Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Presentationspunkter. Många kontakter i Gävle 2008
|
|
- Inga Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Burgårdens konferenscenter Göteborg 19 april 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting Presentationspunkter Tidigare studier och SKLs uppföljning Intervjuer med äldre multisjuka Intervjuer anhöriga Intervjuades syn på vård och omsorg Sluten-, akut- och öppen specialistvård Vårdcentralen Kommunens vård- och omsorg Reflexioner Resultat från tidigare studier ca 200 fall inom två landsting & sju kommuner Slutenvård och sjukhusets akut och spec inom öppenvård - låg omfattning av geriatrisk vård - övrig vård organiserad efter monodiagnoser Primärvård - inte organiserad att samarbeta med slutenvård, specialister, sjukhusets akutmottagning och hemtjänst för att följa, värdera och ompröva läkemedel och läkemedelshantering, nutritionstillstånd, viktminskning, undernäring, rehabilitering, munhälsa/tandstatus Hemtjänst - inte utformad att ta hand om skiftande sammantagna behov i hemmet om den ges som regel- och tidsbestämda insatser efter produktkatalog utförd av utbytbara vårdbiträden särskilda från husläkare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister, tandhygienister, tandläkare osv Anhöriga - tunga insatser som omsorgsgivare och vårdkedjeadministratörer utan stöd efter behov Många kontakter i Gävle ggr på sjukhus 149 vårddygn 26 specialistbesök 4 ggr jourverksamhet natt 6 olika läkare på vårdcentral (20 notat i journalen) 20 olika distriktssköterskor och 2 undersköterskor (294 notat) Sjukgymnast (35 notat) Arbetsterapeut (50 notat) Hemtjänsten morgon /kvällsrutiner samt hjälp med dialys 2 gånger per dag Sambo finns till hands dygnet runt och hjälper med allt, utom att äta (huvudansvarig för dialysen i hemmet) Nio diagnoser, bl a diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar,artros och njursvikt Har ett amputerat underben och amputerar tå undersökningsperioden 15 olika läkemedel och har undersökningsperioden fått egenvårdsintyg hustrun delar och ger läkemedel
2 Mycket samverkan. men - Reaktivt (man springer på risk och händelser) - Låg omfattning av långsiktigt hållbart samarbete där den äldres behov av vård och omsorg följs, värderas och omprövas - Låg omfattning av definierat samordnande ansvar för individens skiftande helhetsituation Uppföljning/utvärdering ägnas oftast - verksamheter ur ett producentperspektiv - frågeställningar ur ett professionsperspektiv - frågeställningar inom ett lagsystem - sjukdomar/behandling/rehabinsatser/läkeme del/fall/nutrition/sår Delkunskap behövs men måste värderas mot helhetskunskap på individnivå Tänder/Uppsökande munhälsovård Dokumentation Gemensam teknik för informationsöverföring Hjälpmedel Anhöriga/ Närstående Vårdplanering Biståndsbedömning Samhällskostnader Mat Rehabilitering/Funktionsträning Äldre Multisjuka Multisviktande Funktionsnedsatta Sköra Mest sjuka Fjärdeåldrare Samverkan Vårdcentral/Husläkarmottagning Vårdval/kundval Hemtjänst Läkemedel Sjukhusets slutenvård Akutmottagning Mångprofessionella team Vårdlots Case Manager Boende Säbo/Kvarbo 264 (299) multisjuka äldre i 12 landsting &26 kommuner Dalarna, Avesta, Falun, Hedemora 22 pers Gävleborg, Gävle 21 pers Jönköping, Eksjö, Sävsjö, Tranås 20 pers Kronoberg, Ljungby, Markaryd, Älmhult 20 pers Södermanland, samtliga 9 kommuner 41 Stockholm, Tiohundra/Norrtälje 21 pers Västerbotten, Skellefteå 24 pers Västmanland, Västerås 20 pers Västra Götaland, Orust, Uddevalla 29 pers Örebro, Örebro 22 pers Östergötland, Norrköping 24 pers Kalmar, Kalmar, Nybro, Torsås 35 pers klara 31 mars
