Äldre med stora och sammansatta

Transkript

1 Äldre med stora och sammansatta behov 0 fallbeskrivningar från Hökarängen Ulla Gurner Johan Fastbom Lisbeth Hagman Zahra ShahShahid AnnaKarin Berger Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 007:6 ISSN 09

2 Förord Denna rapport är en delrapport i en större utvärdering av Hökarängens Närvårdcentral. Utvärderingen finns redovisad i Äldrecentrumrapport 007:. Denna delstudie utgår från 0 fallbeskrivningar. Förhoppningen är att de kan fungera som lärande exempel för dem som leder eller arbetar med vård och omsorg för äldre. De utförliga beskrivningarna om varje undersökningsperson ger ett material att samlas kring för olika yrkesgrupper vid verksamhetsplanering och i utbildningssyfte. Studien finansierades av Stockholms stads Kompetensfond. Huvudansvarig för denna rapport har varit Ulla Gurner, utredare vid Äldrecentrum tillsammans med utredaren Lisbeth Hagman. För läkemedelsdelen svarar farmakologen docent Johan Fastbom och apotekare Zahra ShahShahid. För bearbetningarna av sluten och öppenvårdsdata samt äldreomsorgens registreringar svarar Med dr AnnaKarin Berger. Rapporten har redigerats av undertecknad. Stockholm 0070 Sven Erik Wånell Chef Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH BAKGRUND... Syfte... Närvårdcentralen... Metod och tillvägagångssätt... UNDERSÖKNINGSGRUPPEN... Ålder, kön och samboende/ensamboende... Vård och omsorg... INTERVJUER MED MULTISJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA... Hökarängens hemtjänst... Hökarängens NVC, hälso och sjukvården...6 Sjukhusets akutmottagning...7 Slutenvården...7 Rehabilitering...7 GENOMGÅNG AV DOKUMENTATION...8 Patientjournalerna...8 Kommunens äldreomsorg...9 TANDVÅRDSBEHOV... LÄKEMEDEL... Omfattning och mönster... Kvalitetsanalys av läkemedelsanvändningen... Överensstämmelse mellan läkemedelslistorna... Den äldre om sina läkemedel...6 BILAGA ; FALLBESKRIVNINGAR...7 BILAGA ; DATA OM VÅRD OCH OMSORG...9 BILAGA, LÄKEMEDELSDATA...0

4 SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med denna delrapport i studien om Hökarängens närvårdcentral (NVC) är att ge exempel på situationen för och behoven hos personer med stora och sammansatta behov. Fallbeskrivningarna kan fungera som lärande exempel inte bara för Hökarängen utan generellt för dem som leder eller arbetar med vård och omsorg för äldre. De utförliga beskrivningarna utifrån varje undersökningsperson ger ett material att samlas kring för olika yrkesgrupper läkare, distriktssköterskor, undersköterskor, vårdbiträden sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, dietister, tandläkare, biståndshandläggare m fl. Detta gäller också ansvariga för verksamheter inom vård och omsorg samt beställare av sådan verksamhet inom både landsting och kommun. Närvårdcentralen Hökarängens NVC drivs sedan juli 00 som projekt i samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Inom Hökarängens NVC finns en vårdcentralsdel och en öppen hemtjänstenhet som organisatoriskt och lokalmässigt är sammanförda och leds av en gemensam enhetschef. Stiftelsen Stora Sköndal har hälso och sjukvårdsuppdraget inom Hökarängens NVC. Den öppna hemtjänstenhet som finns i lokalerna drivs av Farsta stadsdelsförvaltning under namnet Hökarängens hemtjänst. Projektet har förlängts till och med år 007. Metod och tillvägagångssätt Undersökningspersoner är äldre multisjuka Hökarängsbor i en följd utskrivna till ordinärt boende efter sluten sjukhusvård under år 00. Denna grupp kallas fortsättningsvis grupp. Vidare ingår sju personer utvalda av projektledaren vid Hökarängens Närvårdcentral. Dessa personer hade samtliga stora insatser från NVCs undersköterskor och distriktssköterskor. Denna grupp kallas fortsättningsvis grupp. Sammanlagt ingår alltså 0 Hökarängsbor i undersökningen. Undersökningsmaterialet består av Intervjuer med 0 personer i deras hem under sommaren 006. Separata intervjuer med anhöriga/närstående under sensommar/höst 006. I de flesta fall skedde dessa intervjuer per telefon. Sluten, öppen och äldreomsorgsregisterdata för perioden jan 00 juni 006. Journaler (för jan 00 juni 006) från primärvården, Hökarängens Närvårdcentral och i tre fall från andra läkare inom primärvård. Har under en tolvmånadersperiod före aktuell utskrivning vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod haft diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper enligt Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 997 (ICD 0), Socialstyrelsen.

5 Biståndsbedömningar, beslut och beställningar samt övrig journalföring från biståndshandläggarna och utförardokumentation från Hökarängens hemtjänst granskades för perioden jan 00 juni 006. Undersökningspersonerna följdes retroaktivt efter intervju med dem och deras anhöriga/närstående genom register och journaldata enligt ovan perioden. Till samtliga 0 undersökningspersoner sändes brev med information om undersökningen. Telefonkontakt med undersökningspersonerna togs några dagar efter det att brevet nått dem. Vid denna telefonkontakt gavs undersökningspersonerna ytterligare information om projektet och tid för intervju i undersökningspersonernas hem bokades. Undersökningspersonerna gav vid intervjun sitt skriftliga godkännande till medverkan i studien samt tillstånd att ta del av registeruppgifter och övriga handlingar som rörde dem inom sluten och öppenvård samt inom kommunens äldreomsorg. Tillståndet gällde även kontakter med anhöriga. Efter intervjun med undersökningspersonerna togs kontakt med den anhöriga som undersökningspersonen valt och själv tillfrågat om medverkan. Dessa intervjuer genomfördes till största del per telefon. Vid intervjuerna har en frågeguide, med en kombination av öppna och mer strukturerade frågor, använts. De 0tal frågor som ställdes till undersökningspersonerna omfattar, förutom uppgifter om hälsa och funktionsförmåga, den egna uppfattningen och bedömningen av problem och behov samt hur dessa behov har hanterats och tillgodosetts inom slutenvård, primärvård samt kommunens äldreomsorg. Intervjuerna har gjorts i de multisjukas hem och tagit ca två timmar per person. De 0talet frågor som ställdes till anhöriga/närstående har koncentrerats till hur dessa sett på undersökningspersonens behov och hur behoven, enligt deras mening, har tillgodosetts. Intervjuerna med de anhöriga/närstående har i de flesta fall skett per telefon och tagit mellan en halv till en timme per person. Information om personernas läkemedelsordinationer har samlats in från olika källor: patientens recept och läkemedelsförpackningar, läkemedelskort i dosett patientens journal på vårdcentralen. Därtill har de äldres faktiska läkemedelsanvändning kartlagts genom intervju i hemmet. D v s vad de säger sig ha tagit av ordinerade läkemedel, egeninförskaffade receptfria läkemedel, naturmedel etc. Vid intervjun ställdes också frågor om läkemedelshantering, om problem, samt patientens syn på läkemedel och ordinationer. Läkemedelsuppgifterna granskades och värderades av en apotekare samt matades in i ett specialgjort datorprogram (Monitor) som analyserar läkemedelsanvänd

