Intressant också att kolla brytningar mellan ett kritiskt perspektiv och ett mainstreamperspektiv
|
|
- Simon Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 25 januari, Jonas Temat idag är halvgamla teoribildningar inom organisationsteori och näraliggande områden. När man gör ett utdrag så här, så kan det vara lite svårt med den röda tråden. Men just tidsaspekten är en röd tråd; det är mycket och 1980-tal. Likaså är det teorier som inte är särskilt "omskakande", som t ex postmoderna teorier, men ändå har intressanta och viktiga poänger. Intressant också att kolla brytningar mellan ett kritiskt perspektiv och ett mainstreamperspektiv inom de olika. Jag skall ta upp: populationsekologiansatsen institutionell teori resursberoendemodellen teori om flexibel specialisering social handlingsteori Populationsekologiansatsen Vad gäller populationsekologiansatsen så kallas det av Thompson och McHugh för ett "mainstream-perspektiv". En sak som dock är lite mer "kritiskt" är betoningen av organisationers omgivning. Hannan & Freeman viktiga teoretiker inom detta perspektiv. Som vi hör på namnet så hämtar man i detta perspektiv inspiration från vetenskaper som biologi och ekologi. Organisationer antas alltså befinna sig i ett "ekologiskt system". Man måste dock komma ihåg att det rör sig om ett slags metaforiskt användande av begreppet "ekologiskt". Darwins tankar om naturligt urval viktiga i sammanhanget. Man tänker sig tre centrala faser i organisationers utveckling: - en ursprunglig variation bland organisationer, som möjliggör urval - naturligt urval - en bibehållande mekanism. Första steget innebär alltså att organisatorisk utveckling kräver att många organisationstyper provas. Och så är det ju i historien - en mängd misslyckade sätt att organisera har försvunnit. En reflektion som jag har gäller kooperativa företag. Är sådana företag en förlorare i det naturliga urvalet? De som finns, t ex Konsum är ju inte så genuint kooperativa, utan liknar i hög grad privata företag Man kan fråga sig om kooperativa företag har haft svårt med "den bibehållande mekanismen". Och här kommer vi in på något som är speciellt för populationsekologiska ansatsen: betoningen av organisatorisk tröghet. Det gäller att "låsa fast" de lyckade lösningarna som kommer fram i det naturliga urvalet. Tröghet kommer till uttryck i byråkrati och liknande. Byråkrati ger pålitlighet och
2 trovärdighet i en osäker omgivning, och det behöver organisationer för att överleva. Intressant skillnad alltså - i fokuset på tröghet - jämfört med systemteori och liknande. I systemteori är ju snarast fokuset på förändringskraven som organisationer lever under. Viktiga saker för organisationer som skall överleva: Trovärdighet leverera det man lovar; detta visar sig endast efter en längre, kontinuerlig tid Rutiner att ha mönster för hur man gör saker; hör också ihop med trovärdighet. Att kunna stå till ansvar för det man gör. I populationsekologiansatsen hävdas det att organisationer snarare dör än förändras på djupet. Förändring sker inte genom att en specifik organisation förändras, utan genom att en specifik organisation dör och ersätts av någon annan. Man hävdar att en organisation som misslyckas med en specifik sak - t ex att tillverka bilar - knappast kan övergå till att skapa något annat, t ex TV-apparater. Distinktionen mellan generalistiska och specialistiska organisationer diskuteras också på intressant sätt inom denna ansats. Man säger i samband med detta att ju säkrare och tryggare miljön runt omkring organisationen är, desto mer specialiserad kan organisationen bli. Ett exempel. Jag tänker på brandkåren som på svenska landsbygden får ha mer generella uppgifter än i staden - t ex vara först vid ett sjukdomsfall där ambulans borde ha varit först. Den svenska landsbygden kan i alla fall ur vissa perspektiv (t ex vad gäller hjälp vid sjukdom) ses som en relativt otrygg miljö. Vad skiljer populationsekologiansatsen från ett mer renodlat