3 Definierad grupp - Multisjuk 75+ utgår från slutenvårdsregistreringar (äldre med sammansatta behov av både vård och omsorg) ska under en tolvmånadersperiod ha vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod haft diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper (ICD10) Urvalet Multisjuk enlig definitionen ordinärt boende minst 20 pers i varje undersökningsområde två undersökningspersoner från varje vårdcentral resp område har skött inmatning av data i fyra Webenkäter undersökningsperiod 18 mån start sep 2008 slut okt 2010 Multisjuklighet-/problematik omfattar många olika hälsotillstånd hur man väljer att mäta och definiera begreppet beror på vilka frågor man vill besvara det handlar om att vara - biologiskt åldrad - nära funktionell sviktgräns - beroende av andra - flera samtidiga hälsoproblem - flera läkemedel - många vård- och omsorgsgivare Val av undersökningsgrupp för att studera systemhinder många slutenvårdsepisoder och diagnoser äldre med komplex behovs- och problembild ställer krav på samarbete mellan -landstingets sluten- och öppenvård -kommunens vård och omsorg -de äldre själva -deras anhörig
4 SKL:s uppföljnings syfte identifiera systemhinder hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vårdoch omsorgssystemet kring den äldre utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning Baseras på olika data för perioder om 1.5 år 264 (299) multisjuka personer 75+ Intervjudata multisjuka, anhöriga/närstående Registerdata slutenvård, öppenvård och kommunens vård och omsorg Journaldata primärvård biståndsbedömningar beslut beställningar osv samt utförardokumentation Läkemedelsdata intervju med multisjuk om faktiskt läkemedelsintag samt genomgång av läkemedelsdokumentation i journaler Kostnader för vård, omsorg och närståendestöd Kostnadsgrupperingar Områden indelade i kostnadsgrupper Grupper Kostnadsindelning Antal individer Högkostnad Mellankostnad Lågkostnad
5 Undersökningspersonerna Könsfördelning Ålder och kön 264 personer år 52% kvinnor medelålder 83 år 48% män medelålder 82 år små skillnader mellan kostnadsgrupperna Undersökningspersonerna De flesta behöver hjälp Civilstånd 45% änka/änkling, 45% gift/sambo små skillnader mellan kostnadsgrupperna Utbildning 68% 6 år i skolan små skillnader mellan kostnadsgrupperna Trygga i boendet 20% vill byta bostad Nr Aktivitet Klarar själv andel 1 Städa 20% 2 Inköp 32% 3 Tvätt 34% 4 Förflyttning utomhus 53% 5 Matlagning 48% 6 Dusch 61% 7 På och avklädning 78% 8 Toalettbesök 92% 9 Förflyttning inomhus 92% 10 Födointag 98% Stort hjälpbehov vanligast i högkostnadsgruppen
6 Drygt 20% har rullstol Försumbara skillnader i upplevda symptom mellan kostnadsgrupperna Hjälpmedel Andel Rullator 68% Toasitshöjare 44% Käpp 31% Hörapparat 31% Griptång 26% Rullstol 21% Sänghöjare 17% Problem/Symptom Samtliga Trötthet 73% Smärta 64% Andfåddhet 57% Muntorrhet 56% Yrsel 53% Svullna ben och fötter 49% Sömnproblem 47% Förstoppning 38% Urinläckage 38% Ledsen 37% Problem/Symptom Samtliga Hosta 34% Klåda 32% Problem med tänder 31% Själslig oro 30% Dålig aptit 27% Magont 25% Kroppslig oro 23% Huvudvärk 23% Svårt att kissa 21% Mardrömmar 17% Illamående 17% Diarré 16% Viktminskning i kilo två senaste år Lika många läkemedel som i Säbo - I snitt 8 kg som minst 2 kg som mest 38 kg i genomsnitt har personerna 9,4 olika preparat mer än hälften tycker att de har problem med läkemedlen 35 % klarar inte själva att ta sina läkemedel de flesta får hjälp av anhörig lika mycket läkemedel i olika kostnadsgrupper