6 ningen med avseende på såväl kvantitet som kvalitet, bl.a. utifrån Socialstyrelsens indikatorer. Allt tillgängligt material patientens journal samt aktuell läkemedelslista analyserades av en apotekare och slutbedömningen gjordes i samråd med en klinisk farmakolog. I samband med intervjuerna tillfrågades undersökningspersonerna om samtycke till deltagande i en tandundersökning med hembesök av tandhygienist. Tjugotvå av de 0 undersökningspersonerna gav sitt skriftliga samtycke till deltagande. Undersökningsgruppen Ålder, kön och samboende/ensamboende Medelåldern i hela undersökningsgruppen är 80 år ( min 9 max). För grupp är medelåldern något högre (8, år; 69 min 9 max) jämfört med grupp (7,8 år; min 87 max). Undersökningsgruppen består av 9 kvinnor och män. De flesta är ensamboende medan sex personer bor tillsammans med make/maka () eller annan anhörig (). Av de sammanboende är fem män och en kvinna. Vård och omsorg Undersökningsgruppen har haft omfattande vård och omsorgsinsatser. Inom de 8 månader som innefattades i undersökningen hade personerna vårdats i snitt fyra gånger inom sluten sjukhusvård med en genomsnittlig vårdtid på 9 vårddygn. Man hade under denna tid vårdats för i medeltal sex olika diagnoser. Förutom sina diagnoser hade de flesta problem med trötthet, smärta, sömnbesvär, andfåddhet och yrsel. Vid intervjutillfället stod undersökningspersonerna på 0, olika läkemedel. De äldre hade träffat läkare på akutmottagning i snitt fyra gånger och inom specialistvård tio. Denna äldregrupp har färre akutbesök än i tidigare undersökta områden. På Hökarängens NVC har undersökningspersonerna träffat läkare i snitt 0 gånger varav nästan tre gånger i form av hembesök. Något som förekommit ytterst sparsamt i andra undersökta områden. Även inom övrig öppenvård har man träffat läkare i genomsnitt tio gånger. Några av undersökningspersonerna har haft kvar sina läkarkontakter med de läkare som drev vårdcentral i de lokaler som Hökarängens NVC flyttade in i vid projektstart. Undersökningspersonerna har i genomsnitt haft kontakt med distriktssköterska, sjuksköterska och/eller undersköterska 6 gånger, i de flesta fall med personal Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av läkemedelsanvändningens kvalitet hos äldre Socialstyrelsens förslag, Artikelnummer 0000 Se Äldrecentrumrapport 007:8 Se Äldrecentrumrapport 007:9 Se vidare Gurner, U, Thorslund, M Dirigent saknas, Natur&Kultur, Stockholm 00, Äldrecentrumrapport 00: och rapporten Styckevis och delt från Stockholms stads revisionskontor (0/06) och Landstingsrevisionen (9:00), Äldrecentrumrapport 006:7

7 från Hökarängens NVC och hemtjänst. Allt som allt har de äldre i genomsnitt haft drygt 00 kontakter med öppenvård (vårdcentraler/husläkarmottagningar, specialistvård, akutvård osv.). Undersökningspersonerna i Hökarängen har haft betydligt fler kontakter med husläkare och med övrig öppenvård än personer i tidigare studerade områden. Under den studerade perioden hade av de äldre haft någon form av insats från kommunens äldreomsorg. Vid tiden för intervju hade 0 personer i genomsnitt drygt 9 hemtjänsttimmar per månad. Nästan lika många hade hemsjukvård(9). 6 personer hade hjälp av anhöriga/närstående med i snitt 7 timmar per månad. Undersökningsgruppen har haft slutenvårdsepisoder i genomsnitt I snitt 9 vårddagar inom slutenvården 6 diagnoser i medeltal ( min max) Antal rapporterade symtom/problem 0 i snitt ( min 6 max) Träffat läkare på sjukhusets akutmottagning i snitt gånger (0 min max) Träffat läkare inom specialistvård i snitt 0 gånger Träffat läkare i primärvård, på mottagning eller i hemmet i snitt gånger, på Hökarängens NVC i snitt ca 0 gånger och på annan vårdcentral/husläkarmottagning/jourmottagning ca gånger Kontakter med distriktssköterska, sjuksköterska, undersköterska inom öppenvård i snitt 6 gånger, på Hökarängens NVC i snitt gånger och i övrig öppenvård 6 gånger Totalt under perioden har undersökningsgruppen haft 6077 kontakter inom öppenvården, inklusive Hökarängens NVC, i medeltal motsvarar det ca 0 kontakter per individ (median = 08, 7 min 06 max) av 0 personer hade omsorgsinsatser från kommunen under undersökningsperioden 0 personer hade hemtjänstinsatser om 9,6 tim/månad vid periodens slut 6 personer hade trygghetslarm Fyra personer hade varit på korttidsboende och en person flyttat till särskilt boende 9 personer hade hemsjukvård personer hade färdtjänst 6 personer hade i snitt hjälp av närstående 7 timmar per månad

8 INTERVJUER MED MULTISJUKA OCH DERAS AN HÖRIGA Studiens huvudsakliga syfte har varit att utgå ifrån de 0 undersökningspersonernas perspektiv. Uppgifterna under detta avsnitt är en generell beskrivning av intervjuerna med undersökningspersonerna och deras anhöriga. Här framförs deras uppfattning om behov, problem och önskemål samt deras uppfattning om den vård och omsorg som de kommit i kontakt med. I bilagda avidentifierade fallbeskrivningar finns också varje undersökningsperson och anhörigas uppfattning redovisad. Härutöver redovisas också en genomgång av patientjournaler, biståndshandläggarnas utredningar, beslut, beställningar och övrig journalföring samt utförarnas dokumentation. För varje individ har läkemedlen analyserats. För av personerna finns även en tandhygienists bedömning redovisad. Hökarängens hemtjänst De äldre framför i intervjuerna att de, i de flesta fall, uppfattar hemtjänstens personal som rara, trevliga och omtänksamma. De tycker också att de flesta är kunniga och duktiga. Många av dem som har hemtjänst tycker att det är synd om både dem själva och om hemtjänstens personal som för det mesta har bråttom och ständigt verkar stressade. Ett par av de intervjuade äldre tycker att det är svårt att prata med den personal som inte kan prata svenska så bra. Det är så svårt att höra vad de säger och jag vill så gärna prata en stund. De allra flesta äldre vet att Hökarängens hemtjänst anlitar underentreprenörer för städning, tvätt och handling. De intervjuade kallar både Hökarängens hemtjänst och underentreprenörer för hemtjänsten. De skiljer inte på vem som varit utförare av insatserna hemma hos dem. Den kritik som framförts från de äldre och deras anhöriga är oftast förknippad med att regler styr hur hemtjänsten får ges och att insatserna ges av så många olika vårdbiträden. Det är inom tre områden som den huvudsakliga kritiken framförs. Att de äldre inte kan få mat så som de själva önskar få den, få följa med och handla och bestämma över hur man vill ha städat. För dessa insatser anlitar Hökarängens hemtjänst i de allra flesta fall underentreprenörer. En tredjedel av de intervjuade har hjälp med tvätt. Även denna utförs av underentreprenör. Hökarängens hemtjänst hjälper de äldre som inte själva klarar att packa sin tvätt. Hämtar och lämnar tvätten gör underentreprenören. De äldre som har hjälp med denna insats får tvätten både struken och manglad. Detta har rönt stor uppskattning. Ett genomgående tema i intervjuerna med de äldre och deras anhöriga är att hjälp önskas efter de egna behoven vilket kan krocka med de biståndsbedömda insatser som erbjudits. Hjälp med städning utförs som regel en gång per månad. I stort sett alla personer som har eller har haft hjälp med städning är missnöjda med hur städ

9 ningen utförs. De äldre försöker efter bästa förmåga efterstäda själva. Många får hjälp av anhöriga med både underhållsstädning och storstädning. Samtliga känner till att städningen läggs ut på underentreprenör. Även matdistribution läggs som regel på underentreprenör till Hökarängens hemtjänst. I de allra flesta fall som matlådor levererade en eller några gånger per vecka. Matlådan är, enligt både de äldre och deras anhöriga, tråkig. Man äter dåligt av den och drömmer om lagad mat. Det finns i stort sett ingen i undersökningsgruppen som gillar dessa matlådor. Vissa av de intervjuade har sagt upp insatsen. Anhöriga träder i flera fall in och lagar mat. De äldre som saknar anhöriga försöker hanka sig fram själva. Många i undersökningsgruppen har problem med viktnedgång och är ordinerade läkemedel som kräver ett gott nutritionstillstånd. Endast i ett fall får den äldre, efter att ha nekat att ta emot matlådor, hjälp av hemtjänsten med enklare matlagning. Några av de äldre berättar att flera av hemtjänstens personal som kommer till dem har sagt att de önskar att hemtjänsten kunde få laga mat åt dem. Att följa med och handla är vad flera av de äldre önskar. Att få hjälp att komma ut på promenad beviljas endast i undantag. Hökarängens undersökningspersoner bor till största del några trappor upp i hus utan hiss. P.g.a. funktionsnedsättningar kommer få av dem ut utan hjälp. Många ger starkt uttryck för känslor av ensamhet och isolering. Önskan om att komma till hus med hiss eller lägenhet i marknivå är stark. Undersökningspersonerna har bott åtskilliga år i området. Nära hälften vill byta bostad. Sju personer funderar på särskilt boende. Flera av dessa har muntligen tagit upp frågan med biståndshandläggare men blivit upplysta om att de inte varit tillräckligt sjuka eller haft tillräckligt stora hemtjänstinsatser. Två personer har ansökt om servicelägenheter. Den ena fick avslag till servicelägenhet men beviljades plats på ålderdomshem. Båda personerna har tackat nej till den erbjudna platsen. Ytterligare en person har ansökt om särskilt boende men ännu ej fått besked. Flera anhöriga önskar att deras uppfattning om behov och önskemål om delaktighet skulle tas tillvara och lyssnas till. Vissa anhöriga utför stora insatser helt själva, andra som komplement till hemtjänsten. Några anhöriga har förvirrade, ensamma och sällskapssökande föräldrar som i brist på fungerande hemtjänst söker sällskap på akuten eller på NVC. Några anhöriga beskriver hur deras föräldrar skäms över att inte klara sitt eget liv och inför biståndshandläggaren vill verka mer självgående än de är. Hökarängens NVC, hälso och sjukvården De äldre och även deras anhöriga är i de allra flesta fall mycket nöjda med vården på NVC. Flera ser också en utveckling till det bättre över tid. Av speciellt stor betydelse är att läkare och distriktssköterskor går hem till de äldre. Flera personer får många besök av undersköterskor från både vårdcentralen och hemtjänsten inom ramen för hemsjukvården. Inte många har tagit upp detta förhållande. Någon läkare har slutat på NVC och i några fall har de äldre därför fått byta. Detta har 6

10 upplevts som ledsamt. Omhändertagandet på NVC är enligt de äldre och deras anhöriga en källa till stor trygghet. Många ger uttryck för att de för första gången blir ordentligt lyssnade till. Eftersom läkarkontinuiteten varit viktig har några äldre kvar sina läkarkontakter hos privata specialister eller på andra VC/HL mottagningar. I den mån önskemål finns om förbättringar så rör detta tider för akuta besök. Några personer är besvikna över att akuttider inte finns på NVC. Sjukhusets akutmottagning För de flesta har akuten och väntan där varit ytterst jobbig. Kallt och med långa väntetider utan mat eller smärtlindring. Några personer tycker dock att de blivit mycket väl omhändertagna och ompysslade. I ett fall blev en av de äldre ytterligt glad och förvånad då en akutläkare ringde upp efter hemkomsten för att fråga hur han/hon mådde. Det mest besvärliga med akuten har för de flesta varit att bli hemskickad därifrån istället för att bli intagen på vårdavdelning. En av de äldre kunde inte stå och blev hemskickad på natten i ett så dåligt skick att en taxichaufför fick bära in henne/honom i hemmet. Om man blir intagen efter akuten är det rena himmelriket. Slutenvården Med något undantag har den slutna sjukhusvården på SÖS eller KS upplevts som mycket positiv. Man har blivit väl omhändertagen. Framförallt är det många som uppskattat att få ordentlig mat. Över hälften hade velat ligga kvar på sjukhuset längre. Få tycker sig ha varit med om några vårdplaneringar ut från sjukhuset. En äldre har varit tillfreds med den vård som givits på Dalens geriatrik. Sju av de äldre intervjuade är mycket missnöjda med vårdtiden där. Rehabilitering För den som fått rehabilitering så har detta i huvudsak skett på Dalens geriatriska klinik. Några har även fått rehabilitering på Saltsjöbaden eller Erstagårdskliniken. Man har i allmänhet varit nöjd med rehabiliteringen på sjukhuset. Tiden för rehabilitering har dock uppfattats som alldeles för kort. Problemet har varit att det saknats rehabiliteringsresurser vid hemkomsten. Flera av de äldre har under kortare perioder efter sjukhusvistelsen haft kontakt med arbetsterapeuter/sjukgymnaster från sjukhuset eller med Gubbängens rehabilitering. De äldre och deras anhöriga önskar att det fanns intresserade arbetsterapeuter och sjukgymnaster som arbetade tillsammans med NVCs personal. De tror och hoppas att detta skulle förbättra funktionsförmågan och möjligheterna till träning genom bl.a. promenader. 7

11 GENOMGÅNG AV DOKUMENTATION De dokument som granskats är primärvårdens patientjournaler, journalföring från biståndshandläggarna inklusive biståndsbedömningar, beslut och beställningar samt utförardokumentation från Hökarängens hemtjänst. Samtlig dokumentation inhämtades för perioden januari 00 juni 006. Det har framkommit att distriktssköterskorna även upprättar vårdplaner för vissa patienter. Dessa vårdplaner har dock inte funnits med i de patientjournaler vi tagit del av. Hemtjänsten har upprättat genomförandeplaner för äldre med omvårdnadsinsatser. Dessa planer har inte ingått i den utförardokumentation som granskats. Inom NVC dokumenterar hälso och sjukvårdspersonalen i patientjournaler enligt Patientjournallagen (98:6). Hemtjänstens personal dokumenterar de sociala insatserna i sociala utförarjournaler enligt Socialtjänstlagen (00:). Dokumentationen av hälso och sjukvård och socialtjänst hålls särskiljd inom enheten. Då flera av hemtjänstens undersköterskor har delegation från distriktssköterskorna på hemsjukvårdsinsatser dokumenteras dessa insatser i patientjournalen av distriktssköterskorna. Patientjournalerna är mer omfattande och informativa kring hemsjukvård än vi sett i tidigare studier. Många personer har varit involverade i hemsjukvårdsinsatserna. Helhetssynen på de äldre och de funktionshindrades behov av gemensamma åtgärder från vårdgivarna syns inte i dokumentationen. De olika professionerna dokumenterar i huvudsak ur sitt eget perspektiv och/eller uppdrag. Det förekommer ofta att svåra situationer och uttalade problem av vårdtagaren dokumenteras både av biståndshandläggarna och hälso och sjukvårdspersonalen. Däremot dokumenteras nästan aldrig att samarbete initierats för att lösa problemen. Den yrkesgrupp som mest dokumenterat kontakter med den andra huvudmannens personal är distriktssköterskorna. De dokumenterar kontakter med hemtjänsten. Vid några tillfällen dokumenterar också distriktssköterskorna att kontakt tagits med biståndshandläggarna för att uppmärksamma dem på problem eller behov hos vårdtagarna. (Dessa kontakter har endast vid något tillfälle dokumenterats i biståndshandläggarens journal). Den nu gällande lagstiftningen ger inte stöd till de olika huvudmännens personal att diskutera gemensamma patienter/brukares behov och tillstånd. För att underlätta projektets mål och intentioner har jurister inom landstinget och Stockholms stad, i en promemoria, tydliggjort hur de gränsöverskridande sekretess och dokumentationsfrågorna skall hanteras. Ett särskilt samtyckeskontrakt, där den enskilde kan ge sitt medgivande till samverkan mellan vårdgivarna har utarbetats. Vi ser i några fall att professionerna utnyttjat denna ökade möjlighet till samverkan över gränserna i de journaler vi granskat. Patientjournalerna Dokumentationen i patientjournalerna är omfattande och informativ. Distriktssköterskorna är den yrkesgrupp inom NVC som dokumenterar mest ur ett helhetsper 8

12 spektiv. De dokumenterar kring patienternas hemsituation och möjlighet att klara sig hemma. Förutom möten med patienterna dokumenterar distriktssköterskorna också många kontakter med hemtjänstens samordnare på NVC, slutenvården, Dalens sjukvårdspatrull, rehabiliteringsenheter, biståndshandläggare och anhöriga. Även läkarna dokumenterar patienternas situation i hemmet. I några fall antecknas att kontakt tagits med biståndshandläggaren angående behov av särskilt boende och/eller med hemtjänsten om exempelvis matsituationen. Sällan dokumenteras åtgärder som vidtagits för att följa upp eller lösa situationen. Vid några tillfällen dokumenteras samma problematik flera gånger. Exempelvis i ett fall där läkare och distriktssköterskor regelbundet dokumenterar om nedstämdhet och otrygghetskänsla hos en patient som känner sig ledsen, övergiven och orolig. Läkaren antecknar i journalen att kontakt har tagits med biståndshandläggaren (i biståndshandläggarens journal saknas uppgift om detta). Läkaren gör under sju månader tretton hembesök hos patienten. Läkaren skriver ett intyg till biståndshandläggaren om behov av promenader. Ingen vårdplanering sker i hemmet under denna tid. Av dokumentationen framgår endast i ett av de trettio fallen att en gemensam vårdplanering skett i den äldres hem. Detta skedde på anhörigas initiativ. I ett annat fall dokumenterar distriktssköterskan kring den äldres problem med kost och näringsintag. Det framgår av journalen att distriktssköterskan tar kontakt med biståndshandläggare om behovet av översyn av matsituationen. Läkaren ordinerar näringsdryck. Det finns senare ingen uppföljning i distriktssköterskans journal om matsituationen förbättrats eller om kontakt tagits med hemtjänsten. Läkarna dokumenterar många hembesök. Det förekommer även dokumentation om att läkaren nås av information från hemtjänsten. Denna information kan handla om läkemedelshantering, nutritionsbesvär och fall i hemmet. Kommunens äldreomsorg Biståndshandläggarnas dokumentation Utredningar, beslut och beställning dokumenteras av biståndshandläggaren som också för social journal. Särskild ansökan från den äldre finns endast i undantagsfall. Det är biståndshandläggaren som vid utredningen dokumenterar det som den äldre ansöker om. Utredningarna är som regel omfattande och beskriver den äldres situation och svårigheter i livsföringen. Noggrant förs också medicinska diagnoser in. Den medicinska statusen och den äldres samtliga diagnoser återfinns ofta i biståndshandläggarens utredning. Det är vanligt att medicinsk status och fysiska problem utgör grund för behov av insatser. Av dokumentationen framgår att vissa insatser som erbjuds följer av stadsdelen fastställda riktlinjer. I utredningen anges i ett flertal fall att den äldre ansöker om städning en gång per månad. I undantagsfall har städning beviljats mer än en gång per månad. Vid intervjuerna framgår det att de äldre inte ansökt om städning en gång per månad utan fått ta emot det som erbjudits. I den ansökan som biståndshandläggaren formulerar tas ansökan om inköp upp inte att den äldre önskar föl 9