ekonomiskt effektivitetsperspektiv t ex när det gäller olika organisationers överlevnadsmöjligheter? Fokuset på tröghet och oföränderlighet är specifikt för detta perspektiv; i ett mer renodlat ekonomiskt perspektiv skulle fokus ha varit själva effektiviteten istället. Läs om populationsekologiansatsen, främst på sid i Thompson och McHugh. Institutionell teori Institutionell teori kan delas upp i tidig och nyinstitutionell. Tidig: Uppstod i sekelskiftet 1900 inom nationalekonomin. Thorstein Veblen viktigt namn. Uppstod när man märkte att det inte räckte med att tänka sig ekonomiska motiv för att förstå människors handlanden. Det verkade ligga annat bakom. Veblen studerade de rika klassernas beteende, deras konsumtion. Varför konsumerade de som de gjorde, varför detta slöseri, varför till exempel köpa diamanter? Ekonomiska motiv förklarar inte, annat behövs. Institutioner blev lösning, institution=mönster för kollektiv handling. Det centrala är att institutioner har växt fram utan att någon har kalkylerat fram dem, de har uppstått spontant genom historien. Som bieffekter av människans målinriktade handlande. Deras funktion kan sägas vara att reducera osäkerhet. De kan finnas på alla nivåer, från nivå mellan personer, till nivå mellan stater.
3 Exempel på institution: att hälsa med höger hand. Det har växt fram spontant, ingen har kalkylerat fram att det är bra att hälsa så. Institutioner mycket sega, svåra att förändra. Nyinstitutionell teori Växte fram på 70-talet och framåt. Viktiga namn: Meyer & Rowan och DiMaggio. Betonar på annat sätt än den tidiga relationen mellan institutioner, mellan organisationer. Viktig tanke: organisationen har både formell och informell struktur. Formell struktur kan vara sådant som organisationsschema. Den informella strukturen utgörs av organisationen sådan den verkligen fungerar i verkligheten. Organisationer fungerar ju inte på så sätt som det står nedskrivet i papper. Alla regler osv följs inte men organisationer fungerar ändå. T ex finns ofta krav om att mycket skall protokollföras, men i verkligheten kanske en hel del inte protokollförs, men det fungerar ändå. Den formella strukturen fungerar som myt. Vi behöver tro att organisationer fungerar som det står i dokumenten på så sätt fungerar det som myt. Löskoppling ett annat viktigt begrepp. Den formella och informella strukturen kan löskopplas från varandra. Den formella strukturen kan ganska lätt förändras medan den informella är mer trög. T ex kan den formella strukturen anta en långtgående miljöpolicy, men den informella fortsätter som inget har hänt. Annan viktig tanke i nyinstitutionell teori: alla organisationer finns i ett organisationsfält där organisationerna påverkar varandra. Ett organisationsfält består av organisationer som sysslar med liknande saker, organisationer i samma bransch kan man säga. En fotbollsklubb ingår i ett organisationsfält med andra fotbollsklubbar, ett universitet i ett med andra universitet, en stat i ett med andra stater. Osv osv. Typiskt för organisationsfälten är att de präglas av isomorfism, det vill säga organisationerna i ett organisationsfält tenderar att bli alltmer likformiga. Det finns tre sorters isomorfism: tvingande, imiterande, normativ. Tvingande isomorism innebär att likhet tvingas fram av lag eller liknande. Staten sätter ramar för andra organisationer och tvingar organisationer att se ut på visst sätt. Till exempel säger lagen att ett universitet skall ha grundutbildning och forskarutbildning. Imiterande isomorfism: organisationer härmar andra på grund av osäkerhet. Man härmar ofta framgångsrika konkurrenter. Karlstads universitet, till exempel, härmade andra när det gäller fakultetsindelning. Man hade tidigare en världsunik modell med en fakultet, som övergavs. Normativ isomorfism: isomorfism som främst har sin basis i professionalisering och ökad utbildning. Folk med liknande utbildning tenderar att utforma organisationer på likartat sätt, skapa nätverk osv.
