Detaljplan för Arkivet 4 i Lund, Lunds kommun (Arkivgatan Brunnsgatan)

Transkript

1 PÄ 15/2010 Detaljplan för Arkivet 4 i Lund, Lunds kommun (Arkivgatan Brunnsgatan) Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse

2 PLANBESKRIVNING 1 (19) Detaljplan för Arkivet 4 i Lund, Lunds kommun SYFTE Detaljplanens syfte är att inom Arkivet 4 pröva lämpligheten att bygga nya trygghetsbostäder med tillhörande service och att bygga om befintliga Brunnsbo till trygghetsboende. PLANFÖRSLAG Illustrationsplan från plankartan med befintlig och ny bebyggelse Områdets gestaltning och disposition Arkivet 4 förtätas med en vinkelformad byggnad för trygghetsboende som sluter hörnet Arkivgatan/Brunnsgatan med en volym i fyra våningar plus takvåning mot Arkivgatan och en lägre volym längs Brunnsgatan. Den lägre volymen byggs ihop med befintliga Brunnsbo

3 PLANBESKRIVNING 2 (19) (sydöstra byggnaden), som också byggs om till trygghetsboende. Mot Arkivgatan dras den nya byggnaden in och lämnar utrymme för en planterad förgårdsmark. Mot Brunnsgatan placeras ny byggnad vid gatan. För Källbo (norra vinkelbyggnaden) planeras ingen förändring av byggnaderna. Föreslagna åtgärder Planförslaget innefattar: Ändrade användningsbestämmelser från allmänt ändamål. Nya användningsbestämmelser som i hela planen medger bostäder och vård. För Källbo-delen nya användningsbestämmelser som medger även kontor och skola. För Brunnsbo-delen nya användningsbestämmelser som medger även centrumverksamheter i de båda nedersta våningsplanen. Ny vinkelbyggnad mot gathörnet som mot Arkivgatan kan vara i fem våningar och mot Brunnsgatan i varierande antal våningar: fem, tre och en. Bebyggelse Detaljplanen medger en bred användning av planområdet. För Källbo medger planförslaget användning för bostäder, vård, kontor och skola. Källbo kommer även i fortsättningen att rymma olika typer av verksamheter, t.ex. kontor, skola och gruppbostäder. Källbos nuvarande byggnadsvolymer motsvarar i sina huvuddrag vad planförslaget medger. För Brunnsbo-delen medger detaljplanen bostäder, vård samt centrumverksamheter i bottenvåningen och en trappa upp. Från LKF, Lunds Kommuns Fastighets AB, föreligger ett av Jacobsson&Sjögren skisserat förslag till ombyggnad av Brunnsbo och nybyggnad av en vinkelbyggnad längs kvartersgränsen mot Arkivgatan och Brunnsgatan. Bostäderna på Arkivet 4 planeras för trygghetsboende (i förslaget skisseras 57 lägenheter), en form av boende för äldre som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilt boende med heldygnsomsorg. Olika gemensamhetslokaler byggs i anslutning till trygghetsboendet. Framför allt handlar det om någon samlingslokal, eventuellt för matservering, och förenings- och verksamhetslokaler. Byggnadsdelen parallell med Arkivgatan är fem våningar inklusive takvåning och delen som bygger samman denna byggnad med Brunnsbo, längs Brunnsgatan, har tre våningar förutom en entrédel närmast Brunnsbo som är i en våning. I sina huvuddrag överensstämmer förslaget med vad detaljplanen möjliggör.

4 PLANBESKRIVNING 3 (19) Nedanstående situationsplan, vyer och fasader hänför sig till detta förslag. Illustrationsplan som visar byggnader samt möjlig utformning med gröna tomtytor och gröna tak. Sektion väster-öster som visar befintliga förhållanden med hörnhuset i kvarteret Ehrenberg, Arkivgatan och Arkivet 4. Sektion norr-söder som visar befintliga förhållanden med Källbo, Brunnsbo, Brunnsgatan och tvåvåningsbyggnad i kv Källan

5 PLANBESKRIVNING 4 (19) Sektion väster-öster som visar hörnhuset i kv Ehrenberg, Arkivgatan samt nybyggnad och befintliga byggnader inom Arkivet 4. Sektion norr-söder genom envåningsdel med entré Arkivet 4. Sektion norr-söder genom trevåningsdel Arkivet 4.

6 PLANBESKRIVNING 5 (19) Flygperspektiv: Arkivet 4 från nordöst, Illustration: Jacobson o Sjögren Arkitekter Perspektiv längs Brunnsgatan från öst, Illustration: Jacobson o Sjögren Arkitekter

7 PLANBESKRIVNING 6 (19) Perspektiv längs Arkivgatan från norr, Illustration: Jacobson o Sjögren Arkitekter Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom planområdet är 1,35 för Arkivet 4. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark samt halva omgivande, trafikförsörjande gata. Inom planområdet beräknas ca 57 nya lägenheter tillkomma. Grönstruktur Kvarteret Arkivet har en karaktär av storskaliga, fritt placerade institutionsbyggnader i en grön miljö och har successivt förtätats. I kvarterets sydvästra del, där Arkivet 4 är beläget, bildar Arkivgatan och Brunnsgatan en skarp gräns mellan detta öppna kvarter och den distinkta kvartersstaden. Planförslaget innebär i huvudsak att nya byggnader ges en placering liknande de omgivande tydliga stadsmässiga kvarteren. Arkivgatan har en grön karaktär genom att befintlig bebyggelse i kvarteret Arkivet är indragen och har en förgårdsmark bevuxen med träd och häckar. Detta karaktärsdrag tas upp då planförslaget innebär att ny bebyggelse mot Arkivgatan dras in något från gatan och en förgårdsmark tillskapas som möjliggör plantering. Mot Arkivgatan ska finnas bostadsentréer. Mot Brunnsgatan är planen för ny bebyggelse utformad för att kunna skapa en mer publik bottenvåning och med ett troligt entréparti i en envåningsdel som sammanbinder befintlig byggnad och nybyggnad. På denna envåningsdel kan takterrass och/eller ett grönt tak anordnas.

8 PLANBESKRIVNING 7 (19) Gårdarna till de två planerade fastigheterna i planområdet har förbindelse med de gröna tomter som omger övriga institutioner i kvarteret. Gården till den nya fastigheten med trygghetsboende kan komma att rymma komplementbyggnad, angöring och viss parkering samt träd och grönska på mark och bjälklag samt gröna tak på de lägre byggnadsdelarna (I-III våningar). Trafik Biltrafik Den befintliga infarten från Arkivgatan, i mitten av Arkivet 4, behålls. Inga nya infarter från Brunnsgatan tillkommer med hänsyn till trafikmängden och redan befintliga vägkorsningar. Inga förändringar är planerade i gatunät eller trafikföring som förväntas påverka planområdet eller dess närhet. Framtida trafikprognoser räknar med 10-20% ökning till För tung trafik förväntas inte andelen öka. Gång- och cykeltrafik Planområdet har bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Längs Dalbyvägen finns trafikseparerade gång- och cykelbanor och en av Lunds cykelleder. På Arkivgatan och Brunnsgatan går cykeltrafiken i vägbanan. Kollektivtrafik Hållplats för stadsbussar (en huvudlinje och en servicelinje) finns på Brunnsgatan. Nära planområdet i väst ligger Bankgatan, där regionbussar avgår. Parkering Gällande parkeringsnorm för Lunds kommun ska tillämpas. På fastigheten kan anordnas p-platser för rörelsehindrade och för angöring. I övrigt för nyproduktionen erforderliga parkeringsplatser avses lösas genom långsiktiga avtal på annan fastighet. Fastigheter som kan vara möjliga att lösa parkeringsavtal på är bl. a. Dammgårdens p- hus, Arkivet 1, Arkivet 3, Källan 14. I samband med bygglovet görs en parkeringsutredning där det slutliga parkeringsbehovet och aktuella parkeringsavtal kommer att framgå. Bullerskyddsåtgärder Bullerutredningar har gjorts. Gemensam tyst uteplats på innergård ligger med god marginal under godkända ljudnivåer. Olika bullerskyddsåtgärder föreslås som t.ex. väl ljudisolerade fönster. Bullerutredningen föreslår också att fasader utformas med balkonger med täta räcken och ljudabsorbent på undersida balkong och att fasaden kan

9 PLANBESKRIVNING 8 (19) förses med dubbla glasfasader. Mot Brunnsgatan krävs genomgående lägenheter för att uppnå riktvärdena. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp De nya byggnaderna föreslås anslutas till fjärrvärmenätet. Och de kan anslutas till befintliga system för energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp. Nybyggnationen bedöms inte kräva ny nätstation för elnätet. Längs den östra fastighetsgränsen i planområdet finns en allmän, kombinerad spill- och dagvattenledning som ska ligga kvar. Dagvattenhantering För nytillkommande ytor och byggnader ska dagvattnet fördröjas. Den fördröjningen ska reglera att maximalt 20 l/s och ha släpps ut i det allmänna dagvattensystemet. Fördröjning och rening av dagvattnet sker på kvartersmark och är fastighetsägarens ansvar. Anslutning till befintligt dagvattensystem finns mot Arkivgatan och Brunnsgatan. Renhållning Arkivet 4 föreslås ha sophantering i den norra delen av det nya huset. Hämtning sker från Arkivgatan. Lovplikt Bygglov Enligt 5 kap 26 PBL ska de överväganden som ligger till grund för omfattningen av kravet på bygglov redovisas i planbeskrivningen. Någon minskning av bygglovplikten föreslås ej, med hänsyn till planområdets läge och beskaffenhet. Namn på gator och kvarter Några nya gator och kvarter föreslås ej. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra

10 PLANBESKRIVNING 9 (19) betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts efter samråd med länsstyrelsen: Platsen Hela området bör planeras med hänsyn till buller. Planen Genomförande av planförslaget innebär ökad exploatering i området. Befintlig infrastruktur bedöms kunna serva även de nya husen. Planen kan antas bidra till resurshushållning genom att redan ianspråktagen mark utnyttjas för bebyggelse. Läget är centrumnära med mycket bra kollektivtrafikförbindelser som bidrar till bilsnål samhällsplanering, en strategi för att motverka global uppvärmning. Påverkan Genomförande av planförslaget innebär en ökad grad av hårdgjord mark. Förtätningen, som innebär att den befintliga bebyggelsen får tillägg med nya byggnader i upp till fem våningar blir ett nytt inslag i närmiljön. Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Genomförande av planförslaget innebär en ökad exploatering av redan ianspråktagen mark. Den negativa miljöpåverkan på klimat och omgivning kan antas bli mindre här än i andra mer perifera lägen i Lund, då närhet till centrum och kollektivtrafik kan förväntas ge färre resor med bil och fler resor till fots och med cykel. Sammantagande är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar stadsbyggnadskontorets bedömning att en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för Arkivet 4.

11 PLANBESKRIVNING 10 (19) Kulturmiljö Kulturhistoriskt intressant bebyggelse På den angränsande fastigheten Arkivet 1 utgör de två arkivbyggnaderna från 1903 (expeditionsbyggnad och magasin) sådana särskilt värdefulla byggnader som avses i 3 kap 12 PBL, d.v.s. byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär. Byggnaderna från 1903 redovisas även som kulturhistoriskt värdefulla i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna del II. Påverkan på riksintresset Den intilliggande fastigheten Arkivet 1, med landsarkivet, ingår i riksintresseområdet Lunds stadskärna (M:K 87). Planförslagets genomförande bedöms inte medföra någon betydande påverkan på det angränsande riksintresset. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Baserat på genomförda radonmätningar klassificeras planområdet som normalriskområde. (Normalriskmark kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. Markföroreningar Det finns inga kända markföroreningar i planområdet. Vatten Miljökvalitetsnormen för berörda vattenförekomster följs genom planförslaget. Två vattenförekomster bör beaktas: Vombsänkan -

12 PLANBESKRIVNING 11 (19) grundvatten, som är belägen under planområdet samt Höje å - vattendrag, till vilken ytvattnet avrinner. Länsstyrelsen har framfört att redovisning av miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplanen saknas. Kommunen har tillsatt en arbetsgrupp (VA SYD, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen, Miljöförvaltningen) som ska ta fram en utredning, DAGMAR, för att hantera frågan om dagvattenhantering även omfattande miljökvalitetsnormen för vatten. Syftet är att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom urbana områden. I ett klimat som är föränderligt krävs det ett robust miljö- och klimatanpassat system som kan hantera dagvattnet, därigenom kan man åstadkomma ökad livskvalitet och ett mer attraktivt Lund. I kommunen ses därför vattenfrågan som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Arbete med klassificering av de olika recipienternas känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. Vombsänkan. Den hårdgjorda ytan ökar genom planförslaget vilket innebär mindre infiltration till grundvattnet. Vombsänkan har god kvantitativ status idag, påverkan av planen är liten eftersom förekomsten är stor och vattenförekomsten löper inte risker. Den kemiska statusen är god idag, risken för påverkan är liten då den sedimentära förekomsten överlagras av leror och då planen inte medför verksamheter som innebär större påverkan än befintlig situation. Höje å. Den hårdgjorda ytan ökar genom planförslaget vilket leder till en ökad ytavrinning och därmed en ökad risk för att påverka såväl kemisk som ekologisk status i Höje å, som idag har god kemisk ytvattenstatus men dålig ekologisk status. För att följa miljökvalitetsnormen om god ekologisk status år 2027 ska försiktighetsmått vidtas i form av flödesutjämning som också bidrar till att dagvatten renas.

13 PLANBESKRIVNING 12 (19) Skuggning Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats, se nedanstående bilder. 21 mars 21 juni kl 10 kl 12 kl 16

14 PLANBESKRIVNING 13 (19) Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) Utifrån prognostiserad trafikutveckling (se förutsättningar, trafik) har bullerförhållandena beräknats. Bullerutredning har gjorts av Tyréns. Generellt överskrids ekvivalentnivån 55dBA utanför fasaderna ut mot Brunnsgatan och delar av Arkivgatan. På Arkivet 4 innehålls riktvärden på uteplats placerad på husets baksida utan kompletterande bulleravskärmande åtgärder. Mot Arkivgatan innehålls riktvärdena med hjälp av skisserade utskjutande byggnadsdelar närmast korsningen med Brunnsgatan, förutom i dessa utskjutande byggnadsdelar. För att nå riktvärdena utmed Brunnsgatan och Arkivgatan nära korsningen kan genomgående lägenheter skapas där rum för sömn, vila och daglig samvaro lokaliseras mot gård eller gavel. Andra åtgärder att överväga är balkonger med täta räcken och ljudabsorbenter, inglasade balkonger eller dubbla glasfasader. Risker (farligt gods m m) Planområdet berörs inte av rekommenderade leder för farligt gods. Naturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald Planförslaget bedöms inte påverka naturmiljön eller den biologiska mångfalden. Hushållning med naturresurser Planförslaget innebär att redan exploaterad mark i centralt läge och med goda kollektivtrafikförbindelser tas i anspråk för ny bebyggelse. Därmed främjas en god hushållning med naturresurser.

15 PLANBESKRIVNING 14 (19) Sociala konsekvenser Befolkning och service I detaljplanen föreslås ca 57 bostäder. Service och handel i närområdet bedöms täcka behovet. Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. De nya bostäderna planeras som bostäder för äldre. Därför kommer det förmodligen inte att bo barn i området, men komma på besök. Inom fastigheterna finns det inte utrymme till så generösa utemiljöer, lekplatser etc. Men i närområdet finns flera parker, bl.a. botaniska trädgården. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Det är särskilt viktigt inom Arkivet 4, eftersom det planeras som trygghetsboende för äldre. Hur kraven på tillgänglighet i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap 15 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Säkerhet och trygghet Planförslaget innebär ca 57 nya bostäder i området. Det kommer att vara befolkat dygnet runt och därmed bidra till att området känns tryggare. Det nya bostadshuset mot Arkivgatan föreslås få entréer mot gatan, vilket bidrar till en trygg gatumiljö. Mot Brunnsgatan ges bottenvåningen en mer publik karaktär. Entréplatsen ska utformas för att kännas trygg, utan gömda hörn och nischer. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar i huvudsak fastigheten Arkivet 4 jämte en mindre trekant gatumark och är ca 5900 m 2 stort. Det ligger precis öster om Lunds stadskärna och avgränsas av fastigheten Arkivet 1 med landsarkivet i norr, Arkivgatan i väster och Brunnsgatan i söder.

16 PLANBESKRIVNING 15 (19) Markanvändning Brunnsbo har till årsskiftet 2011/2012 använts som äldreboende. Källbo har en blandad användning i enlighet med föreslagna användningsbestämmelser. Markägoförhållanden Lunds kommun äger Arkivet 4, som planeras delas i två fastigheten. LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB) köper den södra delen av fastigheten som innehåller Brunnsbo och planerad nybyggnad. Geoteknik En geoteknisk utredning av Arkivet 4 behöver vara gjord senast i samband med bygganmälan. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt ÖP2010 ska stadskärnan förtätas anpassat till respektive stadsdels karaktär och ta hänsyn till kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Detaljplaner För området gäller en stadsplan från Planen anger användning för allmänt ändamål. Naturmiljö och naturresurser Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet I grönstruktur- och naturvårdsprogrammet beskrivs planområdet som bostadsområde. Planområdet ligger precis i utkanten av området centrala staden vars huvudsakliga allmänna gröna ytor består av Stadsparken, Lundagård samt flera gröna torg. Hardebergaspåret är ett viktigt stråk i öst-västlig riktning, för kommunikation, rekreation och biologisk mångfald. I området närhet ligger Botaniska trädgården, Östra kyrkogården, Östervångskolans park och Vegaparken. Kulturmiljö och arkeologi Historik Kvarteret Arkivet var ursprungligen stadens gemensamma fäladsmark. Under 1700-talets första hälft fick borgmästare Sommelius nyttjanderätt på jorden, därför kallades det länge för Sommeliuska lyckan. Det stora offentligt ägda området, precis utanför stadsmurarna, blev en naturlig plats för nya stora offentliga institutioner under slutet av talet och början av 1900-talet. Dalbyvägen fick då ett antal representativa byggnader för allmännyttiga ändamål i en lummig parkmiljö. Första och bästa tomten i kvarteret Arkivet fick Landsarkivet

17 PLANBESKRIVNING 16 (19) (Carl Möller, 1903), resten av kvarteret tillföll fattigvården, senare socialvården. De hade bl.a. ett mindre jordbruk och stadens tomt, ett upplag av sten och grus (nuvarande Källbo) i kvarteret. På Arkivet 4 byggdes ålderdomshemmet Källbo 1936 (länga längs Arkivgatan), som byggdes till i början av 1970-talet. Brunnsbo ålderdomshem byggdes Även Landsarkivet fick en tillbyggnad (Bernt Nyberg) på 1970-talet. Bevaringsprogram Planområdet ingår i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna, del II. Karta ur Bevaringsprogram Lund utanför vallarna II Under rubriken bevaringssynpunkter anges att det inom kvarteret Arkivet handlar om större, friliggande, mera representativa byggnader som byggdes för allmännyttiga ändamål på mark som ägdes av staden. Tegelarkitekturen dominerar och genomgående är det fråga om ett gott hantverk även om detaljeringsgraden naturligtvis varierar kraftigt. Vidare står att: - Om-, till- och eventuella nybyggnader skall i skala, färg- och materialval samt placering anpassas till den äldre bebyggelsen. - Eventuella skyltar eller andra reklamarrangemang inom området skall ges en diskret utformning. - Grönstråket längs Dalbyvägen är väsentligt. Kvarteret Arkivet skall bibehålla sin karaktär av enstaka byggnader i uppvuxen park och ytterligare hårdgöring av tomtmarken bör ej accepteras. Dalbyvägens allé skall bibehållas. Riksintresse för kulturmiljövården Angränsande fastighet i kvarteret, Arkivet 1, ingår i riksintresseområdet Lund (M:K 87)

18 PLANBESKRIVNING 17 (19) Riksintresse (skrafferat område) för kulturmiljövården: Lunds stadskärna Motivering: Stifts- och universitetsstad, en av landets äldsta och mest betydande medeltidsstäder, som speglar utvecklingen från kyrklig metropol till universitetsstad med expansiv utveckling under det sena 1800-talet och 1900-talet. Uttryck för riksintresset: Det oregelbundna medeltida stadsplanemönstret med tillskott från senare tider, tomtstruktur, platsbildningar. Domkyrkan, medeltida hus, stadsvallen och andra lämningar från medeltiden. Olika byggnader för universitetet och det intellektuella livet. Stadssiluetten, siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande slättlandskapet. Bebyggelsens skala, volym och placering. Den sydskandinaviska bebyggelsetraditionen med sina småskaliga hus i tegel och korsvirke från den förindustriella perioden, och den mer storstadsmässiga bebyggelsen från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gaturummets karaktär, platsbildningarna och gårdsrummen. Stadens offentliga byggnader. Handels- och hantverksgårdar, och bostäder och bebyggelseområden som visar levnadsförhållandena för skilda sociala skikt och vid olika tidpunkter. Parker och planteringar, både inne i det medeltida stadsområdet och i zonen runtomkring, vilken dessutom präglas av många institutioner och av villabebyggelse. Spår av gamla infartsvägar, gränser och andra markförhållanden i det som tidigare var obebyggda marker runt staden. Byggnadsminnen Inom planområdet finns inga byggnadsminnen. Arkeologi Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar.

19 PLANBESKRIVNING 18 (19) Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Service Skola och förskola Planområdet ingår i upptagningsområdet Centrum/Väster. Här finns fem kommunala förskolor och två enskilda. Närmaste skolor för årskurserna F-5 är Vårfruskolan på Råbygatan och Apelskolan på Apelgatan. Under årskurserna 6-9 går eleverna på Svaneskolan vid Möllegatan. Handel Planområdet ligger precis utanför Lunds stadskärna, där det finns ett stort utbud av allmän service och handel. Trafik Planområdet gränsar till Arkivgatan med 800 fordon/ vardagsdygn (2008) och Brunnsgatan med 4900 fordon/ vardagsdygn (2009). Andelen tung trafik är 9 % på Brunnsgatan. UNDERLAG Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Medverkande Planförslaget år upprättat av Tengbom, Helsingborg, med planarkitekt Erik Lönnerholm, uppdragsansvarig, och arkitekt Gärda Sjöholm, i samverkan med stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontorets projektledare för samrådsförslaget var Ulrika Lundquist. För utställningsförslaget har planarkitekt Henrik Nilsson varit stadsbyggnadskontorets projektledare. I övrigt har från Lunds kommun medverkat: trafikplanerare Luminita Popescu, kartingenjör Anne- Magret Andersson, lantmätare Viola Lindgren och Christer Malmberg. På uppdrag av LKF har Jacobson och Sjögren Arkitekter, genom arkitekterna Malin Hedin och Magnus Sjögren medverkat. Eva Sjödahl, Tyréns AB har gjort bullerutredningen.

20 PLANBESKRIVNING 19 (19) STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin bitr planchef Henrik Nilsson planarkitekt Erik Lönnerholm planarkitekt Tengbom Bilaga Stadsrumsanalys Arkivet 4, Jacobsson & Sjögren Arkitekter

21

22

23

24

25

26

27

28