Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 FREDRIKSBERGSSKOLAN November November 2017 Årlig plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling Gäller för samtliga verksamheter som tillhör Fredriksbergsskolan. Ansvariga : Rektor Kompisteamet 1

2 Innehållsförteckning Vision... 3 Policy... 3 Definitioner av begrepp... 4 Diskriminering... 4 Uttryck av diskriminering... 4 Kränkande behandling... 5 Repressalier... 5 Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Samverkan... 7 Främjande arbete Uppföljning av föregående plan... 9 Beskrivning av arbetet och analys Mål för året Rutiner för akuta situationer Diskriminering, trakassering eller kränkning Utredning Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Vision På Fredriksbergskolan ska alla barn och elever känna sig trygga och lika mycket värda. Alla, både vuxna och barn har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och att vi alltid blir sedda, hörda, respekterade och delaktiga. Verksamheten ska präglas av att vi ser olikheter som en tillgång. Aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling mellan barn, elever och vuxna ska genomsyra alla våra verksamheter. Arbetet ska ske i samverkan mellan elever, hemmen och skolans personal. Policy Fredriksbergskolans likabehandlingsplan upprättas årligen enligt gällande lagar och styrdokument. De olika lagarna som styr skolans arbete är: Skolförfattningarna som skollagen (2011), (bil.1). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (bil 2). Se särskilt skollag kapitel Denna lag tillsammans med diskrimineringslagen ersätter lagen från 2006 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. o Diskrimineringslagen (2008:567) (bil 3) o Arbetsmiljölagen (AML 1997:1160) (bil 4) o Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) (bil 5) o Brottsbalken (BrB 1962:700) (bil 6) o Barnkonventionen (bil 7) o Salamancadeklarationen (1994) för elever med behov av särskilt stöd Dessa lagar är till för att ge våra elever en så trygg vardag som möjligt. Ingen ska behöva gå till Fredriksbergskolan och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Fredriksbergskolan har enligt de föreskrifter som gäller upprättat en likabehandlingsplan samt en årlig plan mot kränkande behandling för att tydliggöra vikten av att arbeta med ett målinriktat, aktivt främjande arbete rörande frågor om kränkande behandling i vår verksamhet. Vi vill vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och kränkande behandling. 3

4 Definitioner av begrepp DISKRIMINERING: De sju diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder (fysiska likväl som av neuropsykiatrisk karaktär) Ålder Könsöverskridande identitet och uttryck UTTRYCK AV DISKRIMINERING Direkt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av de ovanstående grunderna. Uttrycket för den direkta diskrimineringen kan ske genom trakasserier. Exempel kan vara: Könsdiskriminering: att få för- eller nackdelar på grund av sitt kön eller när skällsord används som syftar till personens kön. Etnisk diskriminering: att bli förolämpad eller hotad med ord som anspelar på den etniska tillhörigheten. Religiös diskriminering: att betygssättningen påverkas av personens religionstillhörighet. Sexuell diskriminering: skällsord används som förknippas med den sexuella läggningen. Man blir behandlad annorlunda av andra elever och lärare pga. den sexuella läggningen eller sexuella anspelningar sker med ord eller handling. Diskriminering på grund av funktionshinder Det erbjuds inte andra alternativ vid av skolan anordnade aktiviteter t.ex. friluftsdagar. Man blir ej erbjuden rätt hjälp för att kunna tillgodose sig undervisningen på samma villkor som andra elever. 4

5 Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler, strukturer eller arbetssätt tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken. Exempel kan vara: Att inte få bära huvudduk eller kippa. Att pga. religiösa orsaker inte kunna äta den erbjudna lunchen. Att hänsyn inte tas vid schemaläggning och provplanering eller att elever kan behöva ledigt vid religiösa helgdagar. Att välja läromedel/material som diskriminerar OBS! En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt alltid ska tas på allvar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad och kränkande. KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling innebär att en eller flera personer kränker principen om människors lika värde utan koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: Verbala (t.ex. att bli hotad, svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar ) Psykosociala (t.ex. utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning, skratt, suckar, miner, blickar) Fysiska (t.ex. utsätta någon för slag, knuffar eller att ha sönder annans ägodel) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms, nya sociala medier) Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande och då kallas det mobbing. Mobbing kan ibland förväxlas med en konflikt, men vid konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konflikten som inte existerar i mobbingsituationen. REPRESSALIER Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får barnet/eleven inte bestraffas som en följd av detta. 5

6 Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Bedrivs på tre nivåer: Förebygga Upptäcka Åtgärda I detta arbete måste alla hjälpas åt, elever, personal, övrig personal och vårdnadshavare. Det är allas ansvar att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling och det är förskolans/skolans skyldighet att åtgärda de fall då detta förekommer. För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på ett tillfredsställande sätt och att alla rutiner följs har skola/fritidshem tagit fram följande ansvarsfördelning och insatser: Rektor har ansvar för... - att upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling varje läsår. Planen tas fram i samarbete med personal, elever och föräldraråd. I planen skall beskrivning av planerade och genomförda åtgärder redovisas. Upprättande ska ske för: - att planen efterlevs - att all personal har kunskap i likabehandlingsplanen samt agerar utifrån den - att vårdnadshavare informeras kring likabehandlingsplanen - att en kartläggning av barnens trygghet och trivsel genomförs, sammanställs och utvärderas varje läsår Kompisteamet har ansvar för -att informera övrig personal om kompisteamets arbete i samband med läsårets uppstart - att vårdnadshavare informeras kring likabehandlingsplanen på föräldramöten - att eleverna i början av varje läsår informeras om veckans kompis Pedagoger har ansvar för... - att följa likabehandlingsplanen i sitt dagliga arbete med eleverna och arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som pedagog på Fredriksbergskolan förutsätts man respektera andra och vara en god förebild för eleverna. - att eleverna i början av varje läsår får ta del av och förstår innebörden av Likabehandlingsplanen. Personal som upplever att annan personal trakasserar eller kränker elever ska tala med denne och informera rektor. Rektor hanterar enligt Linköpings Kommuns policy. Annan personal i skolan har ansvar för - att skapa gynnsamma förutsättningar - att agera vid kränkningar av elever genom tillsägelse eller information till rektor. Personal som upplever att annan personal trakasserar eller kränker elever ska tala med denne och informera rektor. Rektor hanterar enligt Linköpings Kommuns policy. 6

7 Elever har ansvar för - att bidra med en god arbetsmiljö och goda relationer med både personal och elever. - att ta del av likabehandlingsplanen och handla utifrån den. Som elev på Fredriksbergskolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn. -att informera en vuxen på skolan om hen själv eller någon annan elev blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Vårdnadshavare har ansvar för... - att aktivt läsa likabehandlingsplanen på forumet fronter eller på kommunens hemsida: i början av varje läsår. - att kontakta skolan om deras barn berättar om kränkningar i skolan, oavsett om kränkningarna är riktade mot barnet, annans barn eller om det är barnet själv som kränker. Samverkan På skolan samverkar personal med hemmet för att nå bästa möjliga arbetsmiljö för elever och personal. Alla arbetar för att skapa en god miljö för samtliga elever på skolan. I kommunen finns också ett resursteam som kan tillkallas i olika ärenden. Främjande arbete Skolstarten Klassens inre arbete Samverkan Skolans miljö Frånvaro Vid varje läsårs början ska personal informera eleverna om veckans kompis och likabehandlingsplanen. Under läsåret har vi ett antal gemensamma aktiviteter som främjar vi-känslan. Inom all verksamhet under hela läsåret arbetar personalen främjande med moral och etikfrågor. Samverkan mellan olika klasser på skolan förekommer tex i form av fadderverksamhet. I samband med FN dagen arbetar man extra med moral och etikfrågor. Vi har även sångsamling, skridskodag och friidrottsdag tillsammans. Skolan har gemensamt med elever och vårdnadshavare genom FSFG, tagit fram förhållningssätt och trivselregler på Fredriksbergsskolan. Dessa lyfts kontinuerligt i klasserna vid läsårsstart för vårdnadshavare då de skickas hem. För att eleverna ska känna sig trygga på raster finns det personal ute med gula västar så de är extra synliga. På raster observerar alla och ingriper när någon bryter mot skolans regler. Oanmäld frånvaro samt sen ankomst skall kontrolleras av klassläraren. Om elev, som inte är sjukanmäld, uteblir från skolan, kontaktas vårdnadshavaren. Vid en hög frånvaro ska rektor kontaktas. Skolan följer handlingsplanen för hög frånvaro. 7

8 Information I början av varje läsår skickas det hem information om kompisteamets arbete information om att vi har en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida och på fronter. Revidering/måluppfyllelse Revidering av likabehandlingsplanen görs i oktober/november av kompisteamet i samarbete med personalen, ledningsgrupp och rektor. Kompisteamet Elevhälsoteamet På Fredriksbergsskolan arbetar vi med att förebygga mobbning. Kompisteamet består av 4 pedagoger från skolan. Eleverna får lära sig ta ansvar för sina kamrater genom Veckans kompis. Två elever från varje klass får i uppgift att under en eller två veckor vara lite extra uppmärksamma på sina klasskamrater. Veckans kompis uppmärksammar att alla har det bra under skoldagen, i klassrummet, korridorer, omklädningsrum, fritidshem och raster, dvs.i hela vår skolmiljö. Teamet träffar kompisarna en gång i veckan och går igenom vad de sett och hur de upplever stämningen i klassen och på skolan. Kompisteamet träffas en gång i veckan. Då går de igenom information de fått genom veckans kompis, från föräldrar eller från kollegor. Protokollet lämnas till rektor, klasslärare och berörd personal. Allvarligare ärenden rapporteras till rektor och skolans handlingsplan följs. Teamet består av rektor, psykolog, specialpedagog och skolsköterska. Gruppen träffas måndagar varannan vecka, vid behov oftare. Gruppen har som uppgift att informera varandra om händelser inom skolans olika verksamheter samt hantera utredningar. Representant/er för Kompisteamet redogör för läget på skolan 2-3 ggr per termin. Elevrådet Elevrådet är representerat av samtliga klasser i åk 1-6. Elevrådet har möte ca en gång i månaden där man tar upp saker som är angelägna för eleverna. Man utvärderar och reviderar målen och delar av likabehandlingsplanen. Via elevrådet revideras också skolans trivselregler, se bilaga 8. Föräldraansvar Föräldrar/vårdnadshavare har ansvar för att diskussionen om diskriminering, trakasserier, kränkningar och främlingsfientlighet även sker i hemmet. 8

9 Uppföljning av föregående plan Målet för föregående år var: 1. Att alla elever skulle känna sig trygga i skolan Vad har då hänt? Rasterna Vi har bibehållit rastsystemet med längre rastvakter för att få en bättre kontinuitet och stabilitet vilket vi upplevt som bra. I rastssystemet har vi även förbättrat vår personaltäthet med fler vuxna ute från kompisteamet. Vi har inte lyckats bibehålla rastaktiviteter i den mån vi velat. Vi har bibehållit klasstunnor med bollar för att minska materielsvinnet. På 10 rasten har vi ändrat ringsignalen till 9.55 för att elever gemensamt ska städa, gå på toalett, dricka etc och vara redo till lektion kl Lärarpersonal ska vara på plats 9.55 vid klassrummet. Detta har varit en förbättring och ger resultat om de flesta klasser håller tiden på sina scheman. Vi har inte prioriterat en trivselenkät som vi tänkte. Under elevens val veckan för åk 4-6 upplever flera av personalen att rasterna utomhus har varit lugnare på grund av att klasser varit blandade. Matsal Vi har fortsatt sett till att flera vuxna äter med varje klass samt att vi inte släpper in alla på en gång. Eleverna har bestämda platser eller bord för att skapa en bra matro.vi har till läsåret 16/17 lagt mer tid mellan klassernas mattider i matsalen för att minska trycket i matsalen. Omklädningsrum Vi har fortsatt se till att någon vuxen finns i omklädningsrum eller i närheten vid idrottslektioner. Kompisteamet-Kompisblanketten Personal från kompisteamet har haft förebyggande samtal med elever. Vi har reviderat kompisblanketten och även lagt in frågor om nätmobbning. Samverkan mellan skolans elevstödjande grupper Vid behov har vi samverkat kring elever som kommit upp i kompisteamet. Till läsåret 16/17 har vi som förslag att någon från kompisteamet 2-3 ggr per termin träffar EHT för att berätta om det fortlöpande arbetet. Samverkan Vi har under läsåret vid vissa tillfällen arbetat med olika former av faddersamarbete. Vi har haft friidrottsdag, skridskodag, Lucia och avslutningar på skolan. Kompetensutveckling All personal på skolan har fortsatt arbetet om lågaffektivt bemötande samt vissa arbetslag har haft handledning 9

10 Analys Vårt arbete med att skapa trygghet och trivsel för våra elever känns stabilt och utvecklande på ett sätt som gynnar alla på skolan. Många åtgärder ger god effekt i form av färre konflikter och ett mer gynnsamt klimat i våra elevgrupper.vissa åtgärder kan förbättras och utvecklas vidare dels i personalgruppen samt med eleverna. Vi har bibehållit rastsystemet med längre tidsintervaller där rastvakterna under en längre period hinner att vara delaktig i leken och upptäcka konflikter. Personaltätheten är också förbättrad överlag och delvis även personal från kompisteamet vilket vi upplever som lyckat då flera är ute och kan förebygga och bidra till ett bra klimat. Rastaktiviteterna har uppskattats av eleverna när det har gjorts men har under läsåret inte funnits tid och personal till att bibehålla kontinuiteten. Vi anser att två personer bör ha planering för detta i sitt schema så att de kan driva aktiviteter som uppmuntrar social gemenskap, lek och rörelse. Till läsåret 16/17 har klasserna på 10 rasten inte haft samma rasttid vilket också gör det svårt att genomföra planerade aktiviteter nå alla elever. Klassbollar i tunnor hos varje klass och har bidragit till mindre materielsvinn för att eleverna är mer rädda om saker då det blir deras egna. Att vi har bibehållit fler målade kingrutor har bidragit till högre sysselsättning för fler elever på rasterna. Rh klassernas elever har varit mer delaktiga i aktiviteter med deras basklasser vilket vi ser som positivt och det ökar förståelsen för allas lika värde trots olika funktionsnedsättningar. Klockan 9.55 ringer det in för att man som elev ska få möjligheten att städa ute, dricka och gå på toaletten så att lektionen ska kunna börja Det har fungerat bra för de klasser som ska gå in vid då lektionen kan starta i tid. Under läsåret 16/17 har flera klasser oregelbundna tider vilket gör att denna rutin kan bli mer obetydlig och fyller kanske inte någon funktion. Kompisteamet har under läsåret haft sporadiskt elevförebyggande insatser i form av gruppsamtal samt enskilda samtal. Det har varit givande och vi ser att detta arbete hjälper eleverna att genom konkreta tips få verktyg till hur man kan agera i olika situationer. Detta arbete kommer att fortsätta framöver men hur mycket och i vilka former får diskuteras under läsåret. Kösystemen vid matsalen är ibland röriga och skapar konflikter. Varje klasslärare har ansvar för att se till att det fungerar runt sin klass. Låg och mellanstadiet har lite olika rutiner för detta vilket ibland skapar diskussioner på skolan. Kökspersonalen tycker att mellanstadiets matlag är mer högljudda och mer röriga. Bra med bestämda platser eller bord för eleverna då en rätt elevsammansättning skapar mindre prat. Vi har under läsårsstarten 16/17 spridit ut mattiderna för klasserna där syftet är att få färre elever samtidigt i matsalen vilket kökspersonalen tycker har varit bra, dels för att de hinner fylla på mat snabbare och att ljudnivån har förbättrats. EHTgruppen och kompisteamet har inte träffats under läsåret dels för att personal från kompisteamet sitter med även i ledningsgruppen samt att rektor som är med i EHT fått rapporter varje vecka från kompisteamet och är därmed uppdaterad. Förslag till detta läsår är att EHT träffar representant för kompisteamet 2-3 ggr per termin till kommande läsår. Vi vill med det se till att EHT vet vilka elever vi arbetar lite extra med och för att vi ska ha ett så bra elevförebyggande arbete som möjligt. Arbetet kring lågaffektivt bemötande har varit mycket givande då det diskuteras i de olika arbetslagen hur vi kan bemöta elever samt att varje enskild personal har kunnat använda sig av detta arbetssätt. 10

11 Mål för året 2016 Mål Åtgärder Ansvarig *Alla elever ska känna sig trygga i skolan. *Raster Genomföra trivselenkät på hela skolan. Bibehålla bolltunnor till varje klass. Utvärdera ringning 9.55 på tiorasten. Bibehålla rastvärdssystemet Tillsätta personal från kompisteamet på flera raster. Genom rastaktiviteter öka sysselsättningen. * Matsal Ha ett väl fungerande kösystem och insläpp till matsal. Bibehålla mer utspridda mattider mellan klasserna för att skapa matro samt bordsplaceringen. Skapa matråd för att öka elevinflytandet. * Omklädningsrum Det ska finnas personal vid ombyte. *Kompisteamet Inkludera nätmobbing på kompisblanketten. Eleverna ska få gula påminnelse skyltar på sin bänk för att bättre kunna komma ihåg sin uppgift. Fortsätta med förebyggande samtal. All personal Kompisteamet Ledningsgrupp All personal Berörd klasslärare All personal Berörd klasslärare och idrottslärare Kompisteamet Berörd klasslärare * Samverkan mellan skolans olika elevstödjande grupper Diskussion mellan rektor och kompisteamet förs regelbundet. Personal finns med i både Kompisteamet och ledningsgruppen. Kompisteamet medverkar 2-3 ggr per termin vid elevhälsoteamets möten. *Samverkan Bibehålla samverkan på skolan genom skridskodag, friidrottsdag, skoljoggen, FN dagen, Lucia och avslutningar. *Trivselreglerna Vi ska kontinuerligt gå igenom trivselreglerna *Övrig tid Arbetar vi aktivt med det sociala klimatet i våra grupper. Under hela vistelsen på fritidshemmet tränar vi socialt samspel på olika sätt. Tex genom leken, kommunikation mellan vuxen och elev samt samlingen. Rektor Kompisteamet All personal Berörd klasslärare All personal Berörd klasslärare All personal 11

12 Rutiner för akuta situationer Diskriminering, trakassering eller kränkning Arbetsgång: 1. Direkt tillsägelse av vuxen. 2. Samtal med vuxen 3. Allvarliga individuella samtal av kompisteamet a. med utsatt part b. med kränkande part c. om möjligt sammanför a och b och hjälpa dem att lösa konflikten d informera berörda vårdnadshavare samma dag e. uppföljningssamtal. 4. Elevhälsoteamet och kompisteamet träffas en gång per termin, vid behov oftare. Dokumentation ska göras vis varje fall och följas upp en eller flera gånger beroende på ärende. Utredning Vid misstanke om att en elev eller vuxen utsätts för diskriminering, trakassering eller kränkning ska teamet mot kränkande behandling kontaktas, dvs Rektor eller kompisteamet. Rektor: Christina Haglund Christina.E.Haglund@linkoping.se Rektor har ansvar att redovisa händelser till skolområdeschef. Kompisteamet: Bo Allert, Rigmor Moberg, Håkan Odin och Susan Thollander 12

13 Bilaga 1 Skollagen (2011) 6.kap. Åtgärder mot kränkande behandling Skyldighet att förebygga och förhindra behandling 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:867). För verksamhet som avser i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 13

14 Bilaga 2 Läroplan för grundskolan F-9, LGR-11 1.Skolans värdegrund och uppdrag Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måst bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr-11, s.7) 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr-11, s.12) Mål Skolans mål är att varje elev Respekterar andra människors egenvärde. Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor (Lgr-11, s.12) Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska Medverka till att utveckla elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, Aktivt motverka diskriminireing och kränkande behandling av individer eller grupper. (Lgr- 11, s.12) Lärarna ska Klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. (Lgr- 11, s.12-13) 14

15 Bilaga 3 Ny Diskrimineringslagstiftning SFS nr: 2008:567. Från och med den 1 januari 2009 förs bestämmelserna om diskriminering i barn och elevskyddslagen över till den nya diskrimineringslagstiftningen. I den nya lagstiftningen ska diskrimineringsförbudet omfatta alla utbildningsanordnare, tidigare har inte folkhögskolor, uppdragsutbildningar och vissa typer av yrkesutbildningar omfattats. Det införs även två nya diskrimineringsgrunder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. När det gäller skyldigheten att bedriva aktiva åtgärder, det vill säga främja, förebygga och förhindra diskriminering, liksom att upprätta en likabehandlingsplan gäller tidigare regler, alltså omfattas inte fler utbildningsanordnare eller fler diskrimineringsgrunder. Den som bedriver aktiva åtgärder kan straffas med vite medan den som bryter mot diskrimineringsförbudet kan behöva betala diskrimineringsersättning. Diskrimineringsersättning ersätter skadestånd Som nämns ovan kan den som bryter mot diskrimineringsförbudet eller brister i skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier kan behöva betala diskrimineringsersättning. Diskrimineringsersättningen ersätter skadestånd och ska liksom tidigare både vara en ersättning till den som diskriminerats och avskräcka från diskriminering. Domstolarna ska inte göra direkta jämförelser med skadeståndslagen, vilket kan innebära att påföljden vid diskriminering skärps. Skadeståndsnivån för kränkande behandling, ska emellertid även i fortsättningen bedömas utifrån skadeståndslagen. Brist på aktiva åtgärder kan leda till vite Nytt från nästa år är att utbildningsanordnare varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. De ska sedan i efterföljande års plan redovisa hur de arbetat med de planerade åtgärderna. Värt att notera är att utbildningsanordnarna ska upprätta en plan både enligt diskrimineringslagen och enligt skollagen, med i stort sett samma syfte. Men det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar att dessa två planer förs samman i en plan. Enligt den nya diskrimineringslagstiftningen riskerar utbildningsanordnaren vite om de inte vidtar aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering. De måste också på begäran av DO lämna ut uppgifter, ge tillträde till lokaler eller infinna sig för överläggning. Nytt är också att skyddet mot diskriminering ska gälla praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och annan yrkesvägledning eller arbetsplatsförlagd utbildning. 15

16 Bilaga 4 Arbetsmiljölagen Lagtext: 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen och därtill knutna förordningar och föreskrifter syftar till att uppnå en god arbetsmiljö, bl.a. avseende den psykosociala miljön. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Med en god arbetsmiljö avses t. ex. möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Dessutom ska arbetstagarna ges möjlighet till variation och samarbete samt goda sociala relationer. Arbetsmiljölagen handlar alltså inte bara om buller, damm eller andra fysiska risker, utan också om den psykosociala miljön. Det handlar om hur elever, lärare och annan personal kan trivas och utvecklas på sin arbetsplats skolan, utifrån en helhetssyn på hälsa och arbetsmiljö. Det innebär att även aktiviteter som förläggs till idrottshallar, simhallar eller andra lokaler utanför skolområdet, ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Raster under skoldagen omfattas, liksom utflykter och studiebesök. Däremot omfattas inte resor till och från skolan. Elever jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas inte. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever. Från årskurs 7 och uppåt har eleverna dessutom rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13). Föreskrifter och allmänna rådom kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) förtydligar lagens krav. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa eller om flera drabbas skall Arbetsmiljöverket underrättas(2 arbetsmiljöförordningen). 16

17 Bilaga 5 Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är verksamma inom fristående skolor. Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta skall vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. I socialstyrelsens allmänna råd om anmälan och missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (SOSFS 2003:16) och handbok, Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, finns stöd för tillämpningen av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälningsskyldighet. 17

18 Bilaga 6 Brottsbalken Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering, men kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, t. ex.: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/Förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Om motivet har varit att kränka en person eller grupp personer på grund av t. ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycken missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken eller symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte göras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. 18

19 Bilaga 7 FN:s barnkonvention Vad ska anmälas? Vad är kränkning? Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar (skolverkets definition). Kränkningarna kan vara 11. fysiska (t.ex. slag, hårda tag, fasthållning, misshandel) 12. psykiskt (t. ex att bli hotad, trakasserad eller hånad) 13. psykosociala (t. ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) 14. sexuella 19

20 Linköpings kommunala skolor Fredriksbergsskolan TRIVSELREGLER Följande trivselregler har vi på skolan kommit överens om genom elevråd och vid personalkonferens: Skolan är min arbetsplats och allt där är jag rädd om. Jag är trevlig och använder ett vänligt språk mot alla. Jag löser konflikter genom samtal. Jag håller mig inom skolans område under skoltid. Jag kommer i tid till lektionerna. Jag har ett vårdat bordskick i skolrestaurangen. Jag är utomhus på rasterna och lägger tillbaka rastmaterial på sin rätta plats. Snöbollar kastar jag bara mot planken. Om jag känner att jag klarar att klättra i träd, får jag bara som mest klättra så högt som en vuxen man. Detta gäller inte dungens träd, där är det för farligt att klättra. På vintern klättrar vi inte i några träd. Jag äter inte godis i skolan. Om jag cyklar till skolan ställer jag cykeln vid cykelstället. Jag är bara vid cykelställen på väg till eller från skolan. Jag åker inte skateboard, inlines, sparkcyklar eller liknande på skolgården. Undvik att ta med värdesaker till skolan. Om mobiltelefon medtages förvaras den avslagen under hela skoldagen, om inte vuxen på skolan medger annat. Jag vet att personal på skolan kan beslagta saker som kan störa eller skada andra. 1. Om jag bryter mot ovanstående regler samtalar min lärare med mig. 2. Om jag bryter mot reglerna flera gånger kopplas skolledningen in och mina föräldrar kontaktas. 3. Nästa steg blir att mina föräldrar kallas till skolan för samtal. Reglerna gäller under skolans öppettider: måndag till fredag Jag/vi som vårdnadshavare har, tillsammans med mitt barn, tagit del av Fredriksbergsskolans trivselregler. Vårdnadshavares underskrift: (Talongen lämnas tillbaka till klassläraren.) 20 Oktober 2016