Ett system för gemensamma insikter En fördjupad målgruppsundersökning

Transkript

1 -Före- -Under- -Efter- Sammanhållande Resultat + Kultur = Resultatkultur Effekt Ett system för gemensamma insikter En fördjupad målgruppsundersökning Uppdraget har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning och Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad Mars 2016

2 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 KAPITEL MÅLGRUPPSUNDERSÖKNINGENS SYFTE BAKGRUND TILL SAM MÅLET MED SAM... 6 SAM- PROJEKTETS HISTORIK... 7 KAPITEL MÅLGRUPPSUNDERSÖKNINGENS METODIK HUR MÅLGRUPPSUNDERSÖKNINGEN HAR GENOMFÖRTS... 9 EN ITERATIV ARBETSPROCESS... 9 URVAL OCH INSAMLING Elever inom yrkesvux Tjänstemän UTGÅNGSPUNKT I INTERVJUERNA ANALYS KAPITEL ELEVERNAS BESKRIVNING FÖRE STUDIERNA MYCKET MED SIG I BAGAGET BRISTER I DET SVENSKA SPRÅKET RATIONELLA ELLER IRRATIONELLA MÅL MED STUDIERNA ATT VÄLJA UTBILDNING ÄR EN ENSAMAKTIVITET Få sökande träffar studie- och yrkesvägledare KUNSKAPER - OM YRKE, BRANSCH ELLER UTBILDNING Efterfrågar mer information ANSÖKAN EN PASSAGERIT ANTAGNING UNDER STUDIERNA FÅ HAR UPPRÄTTAT EN STUDIEPLAN/FÖRDJUPAD STUDIEPLAN SERVICEEKOLOGI LÖFTE OCH VÄRDE MÅNGA ENKÄTER OCH UTVÄRDERINGAR HAR TILLGÅNG TILL MOBIL OCH E- POSTADRESSER KLAGOMÅL OCH AVBROTT KURSBYTE EXAMEN PRIORITERAS EFTER STUDIERNA EN EFTERTRAKTAD KOMPETENS OMLÄSARE SYSSELSÄTTNING OCH MÅL MED STUDIERNA

3 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 KAPITEL VERKSAMHETENS BEHOV RESULTAT FRÅN MÅLGRUPPSSTUDIEN VERKSAMHETENS BEHOV MÅNGA INTRESSENTER TILLGÅNG TILL DATA ELEV- OCH VERKSAMHETSDATA EFTERFRÅGAS INDIKATORER OM VI SKA ARBETA MED UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING MÅSTE DETTA VARA PRIORITERAT AV LEDNINGEN PLANERING AV UTBILDNING MALLAR FÖRE STUDIERNA VILKA SÖKANDE HAR VI? VILKA ANTAR VI INTE? PRIOKODER NIVÅBEDÖMNINGAR INFORMATION SOM FINNS I ANSÖKAN OCH STUDIEPLAN BÖR KUNNA ANVÄNDAS BÄTTRE UNDER STUDIERNA KUNNA FÖLJA UPP PEDAGOGISKT STÖD/INSATSER MÖTER VI UPP DET BEHOV AV STÖD ELEVERNA HAR FÖR ATT KLARA AV STUDIERNA? SNABB INDIKATION PÅ ATT UTBILDNINGARNA GÅR BRA EFTER STUDIERNA OMLÄSARE SYSSELSÄTTNING EFTER STUDIERNA VAD ÄR DET SOM LEDER TILL VILKA PRESTATIONER OCH EFFEKTER? VAD SÄGER BRANSCHERNA OM DE ELEVER SOM EXAMINERAS? EN GOD RESULTATKULTUR KAPITEL SLUTSATSER FRÅN DEN FÖRDJUPADE MÅLGRUPPSUNDERSÖKNINGEN SLUTSATSER FRÅN MÅLGRUPPSUNDERSÖKNINGEN INSIKTER EFTERFRÅGAS PÅ ALLA NIVÅER VARFÖR INSIKTER EFTERFRÅGAS VAD SOM BEHÖVS FÖR ATT KUNNA FÅ INSIKT Ett sammanhållande undersökningssystem behövs för kvalitet i in- och utdata Gemensam analys och visualisering Gemensam lagring En god resultatkultur KÄLLFÖRTECKNING OM SPLITVISION RESEARCH

4 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Inledning Den fördjupade målgruppsundersökningen har genererat ett omfattande material av insikter. Det som presenteras i denna rapport är ett urval från de insikter som vi på Splitvision Research har kommit fram till. Material utöver det som presenteras i denna rapport har delgivits projektledarna 1 via de insiktsmöten med tillhörande material som har genomförts som en del i målgruppsundersökningens iterativa process (tre fältperioder och ett insiktsmöte mellan varje fältperiod). För att göra resultatet tillgängligt utifrån ytterligare en dimension genomfördes, utöver insiktsmötena, en effektkarta 2. I bilaga 1 finns denna effektkarta att tillgå. I bilaga 2 finns effektkartan nedbrutet per processteg. Resultatet av den fördjupade målgruppsundersökningen och arbetet i SAM 3.0 finns också att tillgå i följande rapporter: Beslutsunderlag Indikatorer Förstudie gällande SAM Projektledare för SAM 3.0 är Tomas Mjörnheden på Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad och Martin Johansson på GR Utbildning. 2 Effektkartan togs fram i samverkan mellan Splitvision Research AB och InUse AB. - 4-

5 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 1 KAPITEL 1 Kapitel 1 Syfte och bakgrund - 5-

6 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Målgruppsundersökningens syfte Den fördjupade målgruppsundersökningen har gjorts i syfte att ge underlag för att kunna utveckla SAM 3.0. För att kunna göra detta behövde två områden kartläggas: 1. Elevens perspektiv I SAM 3.0 ligger fokus på att följa elevens resa genom studierna (före, under, efter) och därmed är elevens perspektiv avgörande. Målgruppsstudiens syfte har varit att identifiera/kartlägga elevens resa genom studierna och ta reda på vilka uppgifter som är centrala för eleven samt att identifiera de digitala spår eleverna lämnar efter sig. 2. Verksamhetens perspektiv Syftet är att identifiera de behov av elev- och verksamhetsdata som verksamheten har samt vilka förutsättningar och stöd som det finns behov av när det gäller teknik, metoder och kultur. 1.2 Bakgrund till SAM 3.0 Med SAM 3.0 arbetar Göteborgsregionens kommunalförbund och Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad med att bygga upp ett sammanhållande undersökningssystem i syfte att skapa en god resultatkultur. Namnet SAM är en akronym till Student Activity Monitoring. SAM 3.0 har gjort en avgränsning att initialt enbart omfatta yrkesinriktade kurser inom ramen för statens satsning på yrkesvux, men är också tänkt att kunna omfatta samtliga skolformer i framtiden. Det förslag som har tagits fram inom ramen för SAM 3.0 omfattar de gemensamma utbildningarna inom yrkesvux samordnade av GR. Målet med SAM Målet med SAM är bland annat att: skapa ett sammanhängande undersökningssystem gällande elev- och verksamhetsdata för hela Göteborgsregionen lägga en grund för en god resultatkultur möjliggöra så att man kan följa elevens process genom studierna, flödesbaserat (före, under och efter studierna), och att man med detta kan nå kunskap och insikt om kvaliteten i erbjudna utbildningar och verksamheter med hjälp av ovan nämnda delar utveckla kvaliteten på utbildningarna för eleverna erhålla kvalitetssäkrad in- och utdata som är jämförbar och tillgänglig för alla över tid begränsa antalet undersökningar som görs riktade till eleverna för att på så sätt kunna höja svarsfrekvensen för de undersökningar som görs - 6-

7 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 1 En viktig del i en god resultatkultur och ett sammanhållande undersökningssystem är att fokus ligger på elevens upplevelser. Det bygger på elevens resa genom studierna. För eleverna handlar det om en process (före, under och efter studierna), där hela processen räknas. Det handlar också om ett helhetstänk utifrån serviceekologi 3 där: bemötande av eleverna är viktig i varje mötespunkt erbjudandet av tjänster och stödfunktioner till eleverna genomgående är relevant. SAM- projektets historik Det ursprungliga SAM- projektet startades under 2005 av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Intentionen var att knyta ihop de olika undersökningar som genomfördes i syfte att kunna följa elevens resa genom studierna. Målet var att öka kvaliteten på insamlad data samt att sänka kostnaderna för genomförande av undersökningar. Under 2007 utökades projektet till att även omfatta vuxenutbildningen i Stockholms stad, Malmö stad samt Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i syfte att utveckla ett sammanhållande undersökningssystem vad gäller insamling och analys av information om elevers studieprocess (före, under och efter studierna). En central del i det gemensamma arbetet var att få jämförbar data mellan de tre storstäderna. Det gemensamma projektet avslutades med att en gemensam effektundersökning genomfördes. 2009/2011 påbörjade Skolverket att nationellt samla in uppgifter och resultat för att se effekter av yrkesvux (likvärdig ovanstående nämnda effektundersökning). Några av de ledande kommunerna i Sverige i detta arbete med att genomföra effektundersökningar av hög kvalitet har varit Göteborgsregionens 13 kommuner. År 2008 genomfördes det en kartläggning och det togs fram en plattform som kallades Nytt arbetssätt Detta var ett nytt grepp runt ett sammanhållande undersökningssystem. För denna undersökning intervjuades elever, verksamhet och utbildningsanordnare i Göteborgs Stad. År 2014 beslutade Göteborgsregionens 13 kommuner att återuppta arbetet med SAM. Vuxenutbildningsnätverket beslutade att ge GR Utbildning och Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad uppdraget att driva projektet. En förstudie med syfte att kartlägga regionens behov av ett sammanhållande undersökningssystem och en god resultatkultur genomfördes 4. Förstudien visade tydligt på att det inom Göteborgsregionens 13 kommuner fanns ett behov och en önskan att tillsammans arbeta för att skapa en gemensam databas, ett gemensamt uppföljnings- och undersökningssystem, samt en samverkan runt en god resultatkultur. 3 Serviceekologi innebär att samspelet mellan kundens efterfrågan på och leverantörens utbud av service och tjänster ses ur ett helhetsperspektiv. 4 Splitvision Research, Förstudie gällande SAM

8 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 2 KAPITEL 2 Kapitel 2 Målgruppsundersökningens metodik - 8-

9 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Hur målgruppsundersökningen har genomförts I syfte att få en bred och djup förståelse ur olika perspektiv har målgruppsundersökningen genomförts med etnografisk metodik, där insikter har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. En iterativ arbetsprocess Insamling och analys har genomförts i en iterativ process i tre fältperioder under mars - augusti Mellan varje fältperiod har ett arbetsmöte genomförts med ansvariga projektledare. Syftet med den iterativa processen har varit att: Projektledarna löpande ska kunna ta del av resultatet från målgruppsundersökningen under det att fältarbetet genomförs. Få med projektledarnas reflektioner runt insikter. Öppna upp för möjligheten att förfina frågeställningar. Säkerställa att vi som undersökare har en klar bild av sammanhanget och uppdragsgivarens förväntningar på resultat. Öppna upp för möjligheten att anpassa insamlingssätt, val av målgrupp och frågeställningar utifrån de insikter som erhålls efter varje delmoment. Stärka acceptansen för resultatet från undersökningen och att skapa delaktighet i undersökningen. Insikter* Arbetar*mot*en*frågeställning* Stämmer*av*insikter*(löpande*förfinar* frågeställningen)** Fältperiod*1* Insikter* Insikter* Insiktsmöte/ arbetsmöte#1* Fältperiod*3* Resultat* Fältperiod*2* Insiktsmöte/ arbetsmöte*#2* Insiktsmöte/ arbetsmöte*#3* InsiktsF*och* rapportmöte* Illustration 2:1. Illustration över den iterativa arbetsprocessen. - 9-

10 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 2 Urval och insamling Elever inom yrkesvux Totalt har intervjuer genomförts med 66 elever inom yrkesvux på följande utbildningar: Bygg & anläggning (Ale) Handel & administration samt Hotell & turism (ABF, Göteborg) El & energi (Härryda) Fordon & transport (Kungsbacka) Restaurang & livsmedel (Mölndal) Fordon & transport samt Restaurang & livsmedel (Stenungsund) Automatiserad produktion (GTC, Göteborg) Buss (GTC, Göteborg) Trädgårdstjänster (UBF, Göteborg) Tjänstemän Totalt har intervjuer genomförts med följande tjänstemän: 30 tjänstemän på Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad, GRvux och ute i GR- kommunerna 1 lärare inom yrkesvux 1 utbildningsplanerare hos en utbildningsanordnare 1 tjänsteman på SCB 3 kommunpolitiker 3 tjänstemän på Skolverket Utgångspunkt i intervjuerna I intervjuer och fokusgrupper har vi strävat efter att erhålla så täta och innehållsrika berättelser som möjligt. Grunden i vårt arbete har varit semistrukturerade djupintervjuer. Det innebär att intervjuerna har genomförts utifrån teman som vi har låtit den intervjuade prata fritt utifrån. Intervjuerna har tagit cirka minuter att genomföra. Vi har i intervjuerna utgått från elevens resa genom sina studier hos vuxenutbildningen (före, under och efter sina studier). I intervjuerna med elever har deras beskrivningar av sin resa genom studierna (berättelser) identifierats. Vi har identifierat vilka spår (data) de säger att de lämnar efter sig samt vilken data de önskar ta del av (exempelvis bästa utbildningen för att få arbete). Illustration 2:2. Illustration över flödesbaserat angreppssätt före, under och efter studier

