Centrala Östermalms Förskolor - Nyponet. Likabehandlingsplan förskolan Nyponet

Transkript

1 Likabehandlingsplan förskolan Nyponet

2 Lagar och riktlinjer FN:s barnkonvention Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna Artikel 14 i Europakonventionen anger att Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Diskrimineringslagen Diskriminering definieras i diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. De fem diskrimineringsgrunder som berör förskola är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Skollagen Förskolans uppdrag: Enligt kapitel 14a skollagen angående kränkande behandling samt kapitel i diskrimineringslagen ska huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering (skollagen kap 14a 6, diskrimineringslagen kap 3 14 ) Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (skollagen kap 14a, 7, diskrimineringslagen kap 3,15 ) Att det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (skollagen kap 14a, 8, diskrimineringslagen kap 3, 16 ) Läroplanen I läroplanen (lpfö 98) står det inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Vidare skriver man att Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 2

3 Stockholms förskoleplan I den skriver man att Inget barn ska utsättas för diskriminering eller för kränkande behandling. Alla förskolor ska aktivt arbeta utifrån en plan om likabehandling. Där står också att Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Miljöns utformning kräver planering och eftertanke för att undvika ett begränsande könsrollstänkande. Kränkande behandling I skollagens kapitel 14a 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några: Kränker principer om alla människors lika värde Kränkningar är ett sätt att utöva makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningar kan vara: Fysiska (t ex slag, knuffar, tafsande) Verbala (att bli hotad, kallad för nedsättande uttryck) Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, ignorerande) Text- och bildburna (klotter, brev, lappar, sms, mms, mail mm) En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Begrepp Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen kan antingen vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering När ett barn, eller en grupp av barn, behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering Genom att alla barn behandlas lika genom att tillämpa en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en grupp barn. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. 3

4 Annan kränkande behandling Men annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Jämlikhet Jämlikhet innebär alla människors lika värde. Det innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, status, åsikt, handikapp eller kön. Trakasserier och diskriminering på grund av olikheter är därför inte tolererbart. Jämlikhet handlar också om att ställa till rätta maktobalanser mellan grupper som definieras utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Grunden är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som antogs Den slår fast: Alla människor är födda fria och lika i värde. Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationalitet eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt (artikel 1 och 2 ur FN:s förklaring). Jämställdhet Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågor eftersom det berör alla oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning mm. Jämställdhet innebär i Sverige att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Genus Innebär att man görs till sitt kön. Det är den bild och uppfattning som vår kultur har av hur man förväntas vara som kvinna och man. Vision Små barn särskiljer inte individer utifrån t ex hudfärg eller religiösa synsätt. Detta lär de sig av vuxna. Därför ska Centrala Östermalms Förskolor arbeta för att varje individ ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar oavsett eventuella fysiska eller psykiska problem, social, religiös, politisk, etnisk, etisk, könslig eller sexuell tillhörighet eller bakgrund. Vi tar avstånd ifrån all kränkande särbehandling; alla människor har lika värde. Förskolan ska vara en mötesplats för olikhet där barnen lär sig umgås med andra. Detta är en av demokratins grundförutsättningar. Vi tror också på att alla barn har förutsättningar att forma sina egna liv; hur beror på vilka förutsättningar vi ger dem. Förskolan ska erbjuda rikliga möjligheter till olika aktiviteter och möjligheter för barnen att själva bestämma vad de vill göra. Beskrivning av förskolan Förskolan består av tre avdelningar, belägna på två plan i ett äldre bostadshus. Barnen har tillgång till en liten innergård, där personalen har bra uppsikt över ytorna. Men bakom och inne i förrådet kan barn vara undanskymda. 4

5 Det undre planet består av en småbarnsavdelning som omfattar tre rum, skötrum och en mycket liten hall. Pedagogerna har god uppsikt över hela lokalen inga direkta dolda utrymmen finns. På övervåningen finns två avdelningar med barn i åldern 2 5 år. Den ena avdelningen består av tre rum och ett skötrum med två toalettbås. Man kommer till avdelningen genom en kort hall där barnens ytterkläder hänger. Barnen är två tre år. Den andra avdelningen består av tre rum i fil samt ett skötrum med två toalettbås, avskilt från avdelningen. Från ytterdörren går man genom en klädhall in till avdelningen och till skötrummet. Går barnen på toaletten måste en pedagog följa med för at kunna ha uppsikt hela tiden. Här finns flera utrymmen där barnen kan vara undanskymda, vilket innebär att pedagogerna måste veta var barnen befinner sig och vara rörliga för att ha uppsikt över vad som sker. Barnen är i åldern fyra till fem år. Till höger från ytterdörren går en längre korridor fram till köket. På höger sida av korridoren finns personalrum och ett våtrum, på vänster sida förråd. Utanför köket finns en öppen hall samt två rum ett med sandbord och ett med matbord och viss material. Det sistnämnda rummet används av storbarnsavdelningen. Även här måste pedagoger finnas på plats för att ha full uppsikt över vad som sker. Totalt härbärgerar förskolan cirka 55 barn och 13 vuxna, varav 11 pedagoger. Kartläggning och nulägesanalys Förskolan är inte anpassad för fysiskt handikappade. Avdelningen på bottenvåningen ligger några trappsteg upp från gatunivån, den är liten och enbart avsedd för de minsta barnen och har ingen handikapptoalett. Ovanvåningen kan inte nås med rullstol då hissen är för trång. Huset är gammalt och svårt att bygga om. Just nu är förskolan heller inte lämpad för barn med adhd men det går att ställa om ifall förskolan skulle få ett barn med dylik problematik. I en del av rummen finns utrymmen där man inte har översikt över barnen om man inte finns på plats. Det gäller också ett utrymme på den lilla gården. Personal måste vara medveten om dessa utrymmen och regelbundet se vad som sker där. Barnen får inte vara i kök och personalrum. På eftermiddagarna är köket tomt och pedagogerna måste hålla uppsikt så de inte tar sig dit. Vid personalbrist används inte rummen närmast köket. Pedagogerna anser att inga regler eller rutiner finns som är strukturellt diskriminerande och att innemiljön fungerar utifrån diskrimineringsgrunderna. Vid intervjuer med barnen har framkommit att barnen nyttjar alla rum oavsett ålder eller kön. 5

