Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun
|
|
- Ann-Christin Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle
2 Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Uppdraget Primärvården Gästrikland, Omvårdnad Gävle och Gävle Sjukhus har beslutat inrätta gemensamma lokala äldreteam för målgruppen multisjuka/ multisviktande personer 75 år och äldre vid alla hälsocentraler i Gävle kommun. Handlingsplanen/riktlinjerna följer av upprättat samarbetsavtal och gäller gemensamt för de i avtalet ingående parterna Bakgrund Bakgrunden till beslutet om äldreteamen är ett beslut av Landstingsstyrelsen i december 2003 att införandet av närsjukvård i Gävle skulle ske i form av ett tvåårsprojekt. Enligt direktiven till projektet, som fick namnet Närvård Gävle, ska samverkan och utvecklandet av anpassade arbetssätt mellan Gävle Sjukhus, Gävle kommun, Primärvården, Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen i Gästrikland utgöra basen i närvården. Som huvudmål för projektet angavs att vid utgången av 2006: - ska närvården i Gävle kommun ha utvecklats till en tillgänglig och nära vård som kännetecknas av samordning och helhetssyn och där anpassade arbetssätt utvecklats mellan Landstinget och kommunens olika förvaltningar - utgör Primärvården basen i närsjukvården och grunden har etablerats för en utveckling där Gävle Sjukhus bidrar till en kvalitetsmässig och effektiv närsjukvård för befolkningen i Gävle kommun. Ett av delmålen var att bilda delprojekt kring vissa prioriterade målgrupper/områden för att utifrån givna direktiv genomföra en kartläggning av olika målgruppers behov, analysera starka och svaga områden i det nuvarande samarbetet samt föreslå nya eller utvecklade arbetssätt för målgruppen/målområdet. De tre områden som fastställdes som delprojekt var palliativ vård, samarbete kring vissa funktionshindrade och samarbete kring multisjuka/multisviktande äldre. Delprojektet Multisjuka/multisviktande 75 år och äldre i Gävle kommun har riktats mot målgruppen äldre människor över 75 år med sammansatta komplexa och/eller snabbt föränderliga vård och omsorgsbehov.
3 Sid 3 (9) Ansvaret för deras vård och omsorg är ofta splittrat mellan olika vårdoch omsorgsnivåer. Målet har varit att gemensamma samverkansformer för målgruppens ska finnas där vård och omsorg ska bedrivas på rätt nivå, rätt omfattning och rätt plats. Delprojektgruppen som arbetade med att analysera målgruppens behov ansåg att samordningen av de faktiska resurser som finns för målgruppen i dag inte fungerar optimalt. Därför föreslogs inrättandet av ett lokalt äldreteam knutet till en hälsocentral i Gävle kommun och där personal från kommun och landsting som arbetar med målgruppen skulle ingå. Förändringen skulle bestå i att arbetssätt och samarbetet tydliggörs genom en handlingsplan, samarbetsavtal och en tydlig ledningsstruktur.. En analysgrupp tillsattes för att analysera delprojektgruppens rapport och lämna förslag på hur vården och omsorgen för de multisjuka/multisviktande skulle kunna organiseras i Gävle kommun. Analysgruppens förslag blev att starta lokala äldreteam på alla hälsocentraler i Gävle för att utnyttja de gemensamma resurserna på ett så optimalt sätt som möjligt. Det blev också den politiska styrgruppens beslut. Handlingsplanen/riktlinjerna utgör underlag för verkställighet av beslutet. Målgrupp Målgruppen för äldreteamens arbete är multisjuka/multisviktande personer 75 år och äldre bosatta i Gävle kommun och som har sammansatta komplexa och/eller snabbt föränderliga vård och omsorgsbehov. En förutsättning för att teamen ska kunna uppfylla sin målsättning är att målgruppen blir ordentligt definierad. Teamen får under uppbyggnadsskedet hitta former och utveckla rutiner för identifiering och handläggning av personerna i målgruppen. Respektive hälsocentral ska ha ansvaret för att samla och uppdatera kunskapen om personerna. Definition av målgruppen Med multisjuka avses personer som under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller flera gånger inom sluten sjukhusvård och under den tidsperioden haft flera diagnoser från tre eller flera olika sjukdomsgrupper. Med multisviktande avses personer som har någon komplicerad sjukdom och/eller flera sjukdomsdiagnoser, har problem med nedsatt rörlighet och ork, behov av rehabiliterings- och/eller funktionsuppehållande insatser under lång tid, har en skör och snabbt föränderlig livssituation och är i behov av återkommande omprövning av sina vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser.
