Jämställdhet, normer & bemötande. Lisa Andersson Tengnér 9 mars 2017

Transkript

1 Jämställdhet, normer & bemötande Lisa Andersson Tengnér 9 mars 2017

2 NORM Skrivna/u:alade Oskrivna/ou:alade UPPREPNING IMITERAS Det som brukar göras Bra +++ Olämpligt

3 Isärhållande Det vi vet från forskningen idag är a: förskolan och skolan forqarande har en skillnadsgörande prakrk, där flickor och pojkar på olika sä: lär sig a: de är olika och Rllhör olika kategorier och a: de därmed ska göra olika saker, tycka olika och kanske också Rll och med tänka på olika sä: Hållbart jämställdhetsarbete i för- skolan och skolan i Norden. Heikkilä, M. Genusteori; Prof Y Hirdman.

4 Väl belagt ATT vi bemöter olika Varför gör vi det? På vilket sä:? Vad vill vi genom a: ha kunskap om de:a? vilken är min intengon i bemötandet? à mi: förhållningssä:

5 Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter a: pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar urfrån stereotypa könsroller. Läroplan för förskolan Eleverna ska uppmuntras a: utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Läroplan för gymnasieskola

6 Vilken är min intengon i bemötandet? à mi: förhållningssä: Inten*onen god, men effekten - t ex posironerad, t ex pga brist på kunskap, inte lyhörd för individen eller för makt

7 Teori hur systemet behåller och skapar olika villkor Isärhållande Assymetrisk värdering Maskulint kodat - Feminint kodat PosiRvt eller negarvt a: bli bemö: som annorlunda?, dvs a: göras Rll annorlunda (genom språket)? A: göra normalitet och annorlundaskap Också Fastän. Även för - Vore kul med fler tjejer här, det behövs!

8 Bemötande a: uppträda mot någon Är en handling eller serie minihandlingar där en aqtyd och förhållningssär visar sig Gör något med den som blir bemö: - ger e: avtryck, posirvt eller negarvt, i den andra personens erfarenhet och självkänsla. Är av stor betydelse, särskilt om personen som blir bemö: är starkt beroende av den professionella aktörens handlande ( t om avgörande för personer med svag jag- känsla som träffar enbart få prof. aktörer) Den professionella aktören har allrd e: ansvar för bemötandet. a: vara observant på si: bemötande Blennberger, Erik. Bemötandets erk

9 Jämlik hållning Ser andra som likvärdiga personer och a: denna inställning visar sig i sä:et a: bemöta dem. Asymmetri symmetri Formell makt, t ex chef medarbetare, yrkesroll klient. En jämlik hållning innebär ar man bortser från denna maktobalans i bemötandesammanhanget, vilket innebär ar man ser och behandlar den andra som en likvärdig person och det är i synnerhet vikggt i en situagon av maktutövning. En jämlik hållning är därför en nyckelfråga för er gor bemötande. RelaRonell pedagogik. Blennberger, Erik. Bemötandets erk

10 Vad som barn lär sig associeras med femininitet resp. maskulinitet? FEMININITET? MASKULINITET? Djur associagoner Gll dessa djur? Känslor? Hur hantera? Ljud? Utrymme?... Hur finns dessa ord med hos mig i förväntningar och bemötande? Vilka ord använder jag? - Vad/vem får e9 bemötande som annorlunda (i mina ögon)? Självreflek*on systema*skt! Spana! = lära mer om genusnormer. Arbeta med jämställdhet i förskolan. Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017.

11 Jämställdhet ska integreras i allt arbete i Europeiska socialfonden (ESF) Jämställdhet syjar Rll a: minska skillnader mellan kvinnor och män exempelvis när det gäller löner, omsorg om barnen, karriär- möjligheter eller pensioner. Jämställdhet innebär också a: varje individ får rä: a: utvecklas utan hinder av stereotypa könsroller s.6

12 Kunskap om. Vem är jag i mötet med andra? Frik*on på grund av föreställningar om: ÅLDER OFTA IBLAND SÄLLAN KÖN KÖNSUTTRYCK/ IDENTITET SEXUELL LÄGGNING ETNICITET, HUDFÄRG EFTERNAMN FUNKTIONSVARIATION RELIGION / TRO Den som lever upp Gll normer får många gånger fördelar som kan ge en känsla av bekräxelse och ar livet bara flyter på, exersom samhället är anpassat ugfrån de egna förutsärningarna och behoven.

13 Blick Grunder för diskriminering: Reak*oner när någon närmar sig gränsen? Skämt Förlöjligande Kränkningar Våld JÄMO, HOMO, DO, HO + ÅLDER + KÖNSUTTRYCK, KÖNSIDENTITET = DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN 1 jan 2009 Hatbroe, MoGvet Finns grupper i samhället som har större risk ar fråntas sina mänskliga räqgheter

14 A: förstå sin verksamhet urfrån samtliga diskrimineringsgrundsperspekrv Kön Könsiden*tet eller könsueryck Etnisk *llhörighet Religion eller annan trosuppfaening Funk*onsnedsäening Sexuell läggning Ålder Sida 14

15 När det uqörs av vanliga människor är det svårare a: bli förstådd Extrem in*m uhrågning kliver in i privat sfär som inte sker med andra. de tär bara nyfikna bo:nar i skillnadsgörande även om goda intenroner, känner mig utsa: ändå jag vill inte a: mi: utseende ska få den betydelsen. jag hörde inte i telefonen ae du var asiat. = känslan, ok hur kommer jag bli bemöe nu på den här myndigheten? Person? Den där kinesen? De:a är upprepade Rllfällen, om och om igen. Det som är tydligt med alla de här kommentarerna är a: de inte förstår a: det handlar om strukturell rasism, eller förstår vad stereotyper är, eller nidbilder, eller vad det gör med människor i det långa loppet. Av Lisa Wool- Rim Sjöblom. SR, Verkligheten. Det finns en rasism mot asiater Sändes

16 Det är helt okej Jag accepterar ae Jag tolererar ae Säg en sak, SYNLIG, något som den andre tog på sig idag,utan värdera: T ex Helt okej ae du har dina svarta skor på dig idag. BRYT! Metodmaterial från RFSL.

17 Vem ges mandat a: tolerera vem? Formell makt - Visa vad som ej tolereras! Vi acceptera / tolerera Det är helt okej a: Dom andra

18 En miljö med tolerans eller erkännande? Tolerans Uppstår först vid iniralt ogillande. Jag delar inte Trots ar jag inte gillar så har du rär Gll = Tolerans mot andras åsikter/u:ryck än mina Vem ska tolerera vem?... En tolerant miljö accepterar olika åsikter och säe ae vara Erkännande Erkänna är a: bejaka, uppska:a ej iniralt ogillande. Förutsä:ning för erkännande: Social synlighet. Motsats: bli behandlad som lux el. sedd via stereotyp föreställning om den grupp man Gllhör. En god erkännandemiljö bejakar olika åsikter och säe ae vara. Carl- Göran Heidegren. Prof i sociologi, Lunds universitet.

19 NormkriRk a: granska (och ändra) normen istället för på de som inte passar in.

20 Verksamhetsbemötande Det samlade personbemötandet, alla mikrohandlingar, från alla medarbetare, och även: Hur möter lokaler och inredning besökaren? Utbud av akrviteter och upplevelser? Hur lätllgänglig är informaronen om verksamheten? Hur blir brukaren/kunden Rlltalad av informaronen, hemsidan, bilderna? Till verksamhetsbemötandet hör allt det som erbjuds och inte erbjuds de personer som en verksamhet är Gll för Blennberger, Erik. Bemötandets erk

21 Kön Funk*onsnedsäening Ålder Sexuell läggning Religion Etnicitet Könsiden*tet Könsueryck Kön Funk*onsnedsäening Ålder Sexuell läggning Religion Etnicitet Könsiden*tet Könsueryck

22 Jämställdhet är inte bara något som händer! - Säger du ja Rll a: utmana normer på vägen dit?

23 LäsRps: Kunskap. Källor Språk och diskriminering: Om posironering genom språker Bemötandets e*k: Om jämlikt bemötande, bl a om erkännande Arbeta med jämställdhet i förskolan: Normmedvetna språkliga exempel. Utkommer april på Gothia.

24 Lycka till! genuspedagog.se