4 Institutionell teori har blivit stor i Skandinavien. Kjell-Arne Røvik är ett exempel på skandinavisk teoretiker. Han har teoretiserat kring de-institutionalisering, om vad som händer ett tag efter isomorfismen har skett? Vad händer hos de organisationer som var först med något specifikt, när andra organisationer hakar på? Røvik pekar då på tendensen att börja om på nytt och skapa nya trender, och så börjar det hela igen med isomorfism osv Thompson och McHugh bedömer institutionell teori som mainstream-teori i och med fokus på organisationers svårföränderlighet, och passiva roll. Läs om institutionell teori på sid i Thompson och McHugh. Resursberoendemodellen Läs framför allt s 56 i Thompson och McHugh. Pfeffer och Salancik viktiga teoretiker i detta sammanhang. Resursberoendemodellen handlar om att organisationer måste reducera osäkerheten gentemot omgivningen genom att få kontroll över resurser. Resurser kan vara av mycket olika slag. Med anledning av detta kan ni titta på intressentsynsättet i Bruzelius och Skärvad. Olika intressenter i organisationen väcker frågor om olika resurser. Leverentör, kunder, långivare, etc - alla kan utgöra resurser. "Stakeholder management" kan ses som en praktisk tillämpning av resursberoendemodellen och här ställs frågor som: vilka är organisationens viktigaste resursbehov? vilka resursbehov är mest kritiska? vilka beroenden har organisationen av omvärlden? hur kan resursbehov säkras? Beroende kan vara av väldigt olika karaktär. Ett högteknologiskt företag kan t ex ha starkt beroende av vissa högutbildade anställda. Ett företag kan bli väldigt beroende av en specifik stor kund. Tänk t ex på företag som säljer utrustning till ett ovanligt företag som LKAB. Man kan också tänka sig ett beroende av en viss typ av råvara som kan vara svår att få tag i. I resursberoendemodellen fokuseras fyra slags relationer som en organisation kan ha till aktörer i omgivningen: dominans (övertag) beroende (underläge) samarbete konflikt (jämbördig kamp) Teori om flexibel specialisering Teorin om flexibel specialisering (s Thompson och McHugh) är egentligen inte en teori direkt om organisationer utan mer om förutsättningar för vissa organisationer. Det vi hittills har pratat om gäller främst stora företag. Men under senare decennier har man också fäst vikt vid utvecklingen i små företag. Små företag har i vissa branscher dykt upp med väldig kraft.
5 Detta har en del teoretiker sett som överraskande. En hel del tänkande byggde på tanken att småföretag var på väg ut ur historien. Man trodde att massproduktion och storföretag var det som gällde. Marx trodde så i hög grad. Taylor lutade nog också åt detta håll. Men småföretagen har alltså på många håll blomstrat. Och det finns en paradox inneboende i massproduktion: för att massproduktion skall kunna finnas måste det finnas några som producerar de maskiner som massproducenterna använder. Och dessa maskiner kan inte masstillverkas, eftersom det inte kan finnas särskilt många massproducenter. Piore och Sabel heter två forskare som har teoretiserat kring det här och myntat begreppet flexibel specialisering. De tittade bland annat på utvecklingen i den mellersta delen av Italien ( det tredje Italien ), under efterkrigstiden och konstaterade att småföretag blomstrar där. Det speciella med dessa företag var att de ofta tillverkade specialprodukter till exempel maskiner som andra behöver för att masstillverka; eller hantverksprodukter (typ keramik, läderprodukter), mode-saker, estetiska produkter allmänt osv. Här ser vi alltså specialiseringen. Det handlar om inriktning på smala nischmarknader. Vad är då det flexibla? Jo, Piore och Sabel menar att dessa mindre företag lätt kan anpassa sig till ändrade önskemål och behov hos kunderna. De kan lätt förändra inriktningen på produktionen, i och med att de är så små. Att byta inriktning i en stor organisation är som att svänga med en oljetanker, men i en liten organisation går det relativt lätt. Ett kännetecken hos flexibelt specialiserade organisationer är att de oftast finns i så kallade industriella distrikt ; dvs de finns på en ort där många andra småföretag tillverkar liknande saker. Detta är tydligt i mellersta Italien där det finns vissa städer där det finns en hel rad med företag som tillverkar keramik t ex. Det typiska med industriella distrikt är att företagarna både samarbetar och konkurrerar. De kan samarbeta på så sätt att de ordnar gemensamma mässor, eller t o m delar på en stor order. De lever i en miljö starkt präglad av tillit och delad lokal kultur. Ett svenskt exempel på industriellt distrikt och flexibel specialisering kan vara Gnosjö. Här har vi en stark lokal kultur präglad av frikyrklighet som påtagligt leder till att företagare lätt kan samarbeta sinsemellan. Stor tillit mellan företagarna verkar råda och man kan göra stora affärer bara genom ett handslag. Lästips: Glenn Sjöstrands Gåvan i Gnosjö. Social handlingsteori Sidorna i Thompson och McHugh. David Silverman viktig teoretiker. Här är enskilda människor i centrum. Fokus på handlande individer. Ett sådant spår kan för övrigt ses ända tillbaka till Weber. Man menar här att förståelse av mänsklig handling ger förståelse för samhället. Samhället är inte mer än en summa av individers olika handlanden. Samhället är inget system som finns
6 över individerna. Man pratat i detta perspektiv mycket om samhället som "en konstruktion". Samhällsvetarna Berger & Luckman som gav ut boken The Social Construction of Reality viktig i sammanhanget. När man pratar om hur viktiga mänskliga föreställningar är för vad samhället och det sociala är, så brukar man ibland lyfta fram pengar som exempel. Tänk t ex på en tusenlapp. Varför har den ett så stort värde? Det bygger ju helt på de föreställningar och mänskliga överenskommelser som finns runt omkring. Egentligen finns det ju inget särskilt värde i själva pappersbiten i sig. Det är själva det sociala sammanhanget, alla sociala föreställningar kring vad pengar är, som laddar den där pappersbiten med värde. Om man övergår till organisationer mer specifikt så ses organisationer, av Silverman t ex, som socialt konstruerade. Organisationer finns inte "utanför" enskilda människor, utan de är i hög grad föreställningar inom människor. Vad människor tänker, känner, upplever kring organisationer avgör vad organisationer är. Skulle vi ta bort enskilda människor från organisationer så skulle det inte bli några organisationer kvar. Exempel: min bild av universitetet skiljer sig en del från den officiella. Avdelningen för arbetsvetenskap spelar en större roll osv. Och detta för förstås konsekvenser för mitt handlande. Att fundera vidare kring: hur skiljer sig era föreställningar om olika organisationer ni har varit i, från den officiella organisationsbilden. Thompson och McHugh verkar tycka att ett sådant här perspektiv är till viss del kritiskt i och med att det öppnar upp för förändring - tänker vi annorlunda om organisationen, så blir organisationen annorlunda i mångt och mycket. Vidare hävdar social handlingsteori att en organisation präglas av många olika perspektiv på den specifika organisationen; detta är något som Thompson och McHugh gillar i och med sin betoning av att organisationer inte bör ses som harmoniska, enhetliga enheter. Det är viktigt att känna till social handlingsteori om organisationer som kontrast till många andra perspektiv, som t ex populationsekologiansatsen och systemteori, där den enskilda människans roll för organisationen inte fokuseras.
Man talar om ett intellektuellt lagarbete som utförs i kontroll rum på industrier.
Föreläsning Jonas Taylorismen går igen eller? Något slags övergripande tanke som återkommer i mycket kritisk forskning är att taylorismen på något sätt går igen, eller dyker upp, trots att det kommer nya
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs merOrganisering. Aida Alvinius.
Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization
Läs merVarför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014
Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer ...och med ett organisationsteoretiskt
Läs merAbrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merTENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011
(VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att
Läs merMen även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.
Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp
Läs merOrganisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09
Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merOrganisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
Läs merOrganisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor
Läs merSAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet
Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.
Läs merSeminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)
Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar
Läs merLedare och ledda. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskapets historia. Management Leadership. Goda ledare Hur märks det?
Ledare och ledda Ledarskapets historia TGTU04 26 okt 2011 Rune Olsson, PIE, IEI, LiU. Tre föreläsningar med Rune 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder din tid. 14 nov Stilar. Modernt
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merOrganisation Civilekonomprogrammet år 1
Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera
Läs merHan har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs merFråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.
Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att
Läs merPolitikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.
F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna
Läs merVÄRDERINGSÖVNING med ordpar
VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar
Läs merKulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: 09.00-10.30 Totalt
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merTillsammans är vi starka
Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merFEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE!
FEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE! Vår framgång som personer och organisationer påverkas i stor utsträckning av om vi kan hitta en gemensam väg framåt även med de som tycker annorlunda. Det kallas
Läs merE-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på
E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Läs merMaktutövning som baseras på bestraffningsmakt, t ex möjlighet att ge en person sämre arbetsuppgifter.
Föreläsning, Jonas Jag skall ta upp dessa saker: Ledarskap Styrning Ledarskap En definition av ledarskap: Den sociala process genom vilken en person i en organisation influerar andra personer i organisationen
Läs merKAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN
KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merFörändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merLedarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap
Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder
Läs merMinnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation
Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram
Läs merHitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se
Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är
Läs merKimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik
Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden
Läs merKLÄDHÖRNAN HB. Högskolan i Gävle Institutionen for ekonomi
Högskolan i Gävle Institutionen for ekonomi KLÄDHÖRNAN HB Kurs: Organisation B-företagsorganisation och ledning 5p Handledare: Pär Vilhelmson; Jaana Kurvinen Grupp: 3 Datum: 2001-01-16 Författare: Elensky
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 17. TentamensKod: Tentamensdatum: 29 september 2017 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 17 TentamensKod: Tentamensdatum: 29 september 2017 Tid: 09.00-10.30 Totalt
Läs merIntressenter, affärsidé, visioner, mål och strategier. 16 april 2009
Intressenter, affärsidé, visioner, mål och strategier 16 april 2009 Dagens upplägg Organisationsteori Intressentmodellen Kommunikativa aspekter av intressentmodellen Övning Intressenter Organisationsteori
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merEtik, kontroll och arbetsmiljö Hur vi kan lära oss arbeta med etiska frågor. Varför etik? Organisationer och etik. Iordanis Kavathatzopoulos
2 3 Etik, kontroll och arbetsmiljö Hur vi kan lära oss arbeta med etiska frågor Iordanis Kavathatzopoulos Varför etik? Utveckling Föränderlighet Öppenhet Utsatthet Organisationer och etik Värderingar viktiga
Läs merNätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.
Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22
Läs merIndividuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB
Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merBlue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne
Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merVÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP
VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände
Läs merFöreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
Läs merFoucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist
Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central
Läs merFörslag på gruppövningar och gruppaktiviteter som är lämpliga i gruppvägledning och i gruppsamtal
Förslag på gruppövningar och gruppaktiviteter som är lämpliga i gruppvägledning och i gruppsamtal Jag har valt att presentera gruppövningarna under följande kategorier för att göra det tydligt och lätt
Läs merDet innebär att studenten efter genomgången kurs skall kunna:
Etik och moral Kursmål, lärandemål Kursens övergripande mål är att ge kunskaper om ingenjörsmässiga arbetsmetoder och att ge grundläggande färdigheter i att använda olika ingenjörsverktyg, med betoning
Läs merKreativ problemlösning
Kreativ problemlösning FÖR MER FRAMGÅNGSRIKA RESULTAT - beteendeverkstan Jeanette Nivala Westerdahl Socionom/Organisationskonsult/Systemisk handledare/utbildare/systemisk terapeut Marielle Palm - Organisationskonsult/Strategisk
Läs merTeknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merSISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR
SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna
Läs merDet sitter inte i väggarna!
Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merAllmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod
Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något
Läs merOM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS
OM DAGEN Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS Ni fick träffa Anita och Marcus som befann sig mitt i en förändring
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merDrivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi
Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till
Läs merHuman resource. Människan och organisationer
Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och
Läs merFramtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap
Framtidens Team: utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare
Läs merOrganisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04)
Kursanvisningar för Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04) (Organisation and Leadership, 7,5 ECTS Credits) Ht 2012 Kursansvarig: Dan Nordin Rum nr: 11A219 Telefon: 054/700 21 36 e-mail: dan.nordin@kau.se
Läs merVinna väljarna. Samtal för samtal.
Vinna väljarna. Samtal för samtal. Människor påverkar människor. När vi ska bestämma oss för något, gör vi det nästan alltid genom att prata med någon vi litar på eller någon vi får förtroende för. Det
Läs merHomogenitet inom svenska byggbranschen
Örebro Universitet Handelshögskolan Avancerad nivå, Självständigt arbete, 30 hp Handledare: Henrik Ferdfelt Examinator: Pia Lindell VT 2017 / 170601 Homogenitet inom svenska byggbranschen Innehållsanalys
Läs merSiemens Maskinsäkerhetsworkshop 1, förmiddag Praktisk maskinsäkerhet i ett helhetsperspektiv
Sidan 1 av 18 Siemens genomför maskinsäkerhetsworkshops i 2 steg för att visa på hur tekniken i samverkan med människan och organisationen kan forma användbar och därmed produktiv maskinsäkerhet. Under
Läs merEtt helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa
Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merJämställdhet Genus Ledarskap
Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap
Läs merEkonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019
Ekonomisk hållbarhet i förskolan -vad kan det innebära? Benita Berg fil. lic och doktorand Mälardalens högskola Kristianstad den 28 mars 2019 Praxisnära kunskapsutbildning -förskolebarns matematiska förståelse
Läs merIntroduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner
Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt
Läs merKreativitet och kreativ problemlösning Del 4 Crister Skoglund 2015
Kreativitet och kreativ problemlösning Del 4 Crister Skoglund 2015 Preliminärt upplägg av innehållet 31/3 Introduktion - teorier om kreativitet historiskt. 14/4 Aktuella teorier om kreativitet. Föreställningar
Läs merATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merKAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER?
KAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER? VÅRA AFFÄRSMODELLER DIGITALISERAS. PARADOXALT NOG BLIR INSIKTER SOM HÄMTAS FRÅN MÖTET MED KUNDEN VIKTIGARE IDAG ÄN NÅGONSIN TIDIGARE. DÄRFÖR BEHÖVER PRINCIPERNA
Läs merMer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten?
Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten? Vårt utmaningsområde Hur kan vi öka den digitala delaktigheten hos datorovana? Vi Teknik Besökare Bilder: CC0 Affischer Annonser Olika nätverk Personliga
Läs merSCANDINAVIA. Häng med! När torr teori blir inbakad i något som engagerar blir inlärningen rolig! (Runar, lärare)
SCANDINAVIA Häng med! När torr teori blir inbakad i något som engagerar blir inlärningen rolig! (Runar, lärare) Vad är FIRST LEGO League Jr.? FIRST LEGO League Jr. syftar till att främja vetenskap och
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merLÄRARHANDLEDNING. ROBOTS: gå-själv-material - årskurs F-3
LÄRARHANDLEDNING ROBOTS: gå-själv-material - årskurs F-3 Lärarhandledning Robots på egen hand F 3 Materialet är till för att lärare ska kunna guida eleverna i utställningen på egen hand. Det är ett material
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs mer