7 Tandproblem vanliga få har fått munhälsobedömning 31, 4 % har tandproblem 60 % har egna tänder i olika kombinationer 4,2 % har fått en munhälsobedömning 4,5 % har fått intyg om nödvändig tandvård 6 % klarar inte sin egen munvård Går det att arbeta med rehabilitering om den äldre har problem med sina tänder äter dåligt står på olämpliga läkemedel Intervjuade anhöriga Andel multisjuka med anhörighjälp 233 intervjuade 67 % kvinnor 33% män 12% saknar eller har inte velat att anhörig intervjudes medelålder 66 år (min 30 max 90) 93 av de intervjuade bor tillsammans med den multisjuka hälften intervjuade är make/maka och 39 % barn 81% ger anhörighjälp 1/3 av dem som ger hjälp är enda hjälpgivare
8 Andel med anhörighjälp i tim per mån Områden Anhörighjälp andel Median Min Max Samtliga 81% Västmanland 63% Södermanland 98% Dalarna 82% Västerbotten 92% Jönköping 90% Kronoberg 63% Östergötland 78% Örebro 62% Gävleborg 100% Västra Götaland 71% Tiohundra 76% De äldres och anhörigas synpunkter på. Anhörigstöd Hemsjukvårdsinsatser Läkare öppen spec vård Slutenvården Hemtjänst Vårdcentralen Samarbete vård & omsorg Akutbesök (sjukhuset) Bra Mindre bra Alla är snälla Synpunkter på slutenvård Synpunkter på akutvård Bemötande bristande information stressad personal Vård och behandling misstag, fel- eller utebliven behandling läkemedelslistor saknas, stämmer inte, ordinationer saknas, fel doseringar Miljö maten, trångt, stökigt, högljutt Vård & behandling - långa väntetider - obehandlad smärta - långa tider utan mat och dryck (många diabetiker) Bemötande - bristande information - känsla av övergivenhet Miljö - hårda och smala sängar, stökigt
9 Synpunkter på vårdcentral Bristande tillgänglighet - Svårt komma fram på telefon, få telefontid och tid för läkarbesök Dålig kontinuitet - framför allt på läkarsidan - tvivel på omhändertagandet Bristande kommunikation - stressade läkare - korta besök (svårigheter med hörsel och minne) - läkaren behärskar inte svenska Bristande helhetssyn och helhetsansvar - får söka för ett problem i taget - får inte besked om prov, undersökningar och uppföljning - måste själv hålla ihop alla kontakter Synpunkter på hemtjänst Kontinuitet - många olika hemtjänstpersonal - kontaktperson saknas Insatsernas kvalitet - låg kvalitet - matlagning, städning, personlig omvårdnad - knapp tid för hjälp eller för lite hjälp - personal behärskar inte svenska - personal passar inte tider Insatser som inte ges - önskas fönsterputs, storstädning, snöskottning, promenader, socialt innehåll, hjälp till rörelse Anhöriga delar syn men tar särskilt upp för tidiga hemgångar från slutenvården bristande information anhöriga och äldre lämnas med för stort ansvar kommunikationsbrister mellan vård och omsorgsgivare brister i ansvar för helheten Vårddygn inom slutenvård Endast 39 personer har vårdats på geriatriken