11 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 2 Det är två processer vi har följt upp vid intervjuerna med eleverna: Elevens resa genom sina studier hos vuxenutbildningen (före, under och efter sina studier). Elevens möte med uppföljningssystemet (ansökan, studieplan, SPU och effektundersökning). Elevens resa har sedan kopplats till vuxenutbildningens operativa verksamhet för att följa vilken elevdata som används eller som skulle behövas för att planera, följa, utvärdera och utveckla verksamheten. Illustration 2:3. Illustration över verksamhetens processteg för eleverna före studierna. Analys Vid analysen av det insamlade materialet har vi haft ett abduktivt förhållningssätt (mönstersökande). Insikterna som presenteras i rapporten är uppbyggda dels på de intervjuades svar och resonemang, dels på vår analys av deras svar och resonemang. När vi i rapporten har använt oss av citat från intervjuade, representerar de vad flera av de intervjuade har svarat. Efter att målgruppsundersökningen var klar och i samband med analys av de insikter som framkommit i undersökningen genomfördes en effektkarta 5 (se bilaga 1) med utgångspunkt från målgruppsundersökningens resultat. De åtgärder som identifierades i effektkartläggningen strukturerades också utifrån verksamhetens processteg (se bilaga 2). De åtgärder som identifierades i effektkartläggningen har tillsammans med projektledarna sorterats utifrån vilka åtgärder som ligger inom SAM- projektet och vilka åtgärder som ligger utanför projektet 5 Splitvision Research AB och InUse AB tog tillsammans fram effektkartan

12 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 KAPITEL 3 Kapitel 3 Elevernas beskrivning - 12-

13 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 I detta kapitel presenteras de insikter vi har fått från eleverna. Insikterna beskrivs utifrån elevernas resa före, under och efter studierna. -Före- -Under- -Efter- Illustration 3:1. Illustration över flödesbaserat angreppssätt före, under och efter. 3.1 Före studierna De delar som eleverna främst lyfter när vi intervjuar dem om deras situation, vad som händer före studierna och vad som är avgörande för att de börjar studera är följande: Mycket med sig i bagaget Brister i det svenska språket Rationella och irrationella mål med studierna Att välja utbildning är en ensamaktivitet Få sökande träffar studie- och yrkesvägledare Kunskaper - om yrke, bransch eller utbildning Ansökan en passagerit Antagning Mycket med sig i bagaget Bland de intervjuade är de tre vanligaste ingångarna till yrkesvuxstudier att eleverna har: läst sfi kommer direkt från gymnasiet (avbruten eller avklarad) läst yrkesvuxutbildning tidigare Den största gruppen är de som tidigare har studerat sfi. Många av dem har också med sig en yrkes- eller högskoleutbildning från sitt hemland. De upplever också att de inte kan arbeta inom sitt yrkesområde på grund av att de inte kan svenska språket tillräckligt. Det handlar exempelvis om yrken som/inom: Industrimanager Livsmedelstekniker Oljeindustri Bank/ekonomi - 13-

14 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 Utmärkande för dessa elever är att de väljer att läsa en yrkesvuxutbildning bland annat för att få möjlighet att förbättra sin svenska. Bland de som redan har en färdig yrkesutbildning med sig från sitt hemland finns det flera som beskriver att de inte får arbeta inom sitt yrke i Sverige på grund av att det krävs någon form av legitimering (exempelvis yrken som barnmorska, ingenjör och lärare). Dessa elever väljer därför att läsa till ett annat yrke än det de redan har. Vi upplever att det finns en okunskap bland eleverna om hur de kan validera och/eller komplettera sina utbildningar för att kunna arbeta inom sin ursprungliga profession i Sverige. Ingen av de vi har intervjuat beskriver att någon profession inom studie- och yrkesvägledning har diskuterat deras tidigare yrkeserfarenheter eller hur de skulle göra för att kunna praktisera sitt yrke vare sig under sfi- studierna eller i samband med att de har sökt till yrkesvux. Inom gruppen som har läst yrkesvuxutbildning finns det personer som har påbörjat en eller flera yrkesvuxutbildningar tidigare utan att slutföra sin utbildning. De vanligaste anledningarna till att de har avbrutit studierna är att: utbildningskvaliteten inte var den förväntade utbildningen var mer praktiskt eller teoretiskt inriktad än förväntat de under utbildningens gång upptäcker att yrket eller arbetsmarknaden för valt yrke inte är rätt för dem. Brister i det svenska språket Precis som det har beskrivits ovan finns det en grupp bland de intervjuade som väljer att läsa en yrkesvuxutbildning där syftet hårddraget snarare är att få praktisera svenska än att få kunskaper i själva yrket i sig. Rationella eller irrationella mål med studierna Målet med studierna är ofta väldigt tydliga för eleverna, men kan ibland verka irrationella för en utomstående. Exempelvis kan en person som läser en yrkesvuxutbildning ha som mål att studera vidare på universitet och högskola. För att kunna finansiera sina högskolestudier planerar de att parallellt med högskolestudierna arbeta extra med det som yrkesvuxutbildningen leder till. Att välja utbildning är en ensamaktivitet Flertalet av de intervjuade yrkesvuxeleverna uppger att de har valt sin yrkesvuxutbildning utan influenser av andra, genom att själva söka inom Göteborgsregionens utbud. Några av de intervjuade nämner att de har fått tips från kompisar och släktingar och ett fåtal nämner att de har fått tips från studie- och yrkesvägledare. Flera har nämnt att de uppmärksammade utbildningen genom annonser på spårvagn, i tidning och på facebooksida

15 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 Få sökande träffar studie- och yrkesvägledare Majoriteten av de intervjuade har inte träffat en studie- och yrkesvägledare. De få elever som har träffat en studie- och yrkesvägledare har antingen gjort det direkt inför valet till yrkesvux eller under tidigare studier inom sfi eller gymnasiala vuxenutbildningsstudier. De som har träffat en studie- och yrkesvägledare är nöjda med den hjälp och det stöd de har fått. Kunskaper - om yrke, bransch eller utbildning Många av de intervjuade eleverna uppger att de har låg kunskap om vad utbildningen leder till för yrke. De beskriver också i många fall att de har låga kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket de läser till. Vissa av de intervjuade beskriver att de spontan- shoppar 6 utbildning ofta strax före sista ansökningsdatum. De beskriver att det är tydligt med behörighetskraven, men få vet hur urvalet sker för antagning (rangering). Efterfrågar mer information Flera av de intervjuade beskriver att de innan de sökte utbildningen de idag går på frekvent var inne på grvux.se för att se vilka utbildningar som fanns. De tycker att det är lätt att hitta på webbplatsen, men några har lyft att de önskar mer information. Efterfrågad information beskrivs i illustrationen nedan: Önskar'a('det'fanns' informa?on'om'vad' branschen'tycker'om' utbildningarna'(vad'några' företag,'kommande' arbetsgivare'har'sagt'om' utbildningen'och' yrkesmarknaden).' Önskar'a('det'stod'a('de' var'tvungna'a('köpa' li(eratur,'skyddskläder'och' skyddsskor'för'en'kostnad' av'cirka'x'sek.' Önskar'a('det'stod'a('de' var'tvungna'a('läsa'x'antal'?mmar'eller'x'sidor' li(eratur.' Önskar'a('det'fanns' informa?on'om'hur'det' gå('för'personer'som'?digare'läst'utbildningarna.' Illustration 3:2. Illustration över vilken sorts ytterligare information som eleverna önskar skulle finnas på webbplatsen när de söker utbildningar. 6 Med spontan- shoppar åsyftas att de sökande söker till en utbildning utifrån stundens ingivelse utan att ha satt sig in i vad utbildningen egentligen innebär