13 ja med och handla. Vid intervjuerna framför de äldre att de önskat att få följa med och handla. Målet med hemtjänstinsatserna anges ofta vara att den äldre ska kunna bo kvar hemma. Av intervjuerna med de äldre och deras anhöriga framgår att personer tagit upp frågan om möjligheter att få särskilt boende. I några fall har biståndshandläggarna informerat de äldre om att de inte haft tillräckligt omvårdnadsbehov eller för lite insatser genom hemtjänsten för att få en ansökan beviljad. Skäl som ensamhet, otrygghetskänsla, oro och behov av att äta i samvaro har inte tagits upp i dokumentationen. (I patientjournalen beskriver sjukvården problem som otrygghet, ensamhet och oro förutom de medicinska diagnoserna). I de flesta av dessa fall framgår inte av biståndshandläggarens dokumentation att diskussion eller ansökan om särskilt boende tagits upp. I tre fall har ansökan beviljats. I ett av dessa fall har den äldre flyttat. Nitton av de personer som någon gång under undersökningsperioden haft insatser genom hemtjänst har avsagt sig del av eller samtliga beviljade insatser. I de flesta fall beroende på missnöje med hur och när insatser som städning, mat och/eller inköp utförts. Dessa insatser har i de allra flesta fall utförts av underentreprenörer till Hökarängens hemtjänst. I några fall har de äldre även p.g.a. missnöje med insatserna bytt från Hökarängens hemtjänst till annan utförare. I biståndshandläggarens journal dokumenteras uppsägning av insatser och byte av utförare. Skäl till varför hjälpen sägs upp dokumenteras sällan, inte heller om det finns behov av uppföljning. Vi kan i dokumentationen se att biståndshandläggarna i större utsträckning än vad som framgått i tidigare utvärderingar, sätter upp mål för vad som skall uppnås med insatserna. De använder inte bara standardfrasen; för att tillgodose en skälig levnadsnivå. Biståndshandläggarna dokumenterar sällan kontakt med NVCs läkare och distriktssköterskor. Däremot journalförs kontakter med de äldre, hemtjänstens samordnare, sjuksköterskor inom sjukhusen och anhöriga. Det finns ingenting i biståndshandläggarnas sätt att dokumentera som visar att de uppmärksammat eller utnyttjat de möjligheter till ökad helhetssyn kring de äldre som projektet ger. Hemtjänstens utförardokumentation Hemtjänstens personal dokumenterar med handdatorer i ett system som heter Permitto. Dokumentationen så som den utformas är i huvudsak anpassad för hemtjänstens behov av rapportering mellan hemtjänstpersonalen. Ofta dokumenteras: in och utskrivning från sjukhus, återbud av insatser, ändrade tider, bortavaro osv. Hemtjänsten dokumenterar händelser av betydelse men i huvudsak ur arbetsschematisk synvinkel. Sällan dokumenterar hemtjänstens personal kontakter med biståndshandläggaren och/eller sjukvården. Det framgår inte av de dokument vi tagit del av om planering gjorts med den äldre om hur insatserna ska utformas. Inte heller om de utförda insatserna regelbundet följs upp. Det framgår av dokumenta 0

14 tionen att det är hemtjänstens samordnare som hanterar och planerar nya ärenden eller ändringar i pågående ärenden från biståndshandläggaren. Samordnaren dokumenterar ibland även kontakter med sjukvården och anhöriga. Klagomål som framförts av de äldre och deras anhöriga återfinns inte i hemtjänstens dokumentation utom i något undantagsfall. Flera klagomål, främst på städningen har skickats från biståndshandläggaren till hemtjänstens enhetschef och samordnare. Dessa klagomål återfinns inte i hemtjänstens dokumentation. Det finns ingenting dokumenterat om hur utvärdering och uppföljning sker med underentreprenörerna till Hökarängens hemtjänst.

15 TANDVÅRDSBEHOV I Hökarängen har personer undersökts, 9 män och kvinnor, medelålder 78,7 år (9 år). Åtta av dessa hade helprotes i båda käkarna, tre hade helprotes i ena käken. Övriga hade enbart egna tänder, i några fall kompletterade med delproteser eller fasta broar. Besvärande muntorrhet var vanligt förekommande och registrerades för av de undersökta. Åtta personer bedömdes inte ha något aktuellt tandvårdbehov och sju av dessa hade regelbunden tandvård. Den person som inte hade regelbunden tandvård hade helproteser utan anmärkning och därmed fanns inget aktuellt tandvårdsbehov. Av de som bedömdes ha ett objektivt tandvårdsbehov avböjde tre hjälp därför att de inte ansåg sig behöva eller orka med någon tandvård. För de övriga fanns subjektiva tandvårdsbehov. Antingen för att man hade ont eller svårt för att tugga. Fyra av dessa personer hade smärtande skavsår under proteser. Ett problem som är relativt enkelt att åtgärda men som gör att den drabbade inte bara har ont utan också har svårt att tugga. Övriga sju undersökta hade mera omfattande behandlingsbehov med fyllningar, tandextraktioner och eventuellt ersättning för saknade tänder. Av de personer som bedömdes ha tandvårdsbehov avböjde tre sådan kontakt Sju av undersökningspersonerna hade regelbunden tandvård. För fyra personer med tandvårdsbehov men utan tandvårdskontakt har kontakt med tandläkare initierats av den uppsökande tandhygienisten. Ansökan om tandvårdsstödsintyg har gjorts för sju personer. Den enda som hade tillgång till uppsökande och nödvändig tandvård med tandvårdsstödsintyg tillhörde personkretsen LSS. Ytterligare åtta personer borde vara berättigade. En av dessa avböjde denna förmån, hade regelbunden tandläkarkontakt och ville fortsätta att betala för sin tandvård som förut. I tre fall har biståndshandläggare inte kunnat besvara frågor om tandvårdsstödsintyg utan hänvisat patienten vidare till andra kontakter. Dessa ansökningar har gått runt i systemet. Dessa tre personer har ont, omfattande behandlingsbehov och behov av snar hjälp. För de övriga fyra har patienten själv eller anhöriga uppmanats av tandhygienisten att ta kontakt med biståndshandläggare 6. 6 Se vidare Äldrecentrumrapport 007:9

16 Behov av tandvård Tandvårdsbehov, avböjer behandling Inget aktuellt vårdbehov Tandvårdsbehov, väntar på intyg Tandvårdsbehov, tandvårdskontakt etablerad

17 LÄKEMEDEL Omfattning och mönster Av de 0 patienter som omfattades av studien hade 8 läkemedel på recept medan fick sina mediciner dosdispenserade (ApoDos). I genomsnitt användes 0, läkemedel per person, med en variation mellan och 8 preparat. Sexton personer hade 0 preparat, hade, en person hade 6 och två hade 8 preparat. Antal vid behovsläkemedel var,8. De vanligaste läkemedlen var blodförtunnande medel (framför allt lågdos acetylsalicylsyra: Trombyl); betareceptorblockerare och lätta smärtstillande medel (paracetamol, t.ex. Alvedon och Panodil) (Bilaga, Tabell ). Kvalitetsanalys av läkemedelsanvändningen Kvaliteten i läkemedelsanvändningen analyserades med avseende på ett urval av Socialstyrelsens indikatorer (Socialstyrelsen 00) (Bilaga, tabell ). Var tredje patient hade minst ett preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger (indikator. i Socialstyrelsens rapport). Till denna grupp hör främst långverkande bensodiazepiner (det lugnande medlet diazepam och sömnmedlen nitrazepam och flunitrazepam) och läkemedel med antikolinerga effekter, t.ex. medel mot inkontinens och tricykliska antidepressiva. Indikatorer på polyfarmaci Samtidig användning av ett eller flera likartade läkemedel (dubbelanvändning) förekom hos två patienter. Främst rörde det sig om flera olika sömnmedel. Samma antal behandlades med tre eller fler olika psykofarmaka. Läkemedelsinteraktioner Ju fler läkemedel patienter använder desto större risk för interaktioner som kan leda till biverkningar eller utebliven effekt. I detta projekt analyserades förekomsten av kombinationer som enligt FASS kan ge upphov till interaktioner av klinisk betydelse (klass C och D). Cinteraktioner förekom hos hälften och Dinteraktioner hos en patient 7. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Med utgångspunkt från sammanställningarna för de enskilda patienterna i studien, uppskattade vi antalet läkemedelsrelaterade problem (LRP), enligt Apotekets definition. I medeltal hade varje patient,7 LRP. Tabell i bilaga visar en sammanställning av studiens olika typer av LRP och deras förekomst. Tabell visar sannolika huvudorsaker till att dessa problem har uppstått. Nedan följer en beskrivning av några av de vanligaste LRP i undersökningsgruppen. Läkemedlet används ej enligt ordination Det vanligaste LRP var att patienten inte använde läkemedlet enligt läkarens ordination. Denna bristande följsamhet kan vara medveten, d v s att patienten med 7 Cinteraktion: läkemedelskombinationen kräver dosanpassning; Dinteraktion: läkemedelskombinationen bör undvikas

18 avsikt hoppar över doser eller inte använder medicinen. I något fall har uppenbarligen läkemedlet inte ens hämtats ut. En orsak till medveten oföljsamhet är upplevda biverkningar, en annan kan vara att patienten inte tror på behandlingens effekt eller inte förstår varför den ges. Bristande följsamhet kan också bero på otillräcklig information för någon patient berodde den helt enkelt på att denne inte fått veta hur medicinen skulle tas. I många fall är dock oföljsamheten omedveten den äldre glömmer att ta medicinen. I denna studie visste flertalet av dessa patienter med sig att de glömmer sina mediciner ibland, men i något fall uppdagades det först vid hembesöket, då tabletterna visade sig vara tagna i oordning. Följsamhetsproblem kan i första hand hänföras till brister i uppföljningen och kommunikationen, men också bristande kontroll av och hjälp med medicineringen. Underbehandling Det näst vanligaste läkemedelsproblemet var underbehandling, dvs. att patienten inte får den behandling han/hon behöver. Antingen var behandlingen överhuvudtaget inte ordinerad, eller uteblev den under en period p.g.a. avsaknad av recept alt. uppdatering av ApoDoslistan, eller kunde patienten inte tillgodogöra sig medicinen p.g.a. svårigheter att hantera den (t.ex. ögondroppar). I några fall fick patienten den avsedda behandlingen, men effekten av den var otillräcklig. Underbehandling kan hänföras till brister i kommunikation och uppföljning, men också till brister i ordination och i kontroll av hjälp med medicineringen. Riskläkemedel I sju fall bestod LRP i att patienten använde ett eller flera riskläkemedel, d v s läkemedel som på grund av stor risk för biverkningar bör undvikas till äldre, (se avsnitt ovan). Problemet bottnar sannolikt vanligen i okunnighet om vilka preparat som är riskläkemedel vid behandling av äldre. Information om detta finns dock numera tillgänglig i Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsterapi (Socialstyrelsen 00). Behandling med riskläkemedel orsakas framförallt av brister i ordination. Femton av patienterna hade deltagit i läkemedelsgenomgångar med apotekare på NVC. De hade i genomsnitt färre LRP (, per patient) jämfört med dem som ej deltagit i läkemedelsgenomgångar (,9 per patient). Överensstämmelse mellan läkemedelslistorna Av de patienter som hade Apodos, hade alla, utom en, en aktuell medicinlista som överensstämmer med vårdcentralens läkemedelslista. För de 8 patienter som fick sina läkemedel förskrivna på recept hade däremot endast två patienter en medicinlista i hemmet som överensstämde med den på vårdcentralen. Tre patienters medicinlistor ändrades på vårdcentralen efter vår intervju. Två patienter hade privatläkare, och för åtminstone en av dessa stämmer inte läkemedelslistorna överens. Detsamma gällde en patient som hade sin läkare på annan vårdcentral än NVC. Det finns flera tänkbara orsaker till bristande överensstämmelse mellan läkemedelslistorna: Patienten har sökt vård på akutmottagningen, och fått nya läkemedelsordinationer som inte förmedlas till vårdcentralens läkare. Läkaren har inte uppdaterat läkemedelslistan, på grund av att information om ändringar i läkemedelsförskrivningen i samband med slutenvårdsvistelse

19 ännu inte nått vårdcentralen, att patienten inte besökt vårdcentralen under en period, eller helt enkelt husläkarens tidsbrist. Patienten har en privat läkare som inte har kontakt med övriga vårdgivare. Bristande följsamhet till läkarens ordinationer. Patienten egenvårdar sig, med receptfria läkemedel och eventuellt naturläkemedel. Den äldre om sina läkemedel I intervjuformuläret ingick, förutom frågor om aktuell medicinering, ett antal frågor kring några faktorer av betydelse för läkemedelsanvändningen. Tillgång på läkemedel På frågan om hur den äldre får sina läkemedel svarade personer att de tar kontakt med vårdcentralens läkare, medan åtta sa att de kontaktar distriktssköterskan. En ringer till vårdcentralen när det är dags och en person går själv till vårdcentralen och beställer recept. Två personer ringer till sina privatläkare för att förnya recepten, två får hjälp av hemtjänsten som meddelar vårdcentralen. En skriver lapp och ber undersköterskan meddela vårdcentralen. En patient som har ApoDos vet inte hur det går till; svarar att de kommer hit när det är dags. En patient svarade inte på frågan. Läkemedelshanteringen personer klarar av att på egen hand ta sina mediciner. Tolv får hjälp på det ena eller andra sättet. Av dessa får 6 personer hjälp av hemtjänstpersonalen, 7 patienter får sina mediciner delade i dosett av distriktssköterskan varje eller varannan vecka. personer får stöd av make/maka eller annan anhörig. I ett fall får den äldre hjälp av granne. Följsamheten Tretton patienter berättade att de ibland glömmer ta sina mediciner eller hoppar över någon dos avsiktligt. Åtta patienter är rädda för läkemedelsbiverkningar, bland dem är det några som inte följer läkares ordination på grund av detta. Två patienter är väldigt missnöjda med byten på apoteket till billigaste generikum. En av dem tar inte Simvastatin på grund av ett annat utseende och färg på tabletten. Åtta patienter egenvårdar sig med naturläkemedel eller receptfria läkemedel från apoteket. Dessa preparat står inte i vårdcentralens medicinlista. Är medicinerna viktiga? På frågan Hur nödvändigt anser du att dina mediciner är för din hälsa? svarade 8 personer att mediciner är ganska eller mycket nödvändiga. Fem personer svarade att de inte vet om mediciner är nödvändigt för hälsan, och en sa att Man blir så gammal att man vet ingenting. En ansåg att mediciner inte alls är nödvändig för hälsan och en att läkemedel är både bra och inte bra för hälsan. Fyra personer svarade inte på frågan. 6

20 BILAGA ; FALLBESKRIVNINGAR Studiens huvudsakliga syfte har varit att utgå ifrån de 0 undersökningspersonernas eget perspektiv. Nedan följer de avidentifierade fallbeskrivningarna. Nr. Ensamboende 889 år Sammanfattande reflexioner Missnöjd med erbjuden hjälp med mat. Stor ensamhetskänsla. Önskemål om annat boende. Saknar färdtjänst. Patientens läkemedelsförskrivning behöver följas kontinuerligt. Diagnoser inom slutenvård, bl.a. tumör, cirkulationssjukdom/hjärta psykisk sjukdom Övriga problem/symtom 8, bl.a. sömnbesvär, nedstämd, dålig aptit, muntorr, magproblem, hosta Hemtjänst,7 tim/mån ( beslut under perioden) (minst en underentreprenör) dusch g/v, städ g/m, trygghetslarm Färdtjänst nej Hemsjukvård ja Hjälp av närstående/annat 6 tim/mån handling, tvätt, ledsagning Antal läkemedel och analys 9, varav vid behov Dossänkning av Remeron S misslyckats. Högt blodtryck som behandlas med påfallande många olika läkemedel: Samtidigt gravt nedsatt njurfunktion. Problem med hosta som kan vara en biverkning av Enalapril. Patienten har problem med sömnen och lider av depression, besvär som kan bero på den höga dosen av Seloken Zoc (00 mg x). Läkemedelslistan på vårdcentralen överensstämmer inte med patientens lista. Tänder och bedömning Besök av tandhygienist Har helproteser utan anmärkning. Problem med muntorrhet. Ringer själv tandläkare vid behov. Har fått information och råd om proteshygienen genom tandhygienisten 00 janjuni 006 Totalt Slutenvård Antal vårdepisoder Antal vårddygn 8 9 Hökarängens NVC Läkare mottagning Läkare telefonkontakt Distriktssköterska mottagning Distriktssköterska hembesök Undersköterska hembesök Totalt NVC (Antal notat i patientjournalen 7) Övrig öppenvård Akutläkare Jourläkare på VC/HL Specialistläkare mottagning Specialistläkare telefonkontakt Sjuksköterska mottagning Sjuksköterska telefonkontakt Sjukgymnast mottagning* Arbetsterapeut telefonkontakt** Dietist telefonkontakt*** 9 7

21 Medicinsk service Totalt övrig öppenvård 66 * sjukgymnastbesök gäller geriatrisk mottagning besök gäller Gubbängens sjukgymnastik. ** telefonkontakt med arbetsterapeut gäller Gubbängens sjukgymnastik. *** dietistkontakt från Karolinska sjukhuset Den äldres situation Ensamboende änka/änkling som bott över 0 år i sin lägenhet. Får hjälp med dusch av hemtjänsten. Ett företag som kommunen anlitat städar en gång i månaden. Den äldre säger sig vara nöjd med hjälpen. Man får vara tacksam för det man får Anhörig hjälper med tvätt, matinköp och stöd i det mesta som gäller kontakter med sjukhus, vårdcentral och myndigheter. Anhöriga ringer också varje dag och småpratar för att lätta på ensamheten och tristessen. På helgerna besöker anhöriga den äldre och hjälper till med att dela medicinen i dosett. Har prövat kommunens matlådor men tycker inte om dem. Försöker därför laga maten själv. Skulle vilja få servicehuslägenhet för att kunna äta i gemenskap och få sällskap av andra. Den äldre har tidigare varit mycket aktiv genom sitt arbete och föreningsliv. Har påtalat önskemålet om servicehus för biståndshandläggaren som har berättat att för att få servicehus beviljat måste man ha hemtjänst i omfattningen ggr dagligen. Den äldre grubblar över varför hon/han lever när livet endast består av en tung och lång ensamhet då orken att ta sig iväg och träffa andra tagit slut. Vilket liv är det här att sitta mellan fyra väggar. Jag känner mig som en fånge! Upplever inte att vårdplaneringar skett vid hemgång från sjukhusvård Detta bekräftas av anhörig som berättar att den äldre skickades hem i mycket dåligt skick dagarna före julafton. Anhöriga bönade och bad om en plats på Dalens geriatrik Men där var det fullt. Den äldre fick sedan efter julhelgen varje dag under fem veckor åka fram och tillbaka till Radiumhemmet för behandling. Det var krävande men den äldre berömmer personalen på Radiumhemmet som var mycket omtänksamma. Den äldre har känt sig tvingad att lista sig på NVC. Tycker det var bättre förut då man bara kunde gå dit. Nu måste de äldre beställa tid och det tycker hon/han inte om. Är ledsen över att ha nekats färdtjänst. Enligt anhörig svarade inte läkaren när den äldre tog upp önskemål om färdtjänst. Nu måste därför den äldre betala själv de gånger hon/han orkar ta sig ut för att besöka någon bekant. Detta har enligt anhörig begränsat den äldre ytterligare eftersom hon/han inte har råd att åka taxi så ofta. Anhöriga lider av den äldres ensamhet. Dokumentation från primärvård och kommunens äldreomsorg Det finns i dokumentationen ingen anteckning om att patienten anmälts till WebCare. Den patientansvariga sjuksköterskan på Radiumhemmet meddelar biståndshandläggaren per telefon att den äldre behöver utökad hjälp vid hemgång främst med mat. Patienten skrevs ut till hemmet den december. Dagen efter får Dalens geriatrik en remiss om rehabilitering från radiumhemmet. Då patienten redan är utskriven dras slutsatsen att patienten klarar sig i hemmet utan rehabilitering. NVCs distriktssköterska informeras om att möjlighet finns för direktintag på Dalen geriatrik vid försämring. Efter telefonsamtal med anhörig och patientansvarig sjuksköterska på Radiumhemmet beslutar biståndshandläggaren om utökad hemtjänst. Utredning, beslut och beställning görs till Hökarängens hemtjänst på utökade insatser. I mellandagarna avsäger sig, enligt biståndshandläggarens journal, den äldre de utökade insatserna då hon/han själv klarar matlagningen. Biståndshandläggaren dokumenterar hembesök hos den äldre efter jul och insatserna återgår då till den nivå som var före julen. 8