10 För vilka diagnoser DIAGNOSKAPITEL Samtliga Högkostnad Mellankostnad Lågkos tnad andel andel andel andel IX (A) Hjärta 80% 80% 75% 85% XXI Fakt av betydelse 68% 75% 67% 63% XVIII Symtomdiagnos 63% 64% 64% 62% IV Endokrina sjukdomar 45% 50% 42% 44% XI Matsmältningsorgan 38% 44% 34% 38% X Andningsorgan 38% 43% 38% 34% XIII Muskuloskeletala 38% 45% 35% 34% XIV Urinvägar 37% 50% 39% 23% I Infektionssjukdomar 30% 39% 36% 15% IX (C) Övriga kärlsjukdomar 29% 33% 33% 22% XIX Skador 27% 30% 32% 19% För vilka diagnoser DIAGNOSKAPITEL ALLA Hög Mellan Låg andel andel andel andel III Blodbildandeorgan & immunförsvar 25% 28% 27% 21% II Tumör 23% 26% 19% 24% IX (B) Hjärna/Stroke 18% 29% 13% 14% VI Nervsystem 17% 28% 15% 10% XX Yttre orsaker 14% 18% 16% 9% XII Hud 9% 13% 10% 4% V Psykiska sjukdomar 9% 13% 11% 3% VII Ögat 8% 9% 8% 7% VIII Örat 3% 8% 1% 2% XXII Särskilda ändamål 2% 4% 2% 0% XVII <1% 0% 1% 0% Antal gånger på akuten Läkarbesök i öppen spec vård Vanligast i högkostnadsgruppen
11 Träffat VC-läkare 24 hembesök Gånger individen träffat en Dsk på VC I snitt noterar 4 olika läkare i journalen - max 16 I snitt noterar 6 olika dsk i journalen - max 36 Vad söker man för på vårdcentralen Vad söker man för på vårdcentralen Symptom/besvär Samtliga Högkostnad Mellankostnad Lågkostnad Hjärt/Kärl Läkemedelsfrågor Smärta/värk Urinvägsbesvär Rörelse-/funktionshinder Lungproblem Magproblem Yrsel/fall Sår Diabetes Symptom/besvär Samtliga Högkostnad Mellankostnad Lågkostnad Infektioner Trötthet Ångest oro Syn Hörsel Nutrition/dålig aptit/vikt Illamående Sömnbesvär Psykiska problem Minnesproblem
12 Antal hembesök av dsk/ssk från VC eller kommun Hemtjänst varierar mellan undersökningsområdena 54 inskrivna i hemsjukvård Läkemedel granskning av 12 apotekare MONITOR för beskrivning och analys av aktuella läkemedel vid tiden för intervju 18 månaders journalgranskning lämpliga läkemedel följsamhet läkare som följer, värderar, omprövar och håller ihop total mängd förskrivet samarbetar förskrivarna Läkemedelsrelaterade problem i olika områden Områden Läkemedel Vid behov Min/Max LRP Samtliga 9,9 2, ,0 Västmanland 11,1 1, ,8 Örebro 8,4 1, ,7 Södermanland 9,7 1, ,0 Gävleborg 10,2 3, ,7 Västra Götaland 9,6 1, ,8 Östergötland 10,6 1, ,8 Dalarna 11,9 2, ,8 Jönköping 8,3 2, ,1 Kronoberg 8,4 1, ,1 Tiohundra 8,7 2, ,7 Västerbotten 12,0 2, ,9
13 Läkemedelsrelaterade problem Typ av LRP Antal Biverkningar 241 Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig 153 Riskläkemedel 120 Underbehandling 120 Annat 118 Patienten underanvänder/underdoserar 81 Läkemedelsinteraktion, summaeffekt 77 Otillräcklig effekt 71 Läkemedlet används ej 65 För hög dos 42 Ej rekommenderat läkemedel 40 Olämplig beredningsform eller regim 34 Dosen ej anpassad till njurfunktionen 29 För låg dos 28 Patienten överanvänder/överdoserar 27 Kontraindikation 18 Hanteringsproblem 12 Dubbelanvändning 12 Läkemedlet behövs ej 9 Förskrivs lämpliga läkemedel Svårt att avgöra på basis av journalgenomgång otydligt dokumenterade diagnoser Notat återfinns dock om kontraindicerade läkemedel behandling uteblir eller är ej optimal slutenvård p g a läkemedelsbiverkan olämpliga behovsläkemedel i kombination med diagnosbild Tas förskrivna läkemedel på lämpligt sätt Finns läkare som följer, värderar & omprövar läkemedelsförskrivningen Endast i ett mindre antal fall Svårt att utläsa genom journalgranskningen Apodosdispensering problem nya läkemedel tillkommer ständigt läkemedel ligger felaktigt kvar Många notat beskriver dålig följsamhet - diabetes, kost och insulinbehandling, förstoppning och högt blodtryck Tillfälliga läkemedelsgenomgångar svåra att upprätthålla Överföringar mellan vårdgivare misstolkas Ordinationer tappas bort Motiveringar till förändringar, uppföljning och behandlingslängd saknas Njurfunktion och labvärden förekommer sparsamt Ingen tar helhetsansvar när många läkare är inblandade Waranbehandling ett undantag
