Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Mariaskolan och fritidsverksamhetens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mariaskolan och fritidsverksamhetens Likabehandlingsplan Upprättad Reviderad Fastställd av: Elever Föräldrar Personal Anti-mobbningteam Rektor Gäller till

2 The Earth The Earth is big and nice, it has flowers and ice. We have sun, wind and water, in the school children read Harry Potter. We eat, learn, sing and live our lives, Thanks God, Barrack Obama is very wise. Make the Earth the happy place, and keep the smiles on children s face. The Eart is big and nice, do not destroy our paradise. Montessori åk 3 &

3 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan för Mariaskolan... 4 Policy... 4 Lagen... 4 Lagens ändamål... 4 Lagens innehåll... 4 Likabehandlingsplan... 4 Definitioner... 5 Direkt diskriminering... 5 Indirekt diskriminering... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier... 5 Annan kränkande behandling... 5 Kartläggning och analys ht-17, underlag för Skolans förhållningssätt... 6 Åtgärder... 7 Tidsbestämmelse och ansvar... 7 Förebyggande arbete på Mariaskolan... 7 Tillbudsrapporter... 8 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, mobbning trakasserier och/eller diskriminering Barn/barn... 8 Vuxen/barn... 9 Barn/Vuxen... 9 Vuxen/vuxen... 9 Antimobbningteamet på Mariaskolan... 9 Viktiga telefonnummer... 9 Länkar och litteraturtips

4 Likabehandlingsplan för Mariaskolan Policy Vi vill att alla ska känna glädje och arbetsro på Mariaskolan. Vi tar bestämt avstånd från alla tendenser av trakasserier och annan kränkande behandling. På Mariaskolan arbetar vi för att följande fyra förhållningssätt skall genomsyra hela skoldagen Vi respekterar varandra. Vi har kul. Vi tar hand om varandra. Vi är rädda om vår miljö Lagen Barn och elevskyddslagen har from ersatts av skollagen och diskrimineringslagen. Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagens innehåll 2 Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser o tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelse om ersättning och giltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången. Likabehandlingsplan 16 En utbildninganordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels ska främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Vid revidering av likabehandlingsplanen ska en redovisning av årets åtgärder analyseras och redogöras för i kommande plan. Mariaskolans utbildningsanordnare är representanter från skolans antimobbningteam. 4

5 Definitioner Enligt diskrimineringspunkterna har alla människor, både barn och vuxna rätt till likabehandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. (Diskrimineringslagen 3 kapitel 16 ). Direkt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån en av de sju diskrimineringspunkterna. Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika det vill säga tillämpande av bestämmelser som verkar neutrala men som får en diskriminerande effekt i verkligheten. Kränkande behandling (Skollagen 14a kapitel 8 ). Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Fysiska kränkningartex slag och knuffar Verbala kränkningar tex hot, svordomar, öknamn Psykosociala kränkningar tex utfrysning, blickar Texter och bilder tex sms, fotografering Kränkande behandling kan delas upp i två kategorier: trakasserier eller annan kränkande behandling. Trakasserier (Diskrimineringslagen) är kränkande behandling som har samband 1. kön, tex om en tjej inte får vara med och spela fotboll med killarna för att hon är tjej. 2. etnisk tillhörighet, tex man får inte vara med för att man har annan hudfärg. 3. religion eller annan trosuppfattning, tex att man blir retad för att man inte firar jul pga annan religion. 4. Funktionshinder, tex att en elev med en diagnos känner sig kränkt när han hör andra ropa jag får damp. 5. sexuell läggning, tex att man inte får kalla någon lebb eller bög. 6. Ålder, tex att man inte får reta någon som har äldre föräldrar. 7. könsöverskridande identitet, tex att man blir retad för att man inte är typisk tjej eller typisk kille. Annan kränkande behandling (Skollagen) är när en elev upplever sig kränkt utan att det är kopplat till någon av diskrimineringspunkterna. Fullmäktige i Skurups kommun har antagit handlingsplan avseende mobbning och annan kränkande behandling. I den står följande definitioner: 5

