Likabehandlingsplan. Mariaskolan och fritidsverksamhetens. Fastställd av: Likabehandlingsplan. Elever Personal Antimobbningsteam Rektor

Transkript

1 Mariaskolan och fritidsverksamhetens Likabehandlingsplan Mariaskolan och fritidsverksamhetens Likabehandlingsplan Upprättad Reviderad Fastställd av: Elever Personal Antimobbningsteam Rektor Gäller till

2 The Earth The Earth is big and nice, it has flowers and ice. We have sun, wind and water, in the school chidren read Harry Potter. We eat, learn, sing and live our lives, Thanks God, Barrack Obama is very wise. Make the Earth the happy place, and keep the smiles on children face. The Eart is big and nice, do not destroy our paradise. Montessori åk 3 &

3 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan för Mariaskolan Policy Lagen... 4 Lagens ändamål... 4 Lagens innehåll... 4 Likabehandlingsplan Definitioner Kartläggning och analys ht-16, underlag för ht-16 och vt Skolans ordningsregler... 8 Åtgärder efter höstens trivselundersökning... 8 Tidsbestämmelse och ansvar Förebyggande arbete på Mariaskolan Tillbudsrapporter Antimobbningsteamet på Mariaskolan Viktiga telefonnummer Länkar och litteraturtips Bilagor

4 Likabehandlingsplan för Mariaskolan 1. Policy Vi vill att alla ska känna glädje och arbetsro på Mariaskolan. Vi tar bestämt avstånd från alla tendenser av trakasserier och annan kränkande behandling. På Mariaskolan arbetar vi för att följande fyra förhållningssätt skall genomsyra hela skoldagen: 2. Lagen Vi tar hand om varandra. Vi har kul tillsammans. Vi respekterar varandra. Vi är rädda om vår miljö. Barn och elevskyddslagen har from ersatts av skollagen och diskrimineringslagen. Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagens innehåll 2 Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser o tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelse om ersättning och giltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels ska främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar eller söker till verksamheten 4

5 oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Vid revidering av likabehandlingsplanen ska en redovisning av årets åtgärder analyseras och redogöras för i kommande plan. Ansvarig för att planen blir reviderad är rektor som har delegerat arbetsuppgiften tills representanter från skolans antimobbningsteam. 3. Definitioner Enligt diskrimineringsgrunderna har alla människor, både barn och vuxna rätt till likabehandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. (Diskrimineringslagen 3 kapitel 16 ). Direkt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån en av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika det vill säga tillämpande av bestämmelser som verkar neutrala men som får en diskriminerande effekt i verkligheten. Kränkande behandling (Skollagen 14a kapitel 8 ). Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Fysiska kränkningar kan tex vara slag och knuffar Verbala kränkningar kan tex vara hot, svordomar, öknamn Psykosociala kränkningar kan tex vara utfrysning, blickar Texter och bilder tex sms, fotografering kan vara kränkande Kränkande behandling kan delas upp i två kategorier: trakasserier eller annan kränkande behandling. Trakasserier är enligt diskrimineringslagen kränkande behandling som har samband med: 1. Kön: tex om en tjej inte får vara med och spela fotboll med killarna 5

6 för att hon är tjej. 2. Etnisk tillhörighet: tex man får inte vara med för att man har annan hudfärg. 3. Religion eller annan trosuppfattning: tex att man blir retad för att man inte firar jul pga annan religion. 4. Funktionshinder: tex att en elev med ett funktionshinder fysiskt eller psykiskt blir retad pga detta. 5. Sexuell läggning: tex att man inte får kalla någon lebb eller bög. 6. Ålder: tex att man inte får reta någon som har äldre föräldrar eller på grund av att personen är äldre eller yngre. 7. Könsöverskridande identitet: tex att man blir retad för att man inte är typisk tjej eller typisk kille. Annan kränkande behandling är enligt skollagen när en elev upplever sig kränkt utan att det är kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna. Fullmäktige i Skurups kommun har antagit handlingsplan avseende mobbning och annan kränkande behandling. I den står följande definitioner: Mobbningen kan definieras som när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon. Mobbning kännetecknas av tre omständigheter: 1. elakt och negativt beteende 2. som upprepas och pågår under en viss tid. 3. I en relation som präglas av obalans i styrkeförhållandet mellan parterna. (Olweus-metoden, Olweus,D, Mobbning bland barn och ungdomar,1994) 4. Kartläggning och analys ht-16, underlag för ht-16 och vt-17 Varje höst gör vi trivselenkäter med eleverna. Följande analys och sammanställning har gjorts av antimobbingsteamet. FMa-enkät Fråga 2 Tänker på lektionerna 2 :( Fråga 4 Tänker på rasterna 4 :( Fråga 7 Tänker på att läsa högt 2 :( Fråga 8 Går hem från skolan 3 :( Klassläraren samtalar med berörda barn så dom får hjälp att hitta något att göra på rasterna. 6

7 1Ma-enkät Inget anmärkningsvärt. Bara :) och :l på alla frågorna. 2Ma-enkät Fråga 7 Tänker på att läsa högt 1 :( Fråga 8 Går hem från skolan 2 :( Skickat tillbaka till klassläraren att kolla om det är något som händer på hemvägen. 3Ma-enkät Fråga 1 Går till skolan 2 :( Skickar tillbaka till klassläraren om det är något som händer när eleverna går till skolan. Redan i våras så jobbades det med killarna i klassen. Det var olika värderingsövningar. I början av ht 16 så var det två dramapedagoger inne i klassen som också jobbade med värderingar. Klass 4 Fråga 1 Hur är det att gå i din skola? 20 bra, 9 verken bra eller dåligt. Fråga 2 Hur trivs du i klassen? 20 bra, 9 verken bra eller dåligt. Fråga 3 Brukar någon reta eller slå dig i skolan? 24 aldrig, 5 ibland Fråga 5 Brukar du reta eller slå någon i skolan? 26 aldrig, 3 ibland Klassläraren har jobbat mycket på gruppnivå eftersom 2 grupper har slagits ihop till en grupp. Klass 5 Fråga 2 Hur trivs du i klassen? 20 bra, 3 verken bra eller dåligt. Fråga 3 Brukar någon reta eller slå dig i skolan? 20 aldrig, 3 ibland. Fråga 5 Brukar du reta eller slå någon i skolan? 20 aldrig, 3 ibland. Klassen fick ny lärare i oktober som jobbar mycket med att få ett bra klass och skolklimat. Klass 6 Fråga 1 Hur är det att gå i din skola? 10 bra, 3 verken bra eller dåligt. Fråga 2 Hur trivs du i klassen? 10 bra, 2 verken bra eller dåligt, 1 dålig Fråga 3 Brukar någon reta eller slå dig i skolan? 8 aldrig, 5 ibland. Fråga 4 Har du känt dig utfrusen av dina klasskamrater? 11 aldrig, 2 ibland. F-1 MO-enkät Fråga 3 Tänker på klasskamraterna 1 :( Fråga 7 Tänker på att läsa högt 1 :( Fråga 8 Går hem från skolan 2 :( Fråga 9 Är hemma 1 :(Klasslärarna samtalar med berörda barn. 7

8 2-3 MO-enkät Fråga 1 Gå till skolan 2:( Fråga 2 Tänker på lektionerna 3 : Fråga 6 Tänker på matsalen 2 :( Fråga 7 Tänker på att läsa högt 2 :( Fråga 8 Går hem från skolan 1 :( Klassläraren har jobbat med dessa frågor i sin undervisning. Fritidsavdelningarna Solen och Stjärnan har inte gjort någon enkät i höst. De har arbetat med värdegrunden under hösten. Antimobbingteamet har haft regelbundna möten under året. Några supportergrupper har varit igång. Under innevarande läsår kommer teamet att samarbeta med Rutgerskolans trivselråd för att få tips, råd och stöd av varandra. Skolans ordningsregler Under hösten så har all skolans personal och elever arbetat med att få fram nya ordningsregler. I detta arbete har vi kommit fram till fyra värdegrundsmeningar som vi arbetar vidare med. Vi tar hand om varandra. Vi har kul tillsammans. Vi respekterar varandra. Vi är rädda om vår miljö. Åtgärder efter höstens trivselundersökning Det ska finnas två rastvakter ute varje rast. Vi utökar dessutom med fler resurser ute på rasterna. Alla ska ha gula västar på sig ute. Ansvarig: rektorn. All personal som är ute ska vara extra uppmärksamma på fotbollsplanerna, kingplan, buskarna och björkdungen. Ansvarig: rastvakterna. Skolan ska uppdatera de gemensamma fotbollsreglerna, kingreglerna samt att bestämma vem som får vara på de olika planerna. Ansvarig: skolrådet. Antimobbningsteamet ska se över arbetet kring likabehandlingsplanen och göra tydligare rutiner för detta. Ansvariga: medlemmarna i antimobbningsrådet Skolan ska årligen ge vårdnadshavare och elever möjlighet att påverka skolans regler och likabehandlingsplan. Informationen ges på höstterminens föräldramöte. Ansvarig: antimobbningsteam och ansvariga pedagoger. 8

9 Tidsbestämmelse och ansvar Rastvakterna arbetar utifrån uppdraget att ha extra koll på utsatta platser. Pedagogerna ansvarar för att informera eleverna vilket förhållningssätt som ska råda på fotbollsplanerna. Pedagogerna på skolan ansvarar för att levandegöra skolans värdegrund och förhållningssätt där det bla står hur vi ska bemöta varandra på Mariaskolan. Antimobbningsteamet ansvarar för att genomföra nya enkäter under VT- 17 och analyserar om åtgärderna gett resultat. Likabehandlingsplanen ska revideras i oktober månad 2017, färdigställd i november när höstterminens elevenkäter är besvarade. Antimobbningsteamet ska arbeta fram fungerande rutiner för framställandet av ny likabehandlingsplan. 5. Förebyggande arbete på Mariaskolan All personal är utbildade inom Lions Quest.(värdegrundsundervisning medpraktiska övningar.) Nyutarbetad värdegrund och förhållningssätt med alla klasser och i personalgruppen där alla har varit med och tagit fram våra nya förhållningssätt. (Bilaga 1) Schemalagda rastvakter. Minst 2 vuxna ute på varje pass. Rastvakterna har gula reflexvästar för att synas ordentligt. Klassråd, skolråd och barn och fullmäktigeträffar(buf), och matråd. Antimobbningsteam som träffas en gång/vecka.(arbetar med ett lösningsfokuserat arbetssätt samt supportgruppsarbete.) Brevlådan för anmälningar till antimobbningsteamet. Brevlådan töms en gång/vecka. Trivselenkäter med skolgårdskarta genomförs 2 gånger/läsår. Kommunens årliga kvalitetsenkäter (elev, föräldrar och personal). Fadderverksamhet Gemensamma temadagar för hela skolan. (tex skoljoggen, alla hjärtans dag, trivseldagar) Klassgenomgångar 1gång/termin Elevhälsa varje vecka Värdegrundsdag på skolan. Varje klass arbetar årligen med någon av de sju diskrimineringspunkterna i klassen i ett förebyggande arbete mot mobbning och istället för vänskap. 9

10 Varje år genomförs kvalitetsenkäter för elever, föräldrar och pedagoger. Pedagogerna skriver förbättringsprojekt utifrån dessa enkäter. All personal är utbildad i enlighet med Ross Greenes tankar kring att alla barn gör rätt när de kan och att alla vill göra rätt. Entrepreniöriellt lärande, utbildning för personal på Mariaskolan. Läsande klass. Skolan ska årligen ge vårdnadshavare och elever möjlighet att påverka skolans regler och likabehandlingsplan. Ansvarig: antimobbningsteam och ansvariga pedagoger. Centrala resursteamet kan ge stöd och råd om skolan skulle behöva det. 6. Tillbudsrapporter Antimobbningsteamet har haft ett par anmälningar under året. En av anmälningarna ansågs vara mobbning men pga elevernas ålder valde antimobbningsteamet i samråd med rektor att arbeta annorlunda mot den vanliga arbetsgången. Det startades upp en supportgrupp i hela gruppen som klassläraren höll i. Extra åtgärder som extrapersonal ute på rasterna ordnades. En anmälan kom in via antimobbningsteamets brevlåda, detta gick till klassläraren då det ansågs vara konflikter som kunde lösas på gruppnivå. En anmälan ansågs vara mobbning och antimobbningsgruppen har arbetat med denna enligt arbetsgången. Antimobbningsteamet har haft en supportgrupp som fortsatt sen föregående period. Supportgruppen avslutades under våren. Man har startat upp ett par nya supportgrupper varav någon har avslutats eftersom insatsen anses ha fyllt sitt syfte. 7. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, mobbning trakasserier och/eller diskriminering. Barn/barn Vi arbetar utifrån lösningsfokuserat arbetssätt och supportgrupper. (Bilaga 3) Supportgruppsarbetet är lösningsfokuserat, det kan ske enskilt eller i grupp. Gemensamt projekt. 10

11 Sätta upp mål. Fokus på framsteg och skillnader. Återkopppling och komplimanger. Föräldrar kontaktas. Vuxen/barn En anställd som upplever att en kollega kränker ett barn ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt. Rapportera kränkning till rektor inom 24 timmar. Vi upprepade kränkningar kontaktas rektor direkt. Rektor utreder vad som hänt. Om en ansvarig pedagog kränker ett barn ska barnet vara informerad sedan tidigare vart man kan vända sig för att få hjälp tex en annan pedagog eller antimobbningsteamet. Den som får informationen ska omgående prata med den som agerat tvivelaktigt. Sedan följer arbetsgången som ovan. En annan vuxen kränker ett barn. Berörd personal ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt. Sedan följer arbetsgången som ovan. Barn/Vuxen Ansvarig pedagog samtalar med berört barn. Hänvisar till verksamhetens ordningsregler. Vårdnadshavare informeras. Rektorn informeras om ingen förändring sker. Vuxen/vuxen Den vuxne informeras. Samtal genomförs (ev är rektor med) Rektor informeras. Rektor erbjuder stöd/handledning eller extern hjälp. Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. Angående kränkande behandling på arbetsplats se handlingsplan på intranätet. 11

12 8. Antimobbningsteamet på Mariaskolan Ni når oss på följande mailadresser: Emmy Grimfrost, fritidspedagog Carita Haraldsson, förskollärare/lärare Tina Oscarsson, lärare Linda Nilsson Ann Andersson, montessorilärare Viktiga telefonnummer BRIS- barnens hjälptelefon Barn och elevombudsmannen Jämställdhetsombudsmannen handikappombudsmannen ombudsmannen för etnisk diskriminering ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning Länkar och litteraturtips Wrethander-Bliding, Marie Inneslutning och uteslutning Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning. (103s) Lindell: Slåss för det goda Young: Nya lösningar mot mobbning Kränkt.se 12

13 Bilagor Bilaga: 1 Mariaskolans och Rutgerskolans vision och värdegrund Vision Vi är en skola i ständig utveckling där lärandet är synligt och är allas ansvar. En skola dit alla vill gå och där alla elever får bästa möjliga förutsättningar och verktyg för livslångt lärande, utveckling och fortsatta studier. Vår värdegrund Vi tror att människors olikheter berikar vår verksamhet och vi bemöter alla som värdefulla och unika. Våra förväntningar på alla inom verksamheten är positiva och höga. Vi arbetar främjande för trivsel i skolan bl.a. med hjälp av våra trygghetsteam, Barn gör rätt om de kan och samarbete med föräldrar. På vår skola har vi ett öppet och ett ärligt klimat där man har rätt att vara den man är och säga vad man vill på ett bra sätt. Vi möter den enskilde individens behov genom att vara lyhörda, lyssna, fråga och visa empati. Eleverna uppmuntras till att våga tala öppet inför andra, ha egna åsikter och respektera andras. Vi ger eleverna utrymme för valmöjlighet så ofta det går. I undervisningen erbjuds eleverna olika vägar att nå målen. Vi behandlar alla lika utifrån allas olika förutsättningar. Vi gör eleverna medvetna om sina möjligheter, rättigheter och skyldigheter genom ständiga diskussioner i de olika grupperna och genom att involvera eleverna i beslut som fattas. Tillsammans har vi ett gemensamt ansvar att försöka få alla att trivas, må bra och känna sig välkomna till oss. Vi uppmuntrar och stöttar varandra. Vi jobbar för att skapa en känsla av samhörighet både i den mindre gruppen och på hela skolan genom bl.a. körverksamhet och olika samarbeten. 13

14 Bilaga 2 Mariaskolans och Rutgerskolans förhållningssätt som har arbetats fram under hösten 2016 tillsammans med elever och personal. Eleverna har dessutom arbetat med hur man visar att man uppträder enligt förhållningssätten. Vi tar hand om varandra. Vi har kul tillsammans. Vi respekterar varandra. Vi är rädda om vår miljö. 14

15 Bilaga 3 Arbete för vänskap Supportgruppsarbete är ett sätt att arbeta lösningsfokuserat. I korta drag kan man säga att fokus läggs på: Framtiden - vad ska bli bättre. Vad fungerar förstärka detta. Framsteg lyfta fram alla framsteg även de små, det är ofta det lilla som vi missar men som sprider många ringar. Inflytande att själv få vara delaktig i förändringsarbetet. Samarbete vi gör det tillsammans, givetvis med en ansvarig vuxen. Resurser hur ser gruppens resurser ut/vad kan jag bidra med. Möjligheter fokus läggs på vad vi kan göra inte vilka svårigheter vi har. Handlingar vi tolkar inte vad som sägs. Lösningsfokuserade samtal kan du ha enskilt eller i grupp. Upplägget kan se ut så här: Gemensamt projekt. Den enskilda eller gruppen sätter upp något som de vill arbeta med tex. mobbning, få in ett nyinflyttat barn i gruppen, rasten osv. Mål. Vart ska vi nå tex mobbningen ska upphöra, ett nytt barn ska känna sig välkommen och få nya kamrater, vi vill att alla ska få vara med på rasten osv. Undantag. Finns det situationer som gör att vi går ifrån det vi bestämt. Diskutera och komma överens. Framsteg och skillnader. Lyfta fram det som blir bättre, vilka skillnader det blivit och vilka positiva effekter som blivit. Återkopplingar och komplimanger. Man bestämmer ett antal träffar, beroende på om det är enskilt eller grupp, när man ska följa upp projektet som är bestämt. Ge komplimanger och lyfta fram alla, små som stora, positiva händelser. 15