14 Samarbetar förskrivarna med varandra och med annan personal inom vård och omsorg Andel totala kostnader för 264 individer Brister i informationsöverföring mellan vårdnivåer Akutbesök och tillfälliga vårdkontakter resulterar i symptomlindring inte långsiktig behandlingsregim Ingen kontakt mellan akutmottagning och vårdcentral Biverkningar lindras med nya läkemedel *) Kommunal hemsjukvård Kostnadsfördelning per område *) Reflexioner - Oavsett kostnaderna för vård och omsorg så - har, söker och vårdas undersökningsgruppen för likartad symptom-, problem- och diagnosbild samt har lika stor mängd läkemedel - Vårdcentralsjournalerna är omfattande - många olika läkare och distriktssköterskor träffar och dokumenterar kring de äldre - Hembesök av läkare förekommer i endast 24 fall - Många olika distriktssköterskor gör hemsjukvårdsbesök endast 54 äldre skrivs in i hemsjukvård - Ju sämre ADL-förmåga desto fler kontakter inom vård och omsorg - Lågkostnadsgruppen behöver hjälp med serviceinsatser dessa ges i de flesta fall av anhöriga, hemtjänsten kommer in senare i bilden när behoven ADL-mässigt blir mer omfattande - De flesta vårdplaneringar sker på sjukhuset, primärvården deltar sparsamt, biståndshandläggaren något mera ofta hemtjänstpersonal nästan aldrig *) Kommunal hemsjukvård
15 Vård och omsorg ska inte. - Sänka sköra äldres livssituation genom att underlåta att följa, värdera och ompröva - läkemedel - mat & mathållning - viktförändringar - munhälsa - möjlighet att träna för att underhålla funktionsförmåga - anhörigas situation Vad styr utvecklingen - verksamhetsmålen - budgetmålen - kundens behov När vård och omsorg ges av många olika personer och professioner utan sammantaget ansvar drar den sköra äldre, för att behålla sin värdighet, tillbaka anspråk och krav Vem styr - samarbete mellan huvudmän, vård- & omsorgsnivåer löser sig inte av sig självt på lednings- och verksamhetsnivå krävs kommunens och landstingets gemensamma bild av hur verkligheten för äldre med sammansatta behov ser ut målbeskrivning verksamhetsplanering uppföljning och revision budget samarbete måste organiseras, ledas och styras Sköra äldre behöver en ny design sjukhus-, specialist- & akutvård Vårdcentral, äldreomsorg & anhörigstöd geriatrik - sammanhållet ansvar inne på sjukhuset & konsult utåt sköra äldre ska också kunna välja efter behov deras kundval innehåller både kommunens kundval och landstingets vårdval
16 Dirigent saknas
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Högskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting (Stiftelsen Äldrecentrum)
Läs merUtanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012
Utanför sjukhuset Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Att rita kartan & få kunskap om systemhinder Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Stiftelsen Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se
Läs merSaknas fortfarande dirigenten?
Saknas fortfarande dirigenten? Behov hos sköra äldre och systemhinder Ledningskrafts Äldrekonferens, Folkets hus Umeå, 1 okt 2012 Ulla Gurner Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se
Läs mer2012-06-15. saknas dirigenten fortfarande? Presentationspunkter. Kartan bygger på tidigare fallstudier av multisjuka äldre (ca 200 äldre 75+)
saknas dirigenten fortfarande? Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre - att rita kartan & få kunskap om systemhinder Mälardalens Högskola, Eskilstuna 15 juni 2012 Ulla Gurner Stiftelsen Stockholms
Läs merHur det ser ut i verkligheten
Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre
Läs merDirigent saknas så vem samordnar
Dirigent saknas så vem samordnar Sköra äldres vård, omsorg & systemhinder Folkhälsoseminarium III/Åldrande befolkning Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Ronneby Brunn 15 nov 2013 Inte fel
Läs merKvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner Syfte identifiera systemhinder hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité
Läs merKunskap för att bearbeta systemhinder äldre multisjukas behov och problem kräver ny design
Kunskap för att bearbeta systemhinder äldre multisjukas behov och problem kräver ny design Hälso- och sjukvård utifrån behov Piperska muren 13 april Sveriges Kommuner och Landsting Ulla Gurner, projektledare
Läs merKvalitativ uppföljning av multisjuka äldre
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre En beskrivning av 22 personers väg genom vården och omsorgen i Örebro City Konferenscenter 2 maj 2011 Lena Hammarlund Örebro Kommun Ewa Slätmo Örebro läns Landsting
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merEn mängd olika verksamheter och sätt att organisera
Tema Multisjuka äldre Äldre multisjuka behöver sammanhållen vård och omsorg utanför sjukhuset Detta visar en ny kartläggning av äldre med sammansatta behov. Studien har initierats av Sveriges Kommuner
Läs merBättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun
Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del C 21 fallstudier FoUU-rapport 212:1 del C 1 TioHundraförvaltningen Box 81 761 28 Norrtälje Besöksadress: Estunavägen 14 Telefon: 176-71 (vxl) Omslagsbild:
Läs merUTANFÖR SJUKHUSET. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende
UTANFÖR SJUKHUSET Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende 1 Förord Kartläggningens syfte har varit att beskriva systemhinder för en grupp äldre med omfattande slutenvårdskonsumtion
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merMedicinsk vårdplanering VPL
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka
Läs merKVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE
KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE MARTINA SUMMER MERANIUS MAJ 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 Prioriterad fråga på SKL... 2 Multisjuklighet innefattat många olika hälsotillstånd...
Läs merStyckevis och delt - Om vård och omsorg till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet
Äldre och funktionsnedsatta hìåöëüçäãéåë ëí~çëçéäëñ êî~äíåáåö Handläggare: Kerstin Ohlsson Tfn: 08 508 08 031 qà åëíéìíä í~åçé páçnesfommsjmqjnn aåênmqjnmpjms Kungsholmens stadsdelsnämnd sammanträde 06
Läs merLIVET I KVARBO. När dirigent saknas för vårdens och omsorgens storkonsumenter
LIVET I KVARBO När dirigent saknas för vårdens och omsorgens storkonsumenter, utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Tel: 08-690 58 01 Fax: 08-33 52 75 e-mail: Fax: 08 33 52 75 1 Senaste 10-talet
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merStyckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.