22 Läkemedel: 9, varav vid behov. Kvalitetsbrister/problem Dossänkning av Remeron S från 0 mg till mg misslyckas. Patienten tar fortfarande 0 mg per dag. Läkaren avslutar behandling med Simvastatin 0 mg men ingen uppföljning av detta är planerad enligt journalen. Högt blodtryck som behandlas med påfallande många olika läkemedel (Enalapril 0 mg, Seloken Zoc 00 mg, Salures K och Plendil mg). Patienten har gravt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance 0 ml/min) vilket borde föranleda ställningstagande till dossänkning av Enalapril. Problem med hosta som kan vara en biverkning av Enalapril. Patienten har problem med sömnen och lider av depression, besvär som kan bero på den höga dosen av Seloken Zoc (00 mg x). Följsamhet Patienten glömmer att ta sin medicin någon gång. Anser dock att medicinerna är mycket nödvändiga för hälsan. Överensstämmelse med läkemedelslista på VC Enalapril saknas i patientens medicinlista på vårdcentralen. Även Salures K tabletten saknas, men patienten tar dem dagligen enligt intervjun. Kommunikation/dokumentation Inga problem identifierade. Nr 6. Ensamboende 808 Sammanfattande reflexioner Önskar följa med och handla. Vill komma ut och promenera. Avsäger sig städning och handling därför att insatserna inte motsvarar önskemål om hur hjälper ska ges. Uppgifterna tas över av anhöriga. Inkontinenshjälpmedel fungerar inte. Patientens läkemedelsförskrivning behöver följas kontinuerligt. Tandhygienist har initierat kontakt med tandläkare. Diagnoser inom slutenvård 8, bl.a. cirkulationssjukdom/hjärta/hjärna, diabetes, fraktur Övriga problem/symtom 7, bl.a. smärta, sömnbesvär, trötthet, kroppslig oro, magproblem, andfåddhet Hemtjänst, tim/mån ( beslut under perioden) (bytt utförare ggr) dusch g/vecka, trygghetslarm Färdtjänst Ja Hemsjukvård Ja Hjälp av närstående/annat 8 tim/mån städning, handling, social kontakt, ledsagning Antal läkemedel och analys 9, samtliga för regelbundet bruk. Diabetesmedicinen är utsatt, men inga kontroller av blodsockerläget (HbAc) har gjorts. Lanzo har satts ut tvärt vilket gav besvär som nu behandlas med Omeprazol. Behandling med Didronate och Calcium utan känd indikation. Läkemedelsändringar på sjukhuset resulterade i felaktiga doser som upptäcktes av distriktssköterska. Patienten är orolig för biverkningar. Är inte nöjd med behandlingen med urindrivande och sömntabletter, upplever ingen effekt. Patienten har fått några tabletter som denne inte vet när och hur de ska 9

23 tas. Tänder och bedömning Besök av tandhygienist Egna tänder med delprotes i överkäken och egna tänder i underkäken. Tandköttsinflammation och en del rotrester. Har en glugg mitt fram och vill därför inte träffa folk. Har tappat sin tandläkarkontakt. Tandhygienisten har initierat kontakt med näraliggande tandklinik. Patienten varit där och fått önskad behandling och kommer att kallas regelbundet fortsättningsvis. 00 janjuni 006 Totalt Slutenvård Antal vårdepisoder Antal vårddygn 8 Hökarängens NVC Läkare mottagning Läkare hembesök Läkare telefonkontakt Distriktssköterska hembesök Distriktssköterska telefonkontakt Sjuksköterska hembesök Undersköterska mottagning Undersköterska hembesök 8 9 Totalt NVC (Antal notat i patientjournalen 77 0) Övrig öppenvård Akutläkare Specialistläkare mottagning Sjukgymnast mottagning* Sjukgymnast hembesök* Sjukgymnast telefonkontakt* Sjuksköterska mottagning Medicinsk service Totalt övrig öppenvård 9 * sjukgymnastbesök, hembesök och telefonkontakt gäller geriatrisk mottagning och besök gäller besök på Gubbängens sjukgymnastik Den äldres situation Änka/änkling som bott i samma lägenhet i över år. Städningen utförs av bekanta. Anhöriga hjälper till med handling av tunga varor. Försöker i övrigt att klara sig själv. Har prövat städning men tyckte inte att dom kunde städa. Den äldre blev av biståndshandläggaren rekommenderad att anlita ett privat företag som skulle kunna låta den äldre få följa med till affären och handla. Men det fungerade inte. Dom passade sällan tider. Ibland kom dom inte alls. Hökarängens hemtjänst som nu hjälper den äldre har enligt henne/honom inte möjlighet att bära hem varorna eftersom Hökarängens hemtjänst lägger ut detta uppdrag på underentreprenör. Den äldre vill själv följa med och handla och avsäger sig därför handlingshjälpen. Anhörig bekräftar att hjälpen från den första hemtjänstutföraren inte kom på avtalad tid. Den äldre kan inte påminna sig om att ha träffat någon biståndshandläggare. Dom har bara ringt och pratat med mig. Anhöriga anser inte att hjälpen är anpassad till den äldres behov. Hemtjänsten är inte värd namnet. Dom måste lära sig att anpassa sig efter de äldres önskemål inte efter vilka rutiner hemtjänsten har. Anhöriga är orolig över att den äldre ska ramla när hon/han själv går och handlar. Det är dåligt att inte hemtjänsten kan följa med och bära hem varorna. 0