6 På förmiddagarna är man mest ute, antingen på gården eller också åker/går man på utflykt. Grupperna delas ganska ofta i mindre grupper. Några grupper kan då arbeta inne på förmiddagarna eller eftermiddagen när andra grupper vistas ute. Genom barnintervjuer kan man se att alla barnen har minst en kamrat, oftast fler, som man leker med. De minsta som man inte kan prata med har man gjort observationer på och ser att de interagerar med olika kamrater. Alla barn använder det material som finns. Pojkar och flickor leker mycket tillsammans i de olika rummen. Mål och åtgärder Förskolan ser över klimatet i respektive barngrupp och gör, om behov finnes, upp åtgärdsplaner på hur arbetet ska bedrivas vidare. Alla pedagoger. Utrymmen där kränkningar kan förekomma ska tittas till så ofta som möjligt. Alla pedagoger. Avdelningsansvariga påminner om detta till övriga. Pedagogerna ska aktivt arbeta med att hjälpa till i konflikter och visa på hur sådana kan lösas utan handgripligheter. Alla pedagoger har ett ansvar för att uppmuntra barnen att lösa sina egna konflikter. Pedagogerna ska inta vara för snabba med att ingripa själva. Föräldrar erbjuds samtal vid behov förutom ett planerat samtal per år. Alla pedagoger ansvar. Förebyggande arbete Förskolan arbetar aktivt med konfliktlösning och hur man bör bete sig mot varandra. Barnen uppmuntras aktivt genom att man delar in dem i olika gruppkonstellationer att hitta nya kamrater. Personalen gör observationer på vad som händer i barngruppen samt hur material och miljöer används. Ansvarsfördelning Ledning Det är ledningens ansvar att: Se till att all personal, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkningar inte är tillåtna på förskolan. Ser till att förskolan arbetar målinriktat på att främja allas lika rättigheter och motverka diskriminering. Att utreda och åtgärda eventuella fall av diskriminering eller kränkningar. 6

7 Personal Det är personalens ansvar att: Följa förskolans likabehandlingsplan Reflektera över de normer och den etik som förmedlas i arbetslaget gentemot barngruppen. Åtgärda eventuella fall av diskriminering eller kränkning samt följa upp de åtgärder man genomfört. Dokumentera eventuella fall av diskriminering eller kränkning. Se till att förmedla till vårdnadshavarna hur man arbetar utifrån likabehandlingsplanen. All personal som uppmärksammar eller får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling har skyldighet att agera på detta. Rutiner för olika typer av insatser Om någon vuxen kränker en annan vuxen eller ett barn är det all personals skyldighet att säga ifrån och påpeka vad man ser. Händelsen ska rapporteras till förskolechefen, som är den som håller i utredningen och vidtar åtgärder. Om något barn blir kränkt samtalar pedagogerna med de inblandade barnen och berättar för barnens respektive vårdnadshavare. Händelserna följs upp så man ser att de inte fortgår. Detta är pedagogernas ansvar. Hur gör vi planen känd för olika aktörer Alla inom förskolan ska känna till likabehandlingsplanen. Personalen har varit med och gjort observationer av olika slag som ligger till grund för den egna förskolans plan. De får planen med e-post, den tas upp på arbetsplatsträffar och den finns i varje avdelnings pärm som innehåller styrdokument och riktlinjer av olika slag. Den ska finnas på engelska för de engelskspråkiga avdelningarnas föräldrar och pedagoger. De större barnen ska känna till planen genom att diskutera hur man ska vara med varandra och få veta att det finns nedskrivet vad de kommer fram till. Föräldrarna ska få information om den på föräldrarepresentantsmöten, föräldramöten, med e- post och se att den hänger på varje avdelnings anslagstavla. Nya föräldrar får information om planen vid inskolningen. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen följs upp på våren mitterminsutvärdering och ledningsgruppens möte i maj varje år. Då sammanställs de observationer som gjorts och man bestämmer hur man går vidare utifrån den erhållna kunskapen dessa gett. 7

8 På ledningsgruppens planeringsdag i maj kommer den att utvärderas inför revideringen som sedan sker första kvartalet på det nya året. Revidering Likabehandlingsplanen ska gås igenom och nya mål formuleras andra kvartalet varje kalenderår. Underlag för revideringen är resultatet från utvärderingen samt de observationer om rummens funktion och barns lek som görs under läsåret. 8

9 Handlingsplan vid kränkande behandling Datum: Plats: Inblandade: Vad har hänt: Hur går vi vidare: Ansvariga: Uppföljning: Föräldrakontakter: 9