulturer: Kommunikativa verksamhetstyper i samhället (Kapitel 7, Studies in Language and Culture, 18). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. (27 s.) Löfberg, C. (2008). Möjligheternas arena? Barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på en virtuell arena (Doktorsavhandling, ss. 1-47). Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (47 s.) (Finns som elektronisk resurs) Rindstedt, C. (2009). Syskonskap, lek och arbete bland quichuabarn i Ecuador. I A. Sparrman, J. Cromdal, A-C. Evaldsson & V. Adelswärd (Red.), Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (s ). Stockholm: Carlssons. (15 s.) Sernhede, O. (Red.). (2011). Förorten, skolan och ungdomskulturen: Reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos. (Valda delar, ca 100 s.) Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan: Teori och praktik. Stockholm: Skolverket. (75 s.) (Finns som elektronisk resurs) Sundgren, E. (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber. (Valda delar, ca 375 s.) Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a upplagan). Malmö: Liber. (192 s.) Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. (80 s.) (Finns som elektronisk resurs) Härutöver kan aktuella vetenskapliga artiklar samt valbar litteratur tillkomma.

6 6 (26) Innehåll Delkurs 1: Barns och ungas livsvillkor och utveckling, 7,5 hp Delkursen pågår den 3 september 3 oktober Delkursansvarig: Suzanne Kriström. Delkursens examinator: Björn Sjöblom För datum, tid och schema se aktuellt schema på Kurshemsidan. Kursen ges i två grupper om ca 25 studenter. Gruppindelning meddelas på mondo. Dessutom kommer ni att bil indelade i mindre studiegrupper. Delkurs 1 syftar till att du ska orientera dig i begrepp, teorier, perspektiv och forskning om barns och ungas utveckling, livsvillkor och erfarenheter. Delkursen syftar även till att ge grundläggande kunskaper om barns och ungdomars rättigheter och skyldigheter genom barnkonventionens olika artiklar och barnombudsmannen uppdrag och arbete. I kursen analyseras också hur barn och unga framställs och kommer till tals på olika arenor exempelvis inom media. Teman bearbetas varje vecka med hjälp av kurslitteratur, aktuella media händelser, föreläsningar av olika BUV- forskare och diskussioner Vecka 36 Tema Barnperspektiv och barns perspektiv Föreläsning 1. Obligatorisk kursstart, Frescati Hagväg 24, BUV-huset Onsdagen 3/9 kl , BUV121 a + b. BUV-huset ligger på campus Frescati, i Frescati Hage vid Brunnsviken. Se hemsidan för karta och vägbeskrivning. Kursintroduktion. Syfte, lärandemål, undervisningsformer, examinationsuppgifter och betygskriterier presenteras. Indelning i studiegrupper äger rum. Den webbaserade nätplattformen Mondo. Vad är barnperspektiv och barnsperspektiv? Hur framställs barn och unga i media? Hur framställs barn i reklam? Johansson (2003, sid. 42) och Qvarsell (2003, sid. 101) Pedagogisk forskning i Sverige,(2003), 8(1-2). Löfberg (2008) Möjligheternas arena, Kap 2.2, s Gruppuppgift till seminarium 1: Tid och plats för detta arbete väljs av studiegruppen. Denna veckas gruppuppgift är att träffas i studiegruppen och gemensamt välja händelse/artikel som redovisas/diskuteras under seminarium 1. Fundera på hur ni ska gå tillväga och vad som kan vara viktigt att tänka på, har artikeln ett barnperspektiv eller barns perspektiv? Är det någon skillnad på hur flickor och pojkar framställs i media? Är artiklarna skrivna om, av eller för barn. Varje studiegrupp skriver efter avslutad träff en logg om hur gruppens arbete fortskrider, vad ni diskuterat osv och lägger in det på Mondo

7 7 (26) Vecka 37 Tema Barnperspektiv och barns perspektiv Seminarium 1: Grupp 1 Måndag 8/9, kl , BUV102. Grupp 2 Måndag 8/9, kl , BUV102. Under detta seminarium kommer ni öva er på att definiera och tillämpa begrepp som exempelvis, barn, barndom, barnperspektiv och barns perspektiv. Varje studiegrupp får ansvar för ett visst antal begrepp och för att presentera dessa begrepp för resten av gruppen. Genomgång och diskussion av Johanssons och Qvarsells artiklar samt Löfbergs avhandling. Genomgång och kapitelfördelning mellan grupperna av boken Med barnens röst. Ettåringar berättar. Seminariet avslutas med att studiegrupperna presenterar sina tidningsartiklar med hjälp av begreppen. Gruppuppgift till seminarium 2: Varje student ska besöka barnombudsmannens hemsida och välja ut något från hemsidan och presentera detta för studiegruppen. Studiegruppen förbereder en presentation av sina diskussioner för seminarium 2. Till seminarium 2 får studiegrupperna ansvar för ett kapitel var i boken Med barnens röst. Ettåringar berättar om sin förskola (2007), Studiegrupperna turas om att presentera sina kapitel och leda diskussionerna vid seminarium 2. Johansson (2003, sid. 42) och Qvarsell (2003, sid. 101) Pedagogisk forskning i Sverige,(2003), 8(1-2). Löfberg (2008) Möjligheternas arena, Kap 2.2, s Engdahl (2007). Med barnens röst. Ettåringar berättar om sin förskola.124 sidor, Läs sidorna under Rapporter Tema Barns och ungdomars villkor Seminarium 2: Grupp 1 Onsdag 10/9, kl , BUV102. Grupp 2 Onsdag 10/9, kl , BUV102. Seminariet inleds med en presentation av studiegruppernas diskussioner utifrån Barnombudsmannens hemsida. SCB- rapporten Barns villkor introduceras. Presentation av boken Med barnens röst. Ettåringar berättar om sin förskola (2007) Barnkonventionen, Barnombudsmannens årsrapport (välj bland flera på ), Barns villkor. SCB. Rapport 10,

8 8 (26) Engdahl (2007). Med barnens röst. Ettåringar berättar om sin förskola.124 sidor, Läs sidorna under Rapporter Gruppuppgift till seminarium 3: Till seminarium 3 får varje studiegrupp ansvar för att välja ut nya artiklar som behandlar barn och ungdom och analysera dem med hjälp av SCB rapporten Barns villkor. 6 (19) Vecka 38 Tema Barns och ungdomars villkor Seminarium 3 Grupp 1 Måndag 15/9, kl , BUV102. Grupp 2 Måndag 15/9, kl , BUV102. Under detta seminarium diskuteras studiegruppernas analyser av barnkonventionens olika artiklar. Studiegrupperna kommer att få arbeta med ett antal nyhetsartiklar och använda barnkonventionen som analys och diskussionsverktyg. Barnkonventionen, Barnombudsmannens årsrapport (välj bland flera på ), Barns villkor. SCB. Rapport 10, Gruppuppgift till seminarium 4: Till seminarium 4 får varje studiegrupp ansvar för att välja ut nya artiklar som behandlar barn och ungdom och analysera dem med hjälp av SCB rapporten Barns villkor. Detta diskuteras vid seminarium 4. Tema Utveckling Barndomssociologiskt perspektiv Seminarium 4 Grupp 1 Onsdag 17/9, kl , BUV102 Grupp 2 Onsdag 17/9, kl , BUV102 Presentation av gruppernas nya artiklar som analyserats utifrån SCBs rapport 10 barnsvillkor. Genomgång och kapitelfördelning mellan grupperna av boken Beyond listening: Children's perspectives on early childhood services. Clark, Kjorholt and Moss (2005) Beyond listening: Children's perspectives on early childhood services, valda delar

9 9 (26) Gruppuppgift till seminarium 5: Till seminarium 5 får studiegrupperna ansvar för ett kapitel i boken Beyond listening: Children's perspectives on early childhood services. Varje student tar med sig sina böcker och sina anteckningar (läsloggar) och presenterar för gruppen. Gruppen diskuterar sedan dessa individuella läsningar och väljer ut hur man ska presentera kapitlet på seminariet. Vilka frågor vill gruppen lyfta fram? Detta diskuteras vid seminarium 5. Vecka 39 Tema Utveckling Barndomssociologiskt perspektiv Seminarium 5 Grupp 1 Tisdag 23/9, kl , BUV102 Grupp 2 Tisdag 23/9, kl , BUV102 Studiegrupperna turas om att presentera sina kapitel ur boken Beyond listening: Children's perspectives on early childhood services och leda diskussioner kring innehållet. Diskussion om barns perspektiv ur ett teoretiskt, praktiskt och reflekterande förhållningssätt? Hemskrivningen och betygskriterierna presenteras. Gruppdiskussion om föreläsning. Genomgång och kapitelfördelning mellan grupperna av boken Grunderna i vår tids psykologi. Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (Red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Gruppuppgift till seminarium 6 Till seminarium 6 får studiegrupperna ansvar för ett kapitel i boken Barn- och ungdomspsykologi. Varje student tar med sig sina böcker och sina anteckningar (läsloggar) och presenterar för gruppen. Gruppen diskuterar sedan dessa individuella läsningar och väljer ut hur man ska presentera kapitlet på seminariet. Vilka frågor vill gruppen lyfta fram? Studiegrupperna skriver ner sina tankar och funderingar och lägger in på Mondo i gruppens gemensamma mapp Tema Utvecklingspsykologiskt perspektiv Seminarium 6 Grupp 1 Onsdag 24/9, kl , BUV202 Grupp 2 Onsdag 24/9, kl , BUV102. Gruppredovisningar av boken Grunderna i vår tids psykologi kopplat till aktuella artiklar/händelser Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (Red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur.valda delar

10 10 (26) Tema Utvecklingspsykologiskt perspektiv Vecka 40 Seminarium 7 Grupp 1 Måndag 29/9, kl , BUV102 Grupp 2 Måndag 29/9, kl , BUV102 Fortsatt gruppredovisningar av boken Grunderna i vår tids psykologi kopplat till aktuella artiklar/händelser. Introduktion till att skriva akademisk text. Referenssystem. Diskussion om val artikel/händelse samt upplägg av hemskrivning Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (Red.). (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Valda delar. Gruppuppgift till seminarium 8: Till seminarium 8 får studiegrupperna ansvar för ett nytt kapitel i boken Grunderna i vår tids psykologi. Studiegrupperna turas om att presentera sina kapitel ur boken och leda diskussioner kring innehållet. Val av artikel/händelse till hemskrivningen. Lägg gärna in en träff med era studiegrupper för att diskutera era texter innan ni lämnar in dem (gensvarsläsning). Tema Utvecklingspsykologiskt perspektiv/examination Seminarium 8 Grupp 1 Onsdag 1/10, kl , BUV102 Grupp 2 Onsdag 1/10, kl , BUV102 Vi fortsätter med gruppredovisningar av boken Grunderna i vår tids psykologi kopplat till valda aktuella artiklar/händelser. Att skriva akademisk text. Referenssystem. Hemskrivningen. Summering av kursen. Studera och lära i grupp. Vad har varit kursens fokus, på vilket sätt har litteraturen bidragit till kursens innehåll (synen på barn)? Kursvärdering. Introduktion av delkurs 2 Barns kommunikation

11 11 (26) Delkurs 2 Barns kommunikation, 7,5 hp Alla föreläsningar ges i helklass. Varje seminarium ges gruppvis under 1,5 timme. Grupp 1 och 2 är de två grupperna som går hela BUV 1 (det vill säga terminskursen om 30 hp). Grupp 3 är den grupp som läser Barns Kommunikation (7.5 hp) som fristående kurs. Vecka 40 Föreläsning 1: Introduktion till barns kommunikation Torsdag 2/ BUV 121 Björn Sjöblom Denna föreläsning introduceras kursupplägg, kursuppgifter, litteratur och examinationer. En introduktion ges till forskning, teorier och begreppsbildning kring barns språkutveckling. Bjar & Liberg, 2010, kap 1-4. Vecka 41 Föreläsning 2: Barns språkutveckling Tisdag 7/ BUV 121 Björn Sjöblom Föreläsningen fortsätter den förra veckans tema, och introducerar forskning kring barns andraspråksutveckling. Bjar & Liberg, 2010, kap 1-4, 6-7 Skolverket, 2013 Seminarium 1: Barns språkutveckling Torsdag 9/10 BUV 204 Björn Sjöblom 8:00-9:30 Grupp 1 9:45 11:15 Grupp 2 11:30 13:00 Grupp 3 Se föreläsning ovan, samt Linell Individuell uppgift till seminarium 1:

12 12 (26) 1) Skriv ner minst tre frågor kring kurslitteraturen som du vill diskutera på seminariet. 2) Lämna in din kontextbeskrivning (se exa3 nedan) i din dropbox innan seminariet. Vecka 42 Föreläsning 2: Ungdom och sociolingvistik Tisdag 14/ BUV 121 Henning Årman Här presenteras grunderna inom sociolingvistik, olika traditioner och grundläggande begrepp. Sundgren, 2013, kap. 1-2 (Vad är sociolingvistik? Dialekter och sociolekter), kap 4 (Språkattityder), kap 6 (Samtal och samtalsforskning). Seminarium 2: Ungdom och sociolingvistik Torsdag 16/10 BUV 102 Henning Årman 8:00-9:30 Grupp 3 9:45 11:15 Grupp 1 11:30 13:00 Grupp 2 På seminariet behandlas grundläggande sociolingvistiska begrepp och relateras till ungdomsspråkforskning. Sundgren kap 7 (Ungdomsspråk). Individuell uppgift till seminarium 2: Förbered en kort presentation av ditt arbete med uppgiften där du beskriver observationskontexten och den inspelade interaktionen och eventuella teoretiska/analytiska begrepp du tänkt använda i analysen. Fredag 17/10 17:00 Inlämning av samtliga delar av exa3 till dropbox i mondo. Vecka 43 Föreläsning 3. Barn och språksocialisation Tisdag 21/ BUV 121 Björn Sjöblom Denna föreläsning introducerar språksocialisation och sambandet mellan språk, kultur och interaktion i barns liv.

13 13 (26) Duranti & Ochs, 2012, kap 1; Rindstedt, Seminarium 3. Redovisningar Barn och språksocialisation Torsdag 23/10 BUV 102. Björn Sjöblom 8:00-9:30 Grupp 2 9:45 11:15 Grupp 3 11:30 13:00 Grupp 1 Duranti & Ochs, valda kapitel Individuell uppgift till seminarium 3/4: Varje student läser ett kapitel var ur Duranti & Ochs, och skriver minst en sida sammanfattning av denna text. Kapitlet redovisas inför seminariet under ca 5 minuter. Varje student läser dessutom ett annat kapitel, och förbereder en fråga kring denna text. Vilka kapitel som ska läsas och redovisas meddelas efter kursstart. Vecka 44 Seminarium 4. Redovisningar Barn och språksocialisation, fortsättning Tisdag 28/10 BUV 204 Björn Sjöblom 8:00-9:30 Grupp 1 9:45 11:15 Grupp 2 11:30 13:00 Grupp 3 Under detta seminarium fortsätter redovisningar och diskussioner av texter ur Duranti & Ochs. Fredag 31/10 kl Inlämning individuell hemskrivning, Exa4. Delkurs 3: Ungdom, identitet och sociala arenor, 7,5 hp Delkursen pågår den 3 november 5 december, företrädesvis tisdagar och torsdagar. Delkursansvarig: Anna Gradin Franzén. För datum, tid och schema se aktuellt schema utlagt på Kurshemsidan. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar, lärarledda seminarier, observationer och arbete i mindre grupper samt självstudier av olika sorters texter. Student som av olika skäl inte kan närvara vid föreläsningar och seminarier kontaktar ansvarig lärare för överenskommelse om hur frånvaron ska kompenseras.

14 14 (26) Vecka 45 Tema Ungdomsforskning och identitet Föreläsning 1: Ungdomsforskning och identitet Tisdagen den 4 november kl i sal BUV103 Anna Gradin Franzén Obligatorisk delkursstart. Syfte, lärandemål, undervisningsformer, examinationsuppgifter och betygskriterier presenteras. Därutöver en inledande föreläsning om centrala begrepp i ungdomsforskning samt introduktion till några teorier om identitet. Gruppuppgift inför seminarium 1: Förbered en gruppredovisning om identitetsteorier och valda begrepp Seminarium 1: Ungdomsforskning och identitet Grupp 1: Torsdagen den 6 november kl i sal BUV101 Grupp 2: Torsdagen den 6 november kl i sal BUV101 Gruppredovisningar kring identitetsteorier och begrepp. Vecka 46 Tema Identitetsskapande och genus Föreläsning 2: Genuskonstruktion. Tisdagen den 11 november kl i sal BUV103 Anna Gradin Franzén Föreläsningen beskriver olika sätt att förstå identitet på, men med större fokus på identitetsarbete som en ständigt pågående process. Föreläsningen tar också upp genuskonstruktion i skolmiljö. Individuell uppgift: Uppgiften består i att analysera en uppväxtskildring och publicera den på Mondo (deadline specificeras vid kursstart) samt att ge feedback på en studiekamrats analys. Syftet är att ni ska hjälpa varandra i ert skrivande och det är också en övning i att ge konstruktiv kritik, som är en viktig del av det akademiska arbetet. Några råd till dig som kommenterar: fokusera på innehållet snarare än formalia. Tänk på hurdan kritik du skulle vilja ha själv och anpassa din ton efter det. Några förslag på vad du kan titta på: vad är bra med arbetet? Vad kan göras bättre? Ge gärna konkreta förslag på t.ex. begrepp, litteratur eller hur analysen kan göras tydligare. Berätta vad du skulle vilja läsa mer av. Är det något som saknas i analysen?

15 15 (26) Vecka 47 Seminarium 2: Genuskonstruktion. Grupp 1: Måndagen den 17 november kl i sal BUV102. Grupp 2: Måndagen den 17 november kl i sal BUV102. Anna Gradin Franzén Vi fortsätter på temat kring genuskonstruktion i skolmiljö. Vi utgår ifrån kursens centrala teoretiska ingångar och begrepp och arbetar med olika kapitel i Ambjörnsson och Jonssons avhandlingar. Seminarium 3: Redovisning av uppväxtskildringar Grupp 2: Onsdagen den 19 november kl i sal BUV225. Grupp 1: Onsdagen den 19 november kl i sal BUV225. Anna Gradin Franzén Seminariet behandlar de lästa uppväxtskildringarna. Ni kommer att delas in i grupper som har läst samma bok. Seminariet går ut på att diskutera igenom böckerna och de ungdomstider som skildras. Vilka begrepp, teorier och perspektiv från kurslitteraturen kan användas för att analysera böckerna? Egenvald skönlitterär bok samt relevant kurslitteratur när det gäller de teoretiska begreppen. Tema Deltagande observation och forskningsetik Föreläsning 3: Deltagande observation och forskningsetik Torsdagen den 20 november kl i sal BUV103 Anna Gradin Franzén Föreläsningen förbereder för studenternas egna observationer av platser/arenor. På föreläsningen ges en genomgång av observationsuppgiften, vi går igenom forskningsetik och annat som är viktigt att tänka på. Seminarium 4: Planering av observationsstudie Grupp 1: Torsdagen den 20 november kl i sal BUV121a Grupp 2: Torsdagen den 20 november kl i sal BUV121b Anna Gradin Franzén Under seminariedelen sitter studenterna i studiegrupper och gemensamt planerar upplägget för era individuella observationer. Fundera på hur ni ska gå tillväga och vad som kan vara viktigt att tänka på. Fundera även kring hur ni ska kunna koppla era observationer till de teoretiska begreppen. Individuell uppgift: En individuell observation av en plats eller arena där ungdomar själva kommer till uttryck ska genomföras.

16 16 (26) Vecka 48 Seminarium 5: Observationer och forskningsetik Grupp 2: Tisdagen den 25 november kl i sal BUV202 Grupp 1: Tisdagen den 25 november kl i sal BUV101 Anna Gradin Franzén Under seminariet fortsätter vi diskussioner kring observationerna och kopplingen till forskningsetik. Gruppuppgift till seminarium 5: Gruppuppgiften består i att gemensamt planera redovisning av observationerna. Fundera på tillvägagångssätt samt likheter och skillnader i era observationer. Fundera också på vilka begrepp, teorier och perspektiv som kan kopplas till era respektive observationer. Lyft också fram sådant, som ni funnit problematiskt. Problematiserande och reflekterande kring det vetenskapliga arbetets metoder och tillvägagångssätt är en viktig del av det akademiska arbetet. Seminarium 6: Redovisning av examinationsuppgifter Grupp 1: Torsdagen den 27 november kl i sal BUV101 Grupp 2: Torsdagen den 27 november kl i sal BUV101 Anna Gradin Franzén På det sista seminariet redovisas de genomförda observationerna. Gruppuppgift till seminarium 7 Förbered en Power point och var gärna kreativa! Det kommer att finnas tillfälle att diskutera respektive grupps arbete. Efter seminariet har studenten möjlighet att göra de sista justeringarna innan den individuella rapporten lämnas in senast på fredagen den 5 december kl. 17:00. Ta tillvara den konstruktiva kritik som ni har fått av era kurskamrater! Delkurs 4: Forskningsmetod och projektarbete, 7,5 hp Delkursen pågår den 8 december januari 2015 Delkursansvarig:. Delkursens examinator: Björn Sjöblom. Vecka 49 Vetenskapsteori och metod Seminarium 1 Grupp 1 Måndag 1/12, kl , BUV101. Grupp 2 Måndag 1/12, kl , BUV101. Introduktion av delkursen. Vad är forskning? Vad är en teori? Vad finns det för metoder? Begreppsdefinitioner och övning på att tillämpa begreppen. Under detta seminarium kommer

17 17 (26) ni öva er på att definiera och tillämpa olika vetenskapliga begrepp. Varje studiegrupp får ansvar för ett visst antal begrepp och för att presentera dessa begrepp för resten av gruppen. Seminariet avslutas med att vi diskuterar en artikel *med hjälp av begreppen. Thurén (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl). Malmö: Liber (184 s.). Seminarium 2 Grupp 1 Torsdag 4/12, kl , BUV101 Grupp 2 Torsdag 4/12, kl , BUV101 Granskning av vetenskapliga artiklar. Vilka begrepp, teorier och perspektiv från kurslitteraturen kan användas för att analysera artiklarna. Val av artiklar till individuell uppgift 1 samt genomgång av betygskriterier för uppgift 1. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.( Individuell uppgift (examinationsuppgift 1) Denna veckas individuella uppgift är att välja en vetenskaplig artikel samt genomföra en kritisk granskning av den. Hur är artikeln konstruerad? Är syftet och frågeställningarna begripliga? Är litteraturen relevant? Vilken teoretisk ansats har författaren använt? Hur har forskarna hanterat urvalsgruppen? Vilken metod har använts? Är metoden kvalitativ eller kvantitativ? På vilket sätt presenteras resultatet (tabeller eller text). Diskuterar författaren litteraturen, teorin och resultaten i diskussionsdelen? Vilka slutsatser drar författaren? Är dessa relevanta eller överdrivna mot bakgrund av urvalet? Resultatet ska publiceras på Mondo. Du ska även ge feedback till en studiekamrat på hans/hennes granskning. Syftet är att ni ska hjälpa varandra att utveckla ert akademiska skrivande. Det är också en övning i att ge konstruktiv kritik (diskussionen ska vara klar senast 12/12). Vecka 50 Syfte, etik och intervjuteknik Seminarium 3 Grupp 1 Måndag 8/12, kl , BUV101 Grupp 2 Måndag 8/12, kl , BUV101 Formulering av syfte och frågeställningar till den egna undersökningen. Under detta seminarium ska vi också träna intervjumetodik samt diskutera forskningsetik. Samtyckesformulär. Repstad (2007). Närhet och distans. (4 uppl). Lund: Studentlitteratur, kap 2-4. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.( Gruppuppgift:

18 18 (26) Denna veckas gruppuppgift är att gemensamt diskutera upplägget för era individuella intervjuer. Fundera på hur ni ska gå tillväga och vad som kan vara viktigt att tänka på. Individuell uppgift: Denna veckas individuella uppgift är att publicera en skiss (synopsis) på upplägget av den egna intervjun på Mondo. Resonera om vad bör man tänka på, vilken form av intervju som passar, vilka frågor du kan utgå från (ej för känsliga frågor) osv. Klartecken ska ges av läraren innan intervjuerna får genomföras. Seminarium 4 Grupp 1 Onsdag 10/12, kl , BUV202 Grupp 2 Onsdag 10/12, kl , BUV202 Transkribering och analys av intervjuer. Avstämning av examinationsuppgift 1 samt på skissen för undersökningen. Genomgång av hur man skriver en rapport och av betygskriterierna. Repstad (2007). Närhet och distans. (4 uppl). Lund: Studentlitteratur, Thurén (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl). Malmö: Liber Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.( Individuell uppgift: Denna veckas individuella uppgift är att göra klar intervjuerna med barn/ungdom. Skriftligt tillstånd måste ges av målsman till barn under 15 år före intervjun samt lämnas in. Du ska också transkribera dina intervjuer samt göra en analys. Vecka 51 Förberedelse inför gruppopponering Seminarium 5 Grupp 1 Måndag 15/12, kl , BUV101 Grupp 2 Måndag 15/12, kl , BUV101 Genomgång av hur man opponerar. Bestämma oppositionsordningen. På det två sista seminarierna (seminarium7 och 8) sker gruppvis en muntlig opponering på rapporterna. Det kommer att finnas tillfälle till att diskutera respektive grupps arbete. Repstad (2007). Närhet och distans. (4 uppl). Lund: Studentlitteratur. Thurén (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl). Malmö: Liber. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.( Gruppuppgift:

19 19 (26) Denna veckas gruppuppgift är att gemensamt förbereda oppositioner på en annan studiegrupps rapporter. Fundera på tillvägagångssättet samt likheter och skillnader i rapporterna. Förbered redovisningen och sträva efter balans mellan rapporternas förtjänster och eventuella brister. Redovisas vid seminarium 7 och 8 Vecka 51 Seminarium 6 Grupp 1 Onsdag 17/12, kl , BUV101 Grupp 2 Onsdag 17/12, kl , BUV101 Vi fortsätter med förberedelserna inför gruppopponeringarna (redovisa vid seminarium 7 och 8) Repstad (2007). Närhet och distans. (4 uppl). Lund: Studentlitteratur. Thurén (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl). Malmö: Liber Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.( Vecka 52-1 Jullov Vecka 2 Självstudier Individuell uppgift Färdigställa den individuella rapporten. Vecka 3 Gruppopponering Seminarium: 7 och 8 Grupp 1 Måndag 12/1, kl , BUV121a. Onsdag 14/1, kl , BUV121a Grupp 2 Måndag 12/1, kl , BUV121a Onsdag 14/1, kl , BUV225. Redovisning/gruppopponering Repstad (2007). Närhet och distans. (4 uppl). Lund: Studentlitteratur. Thurén (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl). Malmö: Liber Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.(

20 20 (26) Gruppuppgift: Denna veckas gruppuppgift är att gemensamt opponera på en annan studiegrupps rapporter. Fundera på tillvägagångssättet samt likheter och skillnader i rapporterna. Sträva efter balans mellan rapporternas förtjänster och eventuella brister. Summering av kursen. Kursutvärdering Individuell uppgift: Efter seminariet har varje student möjlighet att göra de sista justeringarna innan den slutgiltiga rapporten lämnas in. Tag tillvara den konstruktiva kritiken. Examination Delkurs 1: Barns och ungas livsvillkor och utveckling Kursen examineras genom grupparbete (EXA1) och en hemskrivning (EXA2). EXA1 Gruppredovisningarna examineras vid seminarierna. EXA2 Hemskrivningen ska omfatta 3-4 sidor maskinskriven text (radavstånd 1,5, Times 12 punkter). Analysera en given händelse/situation utifrån barnperspektiv (utgå från givna artiklar) Använd begrepp som använts vid föreläsningar och seminarier i kursen samt i kurslitteraturen Anknyt till relevanta artiklar i Barnkonventionen. Hemskrivningen ska mailas in till kursansvarig suzanne.kristrom@buv.su.se senast fredagen den 3 oktober kl Delkurs 2: Barns kommunikation Kursen examineras genom en observationsuppgift (EXA3) och en individuell skrivning (EXA4) EXA 3. Observationsuppgift. Kursuppgiften går ut på att genomföra enkla observationer bland barn eller ungdomar, spela in delar av deras samspel, samt transkribera och analysera dessa. Genomför uppgiften i följande steg. 1. Ta kontakt med en grupp barn och / eller ungdomar. Detta kan vara en grupp barn / ungdomar som du känner eller några som du tar kontakt med i samband med den här uppgiften. OBS: Be om tillåtelse att observera någon aktivitet som de håller på med. Är något av barnen under 15 år gamla måste du även be en vårdnadshavare om tillåtelse. 2. Genomför observationer i din grupp. Aktiviteten du observerar kan vara någon lek eller spel, en annan sorts hobbyverksamhet, eller bara allmänt häng på någon plats (galleria, torg, etc). Observationerna ska omfatta minst en timme och genomföras med hjälp av ett särskilt observationsschema, vars användning kommer att diskuteras på kursen. 3. Genomför en ljudinspelning av deltagarnas samspel. Det går bra att använda en vanlig mobiltelefon. Inspelningen ska vara minst 5 minuter lång, med tillfredställande ljudkvalitet. 4. Skriv ca en sida utifrån ditt ifyllda observationsschema, där du beskriver den plats där aktiviteten pågår, vilka deltagarna är och vad det är de håller på med. Detta kallas

21 21 (26) kontextbeskrivning. Beskriv också hur du har valt att genomföra din inspelning. Kontextbeskrivningen lämnas in i din dropbox senast den 9/10 5. Transkribera en minut av din inspelning. Programmet inqscribe (finns att använda fritt via deras hemsida) kan med fördel användas till detta. 6. Skriv ca en halv sida med reflektioner kring din transkription. Detta ska innehålla dina funderingar kring hur du har valt ut vilken del som du ska transkribera, vilken detaljnivå som du har transkriberat på, och andra problem och svårigheter som du har stött på i ditt transkriptionsarbete. 7. Skriv ca en sida med analyser gjorda med din transkription som data, och med användning av minst ett teoretisk / analytiskt begrepp ur kurslitteraturen. 8. Lämna in kontextbeskrivning, transkription, reflektion och analys som ett enhetligt dokument i din dropbox senast den 17/10 kl 17. EXA 4. Individuell skrivning. Detta är en individuell hemskrivning som omfattar ca fem frågor och behandlar kurslitteraturens innehåll. Varje fråga besvaras med ca en sida text. Examinationen lämnas i din dropbox på mondo senast 31/10 kl 17:00. Delkurs 3: Ungdom, identitet och sociala arenor Delkursen examineras genom två obligatoriska uppgifter: dels genom en recension (EXA 5), dels genom en tentamen (EXA 6). EXA5 Recension Analysen bör inledas med en övergripande sammanfattning av boken. Därefter diskuteras den skildrade ungdomstiden med hjälp av valda begrepp, teorier och perspektiv ur kurslitteraturen. Mer information ges vid kursstart EXA6 Tentamen; Individuell rapport av observation. Information om uppgiften ges vid kursstart. Texterna skrivs med Times New Roman 12 punkter med 1½ radavstånd. Texten ska vara er egen och det betyder att ni inte kan bygga den enbart på citat ur de texter ni läst. Ni formulerar istället själva om litteraturens innebörd. Det är bra om ni hjälper varandra exempelvis genom att läsa igenom varandras texter och ge förslag till förbättringar. Identiska eller delvis identiska svar betraktas dock som fusk. Det är viktigt, speciellt för högre betyg, att ni använder en korrekt referenshantering enligt ett vedertaget referenssystem. Vid BUV- institutionen är vi noggranna med akademiskt skrivande. Stor vikt fästs vid referenshantering enligt APA-systemet. Källor bör alltid uppges och plagiat tillåts inte. Delkurs 4: Forskningsmetod och projektarbete Kursen examineras genom två uppgifter: Artikelsökning (EXA 7) samt Fältstudie (EXA 8) EXA 7 Analys av vetenskapliga artiklar Studenten ska granska en artikel samt publicera sin granskning i Mondo. I uppgiften ingår också att ge feedback på en studiekamrats artikelgranskning på Mondo. Diskussionen på Mondo ska vara slutförd senast den 12 december. Den individuella analysen/artikelgranskningen ska mailas in till kursansvarig suzanne.kristrom@buv.su.se senast fredagen den 12 december kl EXA 8 Rapport av fältstudie Rapporten ska innehålla syfte, frågeställningar, bakgrund (tidigare forskning), metod, resultat och diskussion. Uppgiften bör omfatta cirka 5 sidor.

22 22 (26) Rapporten ska mailas in till kursansvarig senast den 16 januari. kl Omexamination Student anmäler önskemål om omexamination till delkursansvarig senast en veckan efter att betyg F har meddelats. Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till delkursansvarig Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Grupparbete, 2,5 hp G. Godkänd uppnås genom förberedda grupparbeten och gruppredovisningar under seminarierna. U. Underkänd ges då gruppuppgifterna ej genomförts. EXA2 Individuell skrivning 1, 5 hp A. Utmärkt. Studenten analyserar given händelse/situation på ett utförligt sätt, med konsekvent barnperspektiv och med välmotiverade referenser till kursens centrala begrepp och till Barnkonventionen. Texten är välskriven och med konsekvent användning av referenssystem. B. Mycket bra. Studenten analyserar given händelse/situation utifrån flera aspekter, med konsekvent barnperspektiv och med tydliga referenser till kursens centrala begrepp och till Barnkonventionen. Texten är välskriven och med konsekvent användning av referenssystem. C. Bra. Studenten analyserar given händelse/situation med ett konsekvent barnperspektiv och med referenser till kursens centrala begrepp och till Barnkonventionen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. D. Tillfredsställande. Studenten analyserar given händelse/situation med konsekvent barnperspektiv och med tydliga referenser till några av kursens centrala begrepp och till Barnkonventionen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem.

23 23 (26) E. Tillräckligt. Studenten analyserar given händelse/situation med barnperspektiv och med referenser till några av kursens centrala begrepp och till Barnkonventionen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. Fx. Otillräckligt. Studenten analyserar inte, utvecklar inte ett barnperspektiv, använder otillräckliga referenser till kursen och till barnkonventionen, och/eller texten är inte godtagbart skriven. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Studenten har inte gjort uppgiften eller lämnat in en text med alltför stora brister vad gäller barnperspektiv, analys, begreppsförståelse eller textbehandling. Uppgiften måste göras om. EXA3 Observationsuppgift, 2,5 hp. G. Godkänd. Studenten genomför observation, inspelning, transkription och analys av barn eller ungdomars interaktion, och presenterar dessa i en text som innehåller en kontextbeskrivning, en reflektion av transkriptionsprocessen och en teoretisk förankring av tillfredställande kvalitet. U. Underkänd. Studenten saknar att uppfylla minst ett av ovanstående kriterier. EXA4 Individuell skrivning 2, 5 hp. A. Utmärkt. Studenten redogör utförligt och detaljerat för kurslitteraturens innehåll i relation till examinationsfrågorna, samt besvarar frågorna med ett analytiskt, självständigt och kritiskt förhållningssätt. Texten är språkligt helt utan anmärkningar och med felfri referenshantering. B. Mycket bra. Studenten redogör utförligt och detaljerat för kurslitteraturens innehåll i besvarandet av examinationsfrågorna, samt diskuterar dessa med ett analytiskt och självständigt förhållningssätt. Texten är språkligt utan anmärkningar och med i stort sett felfri referenshantering C. Bra. Studenten redogör utförligt för kurslitteraturens innehåll och diskuterar detta besvarandet av examinationsfrågorna. Texten är språkligt godtagbar och med godtagbar referenshantering.. D. Tillfredsställande. Studenten redogör och diskuterar kurslitteraturens innehåll i besvarandet av examinationsfrågorna. Texten är språkligt godtagbar och med godtagbar referenshantering. E. Tillräckligt. Studenten redogör för kurslitteraturens innehåll i besvarandet av examinationsfrågorna. Texten är språkligt godtagbar och med godtagbar referenshantering. Fx. Otillräckligt. Studenten förhåller sig inte i tillräcklig grad till kurslitteraturens innehåll, förhåller sig inte tillräckligt till examinationsfrågan, håller inte en tillräckligt hög språklig nivå, eller har en allt för svag referenshantering Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Studenten har inte gjort uppgiften eller har lämnat in en text med alltför svag text- eller referensbehandling, ingen eller mycket vag koppling till kurslitteraturen eller till examinationsfrågorna. Skrivningen måste göras om. För att den individuella skrivningen ska godkännas krävs, för betygsstegen E-A att texten är begriplig och i stora drag följer normer för svensk sakprosa. Dessutom krävs också en korrekt referenshantering. EXA5 Recension G. Godkänd. Studenten beskriver en ungdomsskildring och diskuterar innehållet med viss koppling till kursen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem.

24 24 (26) U. Underkänd. Studenten har inte gjort uppgiften eller lämnat in en text med alltför svag textbehandling eller koppling till bokens innehåll. Uppgiften måste göras om. EXA6 Tentamen A. Utmärkt. Studenten beskriver utförligt tillvägagångssätt och resultat samt och diskuterar genomförd observation med motiverade referenser till begrepp, teorier och perspektiv ur kurslitteraturen Texten är välskriven och med konsekvent användning av referenssystem. B. Mycket bra. Studenten beskriver utförligt tillvägagångssätt och resultat samt diskuterar genomförd observation med hjälp av referenser till begrepp, teorier och perspektiv ur kurslitteraturen. Texten är välskriven och med konsekvent användning av referenssystem. C. Bra. Studenten beskriver utförligt tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd observation med hjälp av begrepp och teorier ur kurslitteraturen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. D. Tillfredsställande. Studenten beskriver tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd observation med hjälp av begrepp och teorier ur kurslitteraturen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. E. Tillräckligt. Studenten beskriver tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd observation. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. Fx. Otillräckligt. Studenten beskriver eller diskuterar inte metod eller resultat och/eller texten är inte godtagbart skriven. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Studenten har inte gjort uppgiften eller lämnat in en text med alltför svag textbehandling eller där metod och resultat inte framgår. Uppgiften måste göras om. EXA7 Artikelsökning G. Godkänd. Studenten granskar en vetenskaplig artikel och diskuterar innehållet med hjälp av begrepp och teorier ur kurslitteraturen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. U. Underkänd. Studenten har inte gjort uppgiften, lämnat in en text med alltför svag koppling till artikelns innehåll eller där texten inte är godtagbart skriven. Uppgiften måste göras om. EXA 8 Fältstudie A. Utmärkt. Studenten beskriver utförligt tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd intervjuundersökning med referenser till begrepp, teorier och med ett utvecklat barnperspektiv. Texten är välskriven och med korrekt användning av referenssystem. B. Mycket bra. Studenten beskriver utförligt tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd intervjuundersökning med hjälp av referenser till begrepp, teorier ur kurslitteraturen och med ett tydligt barnperspektiv. Texten är välstrukturerad och med konsekvent användning av referenssystem C. Bra. Studenten beskriver utförligt tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd intervjuundersökning med hjälp av begrepp och teorier ur kurslitteraturen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. D. Tillfredsställande. Studenten beskriver tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd intervjuundersökning med hjälp av begrepp och teorier ur kurslitteraturen. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem. E. Tillräckligt. Studenten beskriver tillvägagångssätt och resultat och diskuterar genomförd intervjuundersökning. Texten är godtagbar och följer ett vedertaget referenssystem.

25 25 (26) Fx. Otillräckligt. Studentens text saknar en beskrivning av metod, resultat, diskussion och/eller texten är inte godtagbart skriven. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Studenten har inte gjort uppgiften eller lämnat in en text med alltför svag textbehandling eller där metod och resultat inte framgår. Uppgiften måste göras om. För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs enligt nedanstående mall. Mall för sammanvägning av betyg: Betygen på examinationerna EXA2, EXA4, EXA6 och EXA8 vägs samman genom att räkna ut ett genomsnitt enligt skalan A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1. Betyget avrundas till närmaste heltal, och omvandlas tillbaka till ett genomsnittligt betyg i skalan A-E. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.