4 Sid 4 (9) Målgruppens behov Målgruppen multisjuka/multisviktande 75 år och äldre är personer med sammansatta komplexa och/eller snabbt föränderliga vård och omsorgsbehov. De har behov av både medicinsk sluten- och öppenvård, rehabilitering och stöd från kommunens hemtjänst och av närstående. Trygghet, tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet ska vara ledstjärnor i arbetet med målgruppen. Det är därför viktigt med samordning av resurserna och en fungerande vårdplanering och informationsöverföring för att få ett bra omhändertagande, hög effektivitet och ett omhändertagande på rätt nivå och plats. Trygghet Det som bär upp tryggheten är sammanhang, tilltro till vården, förtroendefull relation och goda kontaktmöjligheter. Det innebär att man som patient/kund känner lugn, vet att man får hjälp om/när man behöver, vet vart man ska vända sig och att man har möjlighet att välja var och hur man vill bo. Tillgänglighet Vården finns till hands när patienten/kunden upplever sig behöva den. Det innebär att man som patient/kund vet vart man kan vända sig för att få information, hjälp och framföra sina synpunkter. Kontinuitet En långvarig relation där vårdgivaren kan följa patienten/kunden över tiden. Det innebär att man som patient/kund träffar samma personer och har så få kontakter som möjligt. Patientsäkerhet Patientsäkerhet är skydd mot vårdskada (SOSFS 2005:12). Patientsäkerhetsarbetet syftar till att analysera, fastställa och undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser. Mål att gemensamma samverkansformer för målgruppen finns så att dess vård och omsorg kan bedrivas på rätt nivå, omfattning och plats. Syfte att med den äldre människan och närståendes behov i centrum synliggöra målgruppen för att rätt kunna tillgodose dess behov av trygghet, tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet att genom samverkan erbjuda lättlillgängligt stöd, verka för ett gemensamt förhållningssätt, effektivisera befintliga resurser och kostnadseffek-
5 Sid 5 (9) tivisera verksamheterna som möter målgruppen inom landsting och kommun att skapa tydliga riktlinjer och gemensamma mötesforum kring patienter/kunder Personal i äldreteamen I de lokala äldreteamen ska ingå distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast från primärvården samt biståndshandläggare, verksamhetschef och representant för hemtjänstpersonal från kommunen.. Teamet ska träffas minst en gång i månaden. Familjeläkare ska delta vid behov. Förutom de akuta hembesök som läkarna genomför redan i dag ska läkare avsätta tid för att genomföra minst ett planerat hembesök per år hos patienten/kunden ur målgruppen bosatta i ordinärt boende. Geriatriker från Gävle sjukhus ska ha en både operativ och konsultativ roll. De kan konsulteras via telefon och delta i teammöten och/eller vid hembesök. För varje multisjuk/multisviktande person ska en kontaktperson finnas på hans/hennes hälsocentral och i hemtjänsten som ska vara känd av övriga vårdgivare. Teamen kan kompletteras med andra kompetenser som kurator, logoped, dietist, tandhygienist och personal från vuxenpsykiatrin. Parterna ska ingå i teamen på lika villkor. De ska från respektive håll anmäla den till teamen som de definierat inom målgruppen och de ska var för sig kunna aktualisera ärenden till teamträffarna. De ska också från respektive håll utse den personal som ska ingå i äldreteamen och ansvara för att personalkontinuiteten i äldreteamen bibehålls. Utgångspunkten för teamarbetet ska vara att se den multisjuke/ multisviktande i sitt hela sammanhang och inte från enskilda diagnoser. Teamarbetet ska byggas på ett gränsöverskridande samarbete kring de enskilda personerna i målgruppen och löpande återkoppling mellan de funktioner och de personer som finns kring den multisjuke/multisviktande och är väl kända för honom eller henne. Arbetsuppgifter/Arbetssätt De lokala äldreteamens arbetssätt formas på respektive hälsocentral vilket ska dokumenteras i lokalt framtagna rutiner. En huvuduppgift för teamen ska vara att skapa en gemensam grund och arbetet ska präglas av likvärdiga arbetsmetoder. Teamets förhållningssätt ska präglas av att skapa trygghet, tillgänglighet, kontinuitet och patientsäkerhet för de multisjuka inom respektive upptagningsområde. I arbetet kring patienten/kunden utgår man inte enbart från diagnoser utan ser till helheten. Ett sådant synsätt ska bidra till att patienten/kunden kan bevara så många av sina funktioner som möjligt.