16 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 Ansökan en passagerit Många av de intervjuade eleverna inom yrkesvux beskriver att det var lätt att göra en ansökan. De som exempelvis har betygshandlingar digitalt upplever att det är enkelt att bifoga dessa handlingar. Däremot beskriver de som behöver bifoga intyg på att de har läst sfi att det är en omständlig process med att behöva beställa pappersbetyg och scanna in för att kunna ansöka. En del uttrycker även att det för dem är ett stort steg att påbörja en utbildning inom yrkesvux och att själva ansökningstillfället är viktigt som ett startskott för deras utbildning. Vår tolkning är att detta är en form av passagerit och att det då är viktigt att vid ansökningstillfället återkoppla till den som ansöker och bekräfta att ett viktigt steg har tagits. Detta skulle exempelvis kunna göras med ett e- postmeddelande som tydligt bekräftar och återkopplar att de nu är påväg mot sin nya framtid. Antagning Nästan samtliga av de intervjuade beskriver att de i samband med studiestart blev kallade till ett obligatoriskt introduktionsmöte. Några beskrev att de först när de satt på introduktionsmötet förstod att de hade blivit beviljade en plats. Några enstaka beskrev att de var i kontakt med skolan angående att de inte kunde närvara på det obligatoriska introduktionsmötet, men att de ändå fick behålla sin plats på utbildningen. 3.2 Under studierna De delar som de intervjuade eleverna främst lyfter kring situationen under studierna handlar om: Få har upprättat en studieplan/fördjupad studieplan Serviceekologi löfte och värde Många enkäter och utvärderingar Har tillgång till mobil och e- postadresser Klagomål och avbrott Kursbyte Examen prioriteras Få har upprättat en studieplan/fördjupad studieplan Det var några få av de intervjuade eleverna som beskrev att de hade upprättat en studieplan/fördjupad studieplan efter sina påbörjade studier. Det var inte alla elever som hade kännedom om vad som menades med en studieplan (de refererade exempelvis till att de hade fått en kursplan)

17 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 Enligt eleverna fylls studieplanen ofta i digitalt. På vissa skolor hanteras den dock i pappersform sparade i pärmar hos någon specifik pedagog eller studie- och yrkesvägledare. Serviceekologi löfte och värde Vi kan se att eleverna beskriver ett sambandsförhållande, en ömsesidighet när det gäller förväntan, löfte och krav mellan vuxenutbildningen och eleven. Detta kan beskrivas som serviceekologi. De intervjuade eleverna förväntar sig att det finns en efterfrågan inom det område de utbildar sig. Med andra ord litar de på att vuxenutbildningen har gjort en bedömning åt dem som matchar arbetsmarknadens behov. Eleverna förväntar sig också att utbildningen ska hålla en hög kvalitet och att utbildningen möjliggör de praktiska och teoretiska kunskaper som krävs för att eleverna ska vara attraktiva och anställningsbara inom yrket. Likaså räknar de med att utbildningsanordnarna ställer krav på att lärares praktiska och teoretiska kompetens matchar arbetsmarknadens krav. Eleverna förväntar sig också att utbildningsanordnaren ställer krav på alla kursdeltagare i form av exempelvis prestation, engagemang och närvaro. Till det förväntar man sig att skolan och lärare ger varje elev, som visar vilja och engagemang, stöd och möjlighet att klara av studierna. Några av de intervjuade eleverna säger exempelvis: Genom att skolan ställer mer krav på oss elever blir det bättre rykte om utbildningarna inom branschen, vilket är viktigt för att vi ska få arbete efter genomförd utbildning. Skolorna och lärarna borde ställa mer krav och inte bara låta elever gå utbildningar för att ha försörjning. Ställ krav på närvaro och studieplansuppföljning. Före Under Efter Bemötande Helhet Relevans Illustration 3:3. Illustration över elevens perspektiv utifrån process och serviceekologi

18 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 Många enkäter och utvärderingar Samtliga av de intervjuade eleverna inom yrkesvux beskrev att de får besvara många enkäter under sin utbildningstid. Under en period på tre månader (januari- mars 2015) har de fått besvara minst tre enkäter. Några av de intervjuade uppgav att de även får enkäter om avbrott på tidigare utbildningar de har läst eller får frågor om tidigare utbildningar de har läst inom yrkesvux eller andra studieformer inom vuxenutbildningen. De beskriver att det är svårt att hålla isär alla enkäter och ofta vet eleverna inte vem som var avsändare för enkäterna, vad syftet med enkäten var eller vilken utbildning enkäten avser. Ibland kommer de ihåg att de läste någonting om det, men det utgör oftast inte någon information de noterar. I stället är det hur frågorna är ställda som avgör om de besvarar enkäten eller inte. De föredrar också att svara på frågor som har färdiga svarsalternativ framför att de själva behöver skriva in ett svar. Har tillgång till mobil och e- postadresser I syfte att säkerställa hur vuxenutbildningen på bästa sätt kan nå eleverna med enkäter och utvärderingar har vi frågat eleverna om de har tillgång till smartphones och hur de läser sin e- post. Samtliga av de intervjuade eleverna inom yrkesvux har smartphones och flertalet uppger att de har tillgång till datorer hemma. Samtliga intervjuade har minst en e- postadress och många uppger att de har haft sin e- postadress i flera år. Många av de intervjuade uppger att de läser mail i mobiltelefonen. De intervjuande upplever att de enkäter de får angående sin utbildning är alldeles för omfattande för att de ska välja att besvara dem via telefonen. Ofta svarar de på enkäten vid ett senare tillfälle, på en dator. Ungefär lika många föredrar att besvara en webbenkät som att besvara enkäten via en telefonintervju. Klagomål och avbrott I intervjuerna får vi en beskrivning från elever att det antingen inte finns någon klagomålshantering eller att den inte hanteras korrekt. Några av de intervjuade eleverna beskriver exempelvis att de har klagat på utbildning, lärare eller tillgång till stöd, men att de har upplevt att deras klagomål inte tas omhand konstruktivt utan avfärdas som gnäll. Flera elever berättar att om de inte var nöjda med sin utbildning skulle de bara hoppa av utbildningen (utan att klaga eller prata med någon på skolan om sin missnöjdhet). Några av de intervjuade eleverna beskriver också att de har hoppat av den utbildning de läste då de var missnöjda med den. De beskriver att de besvarade avbrottsundersökningen, men att de angav en helt annan orsak till avbrott än den verkliga anledningen. Anledningen till det var att de var - 18-

19 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 rädda för en försämring av sina möjligheter att komma in på nästkommande kurs/utbildning. Med andra ord behöver det tydliggöras vad informationen i avbrottsundersökningen används till. Det är även en fördel om avbrottsundersökning genomförs av utomstående part och inte av de som har anordnat utbildningen. Kursbyte Några enstaka av de vi har intervjuat beskriver att de tidigare gick en annan yrkesvuxutbildning, men att de under utbildningens gång bytte till den nu aktuella kursen/utbildningen. Anledningen har antingen varit att de har haft felaktiga kunskaper om utbildningens inriktning, innehåll och kravbild (till exempel hur mycket tid som krävs för studier, hur mycket teori kontra praktik utbildningen innehåller) eller att de har varit missnöjda med lärare eller det stöd de fick vid den tidigare utbildningen. Examen prioriteras Flertalet av de intervjuade eleverna inom yrkesvux beskriver att det är viktigt med en examen. Några beskriver att de skulle välja att gå kvar utbildningen så att de får en examen, även om de skulle bli erbjudna arbete innan studierna var klara. Några beskriver också att de har blivit erbjudna arbete inom området de studerar eller inom annat yrkesområde och att de då har valt att i stället slutföra sin utbildning. 3.3 Efter studierna Samtliga av de elever vi har intervjuat är fortfarande i studier. När de resonerar om vad som är viktigt för dem efter studierna handlar det främst om följande delar: En eftertraktad kompetens Omläsare (exempelvis en person som läser ytterligare en yrkesvuxutbildning efter avslutad yrkesvuxutbildning) Sysselsättning och mål efter studierna En eftertraktad kompetens Mycket av det som eleverna lyfter gällande sina förhoppningar om deras situation efter utbildningen handlar om deras möjligheter att komma i arbete efter sina studier. De relaterar till att de har läst en utbildning som är efterfrågad och att den utbildning de har läst har ett gott renommé. De hoppas och utgår ifrån att de har fått med sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att få ett arbete. De hoppas också på att de, via sin praktik på utbildningen, erbjuds arbete på praktikplatsen

20 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 Bland de intervjuade eleverna som är i slutfasen av sin utbildning finns det de som i varierande grad har beskrivit att ovanstående förhoppningar och antaganden inte har infriats. På vissa av utbildningarna uppger några av de intervjuade att de i utbildningen har saknat undervisning eller praktisk tillämpning av viss kunskap och kompetens som potentiella arbetsgivare efterfrågar. Det finns även de elever som upplever att utbildningen väl matchar ovanstående förväntningar. Omläsare Bland de vi har intervjuat får vi i några fall en beskrivning av att de själva och deras studiekamrater har läst ytterligare en yrkesvuxutbildning efter en avslutad yrkesvuxutbildning. Bakgrunden till det är att de upplever att de har för dåliga kunskaper i svenska för att kunna vara anställningsbara och därför går de ytterligare en utbildning för att få möjlighet att praktisera svenska. Det kan exempelvis handla om att de har utbildat sig till bussförare och efter avslutad och godkänd utbildning söker och studerar en utbildning till lastbilschaufför. Sysselsättning och mål med studierna Majoriteten av de som läser har ett mål med sina studier att få ett arbete inom det område de studerar. Några av de intervjuade har beskrivit att de under utbildningen har vidgat sina vyer om vad de kan arbeta med inom ramen för den utbildning de läser och att de därför har ändrat/vidgat sin målbild. Exempelvis har några av de som läser till handelsbiträde och som tidigare har haft som mål att arbeta i butik, beskrivit att de under utbildningen har fått reda på att de har en efterfrågad kompetens inom området inköp. De har därefter omformulerat sitt mål till att arbeta som inköpsassistent. Utifrån de elever som har intervjuats för målgruppsundersökningen kan vi se att de fyra vanligaste arketyperna är följande (baserat på drivkraften att börja studera och målet med studierna): "Jag vill lyckas" En elev som har hittat ett mål som de tror på. Hen har koll på kraven för att nå målet, liksom vägen dit. Ibland går vägen till ett långsiktigt mål över andra utbildningar för att skaffa sig försörjning eller språkfärdigheter. Eftersom de ofta har god grundutbildning och alltså inte står längst bort från arbetsmarknaden lär de sig att överlista systemet så att de får tillgång till utbildning. "Jag undrar vad som passar" Person som försöker hitta en väg till ett arbete hen kan trivas med. Vet ibland inte vilket arbete som skulle passa och behöver hjälp att avgöra det. Ibland har de yrkeserfarenhet som de vill veta om de kan använda. Ibland är erfarenheten dessutom från ett annat land

21 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 3 "Jag vill köpa tid " En elev som främst läser för att ha en försörjning och en sysselsättning. Målen med utbildningen ligger alltså sällan i att få ett arbete som utbildningen leder till. Anledningen till att de går utbildningen är främst för att ha försörjning medan de väntar på att en annan utbildning ska starta eller på att de ska komma på vad de verkligen vill studera. Motivationen att lyckas är låg och frånvaron bland dessa elever är hög. "Nu har jag hittat rätt!" En elev som av olika anledningar har haft svårt att lyckas och som ofta har gått flera utbildningar. Är ändå positiv i sin inställning och tar nya tag. Gör oftast inte någon djupare analys av vad jobbet kommer att innebära utan går på magkänslan. Har ofta låg progression. Jag undrar vad som passar? Jag vill lyckas Elever Jag vill köpa tid Nu har jag hittat rätt! Illustration 3:4. Illustration över elevarketyper

22 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 4 KAPITEL 4 Kapitel 4 Verksamhetens behov - 22-

23 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Resultat från målgruppsstudien verksamhetens behov I detta kapitel presenteras de behov som framkommer gällande de vi har intervjuat inom verksamheten (utförare, verksamhetsansvariga och ansvariga på samhällsnivå). Många intressenter Det finns många intressenter som önskar ta del av elev- och verksamhetsdata från vuxenutbildningen. I illustrationen nedan har vi delat in dessa intressenter i fem grupper. Nedanstående intressenter har alla omnämnts eller blivit intervjuade i målgruppsstudien och samtliga har uttryckt att de har behov av att ta del av elev- och verksamhetsdata. De efterfrågar dels att få tillgång till data, att det finns gemensam data och att det finns data av tillförlitlig kvalitet. Tjänsteman på berörda myndigheter (ex Skolverket, Skolinspektionen) Heltidspolitiker Jag undrar vad som passar? Jag vill lyckas Fritidspolitiker Ansvariga på samhällsnivå Elever Jag vill köpa tid Nu har jag hittat rätt! Arbetsförmedling Behov av elev- och verksamhetsdata Antagning Rekryteringsansvarig Arbetsmarknad Lärare Elevadministratör Utförare Näringslivsrepresentant Huvudmän Verksamhetsansvarig Studie- och yrkesvägledare Utbildningsanordnare Utbildningsplanerare Lokal uppföljningsansvarig (huvudmannanivå) [Regionalt uppföljningsansvarig] Rektor Illustration 4:1. Illustration över intressenter som önskar ta del av elev- och verksamhetsdata från vuxenutbildningen

24 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Tillgång till data Flera av de intervjuade inom verksamheten beskriver att de i dag inte har eller enbart delvis har tillgång till de data som de är i behov av. De intervjuade efterfrågar enhetlig data (som är insamlad och uttagen på likvärdigt sätt), både inom den egna kommunens verksamhet, men också för hela regionen. De som arbetar som tjänstemän på berörda nationella myndigheter (som exempelvis Skolverket och Skolinspektionen) efterfrågar data som är enhetlig för hela Sverige. Många beskriver att de inte själva kan ta fram uppgifter ur systemet utan är beroende av medarbetare som hjälper dem att ta fram information. Flera av de intervjuade beskriver att det är krångligt att få ut verksamhetsdata som de kan lita på till 100 %. En sådan till synes självklar sak som att veta exakt hur många elever det finns inom verksamheten är exempelvis inte helt enkelt att få svar på. Ett exempel på det är att uppgifter om antal elever ofta skiljer sig åt beroende på om ekonomiavdelningen tar ut uppgifter till kvartalsrapporter och årsredovisningar eller om uppgifter tas ut i syfte att göra undersökningar. Beroende på vem det är som rapporterar och till vad det redovisas blir det olika uppgifter. Det här betyder att det är viktigt att definiera hur uttag med mera skall göras så att det görs på likvärdigt sätt. De intervjuade lyfter också att man behöver kunna hantera flera parallella tidsplaner och årscykler (verksamhetsår, utbildningsår med mera). Flera beskriver också problematiken med de så kallade fryspunkterna (när man låser en period med insamlad data). De efterfrågar en tydlighet och enhetlighet i hur man i hela Göteborgsregionen tillämpar fryspunkter både inom den egna kommunen och inom Göteborgsregionen. Flera av de intervjuade efterfrågar mer verksamhetsdata som uppdateras ofta, helst dagligen. Men för att det ska vara möjligt behöver det finnas en snabbare inrapportering av uppgifter om eleverna

25 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Elev- och verksamhetsdata efterfrågas I intervjuerna så efterfrågas både verksamhetsdata och elevdata från alla moment inom verksamheten (se illustration nedan). Illustration 4:2. Illustration över verksamhetens processteg före, under och efter studier. Förkortningen ISP i illustrationen står för Individuell studieplan. Med verksamhetsdata åsyftas data som finns i verksamhetssystemet Alvis och med elevdata åsyftats data som samlas in eller hämtas från studieplanen och elevundersökningar. Vi ser att det framförallt är tre områden där de intervjuade saknar uppgifter. Dessa områden är: Vilka sökande finns vid ingång till studier? Kvaliteten på utbildningarna? Marknadens behov och bedömningarnas riktighet (har rätt utbildningar tagits fram?) Vilka*sökande*finns*vid* ingången*all*studier?* Kvaliteten*på* utbildningarna* Marknadens*behov* Bedömningars*rikAghet* Illustration 4:3. Illustration över de tre viktigaste områdena som efterfrågas i relation till före, under och efter studier. Förkortningen ISP i illustrationen står för Individuell studieplan

26 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 4 Indikatorer Återkommande i samtliga intervjuer med verksamheten är att de efterfrågar att det finns enkla mätetal/indikatorer där de snabbt och enkelt i realtid kan se och jämföra status för verksamheten (inom och utom den egna verksamheten). Det kan exempelvis handla om att snabbt kunna få en överblick av omfattning, genomströmning och kvalitet på verksamheten. Om vi ska arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling måste detta vara prioriterat av ledningen Några av de intervjuade lyfter att om en god resultatkultur inom Göteborgsregionen ska kunna etableras, behöver det gemensamma arbetet vara prioriterat från ledningshåll i den egna kommunen. Det är viktigt att verksamhetscheferna och politikerna ställer krav och ger förutsättningar för att en god resultatkultur ska prioriteras. 4.4 Planering av utbildning Mallar De intervjuade som arbetar med planering av nya utbildningar beskriver att det är önskvärt att det finns en gemensam struktur och en mall för alla utbildningar som tas fram. I mallen läggs all information in som sedan ska publiceras i kurskatalogen och där ska också den dokumentation och de underlag som legat till grund för varför man har valt att erbjuda just den aktuella utbildningen finnas med. I denna struktur bör det även framgå vem eller vilka som har föreslagit utbildningen och på vilka grunder samt vem det är inom branschen som har efterfrågat utbildningen. De beskriver också att de uppgifter som finns angående utfall från tidigare utbildningar (effektundersökningar) borde finnas med i mallen. Om utbildningen har genomförts förut och man genomför den på nytt, men man väljer att göra vissa förändringar av kursens upplägg, pedagogik eller struktur och omfattning så bör även dessa förändringar finnas noterade i mallen. Det som, enligt de intervjuade, är viktigt att veta när man ska kvalitetssäkra utbildningar är följande: Att få information om branschens bedömning av tidigare genomförda utbildningar. Möter utbildningen upp mot den kravspecifikation på utbildningen som branschen ställde vid framtagningen av utbildningen? Resultatet från effektundersökningarna. Det är exempelvis intressant att veta: Hur stor andel har kommit i arbete? Hur stor andel har nått målen med sina studier? Elevernas upplevelser, bedömningar av utbildningen? - 26-

27 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 4 Genom att en uppstartad utbildning ofta pågår medan man tar fram nästa termins utbildningar, skulle det underlätta kvalitetsarbetet vid framtagning av nya utbildningar om man kunde få återkoppling på hur det går med de utbildningar som pågår och hur utbildningsanordnarna sköter utbildningarna. Här är det viktigt att snabbt kunna få indikationer på hur kvaliteten är under pågående utbildning (få ta del av avbrott, klagomål, elevernas bedömning om kvaliteten under pågående utbildning). 4.5 Före studierna Vilka sökande har vi? De intervjuade beskriver att idag ändras vuxenutbildningens målgrupp snabbare än tidigare. Hur målgruppen ser ut påverkas exempelvis av konjunkturläge, förändringar gällande gymnasieutbildningar och flyktingströmmar. Flera av de intervjuade efterfrågar därför bättre och snabbare information om vilka det är som är sökande. De nämner vidare att det är viktigt att de kan attrahera sin målgrupp och matcha utbildningarna utifrån målgruppens behov. De intervjuade beskriver att de bakåt i tiden mer har kunnat ha likvärdiga utbildningar som genomförts från år till år. Medan idag måste de snabbare kunna anpassa sig och erbjuda de utbildningar som bäst möter de behov som de sökande har. Detta för att kunna stötta eleverna att komma vidare i studier eller i arbete. Illustration 4:4. Illustration över frågeställningen runt vilka som är sökande

28 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 4 Vilka antar vi inte? Flera av de intervjuade efterfrågar mer information, en tydligare sammanställning av de elever som inte antas och de som avstår från att påbörja utbildningar de antagits till. Några få av de intervjuade lyfter också att det vore bra att veta om det är några som tillhör vuxenutbildningens målgrupp som man idag inte når ut till med de erbjudanden som vuxenutbildningen har idag. Illustration 4:5. Illustration över vilka som antas och inte antas. Priokoder Flera av de intervjuade har lyft att de priokoder som används i samband med antagning vore intressanta att använda vid uppföljning av elever, exempelvis vid avbrotts-, under studie- och effektundersökningar. Nivåbedömningar Intervjuade i de kommuner som idag använder (erbjuder) nivåbedömningstester anser att det är viktigt att säkerställa att eleverna får det stöd under pågående studier som framgår av testerna. De anser också att det är viktigt att utvärdera utfallet för de elever som genomför nivåbedömningar, exempelvis vid effektundersökningar. Syftet är då framförallt att utvärdera om det blir en bättre progression för de elever som gör nivåbedömningar

29 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 4 Information som finns i ansökan och studieplan bör kunna användas bättre Enligt de intervjuade används de uppgifter som eleverna lämnar ifrån sig i samband med sin ansökan inte till annat än vid antagningen. Flera av de intervjuade tycker att det är synd och menar att det finns mycket information om eleverna som bättre kan användas i verksamhetsutveckling, stöd till eleverna och vid uppföljning. Flera av de intervjuade beskriver också att uppgifter som inhämtas via enkäter redan finns i studieplanen. De beskriver vidare att det finns ytterligare uppgifter i studieplanen samt möjlighet att lägga till fält för att inhämta uppgifter, som skulle kunna användas för att ge eleverna rätt stöd under studierna samt till att kunna validera kunskaper och kurser som de redan har. Den information som prioriteras att inhämtas i ansökan och den studieplan som görs i samband med ansökan görs idag främst utifrån det som behövs inför själva antagningen av eleven. Vid detta tillfälle skulle mer information kunna inhämtas om eleverna. Illustration 4:6. Exempel på hur fält skulle kunna se ut. 4.6 Under studierna Kunna följa upp pedagogiskt stöd/insatser Några av de intervjuade har lyft att de saknar möjlighet (eller att det är för krångligt) att i Alvis märka upp i syfte att utvärdera utfallet av olika satsningar eller pedagogiska upplägg som görs. Likaså efterfrågar de som arbetar med att ta fram nya utbildningar att de direkt i mallen, när de lägger upp en utbildning, enklare ska kunna koda för att följa upp insatser löpande och i efterhand

30 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 4 Samtliga parter efterfrågar med andra ord att i högre grad i realtid och på ett enkelt sätt kunna få ut både verksamhets- och elevdata, exempelvis genom att göra så kallade A/B- tester 7. Möter vi upp det behov av stöd eleverna har för att klara av studierna? De intervjuade beskriver att de i högre grad i sitt arbete önskar att de hade tillgång till data på utfall om eleverna och att de utifrån dessa data (på en saklig grund) kan: ta fram åtgärder för att förebygga studieavbrott stötta varje enskild elev att klara eller överträffa sina studiemål mäta elevernas studieprogression på ett enkelt sätt Uppmuntra(och(stö5a( eleverna(a5(klara(av(mer(än( sin(ursprungliga(ambi?on( Elevernas( inten?oner(a5( studera( Förbygga(och(ta( fram(stöd(för(elever( så(a5(de(inte( avbryter(sin(process( Underlä5a(för( eleverna(a5(börja( läsa(och(klara(av( sina(studiemål( Illustration 4:7. Illustration över hur prediktiv analys kan användas för preventivt arbete. Snabb indikation på att utbildningarna går bra Flera av de intervjuade beskriver att de skulle önska att de kunde få en snabbare indikation på om utbildningarnas kvalitet möter upp elevernas förväntningar. Några har beskrivit att de, som ett komplement, efterfrågar en enklare version av de uppgifter som samlas in i de undersökningar som genomförs under studierna (SPU, brukarundersökningar med mera). I intervjuerna beskriver de att det viktiga är att snabbt kunna få en indikation på att allt går som det är tänkt. Utifrån dessa indikationer kan man därefter vidta åtgärder (om det exempelvis är flera som anmärker på en viss fråga). 7 A/B- tester innebär att man följer upp två alternativa lösningar och jämför utfallet

31 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Efter studierna Omläsare Några av de intervjuade berättar att de önskar att det var obligatoriskt för de som tidigare har avbrutit en utbildning att träffa en studie- och yrkesvägledare innan de får möjlighet att söka/antas på en ny utbildning. De beskriver att det främst handlar om ett fåtal elever som är inne i systemet och vid upprepade tillfällen avbryter sina studier. De menar att man genom ett sådant obligatorium skulle kunna undvika ett misslyckande för såväl eleven som för verksamheten. Sysselsättning efter studierna De intervjuade beskriver att en av de viktigaste indikatorerna för en lyckad utbildning är att eleverna når sina mål med sina studier, med andra ord att de kommer i arbete eller fortsatta studier. Vad är det som leder till vilka prestationer och effekter? Många av de intervjuade beskriver, som vi har varit inne på tidigare, att det inte görs någon systematisk uppföljning på vilka pedagogiska insatser som leder till vilken progression och vilka effekter. Det som beskrivs är att det är för omständligt att på ett enkelt sätt få fram dessa uppgifter. Vad säger branscherna om de elever som examineras? Flera av de intervjuade beskriver att en viktig pusselbit för att kunna säkra kvaliteten på utbildningarna är att få insikt i vad branschen och arbetsmarknaden anser om utbildningarna och de utexaminerade elevernas kunskaper och kvalifikationer. De flesta intervjuade beskriver att det idag inte görs något sådant och att man inte ser hur det skulle vara möjligt att göra. Några har beskrivit att kommunens näringslivsrepresentant och arbetsförmedlingen skulle kunna utgöra den motparten. Ytterligare andra har beskrivit att de branscher och kontaktpersoner som har varit initiativtagare till att utbildningen genomförs naturligt borde vara de som får svara på om utfallet motsvarar förväntningarna

32 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel En god resultatkultur Samtliga av de intervjuade efterfrågar en god resultatkultur. Summerar vi de beskrivningar som de intervjuade har gjort kring vad en god resultatkultur innebär för dem så är det en kontinuerlig dialog om bästa möjliga resultat. Det är också ett arbetssätt som har till syfte att motverka silotänk och i högre grad arbeta för hela verksamhetens och regionens bästa. Det handlar om att ge möjligheter att: Få tillgång till uppgifter och insikter om verksamheten och eleverna. Kunna utveckla kvaliteten på utbildningarna för de som studerar. Ge verktyg för att kunna avrapportera till uppdragsgivarna på kommunal, regional och nationell nivå. I intervjuerna har flera refererat till vikten av att se Göteborgsregionen som en gemensam arbetsmarknad och en gemensam utbildningsregion. Många av de intervjuade refererar till att det är viktigt att deras kommuninvånare har möjlighet att läsa i regionens andra kommuner. En*god* resultatkultur* Kon=nuerlig*dialog*om*bästa*möjliga* resultat* *en*god*resultatkultur* Illustration 4:8. Illustration över en god resultatkultur

33 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 5 KAPITEL 5 Kapitel 5 Slutsatser från den fördjupade målgruppsundersökningen - 33-

34 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel Slutsatser från målgruppsundersökningen Insikter efterfrågas på alla nivåer Insikter från elev- och verksamhetsdata efterfrågas från såväl utförare, verksamhetsansvariga, arbetsmarknad som ansvariga på samhällsnivå (se illustration 4:1 för bild av intressenterna). Det som efterfrågas är sammanhållen data, där det är möjligt att analysera hela elevens resa före, under och efter studierna. Det man exempelvis önskar data för är: Vad är det som triggar igång studierna? Hur ser situationen ut för eleverna före, under och efter studierna? Hur många kommer i arbete efter studier? Kan man se någon sysselsättningsrotation? Man efterfrågar även möjligheten att få tillgång till jämförbar data, antingen för att se hur det går för ens egna elever i jämförelse med andra elever i Göteborgsregionen eller i jämförelse med hela Sverige. Ju närmare den operativa verksamheten intressenterna befinner sig, i desto högre grad efterfrågar de mer detaljerade insikter och kunskaper. Ju längre bort från verksamhetens operativa delar de befinner sig, desto mer övergripande insikter efterfrågar de. Varför insikter efterfrågas Det de intervjuade på verksamhetsnivå har sagt att de önskar använda elev- och verksamhetsdata till är för att kunna utveckla verksamheten, säkerställa att verksamheten håller en hög kvalitet samt för att i sin tur kunna rapportera uppgifter om verksamheten. Uppsummerat ser vi att det behövs data på tre nivåer: Resultat- och verksamhetsdata Uppgifter som visar på verksamhetens storlek och omfattning. Data som beskriver resultat, volym och genomströmning. Kvalitets- och signaldata Uppgifter som beskriver och ger en indikation på kvalitet och att verksamhetsprocessen fungerar. Förklarings- och fördjupningsdata Uppgifter som möjliggör att ge ovanstående data mer på djupet och som är förklaringar av verksamhetens status. Det kan vara data som ger en djupare insikt och förståelse om elevernas beteende

35 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 5 Vad som behövs för att kunna få insikt Nedanstående arrangemang behövs för att det ska vara möjligt att ta fram insikter från elev- och verksamhetsdata och etablera en god resultatkultur: Ett sammanhållande undersökningssystem behövs för kvalitet i in- och utdata Gemensam analys och visualisering Gemensam lagring av data En god resultatkultur SAM 3.0 omfattar de gemensamma utbildningarna inom yrkesvux samordnade av GR. Ett sammanhållande undersökningssystem behövs för kvalitet i in- och utdata Ett gemensamt sammanhållande undersökningssystem för regionens data är ett sätt att säkerställa att indata håller hög kvalitet, att utdata håller så hög kvalitet som efterfrågas och att man kan göra de analyser som krävs. Detta är avgörande för att analys och jämförelser ska kunna göras, dels för den egna verksamheten, dels mellan kommuner och dels för hela Göteborgsregionen. Det sammanhållande undersökningssystemet byggs upp av både elev- och verksamhetsdata. Elevdata utgörs av elevernas egna åsikter, synpunkter och beskrivningar som exempelvis kan hämtas från ansökan, individuell studieplan eller elevenkäter. Verksamhetsdata utgörs av data om eleverna, exempelvis antal ansökningar och tagna kursbetyg (hämtas från Alvis). För att kunna få till en bra kvalitet på elev- och verksamhetsdata behöver man: Bygga upp mallar för utbildningar (att man bygger upp mallar med information om utbildningen, så att utbildningarna beskrivs på likvärdigt sätt). Se över definitioner (som exempelvis studieplan, kursbyte, avbrott och kursstart). Skapa rutiner och riktlinjer gällande hur verksamhetsdata sparas. När det gäller elevdata behöver man tänka före, under och efter studier så man har möjlighet att fånga elevens hela resa. För mer information om sammanhållande undersökningssystem och förslag på gemensamma enkätundersökningar, se rapport om Indikatorer

36 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 5 Gemensam analys och visualisering Gemensamt lagrad data behöver enkelt kunna analyseras, visualiseras och vara tillgänglig. Genom att göra det insamlade och analyserade materialet transparent och tillgängligt för samtliga intressenter kan man minimera antalet undersökningar med likartade frågor som görs parallellt och med det på sikt höja svarsfrekvenserna, öka kvaliteten i undersökningarna och på de svar som kommer in. Inom SAM 3.0 har Optivasys påbörjat arbetet med att visualisera data med hjälp av verktyget QlikView; ett visualiseringsverktyg som kan hämta elev- och verksamhetsdata i realtid från olika datakällor och göra dessa visuella och tillgängliga. Verktyget möjliggör analys och beslutsfattande. De uppgifter som hämtats in kan även exporteras från QlikView till andra källor, exempelvis Excel. QlikView är en programvara som kommunerna inom GR använder idag. Det används när det gäller REKAS, några av GRs kommuner använder även programvaran för annan ekonomisk uppföljning. Gemensam lagring Det sammanhållande undersökningssystemet (elev- och verksamhetsdata) behöver kunna lagras på en gemensam plats som möjliggör att all data kan analyseras gemensamt. Optivasys har för SAM 3.0 tagit fram ett förslag på lösning för gemensam lagring. En god resultatkultur En god resultatkultur bygger på en gemensam och delad förståelse för verksamheten och elevernas resa. En kultur skapas genom att över tid dela erfarenheter, kunskaper och värderingar. Kulturen förs vidare genom att det skapas en gemensam historia och gemensamma berättelser. Förslagsvis görs detta i en kombination av att diskutera själva resultatet, utveckla arbetet med indikatorer och insamling av data, fakta- eller inspirationsföreläsningar kring hur andra har arbetat med att tolka och analysera data

37 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Kapitel 5 En viktig del i att skapa gemensamma diskussioner runt resultatet handlar också om att skapa ett engagemang för att arbeta med att vårda in- och utdata. Om en god resultatkultur ska kunna uppstå och bli bestående över tid behöver ledningen tydligt verka för att en god resultatkultur är ett prioriterat arbetsområde. Spridning(av(den( gemensamma((delade)( förståelsen(genom(a6( diskutera(och(utveckla( resonemang(och(tolkningar((( Startar(med(gemensam( ((delad)(förståelse( Göteborgsregionen( Tar(fram(lösningar(och( förbä6ringar(u>från( den(gemensamma( bilden( Spridning(av(den(gemensamma( (delade)(förståelsen(genom(a6( diskutera(och(utveckla( resonemang(och(tolkningar(( - 37-

38 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Källförteckning Källförteckning Beslutsunderlag gällande SAM 3.0. Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning och Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad, Förstudie gällande SAM 3.0. Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning och Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad, Indikatorer. Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning och Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad,

39 Fördjupad målgruppsundersökning SAM 3.0 Bilagor Om Splitvision Research Splitvision Research AB är ett etnografiskt undersökningsföretag. Vi arbetar främst med samhälls- och marknadsundersökningar, utvärderingar och utredningar där våra uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser och kunder. I egenskap av affärsantropologer använder vi oss av etnografiska metoder som intervjuer, observationer och deltagande. Ofta genomförs våra undersökningar i människors vardag. Det kan vara på plats i personers hem, på kontor, på sjukhus, i butiker eller på skolor. De etnografiska metoderna lyfter fram människors attityder, värderingar, beteenden och de kulturella sammanhang som de ingår i. Vi arbetar på ett nytt sätt med kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Bland våra kunder finns både näringsliv och offentlig verksamhet. Vi arbetar både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga strategiska projekt. För mer information besök gärna vår webbsida: Ni är även varmt välkomna att kontakta oss: Göteborgskontoret: Stockholmskontoret: