Balans kroppens eget teamwork

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Balans kroppens eget teamwork"

Anton Hugo Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD

2 Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2

3 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik Lika stor bark som storhjärnan Hemisfärer, vermis Ipsilateral Distal - lateral Proximal - median 3

4 Lillhjärnan, cerebellum Afferens Led- och muskelsinnet Balansapparaten Syn Storhjärnan Efferens Storhjärnan, via thalamus) Hjärnstammen Pedunklarna 4

5 Lillhjärnan, tester Koordination Finger-Näs/Häl-Knä Bålataxi DDK Balans Gångmönster Ögonmotorik Nystagmus 5

6 Balansorganet Innerörat Båggångar och hinnsäckar N. Vestibulocochlearis (Statoacusticus, N.8) 6

7 Balansorganet, båggångarna Båggångar Främre Bakre Laterala Cupula, hårceller Rotation i tre led 7

8 Balansorganet, hinnsäckarna Hinnsäckar Sacculus Utriculus ange huvudets position i förhållande till bålen och tyngdkraften Linjär acceleration/ retardation 8

9 Balansapparaten, funktion 9

10 Balansapparaten, CNS Kärnan Hjärnstammen Ponsvinkeln Kommunicerar med Lillhjärnan Ögonmuskelkärnorna Storhjärnan Ryggmärgen 10

11 Balansapparaten, tester Ögonmotorik Nystagmus Provokationstester Balans Gång Koordination Lateropulsion 11

12 Proprioception, anatomi Led- och muskelsinnet Spänningar och rörelser i muskler och leder Baksträngsbanan Storhjärnan Spinocerebellära banan Lillhjärnan 12

13 Proprioception, baksträngsbanan Börjar i de perifera nerverna Polyneuropati Fortsätter upp ryggmärgens bakre sträng Medullär påverkan Slutar i storhjärnan Via hjärnstam, thalamus och capsula interna 13

14 Proprioception, funktion & tester 3D-karta av kroppen och dess omgivning Koordination Finger-näs/häl-knä Balans Romberg Sensorik Stämgaffel Beröring/Ledkinesi Visuell kompensation 14

15 Storhjärnan, basala kärnorna och ventrikelsystemet 15

16 Minst lika viktigt 16

17 Frågor på anatomin? 17

18 Jag är yr Diffust, kan bero på allt och ingenting Rädsla för allvarlig sjukdom Rädsla för att inte klara sig själv, för att falla Svåraste patientgruppen?? 18

19 Jag är yr Viktigt med systematik 1. Centralt eller perifert? 2. Akut- eller inte 3. Allvarlig sjukdom Anamnes och status Utredning, behandling och uppföljning 19

20 Anamnes, beskriv dina besvär? Började plötsligt Stroke? BPPV? Kommit smygande Polyneuropati? Tumör? NPH, Ålder? Kommer i skov MS? Meniére? EP? BT? Lm? Oro? Dålig styrsel en sida Fokal central skada, lillhjärnan? Samtidigt annat bortfall - Fokal central skada Nystagmus Central? Perifer? Kan ej gå, så dåligt är det Lillhjärnan? balansapparaten? Drar åt en sida Lillhjärnan, balansapparaten 20

21 Anamnes, beskriv dina besvär igen? Värre i mörker, kuddar under fötterna proprioceptiv störning polyneuropati, baksträngsbaneskada. Syn, starr? Glasögon? Kommer efter frukost/samma tid varje dag Lm?? Kommer enbart i stående BT? Proprioception? På väg att svimma, måste sätta mig BT Efter krystning (nattens toalettbesök), blek vasovagalt/bt Andra sjukdomar? 21

22 Neurologiskt Yrselstatus 22

23 Balans- och koordinationstester Jag letar efter cerebellopati (lillhjärnspåverkan), vestibulopati (balansorganspåverkan) eller proprioceptiv dysfunktion (påverkan på perifera nerverna eller baksträngsbanan) Finger-Näs / Häl-Knä / Finger-Finger Past pointing Romberg Gångtest, (Vanligt gång, gå på lina, stjärntest) 23

24 Finger-Näs Testas i seende- och blundande Jag letar efter: dystaxi (intentionstremor) dysmetri (skjuter över mål) Kan testas i ben (häl-knä) och kan pressas med finger-finger Cerebellopati (central) Ataxi och dysmetri, ipsilateralt Påverkas knappt av blundande Vestibulopati (perifer) Ingen ataxi men kan deviera Ingen ataxi eller dysmetri Bilateralt Proprioceptiv störning Dystaxi, klart sämre i blundande. Oftast värst i ben. 24

25 Past pointing Testa en arm i taget Arm rakt upp (peka mot taket). Pricka sedan undersökarens pekfinger med pekfingret, via rörelse i enbart vertikalplan Testas i seende och blundande, bägge sidor Cerebellopati (central) Devierar ospecifikt (ataxi), Om ensidigs skada så påverkas enbart ipsilateral sida Vestibulopati (perifer) I blundande ses deviation åt sjuka sidan, bilateralt, förbättras för varje försök Proprioceptiv störning Devierar ospecifikt (ataxi) Påtaglig försämring i blundande 25

26 Romberg Balanstest Bedömer den visuella afferensens betydelse och därmed indirekt vestibulärsamt proprioceptiv dysfunktion Fötter ihop, armar längs sidorna/axlarna Testas i seende följt av blundande Vestibulopati (perifer) Faller åt det nedsatta innerörat (påverkas alltså av huvudets position, vilket kan användas) Cerebellopati (central) Faller åt sjuka sidan i seende och blundande Proprioceptiv störning Faller ospecifikt med kraftig försämring i blundande 26

27 Gångtest Gå fram- och tillbaka Gå på lina Fukudas gångtest Marsch på plats Stjärntest Marsch fram- och tillbaks, blundandes Vestibulopati (perifer) I blundande drar pat. åt den sjuka sidan Cerebellopati (central) Drar åt sjuka sidan även i seende. Påtagligt dålig pat. Proprioceptiv störning Drar egentligen inte åt något håll annat än ospecifik balansstörning 27

28 Gångtest, påvisar även andra orsaker Parkinsonism basala kärnorna Drar bakåt, trippande steg Normaltryckshydrocephalus eller småkärlssjuka Nästan svimmar när kommer upp Blodtrycksfall Muskelsvaghet benen viker sig Rädsla eller smärta stel, orolig, hackig gång, kan övervinnas 28

29 Ögonmotoriktester Bra för att bedöma om central- eller perifer skada Testar inte proprioception Head impulse Nystagmus Test for skew HINT 29

30 Head impulse Hastig rörelse med kvarstående blickfixation Testar det öra du vrider huvudet åt Sägs vara bäst att testa mot mittlinjen, ca 30, samt att inte upprepa för många gånger (reflexen övas upp) Perifert mönster Blickfixationen följer med huvudrörelsen, vid test mot sjuka sidan Leder till kompensatorisk saccad mot blickokus, i riktning mot friska sidan Centralt mönster I grund normal AICA/a.labyrinthi 30

31 Head impulse 31

32 Nystagmus Spontannystagmus Riktning Visuell fixation (Frenzelglasögon) Positionell nystagmus (Dix Hallpike) 32

33 Perifer Nystagmus Horisontell (Alexanders lag) Ökar vid blickriktning åt snabba fasen Minskar vid fixation Grad I, II, III Destruktionsnystagmus Slår från skadade sidan Retningsnystagmus Slår mot skadade sidan 33

34 Central Nystagmus Kan vara horisontell, vertikal eller torsionell Kan ändra riktning Försämras inte av Frenzel Åtföljs inte alltid av vertigo Fysiologisk ändlägesnystagmus 34

35 Test for Skew Testar hjärnstammen och ögonmotorikens centrala banor Patologi tämligen ovanligt men talar starkt för central genes Enkelt och snabbt 35

36 Sammanfattning Mina tips Tänk strukturerat Tänk anatomiskt Anamnesen är A och O Anamnesen bekräftas med ett bra status Yrsel är inte svårt men kräver lite tid Frågor?? 36

Relevanta dokument

Fysioterapi vid yrsel

Fysioterapi vid yrsel Manöverbehandling vid BPPV Vestibulär rehabiliteing Undersökning FT Anamnes & ev HINTS Undersökning ögonrörelser Ev film ögonmotorik vid tidigare anfall Balanstester; statiskt även