6 Sid 6 (9) Medel ska avsättas för teambildning, utbildning samt handledning och ska användas för gemensamma insatser. Dialog ska föras mellan processledaren, teamet och verksamhetschef för hälsocentralen om relevanta insatser. En första vårdplanering ska alltid göras på sjukhuset för att planera och underlätta inför hemgång. Detta följs sedan upp av en förnyad vårdplanering i hemmet. Det gemensamt definierade förhållningssättet ska värna om trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för den multisjuke äldre personen och dennes närstående. Tid ska avsättas för läkare att göra fler hembesök i ordinärt boende. Tillgänglighet för patient/kund och anhörig ska finnas varje dag via lokalt telefonnummer. Mellan hänvisas patient/ kund tills vidare till sjukvårdsrådgivningen. Framgångsfaktorer Fyra viktiga faktorer krävs för att samverkan i teamen ska kunna bli effektiv: - motivation hos alla inblandade parter - en gemensam bild av vad som skall utgöra fokus i samverkansarbetet - ett förtroendefullt informationsutbyte - inom varje stödsfär identifierbara befattningshavare som regelbundet träffas för att skapa samförstånd kring väsentliga och gemensamma frågor Ledningens ansvar Respektive verksamhetschef/enhetschef för de funktioner som ska eller kan ingå i teamen ska skapa förutsättningar för att teamen ska kunna arbeta i enlighet med samverkansavtalets intentioner. Verksamhetschef på respektive hälsocentral ska ha huvudansvaret för att teamen bildas. Processledare/Metodstödjare För start och uppbyggnad av äldreteamen ska en processledare och en metodstödjare/metodutvecklare knytas till teamen som en gemensam resurs. Processledaren ska stötta teamen samt samverka med respektive verksamhetschef i syfte att få igång väl fungerande team på samtliga hälsocentraler i kommunen. Processledaren ska regelbundet rapportera till ledningsgruppen,
7 Sid 7 (9) Metodstödjaren/metodutvecklaren ska erbjuda ordinarie vårdgivare i teamen stöd i metodfrågor som rör arbetssättet team och samverkan samt vara behjälplig med att knyta kontakter inom och mellan teamen samt mellan huvudmännen. Metodstödjarens arbetssätt ska utgå från de lokala teamens behov. Metodstödjaren och processledaren ska arbeta parallellt och i nära dialog med varandra. Processledaren utgår från någon av hälsocentralerna. Metodstödjaren utgår från Arbetsterapeuterna Södertull men ska ha arbetsplats tillsammans med processledaren del av tiden. Var och en har sin expedition inom sin ordinarie verksamhet och med ordinarie telefonanknytningar. Ordinarie vårdgivare i teamen kan kontakta metodstödjaren eller processledaren när stöd och/eller råd i någon form behövs. Processledaren och metodstödjaren tar kontakt med hälsocentralerna enligt en plan de upprättar för genomförandet i dialog med verksamhetschefer. Kvalitet, uppföljning, utvärdering Arbetet kring de multisjuka/multisviktande äldre ska styras av kvalitetsfaktorerna: - Perspektiv och analys utifrån målgruppen - Organisation eller profession ska inte utgöra hinder för samverkan - Personkontakt (lyhördhet, flexibilitet, ödmjukhet, nyfikenhet, mod och kreativitet) - Yrkeskompetens - Helhetsperspektiv Arbetet i äldreteamen ska dokumenteras i verksamhetsplaner och i samband med bokslut följas upp i verksamhetsberättelse från respektive hälsocentral. Arbetssättet ska kontinuerligt utvärderas. Utvärderingen ska ha främst fyra inriktningar: Resultat Att redovisa aktuell statistik kring målgruppen och vilken typ av insatser som aktualiseras. Ska stämmas av mot den produktionsstatistik som tas ur respektive journalsystem.
8 Sid 8 (9) Kvalitetsarbete. Att få kunskap om patienternas/kundernas behov samt att mäta kundtillfredsställelse som grund för nödvändiga korrigeringar och kvalitetsförbättringar av arbetsinsatserna. Arbetssättet i teamen. Att uppmärksamma effekter av det nya arbetssättet som grund för korrigeringar/förbättringar av arbetsprocessen. Kostnadseffektivitet. Att mäta insatta resurser för att klargöra om målet med kostnadseffektivisering med det nya arbetssättet uppnås. För utvärdering ska extern utvärderare anlitas. Utvärderingen ska ligga till grund för gemensam uppföljning av samverkansavtalet. I samband med starten av äldreteamen ska en startkonferens ordnas. Den kan följas upp med en årlig samling där hälsocentralerna i samband med ordinarie uppföljning av verksamheterna redovisar och utbyter erfarenheter kring hur arbetet i äldreteamen utvecklas. Ekonomi Arbetet i teamen ska utföras utifrån huvudmännens befintliga resurser och något resurstillskott beräknas inte behövas. Initiala insatser för aktiviteter i samband med start av teamen samt för processledning, metodutveckling och utvärdering bekostas av stimulansbidrag. Det står teamen fritt att i samråd med ledningsgruppen söka de externa medel som kan erhållas för fortsatt utveckling av teamarbetet. Processledare ska i samråd med ledningsgruppen hålla sig a jour med vilka möjligheter som öppnas för fortsatt externt stöd. Dokumentation Dokumentation kring patient/kund ska ske enligt den lagstiftning och de krav som finns inom respektive huvudman. Samarbetet mellan parterna bygger på förutsättningen att patienten/kunden ger sitt tillstånd innan utbyte av information sker. Information till personal I samband med starten av teamen behövs en gemensam information för att introducera och skapa förståelse för det nya arbetssättet kring målgruppen. Detta är mycket viktigt då det skapar förutsättningar för upprättandet av nya rutiner, dokumentation mm. Kompetensutveckling/kunskapsöverföring Det strategiska arbetssättet i äldreteamen har fokus på fortbildning och verksamhetsutveckling vilket på sikt och indirekt ska ge effekt för de multisjuka/multisviktande. Det handlar om att genom olika former höja
9 Sid 9 (9) kompetensen kring målgruppen, utveckla rutiner och riktlinjer som har till syfte att säkerställa en god vård för den multisjuka äldre. I det strategiska arbetet ska metodstödjaren/metodutvecklaren framför allt vara resursperson i olika typer av aktiviteter. Dessa kan vara utbildning, studiecirklar, föreläsningar, utveckling av gemensamma rutiner för samverkan och riktlinjer. Parallellt med att metoder utvecklas ska dessa föras vidare mellan teamen av metodstödjaren och processledaren i en lärande process. Arbetsgången/arbetsmetoderna ska dokumenteras som guide/riktlinjer när de har prövats. Former för ömsesidig kompetensöverföring och kompetensutveckling ska utvecklas mellan parterna. Inom de områden där utbildningsbehoven är likartade ska utbildningar och kurser stå öppna för anställda hos alla parter. Sekretess Sekretess ska gälla mellan parterna och kan hävas vid medgivande. Praktiska rutiner för varje hälsocentral ska finnas och dokumenteras. Teamen ska förvissa sig om att medgivande finns vid kontakt med ordinarie vårdgivare. Ordinarie vårdgivare dokumenterar alla patient/kundrelaterade insatser enligt ordinarie rutiner. Tidplan för genomförandet Den operativa ledningsgrupp som arbetat fram handlingsplan och samarbetsavtal kvarstår som ledningsgrupp för uppbyggandet av de lokala äldreteamen. Processledare och metodstödjare knyts till äldreteamen den 1 maj 2007 med en första uppgift att informera inför och förbereda starten av teamen.