6 Mobbningen kan definieras som när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon. Mobbning kännetecknas av tre omständigheter elakt och negativt beteende som upprepas och pågår under en viss tid. I en relation som präglas av obalans i styrkeförhållandet mellan parterna. (Olweus-metoden, Olweus,D, Mobbning bland barn och ungdomar,1994) Kartläggning och analys ht-17, underlag för 2018 I elevernas enkäter (F-3)med medföljande skolgårdskarta framkom det att många elever upplever fotbollsplanerna som ett område där det förekommer mycket bråk. Enkäterna visade också att kingplanerna, gungplatsen på framsidan och skogen (liggande trädstammen)var områden där det uppstod konflikter. Elevenkäterna för f-klass visar inget anmärkningsbart. Två barn har gjort ledsen mun på att läsa högt. Ansvarig pedagoger har pratat om detta och det visade sig vara frustration över att inte kunna läsa. I :ornas enkät visade 6 barn ledsen mun över att vara hemma. Ansvarig pedagog har pratat med barnen och det visar att barnen mår bra men saknar skolan. Fem barn i klass 2 har gjort ledsen mun när de tänker på vägen till idrotten. Det bör observeras att många barn har gjort rakt streck som mun när de tänker på matsalen. Efter samtal framgår det att den höga ljudnivån är den utlösande faktorn. I skolgårdskartan (4-6) visar det att en elev upplever duscharna på idrotten som otrygga även omklädningsrummet pekas ut. Sex elever anser att busshållplatsen är otrygg. Kapprummet känns otryggt för fyra barn, en elev pekar ut klassrum och antimobbningrum. Kingplanen är en plats där det kan vara oroligt. I enkäten (4-6) är det en elev som aldrig har någon att vara med på rasten och som trivs mycket dåligt. Två elever skolkar ibland. Kartläggning har även skett genom kommunens årliga kvalitetsenkäter, elev, föräldrar och personal. Fem klasser har inte lämnat in sina kartor eller enkäter och därför kan dessa inte redovisas i likabehandlingsplanen. Skolans förhållningssätt Vi arbetar utifrån fyra förhållningssätt på Mariaskolan. Vi tar hand om varandra. Vi har kul tillsammans. Vi respekterar varandra. Vi är rädda om vår miljö. Varje hösttermin går vi igenom förhållningssätten och arbetar med HUR vi ser dessa förhållningssätt på vår skola. 6

7 Åtgärder Det ska finnas två rastvakterna som har gula reflexvästar på sig ute varje rast. Vi utökar dessutom med fler resurser ute på rasterna. Ansvarig: rektorn. Vara extra uppmärksamma på fotbollsplanerna, gungplatsen, kingplanerna och skogen. Ansvarig: rastvakterna. Uppdatera de gemensamma fotbollsreglerna. Ansvarig: skolrådet. Barnen har genom skolrådet beslutat att ha en F-1 fotbollsplan, den andra är blandade åldrar. Ansvarig: Pedagogerna Ansvarig pedagog i 2:an ska prata med barnen och se vad som gör vägen till idrotten orolig. Ansvarig pedagog. Antimobbningteamet ska meddela bussvakterna att vara extra uppmärksamma vid bussarna och be dem meddela Rutgerpersonalen. Ansvarig: bussvakterna. Antimobbningteamet meddelar ansvariga pedagoger att ta kontakt med ansvarig idrottslärare angående dusch- och omklädningsrum. Ansvarig: Klasslärare och idrottslärare. Angående den elev som skolkar ibland går detta tillbaka till ansvarig klasslärare. Ansvarig: Klasslärare. Angående den elev som känner sig ensam på rasterna går detta tillbaka till klassläraren samt att rastvakterna görs uppmärksamma på detta. Ansvarig: Klasslärare och rastvakter. Tidsbestämmelse och ansvar Rastvakterna arbetar utifrån uppdraget att ha extra koll på utsatta platser. Pedagogerna ansvarar för att informera eleverna vad som gäller för fotbollsplanerna. Klassrådet ska ta upp och ev. revidera fotbollsreglerna. Skolrådet ska sammanställa reglerna och klassrådsrepresentanterna ska återkoppla till sin klass. Pedagogerna på skolan ansvarar för att levandegöra skolans ordningsregler där det bla står hur vi ska bemöta varandra på Mariaskolan. Antimobbningteamet ansvarar för att genomföra nya enkäter under VT- 18 och analysera om åtgärderna gett resultat. Likabehandlingsplanen ska revideras i oktober månad 2018 när höstterminens elevenkäter är besvarade. Förebyggande arbete på Mariaskolan All personal går utbildningen Barn gör rätt om de kan (Ross Greene) med löpande diskussioner, litteratur och föreläsningar. 7

8 Vårt förhållningssätt och värdegrund, se bil. 1. Schemalagda rastvakter. 2 pedagoger på varje pass. Rastvakterna har gula reflexvästar för att synas ordentligt. Schemalagda rastaktiviteter måndag, onsdag och fredag. Extra resurser i klasser där det behövs. Klassråd, skolråd och barn och fullmäktigeträffar(buf), och matråd. Antimobbningteam som träffas en gång /månad.(arbetar utifrån lösningfokuserat arbete samt supportgruppsarbete.) Brevlådan för anmälningar till antimobbningteamet. Brevlådan töms en gång /vecka. Trivselenkäter genomförs 2 gånger /läsår. Kommunens årliga kvalitetsenkäter (elev,föräldrar och personal). Förbättringsprojekt skrivs utifrån de årliga kvalitetsenkäterna. Fadderverksamhet Klassrumsmassage Läsande klass Klassrumsmassage (yngre åldrarna) Gemensamma temadagar för hela skolan. (Må bra dag, skoljoggen, trivseldagar) Skolan ska årligen ge vårdnadshavare och elever möjlighet att påverka skolans förhållningssätt och likabehandlingsplan. Klassgenomgångar 1gång /termin Elevhälsa varje vecka. Värdegrundsdag på skolan. Helen Hultman har handlett pedagog på Mariaskolan. Centrala resursteamet Tillbudsrapporter Antimobbningteamet har haft 1 anmälning som ansågs vara ett mobbningärenden. Klasslärarna ska arbeta på gruppnivå. Det har varit supportgrupp innan sommarlovet med uppföljande samtal under hösten. Supportgruppen avslutades men pedagog från antimobbningteamet har träffat den utsatta vid behov. Under hösten har problematiken blommat upp och föräldrarna till den utsatte har haft möte med rektor, klasslärare och pedagog från antimobbningteamet. Ärendet har lyfts i elevhälsan och kuratorn är involverad samt pedagog från antimobbningteamet. Det planeras vidare arbete på gruppnivå med pedagog och kurator. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, mobbning trakasserier och/eller diskriminering. Barn/barn Vi arbetar utifrån lösningsfokuserat arbetssätt och supportgrupper, se bil. 3 Supportgruppsarbetet är lösningsfokuserat, det kan ske enskilt eller i grupp. Gemensamt projekt. Sätta upp mål. Fokus på framsteg och skillnader, Återkoppling och komplimanger. 8

9 Föräldrar kontaktas. Om åtgärderna inte hjälper anmäls ärendet till elevhälsan. Vuxen/barn En anställd som upplever att en kollega kränker ett barn ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt. Rapportera kränkning till rektor inom 24 timmar. Vi upprepade kränkningar kontaktas rektor direkt. Rektor utreder vad som hänt. Om en ansvarig pedagog kränker ett barn ska barnet vara informerad sedan tidigare vart man kan vända sig för att få hjälp tex en annan pedagog eller antimobbningteamet. Den som får informationen ska omgående prata med den som agerat tvivelaktigt. Sedan följer arbetsgången som ovan. En annan vuxen kränker ett barn. Berörd personal ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt. Sedan följer arbetsgången som ovan. Barn/Vuxen Ansvarig pedagog samtalar med berört barn. Hänvisar till verksamhetens ordningsregler. Vårdnadshavare informeras. Rektorn informeras om ingen förändring sker. Vuxen/vuxen Den vuxne informeras. Samtal genomförs (ev är rektor med) Rektor informeras. Rektor erbjuder stöd/handledning eller extern hjälp. Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. Angående kränkande behandling på arbetsplats se handlingsplan på intranätet. Antimobbningteamet på Mariaskolan Emmy Grimfrost, fritidspedagog Carita Haraldsson,förskollärare/lärare Markus Andersson specialpedagog Viktiga telefonnummer BRIS- barnens hjälptelefon Barn och elevombudsmannen Tel: jämställdhetsombudsmannen tel:

10 handikappombudsmannen tel: ombudsmannen för etnisk diskriminering tel:; ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning. Tel: Länkar och litteraturtips Wrethander-Bliding, Marie Inneslutning och uteslutning Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning. (103s) Lindell: Slåss för det goda Young: Nya lösningar mot mobbning Kränkt.se 10