Äldreomsorg Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Anna-Karin Sandén Tfn: 08-508 10 017 Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 06-05-02 Till Östermalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt - om vården och omsorgen
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser 1 Äldre personer individer med olika behov Behovs- och situationsanpassad vård och omsorg Mest sjuka äldre Standardiserad
Läs merStyckevis och delt- Om vården och omsorgen till multisjuka som bor kvar i egna hemmet Remissyttrande över revisionsrapport
Beställaravdelning äldreomsorg Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2006-04-12 Dnr 105-2006-504 SDN 2006-04-27 Handläggare: Eva Lindström Tfn: 508 06 321 Bromma stadsdelsnämnd Styckevis
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merKomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merKvalitativ uppföljning av multisjuka äldre
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län, augusti 2011 Kommunal utveckling Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, SKL, Landstinget i Jönköpings län, Eksjö kommun,
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merKvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2
Qulturum Rapport Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2 Kontakt: Peter Kammerlind, Utvecklingsledare/Statistiker Qulturum Box 702 551 20 Jönköping Tel 036-32
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merVårdcentral / Hälsocentral
Vårdcentral / Hälsocentral Frågetext VÄLJ LÄN: Välj kommun där personen är skriven: Intervjun genomförs av person vid: Vård- / Hälsocentral Kommunal Vård & Omsorg Korttidsenhet Ålder Kön Man Kvinna Hur
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merBättre liv för sjuka äldre. EN kvalitativ uppföljning
Bättre liv för sjuka äldre EN kvalitativ uppföljning Bättre liv för sjuka äldre En kvalitativ uppföljning Upplysningar om innehållet: Maj Rom, maj.rom@skl.se, 08-452 76 02 Sveriges Kommuner och Landsting,
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merÖppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013
Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:
Läs merTidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser
Inga onödiga sjukhusvistelser Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merÄldre med stora och sammansatta
Äldre med stora och sammansatta behov 0 fallbeskrivningar från Hökarängen Ulla Gurner Johan Fastbom Lisbeth Hagman Zahra ShahShahid AnnaKarin Berger Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 007:6
Läs merÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET
ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSAVTAL FÖR MULTISJUKA/MULTISVIKTANDE ÄLDRE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, GÄVLE KOMMUN OCH GÄVLE SJUKHUS APRIL 2010 ULLA GURNER, DAG NORÉN, ROLF BOWIN, AGNETA
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merStyckevis och delt. Om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet
Projektrapport nr 19/2005 Styckevis och delt Om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet Vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet fungerar
Läs merFörbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,
Läs merMobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merUppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merRutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum
Läs merRutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det
Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Rutin Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal
Läs mer2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merKvalitativ uppföljning av multisjuka äldre
November 211 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Örebro kommun och Örebro läns landsting Författare Ylva Blix, Örebro kommun Ewa Slätmo, Universitetssjukhuset i Örebro Förord Den 6 november 29
Läs merTrygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTINGS OCH KOMMUNERNA I NORRBOTTEN 1(7) Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk Berörda enheter Jokkmokks Hälsocentral, Psykiatrin Gällivare, Hemtjänsten, Socialpsykiatrin,
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merSvar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten
Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.
Läs merHandlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun
Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle
Läs merTrygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk
Jokkmokks kommun och hälsocentral, Pontus Albertsson och Kajsa Björnström 1 av 5 Trygg hemma- förstärkt samarbete i öppenvård Jokkmokk Berörda enheter Jokkmokks Hälsocentral,, Hemtjänsten, Socialpsykiatrin,
Läs merAkutmottagning. Frågetext. Välj kommun där personen är skriven:
Akutmottagning Frågetext VÄLJ LÄN: Välj kommun där personen är skriven: Intervjun genomförs av person vid: Vårdavdelningen Öppenvårdsmottagning på sjukhuset Akutmottagning Ålder Kön Man Kvinna Hur bor
Läs merCarema Primärvårds hemsjukvårdsmodell
Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell Bakgrund Behov av samverkan och samarbete Bristande informationsöverföring Gränsdragningsdiskussioner gråzon Många inblandade vårdgivare Minskade resurser i sluten
Läs merSamordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merBättre liv för de mest sjuka äldre
Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Yvonne Lindholm FoUU-rapport 2012:1 del A 1 Omslagsbilden är hämtad från SKL som har gett sitt tillstånd till att bilden får användas även i Norrtäljes
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2018 prel. Inrapportering 35 000 Inrapportering per månad Slutenvård 2018 prel.
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merMålgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs mer