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Styckevis och delt - Om vård och omsorg till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet
Äldre och funktionsnedsatta hìåöëüçäãéåë ëí~çëçéäëñ êî~äíåáåö Handläggare: Kerstin Ohlsson Tfn: 08 508 08 031 qà åëíéìíä í~åçé páçnesfommsjmqjnn aåênmqjnmpjms Kungsholmens stadsdelsnämnd sammanträde 06
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Område Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:
Dirigent saknas så vem samordnar
Dirigent saknas så vem samordnar Sköra äldres vård, omsorg & systemhinder Folkhälsoseminarium III/Åldrande befolkning Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Ronneby Brunn 15 nov 2013 Inte fel
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Uppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården
Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.
Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.
Hur det ser ut i verkligheten
Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre
Verksamhetsplan för 2010
Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte
TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation
Leanlink Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation Facklig information enligt MBL 19 genomförd 2017-11-30 Facklig förhandling enligt MBL 11 genomförd 2017-12-14 i Innehållsförteckning
2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Handlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering
fou sjuhärad välfärd och närvårdssamverkan södra älvsborg TryggVE-projektet kortversion av slutrapporter från projekt och utvärdering TryggVE-projektet Denna broschyr sammanfattar slutrapporterna från
Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.
Lokal rutin för personal inom Stockholms stads äldreomsorg och Landstingets hälso- och sjukvård för samverkan och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) Version 2016-08-26 1 Version 2016-08-26
Uppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Samverkansmöte 27/9. Agenda
Agenda Samverkansmöte 27/9 Nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård from 1/1-18. Kristina Jungmar, chef avdelningen för myndighetsutövning Information från Maria Kittel, verksamhetschef
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
LIVET I KVARBO. När dirigent saknas för vårdens och omsorgens storkonsumenter
LIVET I KVARBO När dirigent saknas för vårdens och omsorgens storkonsumenter, utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Tel: 08-690 58 01 Fax: 08-33 52 75 e-mail: Fax: 08 33 52 75 1 Senaste 10-talet
Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting
20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan
Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande
till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården
Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat
Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator
Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande
KLARA-projektet. Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008
KLARA-projektet Start 1 september 2007 Avslut 31 dec 2008 OMRÅDEN vi tittade närmare n påp Tre huvudområden den SAMVERKAN/MÖTESARENOR TILLGÄNGLIGHET VÅRDPLANERING/DOKUMENTATION ORSAK TILL FÖRÄNDRINGSARBETET
SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
Framtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Handlingsplan Trisam 2016
Handlingsplan Trisam 2016 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-03-10 Processplan Trisam INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...4 2. MÅL...4 2.1 Övergripande
Vård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Nyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Stockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård
Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård 1 Inledning Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och
Projekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Riktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam