Progressiv supranukleär pares
|
|
- Katarina Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Progressiv supranukleär pares Motorikcentrum, Sahlgrenska Göteborg
2 Patient 1 Kvinna född Oförklarliga fall Tilltagande symtom med sluddrigt tal, trötthet, inaktivitet, faller handlöst MR hjärna; cardiell utredning; EEG; ua 2004 Svårigheter att röra ögonen. Personlighetsförändring Remiss motorikcentrum SU
3 Patient 1: forts. Neuropsykolog Exekutiv störning, bristande insikt, konfabulationer Logoped SG Svårigheter att kontrollera intonation och styrka Ostadig, inga subjektiva problem med balansen, faller dagligen Neurooftalmolog Vertikal blickpares
4 PSP: Klinisk bild Balanssvårigheter, fall Dysartri Axial rigiditet bradykinesi Progressivt förlopp Vertikal blickpares
5 Patologi (Dickson 2007) A. Cortikal frontal atrofi B. Mesencefal atrofi Tectum Pons C. Atrofi av STN, Superior cerebellar peduncle, SN
6 Patologi Neuronförlust Neurofibrillära tangles Globoida tangles Luddiga astrocyter
7 Etiologi Kopplad till tau-genen och till tau-haplotyp H1 Autosomalt dominanta former mycket sällsynta
8 Epidemiologi Prevalens 5-6,5/ inv. (Schrag -99, Nath -01) Medelålder vid symtomdebut år Medianöverlevnad från symtomdebut 5,9 (2-16) år
9 Kliniska inklusionskriterier (Litvan 96) Gradvis progress Debut > 40år Possible Vertikal supranukleär blickpares Eller: förlångsammade vertikala saccader och postural instabilitet med fall inom det första året från symtomdebut Probable Vertikal supranukleär blickpares Och: postural instabilitet med fall inom det första året från symtomdebut
10 Exklusionskriterier (Litvan 96) Encefalit Alien limb Kortikala sensoriska bortfall Fokal frontal eller temporo-parietal atrofi Hallucinationer eller vanföreställningar utan dopaminerg behandling Kortikal demens av Alzheimertyp Tidiga cerebellära symtom eller autonom dysfunktion Kraftig asymmetrisk parkinsonism MR/DT visar annan relevant lesion Whipples sjukdom
11 Stödjande kriterier (Litvan 96) Symmetrisk akinesi eller rigiditet, proximalt mer än distalt Abnorm hållning av nacke speciellt retrocollis Svag eller avsaknad av respons på parkinsonism av levodopa Tidig dysartri, dysfagi Tidig kognitiv påverkan
12 Andra symtom Dubbelseende, dimsyn, irriterade ögon Ögonlocksapraxi/blefarospasm Ansiktsspasticitet Pyramibanepåverkan Handclap test Rocket sign Inkontinens
13 Neuropsykiatriska symtom Litvan -96: Apati Nedsatt abstrakt tänkande Minskad verbal fluency Plockighet, användarbeteende Frontala desinhibitionstecken Andra symtom: Depression (verklig eller pseudo?) Personlighetsförändring Anhedoni Blödighet Dysexekutiva symtom Långsamhet Bevarat minne(?) (mångfacetterat)
14 Två syndrom? (Williams 2005) Richardson syndrome Fall, rigiditet, vertikal blickpares PSP-Parkinsonism Asymmetrisk debut Tremor Moderat l-dopa effekt Extraaxiala dystonier Bättre prognos
15 Differentialdiagnoser (postmortala studier) Parkinsons sjukdom Corticobasal degeneration Multipel systematrofi Progressiv afasi Cerebrovaskulär sjukdom Frontotemporal demens Alzheimerdemens Creutzfeldt-Jacob SLE encefalopati Paramalign motorikstörning Mb Whipple Neurosyfilis Anoxisk hjärnskada
16 Föreslagna diagnoser i sjukhistorien (SU ) Parkinsons sjukdom Normaltryckshydrocefalus Neurodegenerativ sjukdom Demens PSP diagnos föreslagen av anhöriga Hjärnstamsischemi Epilepsi Hjärtarrytmi Otogen yrsel Artrit Myastenia gravis Depression
17 Dysartri Blandad spasticitet hypokinesi ataxi
18 Dysartri Beroende på dominerande typ: Skrovlig-pressad röst (spastisk) Läckande röst (hypokinetisk) Monotoni, långsam talhastighet Snabb och varierande talhastighet Stamning, palilali Odistinkt artikulation Hypernasalitet Utjämnade betoningsmönster ( skanderande tal ) Ofrivilliga hummanden och andra vokalisationer
19 Annan talstörning yes-no reversal Patienten är ofta inte själv medveten om problemen Duffy, JR. (2005). Motor Speech Disorders: Substrates, differential diagnosis, and management. St. Louis, MI: Elsevier Mosby Hartelius, L, Gustavsson, H, Åstrand, M, Holmberg, B. (2006). Perceptual analysis of speech in multiple system atrophy and progressive supranuclear palsy. Journal of Medical Speech- Language Pathology 14(4),
20 MRI: Atrofi av tectum och mesencefalon Oba, H. et al. Neurology 2005;64:
21 SPECT Beta-CIT (motstridiga resultat) Differentierar ej PSP från PS och MSA Differentierar PSP från PS (Seppi 2006) IBZM Differentierar PSP från PS (Plotkin 2005)
22 Farmakologisk behandling (Burn 2005) Svag / måttlig, övergående effekt l-dopa amantadin (15%) Ingen effekt agonister (bromokriptin, lisuride, pramipexole) Selegiline riluzole Enstaka pos. rapporter Amitryptilin SSRI Zolpidem Botulinustoxin
23 Farmakologisk behandling forts. Otillräcklig dokumentation eller negativ effekt Alfa antagonist Kolinerga preparat Koinesterasinhibitorer ECT Pallidotomi
24 Icke farmakologisk behandling Prismaglas, solglasögon Ögonlocksstöd Gånghjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Sväljningsråd, förtjockningsmedel, PEG Strategier
25 Ålder vid utredning på motorikcentrum SS ( ) Count Age
26 Symtomduration vid utredning på motorikcentrum SS Count years
27 Konsulter Sahlgrenska Logoped ÖNH läkare (FUS) Sjukgymnast Arbetsterapeut Neuropsykolog Neuropsykiater Neurooftalomolog Parkinsonplussjuksköterska Kurator
28 Laboratorieutredningar Sahlgrenska MRI CSF NFp GFAp Betaamyloid tau Tau haplotyp Autonomtest L-dopatest (UPDRS och rörelselaboratorium.)
29 CSF: Neurofilamentprotein (NFL) Strukturellt tredelat protein Markör för axonal skada Höga CSF-nivåer vid PSP och MSA jämfört med PS (Holmberg -98, -00)
30 PSP: Koncentration av NFL i likvor Count NFL ng/l
31 CSF forts. Gliafibrillärt surt protein (GFAP) Ej förhöjt vid PSP jämfört med MSA och PS (Holmberg -98) Beta-amyloid Lågt vid MSA jämfört med PSP och PS (Holmberg -02) Tau, phospho tau
32 Respons på 200mg levodopa: optoelektronisk registrering (Holmberg 2001) 7 6 PSP 5 MT on (seconds) 4 3 PS MT off (seconds)
33 Hjärtfrekvensvariabilitet vid djupandning (HRV) Count HRV %
34 Normal blodtrycksrespons vid tipptest skiljer PSP från MSA (Holmberg -00) Count MAP 2-8min%
35 Överlevnad för probable och Nonparametric Survival Plot for Surv_time possiblekaplan-meier PSPMethod patienter Censoring Column in Censored Poss_PSP PSP Probability Survival from Lp in year Överlevnadstid från utredning (år)
36 Konklusion Leta upp patienterna! Samlad bedömning Multidisciplinärt Laboratorieutredningar Rätt diagnos tidigt Regelbunden uppföljning på specialistnivå
37 Tack till: Avdelning 15 Motorikteamet Lars Rosengren Mikael Elam Ann-Christine Sjöström Barbro Eriksson Bo Johnels Annika Renck Lena Hartelius Peter Berglund Jan Erik Starmark
38 Man med symtomdebut vid 42 år Parkinsonism Fall Vertikal blickpares betaamyloid 4- param NFL ng/l ng/l GFAp (ng/l) tau 0 0,6 1,1 3,0 år
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s
Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Kognitiv påverkan vid parkinsonism. Björn Holmberg Överläkare Motorikcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kognitiv påverkan vid parkinsonism Överläkare Motorikcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Basalganglierna i motoriska systemet STR= Striatum STR THAL S.N. VTO MLR PPC DA THAL= Thalamus MLR= Mesencefala
ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18
Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.
Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65
Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration
Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration Klinisk presentation och utredning Christina Elfgren Docent, neuropsykolog Psykogeriatriska kliniken Avd f Geriatrisk Psykiatri
Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus
Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation
Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling
Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling Bohusgården 120126 Motorikteamet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Parkinsonsyndrom Parkinsons sjukdom (PS) Cerebrovaskulär sjukdom (CVS) med parkinsonism
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
Att leva med. Parkinsons sjukdom
Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod
Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Medicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy
Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer
Gränslandet Psykiatri - Neurologi
Gränslandet Psykiatri - Neurologi SPK 2012 idus martiae Peter Berglund, med. dr., överläkare Neuropsykiatriska Kliniken Sahlrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Disposition Introduktion och definitioner
Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad
Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919
Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus
Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Svenska riktlinjer för utredning och behandling
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom
Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Näraståendes upplevelse av Titel förändringar av pragmatiska aspekter i samtalsinteraktion hos patienter med typisk parkinsonism
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 214 Näraståendes upplevelse av Titel förändringar av pragmatiska aspekter i samtalsinteraktion hos patienter med
Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper
ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these
Frontotemporal demens FTD. v.t Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr.
Frontotemporal demens FTD v.t. 2019 Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr. Disposition Introduktion Fallpresentation FTD Neurobiologi Litteratur Piguet et al Lancet Neurology 2011
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,
Delegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Symptomanalys vid demensutredning
Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom
Vad är neurodegenerativa sjukdomar? Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Eva Elgh Med dr & specialist i neuropsykologi Institutionen för psykologi och institutionen
Rehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)
Multipel Skleros T7 Helsinborg Core curriculum: Multipel skleros (MS) Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid MS Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Känna till: Diagnostik och långsiktig
Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom. i primärvård.
C A S E I n f o r m a t i o n o m P a r k i n s o n s s j u k d o m. N r 9 Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom i primärvård. Parkinsons sjukdom
När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne
När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning
Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004
Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004 Carolina Johansson, Biomedicinsk analytiker Neurofysiologiska Klinken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge,
Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Diagnostisering av cerebral pares
Diagnostisering av cerebral pares Sollentuna 2015-11-03 Lena Westbom, Skånes US Disposition Frågor, video CP? Kriterier för CP diagnos CP-definitioner SCPEs träningsmanual Frågor, videor CP? i CPUP http://www.scpenetwork.eu/
Jubileumssymposium Ellika Schalling
Jubileumssymposium 140614 Talstörningar hos vuxna -vad har gjorts hittills och vad behöver göras nu? Ellika Schalling, leg logoped, universitetslektor Enheten för logopedi Karolinska Institutet 140614
Diagnostisk crash course
tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används
Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition.
Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär patologi och mikroinfarkter vid nedsatt kognition. Den 18-22 mars var det dags för AD/PD 2015,
Neurologiska motoriksjukdomar. Björn Holmberg Motorikteamet Sahlgrenska Universitetssjukhuset 160311
Neurologiska motoriksjukdomar Motorikteamet Sahlgrenska Universitetssjukhuset 160311 Basalganglierna i motoriska systemet STR THAL S.N. VTO MLR PPC DA STR= Striatum THAL= Thalamus MLR= Mesencefala Lokomotorregionen
Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus
Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen
405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)
VI SOM ÄR HÄR IDAG Anhörigrepresentant Anhörigrådgivare/-konsulent Arbetsterapeut Avdelningschef Biståndschef Biståndshandläggare Demenssköterska Demensvårdsutvecklare/-konsulent Distriktssköterska Enhetschef/bitr
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
På väg mot en jämlik Neurologi
På väg mot en jämlik Neurologi Sven E Pålhagen, överläkare i neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande i Prioriteringsgruppen för Parkinsons sjukdom Vilka är de viktigaste utmaningarna för
Demens före 65 år vad är viktigt att veta?
Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Några särdrag Demens på jobbet Ärftlighet Belastning och stöd Lena Kilander överläkare, docent Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet Förekomst
Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Logopedisk. Parkinsons
Parkinsons Logopedisk Försämring av röst och tal är ett mycket vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom men tyvärr är det många patienter som inte får hjälp som de skulle kunna ha nytta av.
Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Rehabkliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge
Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)
Prehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Neurologiska sjukdomar
Hjärnan är huvudsaken http://www.med.lu.se/case Neurologiska sjukdomar Ann-Cathrin Jönsson, Specialistsjuksköterska, PhD, Univ.lektor Forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande Institutionen för hälsa
Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
F-tandvård i Region Skåne
F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk
Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012
Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte
Tiamin (B1) & Biotin (B7) Viktiga Ko-faktorer!
Tiamin (B1) & Biotin (B7) Viktiga Ko-faktorer! Sofia Ygberg & Karin Naess Neuropediatriska enheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS, Karolinska Universitetssjukhuset
DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus
Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa
Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS
Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.
MS ur ett allmänläkarperspektiv incidens och prevalens per 2500 personer Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. I ETT HAV AV BEKYMMER Vanliga neurologiska symtom
Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna
Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Vårdprogram MS. Godkänt den: Ansvarig: Joachim Burman Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi.
Godkänt den: 2017-03-29 Ansvarig: Joachim Burman Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehållsförteckning Vårdprogram multipel skleros...2 Diagnostik...2 Praktiska aspekter på
TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
MOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset
MOG- associerad sjukdom Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset MOG celladhe-sion reglerar microtubuli aktiverar komplement Johns & Bernard J of Neurochemistry 1999. Cellbaserad
Demenssjukdomar. Ove Almkvist
Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,
Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp
frontotemporal demens läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp Frontotemporal demens är en kliniskt heterogen
När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS
När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,
Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen
Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns
12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD
58 REKLISTAN 2015 www.vgregion.se/vardgivarstod MIGRÄN Analgetika/COX-hämmare Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning Andrahandsval ibuprofen, tablett, kapsel,
STROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin