LIVBOJEN 2.0. Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsprojekt runt Livbojen Tjörns kommuns stödgruppsverksamhet. Tjörn Möjligheternas ö

Transkript

1 LIVBOJEN 2.0 Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsprojekt runt Livbojen Tjörns kommuns stödgruppsverksamhet

2 Under denna projektperiod har jag stött på så många underbara eldsjälar som kämpar för att barn till missbrukare och föräldrar med psykisk ohälsa ska få en chans att förstå sin omvärld och möjlighet till en god utveckling. Fortsätt kampen! Själv kommer jag fortsätta den och ta med mig erfarenheterna från detta projekt vidare i mitt yrke som skolkurator. Tack till alla berörda som varit behjälpliga under detta projekt och gjort alla aktiviteter möjliga och ett stort tack till Livbojens personal! Linda Persson Projektledare Tjörns Kommun 1

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Projektets tre utvecklingsområden Livbojens målgrupper och verksamhetsinriktning Livbojen ur organisatoriskt perspektiv Utvecklingsområde 2 - Reflekterande samtalsmodeller Inskrivningssamtalet Utskrivningssamtalet Hur kan ledarna använda sig av svaren i enkäterna? Utvecklingsområde 3 - Hållbar plan för samverkan/rekrytering Sprida kunskap om Livbojens målgrupp samt verksamhet Erfarenhet av denna aktivitet: Ambassadörer Erfarenhet av denna aktivitet: Kompetensutveckling Erfarenhet av denna aktivitet Utåtriktad PR Erfarenhet från denna aktivitet Rekryteringsplan Erfarenhet av denna aktivitet: Spridning av projektets erfarenheter Erfarenhet av denna aktivitet: Diskussion och analys Utvärdering Rekrytering/samverkan Varför Stödgruppsverksamhet? Referenser

4 3

5 1. Bakgrund Trots att barngruppsverksamhet blir allt vanligare i Sverige, är det procentuellt få som deltar och nås av stödgruppsverksamhet. Denna erfarenhet hade man även fått på Tjörn. Därmed har vi under projektet arbetat med att utforma verksamhetens rekryteringsplan där rutiner för rekrytering, samverkan och offentliggörande av verksamheten tydliggjorts. Frågan om vilken inverkan stödgruppsverksamhet har på barnen är också något som diskuterats under många år på nationell nivå, så även på Tjörn. I ett försök att mäta nyttan för barnen som har deltagit i stödgruppen införde man 2011 ett nytt sätt att utvärdera verksamheten som framtagits i Uppsalas stödgruppsverksamhet. Denna form av utvärdering har Göteborgs Universitet undersökt och även utvecklat enkäter till Livbojens verksamhet. Utifrån det har vi via tre utvecklingsområden arbetat med utvärdering och ett flertal aktiviteter för att effektivisera arbetet i att nå fler barn. Syfte med projektet "Livbojen 2.0" är att via tre utvecklingsområden kvalitetssäkra stödgruppsverksamheten i Tjörns kommun, och sprida erfarenheter via nätverket De glömda barnen. 2. Projektets tre utvecklingsområden Avsikten var från början att projektet skulle utgå från nedanstående tre utvecklingsområden. På grund av lokala förutsättningar var det nödvändigt att projektgruppen anpassade projektet utifrån förutsättningarna som fanns. Utvecklingsområde 1 - Kommunövergripande effektmätningar - Inom det första utvecklingsområdet hade man från början för avsikt att resultaten från datasystemet Journal Digital skulle samordnas via en kommunövergripande databas. En sammanvägning av resultat från andra stödgrupper skulle underlätta förutsättningar för att mer hållbart analysera övergripande tendenser. Då kommunens egna underlag var för litet för att dra några vetenskapliga slutsatser från datasystemet Journal Digital valde forskarna att mäta effekterna på annat sätt. I denna rapport kommer resultatet av utvecklingsområde 1 inte att redovisas då det görs i en separat rapport av forskare från Göteborgs Universitet. 4

6 Utvecklingsområde 2 - Utveckla kvalitativt uppföljningsinstrument - Erfarenheter från Livbojens personal är att Journal Digital bör kompletteras med en kvalitativ uppföljning. Det andra utvecklingsområdet hade därmed för avsikt att utveckla reflekterande samtalsmodeller, som enkelt möjliggör uppföljning av enskilda deltagares och anhörigas erfarenheter och reflektioner av att ha deltagit i stödgruppsverksamheten. Även här kommer en separat rapport från forskare från Göteborgs Universitet som beskriver arbetet inom detta område. Utvecklingsområde 3 - Hållbar plan för samverkan/rekrytering - Det tredje utvecklingsområdet innefattar behovet av en kommunikationsplan, som innehåller en utökad och hållbar strategi kring rekrytering, kompetensutveckling och samverkan. 3. Livbojens målgrupper och verksamhetsinriktning Inom Livbojens verksamhet erbjuds följande stödinsatser: Livbojengrupp - Vänder sig till barn och ungdomar mellan 7 20 år som har någon i sin närhet som dricker för mycket alkohol, använder droger eller har psykisk ohälsa, 15 träffar. Skilda världargrupp - För barn i ålder 7-12 år som har skilda föräldrar, 10 träffar. Trappan samtal - En biståndsbedömd insats för barn som upplevt våld i nära relationer och är mellan 4-20 år. Dessa bygger på Rädda Barnens modell för krissamtal där man arbetar enskilt med varje individ. Inom detta projekt har vi fokuserat enbart på deltagare som gått i Livbojengruppen. Stödgrupp är en frivillig pedagogisk verksamhet som erbjuds som service, men som även kan ges som en biståndsbedömd insats. De barn och ungdomar som deltar är inte under behandling och journalförs inte heller. Barnen och ungdomarna rekryteras via föräldrar, Skola eller annan samverkande part såsom socialtjänst, BUP mfl. Deltagarna är i samma ålder och de träffas i regel en gång i veckan under femton tillfällen. Man erbjuder även individuella samtal utifrån de olika programmen om det är så att någon till en början inte vill delta i grupp. 5

7 De program man använder sig av är dels IOGT - NTO:s Juniorförbund, Junis modell för de yngsta barnen, samt Ungdomens Nykterhetsförbunds- (UNF) modell för tonåringar. Innehållet i programmen är manualbaserade och bygger på regelbundna gruppträffar med strukturerade teman för varje träff. De flesta stödgruppsprogram som används i Sverige i dag har sitt ursprung ur Minnesotas 12 stegsmodell. 4. Livbojen ur organisatoriskt perspektiv Livbojens stödgruppsverksamhet ligger under socialförvaltningens avdelning Individ och familj. Verksamheten samfinansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 i Västra Götalandsregionen, svenska kyrkan och Tjörns kommun. Livbojen har funnits sedan 1996 och personalen består av 3 ledare. 100 % samt 70 % tjänst finansieras av kommunen och 20 % av kyrkan. Under projektets gång har kommunens socialförvaltning genomgått en stor omorganisering som i första ledet inneburit neddragningar på chefsnivå. Detta har berört Livbojens verksamhet och personal på det sätt att verksamheten fysisk bytt lokal samt fått en ny chef. Senare under projektperioden har den personal som arbetat med Livbojen under alla år valt att finna andra tjänster så nu under projektets sista period har det tillkommit två nya ledare. 5. Utvecklingsområde 2 - Reflekterande samtalsmodeller När gruppledare från olika kommuner delar erfarenheter kring utvärdering och dokumentation, har det visat sig att många har liknande erfarenheter som Livbojens verksamhet på Tjörn. Utav nio tillfrågade stödgruppsverksamheter i kranskommuner runt Tjörn så visade det sig att ingen av dessa använde sig av samma utvärderingsform utan varje stödgrupp har anammat det material som man känner passar ens verksamhet. Några kommuner har anlitat universitet för att få hjälp att framställa enkäter andra har komponerat egna och många använder sig av de redan befintliga enkäterna som ingår i gruppledarmaterialet. I dialog med Livbojens stödgruppsledare samt Göteborgs Universitet har vi inom projektet utformat utvärderingsenkäter som är tänkt att underlätta arbetet för ledarna samt fånga individens upplevelse av att ha deltagit i stödgrupp. Tanken är även att de 6

8 ska mäta om syftet med stödgruppsverksamhet uppnåtts, som t.ex. om barnen upplever att de lärt sig något. Vi frågade de nio kommunerna om de hade möjlighet att prova vårt material men många av de tillfrågade kände att de inte hade tid i det skedet att testa ett annat material än det som de redan använde. Två kommuner har dock under enkäternas framväxt tittat på materialet och lämnat synpunkter. En kommun hade möjlighet att delta och har testat materialet i praktiken samtidigt som Livbojens personal. Utefter deras reflektioner samt Livbojens personals tankar efter testning av materialet gjordes vissa ändringar i enkäterna. Den kommun som testat enkäterna i praktiken tyckte att dessa fungerade bra och kommer fortsätta använda dem Inskrivningssamtalet Den första träffen med familjen, det så kallade inskrivningssamtalet, har som syfte att ledarna ska lära känna familjen och anledningen till att de valt att vända sig till stödgrupp. I och med frågorna som ställs av ledarna så för man upp problematiken på bordet och barnet får höra sin förälder berätta om hur det varit i hemmet, vilken hjälp de fått tidigare, vilken hjälp det finns att få för den som har antingen missbruket eller den psykiska ohälsan i familjen mm. Frågorna ger även en signal till barnet att i stödgruppen råder en tillåtande öppen miljö och att ledarna är villiga att höra om barnets upplevelser och att man här får möjlighet att sätta ord på det som man kanske inte så ofta talar om i hemmet. Ledarna använde därmed sig av vuxenenkäten som ett samtalsunderlag där de ställde frågorna och tillsammans med förälder fyllde i enkäten. Utifrån personalens erfarenhet finns det risk i att barnens svar färgas av förälderns närvaro så därmed kom vi fram till att barnen fick fylla i sina enkäter vid första grupptillfället. Barnen satt utspridda i rummet och fyllde i var och en för sig Utskrivningssamtalet Efter sista grupptillfället bokar personalen in föräldrarna för ett utskrivningssamtal. Under detta berättar man som ledare hur de uppfattar att det varit för barnet under gruppomgången samt att man som ledare vill höra barnets och förälderns uppfattning. Kanske de upplever att de kommit varandra närmare i relationen hemma eller kanske de upplever att det fungerat bättre i skolan, barnet utstrålar mindre oro eller liknande vilket ledarna har erfarenhet av att 7

9 få till sig under detta samtal. Här använder ledarna vuxenenkäten på samma sätt som vid inskrivning. Barnen fyller i sina enkäter vid sista grupptillfället. I stödgrupp är barnen vana vid att fylla i material då de gör många individuella övningar vid grupptillfällena så det är inget konstigt för barnen att göra detta i gruppen menar ledarna Hur kan ledarna använda sig av svaren i enkäterna? Tanken är att man som ledare kan använda de reflektioner de får till sig utifrån enkäterna som en vägvisare. Om de är på rätt väg eller om de kan tänka på ett annat sätt till nästa grupp. Varje grupp lever sitt egna liv och är unik i sig utifrån gruppsammansättning samt den erfarenhet som barnen bär med sig in i gruppen och kanske delar. Därmed kan utvärderingsmaterialet verka som en indikator på hur barnen i denna omgång upplevde dels ledarna men även upplägget utifrån de tema som ingår i de olika grupptillfällena. Det här är något som ledarna kan ha med sig i bakhuvudet inför nästa gruppstart. En viktig fråga i enkäten är var de sökande har fått information om Livbojen, detta är av vikt när det gäller remitteringsarbetet. Utifrån den kan ledarna se vilka remitteringskanaler som verkar fungera och vart man kanske ska lägga ner lite mer energi. Livbojens ledare har valt att göra en enkel sammanställning av enkäterna från varje omgång för att få en överblick av svaren. 6. Utvecklingsområde 3 - Hållbar plan för samverkan/rekrytering Stödgruppsledarna på Livbojen har under alla år gjort många olika aktiviteter och insatser för att rekryteringsarbetet av barn ska fortlöpa. Man kunde se att det arbetet tar stor tid av en tjänst samtidigt som ledarna ska finnas tillgängliga för barnen och faktiskt planera och leda grupperna. Därmed satte vi oss ner tillsammans och tittade på vad som görs idag, vad man skulle kunna utveckla eller ta bort samt vad som skulle kunna bli en ny insats. Detta i ett försök att effektivisera rekryteringsarbetet då det är tidskrävande. Vi utgick från frågor som: Vad fungerar bra? Vilken rekryteringskanal fungerar mindre bra och kanske behöver mer underhåll? Finns det insatser som tar mer tid än vad det ger i resultat? Osv. 8

10 En god samverkan med potentiella remittenter är mycket viktig för att verksamheten ska få barn till sig. Det finns många hinder innan barnen/familjerna tar mod till sig och orkar vända sig till stödgruppsverksamheter för att ta emot stöd. Familjeproblematik som missbruk, psykisk ohälsa eller våld är problemområden som är förenat med känslor som skuld och skam och där barnen sedan tidig ålder lär sig att det som händer i hemmet stannar där. Dessa omständigheter försvårar arbetet med att hitta barnen/familjerna och erbjuda dem stöd. Därmed är de personalgrupper som kommer i kontakt med barnen och de vuxna runt barnen viktiga för att finnas till hands och delge information om verksamheten. År 2010 infördes en ny bestämmelse i Hälso- och Sjukvårdslagen som ger verksamheter och personal skyldighet att särskilt beakta barnets behov: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med Har en psykisk störning eller en psykiskfunktionsnedsättning Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag HSL 2 g (2009:979). Därmed kändes en utökad samverkan med vårdcentraler, socialmedicin och öppenpsykiatrin som en aktuell väg att gå. Även samverkan med andra enheter som möter de vuxna runt barnen har utökats under projektets gång. Under rubrik 6.1 följer de aktiviteter vi kom fram till och har genomfört inom detta utvecklingsområde utifrån syftet att utveckla samverkansrutiner som kan främja rekryteringen av barn samt öka förståelsen för barn/familjer som lever i ett familjesystem där det förekommer missbruk och/eller psykisk ohälsa, våld Sprida kunskap om Livbojens målgrupp samt verksamhet 9

11 Vi började med att kontakta olika enheter för att få möjlighet att komma ut på deras arbetsplatsträffar och informera om verksamheten och om hur en dysfunktionell familjesituation oftast påverkar barnen. Vi valde att använda arbetsnamnet interna/externa enheter där de externa utgör verksamheter som inte ingår i den kommunala verksamheten. Följande tabell beskriver vilka enheter som vi besökte. Interna enheter Antal APT Externa Enheter Antal APT Rektorsmöte 1 Vårdcentral 2 Socialsekreterare 1 Öppenpsykiatri 1 Skolor 3 Centrala elevhälsan Erfarenhet av denna aktivitet: Utifrån att vi var ute på de olika arbetsplatsträffarna kunde vi se vikten av att upprätthålla informationsflödet ut till enheter och personal. Personal byts ut och det kommer nya vilket är en av orsakerna. Sedan är det så att även om personal på andra enheter känner till verksamheten så behöver man påminnas och uppdateras då och då. Vi blev positivt bemötta och personal visade intresse för målgruppen och påpekade vikten av att Livbojens stödgruppsverksamhet finns och efterfrågade att få mer kunskap i att bemöta när man stöter på personer/barn med dessa problem runt sig. Tyvärr är insatsen tid och resurskrävande och kommer inte ingå i den reviderade rekryteringsplanen. Däremot erbjuder sig ledarna att komma ut till enheter om dessa specifikt efterfrågar det. Ledarna fortsätter som tidigare med att bjuda in till infoträff på Livbojen varje termin till alla interna samt externa enheter Ambassadörer Som nämnts tidigare så kan vägen till stöd hos stödgrupp vara lång. Alla professioner som möter barn och familjer med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa står inför svårigheter när det gäller att få med sig sin klient/patient/elev på tanken att söka stöd och hjälp. 10

12 Erfarenheter av hinder men även av hur man lyckats är något som det finns möjlighet att dela och diskutera på ambassadörsträffarna. När vi var ute och informerade om Livbojen och dess målgrupp på de olika verksamheterna berättade vi även om vår tanke med ambassadörer. Idén har vi hämtat från Tryggvekonceptet som man utarbetat i Lidköpings kommun runt deras stödgruppsverksamhet. Beskrivning av tanken bakom ambassadörer hos Livbojen: 1. Inom personalgruppen utses en person som är intresserad av att vara ambassadör för Livbojen 2. Ambassadörer från varje enhet kommer till Livbojen för påfyllnad om hur man kan hålla frågan levande på arbetsplatsen samt får utökad kunskap om barn föräldrar med missbruk/psykisk ohälsa. Träff 2ggr/år 3. Ambassadörerna återvänder till personalgruppen och uppdaterar övrig personal. Syfte med Ambassadörer: Att genom ambassadörer hålla frågan om barn där det förekommer missbruk/psykiskohälsa levande på APT och vägleda kollegor vidare till Livbojen. Det främsta syftet med ambassadörsträffen är att skapa relation mellan Livbojen och de olika enheterna vilket underlättar när de vid tillfälle behöver komma i kontakt gällande en familj/barn. De enheter som representeras via Livbojens ambassadörer idag är: barnombud på vårdcentral personal från arbetsmarknadsenheten socialsekreterarna, i form av förstesekreteraren elevvården i form av skolsköterskorna 11

13 kurator på socialmedicin kommunens anhörigkonsulent Denna lista kan och kommer utökas utefter behov men ovanstående känns som en bra start Erfarenhet av denna aktivitet: Under projektperioden har vi genomfört två ambassadörsträffar. Utifrån dessa träffar har Livbojens personal fått tips om t.ex. vilka föräldramöten som kan vara bra att närvara på, om det händer något speciellt event där det kan vara bra för ledarna att delta mm. Även att remittenter upplevt hinder i att få barnen till Livbojen i form av transport som man på sittande möte kunde lösa då socialtjänst fanns på plats. Tanken vidare är att stödgruppens ledare tillsammans med ambassadörerna kan forma och utveckla detta forum utefter behov. Att t.ex. ledarna ger fördjupad kunskap om medberoendeproblematik, kännetecken eller svårigheter som kan uppkomma hos barnen Kompetensutveckling En föreläsning från Brisakademin med Lars Orrbeck; Att samtala med barn och unga erbjöds i september 2014 till olika yrkeskategorier som dagligen möter barn och unga i sin arbetsmiljö. I första hand riktade vi oss mot de personalkategorier som möter barn och unga i en kravfri miljö. Det vill säga viktiga vuxna runt barnen som inte bedömer deras insatser, såsom fritidshemspedagoger, lokalvårdare, matsalspersonal, vaktmästare, skolvärdinnor, kulturpedagoger m.fl. Det finns många studier runt fenomenet maskrosbarn och resiliens. Inom barn- och ungdomspsykologi handlar resiliens om barns förmåga att klara en svår uppväxt. Just vad det är som gör att vissa barn får en god utveckling trots sina hemförhållanden medan andra inte klarar sig lika bra. I en del undersökningar uttrycker många maskrosbarn betydelsen av de andra vuxna som funnits runt dem, de som såg dem, sa hej och log. Många faktorer påverkar en god återhämtning men vissa sådana historier innefattar just personalkategorier som vaktmästare och matsalspersonal, skolvärdinnor mfl. som var den där viktiga vuxna och såg just det barnet och som fick en betydande roll för det barnets fortsatta utveckling. 12

14 Därmed valde vi att i första hand rikta föreläsningen mot dessa personalkategorier för att fylla på deras känsla av att de är mycket viktiga personer i barnens vardagliga miljö och att det inte alltid krävs ett kurativt samtal utan att det mänskliga mötet är nog så gott i många fall. För att så många som möjligt skulle ha chans att delta erbjöd vi samma föreläsning två gånger under samma dag. En föreläsning på förmiddag och en på eftermiddag Erfarenhet av denna aktivitet På förmiddagsföreläsningen var ca 70 st anmälda likaså på eftermiddagen. Föreläsningen uppskattades och många från de olika personalkategorierna uttryckte att denna typ av föreläsningar känns viktiga och att de tyckte att de fick för lite av detta då de faktiskt ser väldigt mycket i sin arbetsmiljö. Att de fick en påminnelse om att de är viktiga vuxna runt barnen och vikten av att de vågar se barnen utifrån deras situation Utåtriktad PR Ledarna berättar av erfarenhet att de stött på föräldrar som haft Livbojens folder i väskan under flera år innan de vågat ta steget att kontakta verksamheten. Så därmed är det än viktigare att stödgruppsverksamheter synliggörs på olika arenor med jämna mellanrum. 13

15 En av dessa arenor som är ny för Livbojens del är att synas på Facebook. Under projekttiden har vi annonserat om Livbojens verksamhet på kommunens Facebook där vi haft information som är mer riktad mot vuxna. För att nå ut mot ungdomar har vi även haft en riktad annons på fältsekreterarnas Facebooksida. Under en period på åtta veckor, from v 44 och över julledigheten, pågick kampanjen på Facebooksidorna parallellt med varandra Erfarenhet från denna aktivitet Resultatet av detta är svårt att utläsa. På kommunens sida fick vi kommentarer och likes på annonsen vilket inte alls förekom på ungdomarnas arena. Det säger kanske en del om det som nämns tidigare om skuld, skam och familjehemlighet. Annonseringen via Facebook finns numera återkommande i verksamhetens kommunikationsplan/rekryteringsplan. Vi tryckte även upp en ny plansch i syfte att nå fler ungdomar. Denna har satts upp runt om i kommunen där ungdomar uppehåller sig. Livbojen kommer även att annonsera kontinuerligt i två olika gratistidningar som kommer ut till alla hushåll i kommunen Rekryteringsplan En kvinna som var med och startade Ersta vändpunkten sa en gång att 50 % av en stödgruppsledares tjänst bör gå till det utåtriktade arbetet, alltså rekryteringsarbetet. Är man som ledare inte konstant aktiv i det arbetet, så har man snart inga barn i grupperna. Innan projektet så hade Livbojens verksamhet ett upparbetat rekryteringsarbete. Det som var ett av målen i projektet var ändå att förtydliga och uppdatera arbetet. Vi satte oss ner och tittade på hur rekryteringsarbetet såg ut idag. Vad som fungerade och vad som kändes ineffektivt. Utifrån det arbetade vi om planen, tog bort vissa delar och satte dit andra samt behöll större delen av det tidigare arbetet som ledarna tyckte fungerade bra. Nedan ser ni en figur över det årshjul som det mynnade ut i: 14

16 Annons Facebook inför jullovet Klassinformation årk 3-5? Genomförande av amb.träff samt infoträff. Annons i tidning inför gruppstart Utdelninga av broschyrer till elever i skolan Inbjudan till och info.träff skickas ut samt genomförs Okt- Dec Jan- Mars Utdelning av broschyrer till elever Annons lokaltidning + facebook Inbjudan till ambassadörsträff Julisep April- Juni Ambassadörsträff genomförs Närvara vid föräldramöten inför skolstart samt inför år 6 Annons facebook inför sommarlov Erfarenhet av denna aktivitet: Ledarna uttrycker att det känns bra med tydlighet i rekryteringsarbetet så det även blir mer synligt för dem själva vad de faktiskt gör på ett år. Ett av de nya greppen i planen är att ledarna vill ut i klass och möta barnen tidigare än vad de gjort innan. Att man redan i början av mellanstadiet går ut i klasser tillsammans med skolans elevhälsa och presenterar verksamheten Spridning av projektets erfarenheter Vi bjöd in omkringliggande kommuners stödgruppsledare till Tjörn på en nätverksträff. Detta i samarbete med nätverket De glömda barnen, samt studieförbundet Bilda. Sju kommuners stödgruppsverksamheter fanns representerade. Under denna förmiddag presenterades erfarenheterna från projektets arbete av projektledare och forskarsidan. Representant från De glömda barnen berättade om kommande aktiviteter samt situationen i regionen. Vi har även tryckt en folder som kortfattat beskriver projektet samt dess resultat. Denna lämnas ut till samverkande enheter. 15

17 Erfarenhet av denna aktivitet: Det som kändes viktigt denna dag var att de ledare som kom fick dela egna erfarenheter och diskutera runt de frågor som projektet behandlat såsom rekrytering, utvärdering. Som stödgruppsverksamhet riskerar man att bli en isolerad liten enhet och därmed är det av vikt att stödgruppsledare får möjlighet att träffas för erfarenhetsutbyte samt påfyllnad vilket ger energi till det fortsatta arbetet. 7. Diskussion och analys Alkohol är socialt accepterad i vårt samhälle. Det går inte alltid att avgöra var gränsen går mellan bruk, riskbruk, problematiskt bruk och missbruk, eller när det kan bli negativa konsekvenser för barn. I socialstyrelsens rapport Barn som anhöriga menar man att det är inte mängden alkohol som avgör, utan vilka konsekvenser det får för barnen, samspelet och föräldraskapet. Även enstaka berusningstillfällen kan ur ett barns perspektiv vara skrämmande och få allvarliga konsekvenser, t.ex. om barnet utsätts för fara eller obehagliga upplevelser 1. Utifrån folkhälsomyndighetens undersökning 2008 visades det att vart femte barn lever under förhållanden där det förekommer riskbruk- missbruk 1. Även en ny undersökning/sammanställning som presenterades av CAN gällande omfattningen av hur många barn som bor med en förälder som har missbruks- eller beroendeproblem så det sig att det rör sig om mellan 4 5 procent 4. I en artikel i DN presenterades resultat från en rapport som gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. I denna undersökning har de följt livsutvecklingen för totalt över en halv miljon barn upp i dryga 30-årsåldern. Studien visar bland annat att 8 procent av svenska barn har en förälder som fått vård på grund av missbruk eller psykisk sjukdom. I rapporten belyser forskarna, socialstyrelsen och anhörigorganisationer vikten av att barn till missbrukare måste få stöd mycket tidigare 6. Listan över undersökningar som visar på hur vanligt förekommande denna problematik är i samhället kan bli lång Utvärdering Under projektets gång har vi haft kontakt med andra stödgruppsverksamheter i Västra Götaland för att ta del av deras erfarenheter och tankar runt utvärdering av stödgrupp. 16

18 Det som varit gemensamt är känslan av att det är svårt att mäta stödgruppsverksamhet. En ledare berättade att när en flicka skulle fylla i skattning runt sitt mående så satte hon högsta poäng, den dagen var hennes födelsedag. I boken Stödgrupper för barn och unga beskriver Ulla Forinder hur det kunde se ut när hon skulle göra en kvantitativ utvärdering av en stödgruppsverksamhet. Den visade på att en del barn skattar sig lågt om inte lägre efter gruppens slut, medan att man i den parallella kvalitativa utvärderingen kunde se att samma individ gav uttryck av att fått med sig det som var syftet med gruppen. En pojke var upptagen av föräldrarnas skilsmässa vilket låg överst för honom, inte att han bevittnat att pappa hade försökt strypa mamma. Detta avspeglade sig i hans resultat vid självvärdering. Pojken deltog i en grupp för barn som bevittnat våld i nära relationer 5. Ovanstående kan vara ett av många exempel som tyder på att det är svårt att utvärdera och få en konkret sammanställning av nyttan för barn i att delta i stödgruppsverksamhet. Det finns många komponenter som spelar in vid utvärdering såsom barnets dagsform, utvecklingsnivå för att nämna några. Ledare vi pratat med trycker på vikten av att frågorna riktar in sig på den pedagogiska delen och inte utgår från behandling, vilket inte är syftet med stödgruppsverksamhet. De enkäter som formats inom detta projekt kan användas som en guidning till ledarna i sitt arbete. Med förhoppning att fånga individens upplevelse av att ha deltagit i stödgrupp, om de har lärt sig något samt att ledarna ska få en bild av barnet/familjens bakgrund och behov. Många av de ledare vi pratat med tycker att det vore önskvärt om man i framtiden kom fram till en mätmetod som är gemensam för stödgrupper som även var evidensbaserad. När jag läser de svar som barnen skrivit i utvärderingen efter att ha deltagit Livbojen så är det svårt att inte bli berörd och utifrån dem råder det inga tvivel om att denna typ av verksamhet gör gott för de barn som lyckas komma dit. För dem blir stödgruppen en lugn oas med ramar och struktur som skapar trygghet vilket i många fall kan vara en motsättning till det liv de lever utanför stödgruppen. Barnen vill komma tillbaka gång efter gång till stödgruppen. Föräldrarna lämnar sina barn till verksamheten vilket de troligen inte hade gjort om barnen uppvisat att de mår dåligt efter att ha deltagit i grupp Rekrytering/samverkan 17

19 Trots att problematiken är så vanlig så visar en enkätundersökning från CAN att endast 1 procent av barn till föräldrar med riskbruk (1,9 procent av alla barn till alkohol-/drogberoende föräldrar) nås av stödgrupper i de kommuner där sådana grupper erbjuds 8 Med anledning av att Lex Therése infördes 1 januari 2010 i hälso- och sjukvårdslagen så kändes en utökad samverkan gentemot Tjörns vårdcentraler samt beroende enheter som en naturlig del i rekryteringsplanen. Forskning visar att föräldrarna ofta oroas av vilka konsekvenser deras svårigheter får för barnen och kan känna en lättnad när någon uppmärksammar barnens situation och ger barnen stöd. Det kan minska förälderns ångest och oro och därmed påverka föräldern positivt 11. Därmed kan stödgruppsverksamhet ses som ett gott komplement till den behandlingsinsats som t.ex. beroendebehandlare gör. I DNs artikel beskrivs utifrån rapporten att man inom missbruks- och beroendeverksamheterna oftast fokuserar endast på den vuxna individen. Därför får barnen till föräldrar med missbruk stöd i alltför låg utsträckning. Det behövs även mer förebyggande insatser riktade till hela familjen. menar forskare, Socialstyrelsen och anhörigorganisationer 7. Trots att barnen till föräldrar med missbruk ofta har kontakt med socialtjänsten eller hälsooch sjukvården så är det i dag vanligt att barnens behov av hjälp inte uppmärksammas förrän de har fastnat i ett eget missbruk. Den risken, att utveckla ett eget missbruk, visade sig enligt registerstudien vara sju gånger högre om man vuxit upp i en familj med missbruk 7. En förhoppning under projektets gång har varit att informera remitterande enheter om Livbojens verksamhet och dess målgrupp. Även att de enheterna kan se Livbojen som ett komplement till det egna arbetet med sin elev/klient/patient och att det kan vara gynnande in förlängningen ur ett helhetsperspektiv Varför Stödgruppsverksamhet? I DNs debatt artikel skriver man vidare att i jämförelse med andra jämnåriga var risken för en våldsam död till följd av självmord, olyckor, våld eller eget missbruk nära tre gånger så stor för dem som hade föräldrar med missbruk och fördubblad för barn till psykiskt sjuka. Särskilt 18

20 missbruk i familjen visade sig ge allvarligt försämrade förutsättningar i livet. Det gav även en ökad risk för kriminalitet, beroende av försörjningsstöd och eget missbruk 7. Det är även känt att nästan dubbelt så många barn till föräldrar med missbruk går ut grundskolan med ofullständiga betyg och att de i lägre utsträckning fullföljer en eftergymnasial utbildning än andra med jämförbara betyg 7. Vad kan då stödgruppsverksamheter ha för nytta för barnen? Annemi Skerfving skriver att syftet med stödgruppsverksamhet är att barnen kan bli hjälpta i nuet och att de blir stärkta inför framtiden. Skerfving refererar till en undersökning som gjorts på högriskbarn där det visade sig att en tredjedel av barnen lyckades få en gynnsam utveckling trots de trassliga uppväxtvillkor som de befann sig i. Man brukar kalla barn med denna förmåga maskrosbarn. Men som studien utvisade så hade inte alla barn denna förmåga 5. Kanske kan det vara så att stödgruppsverksamhet kan ha en inverkan på de barn som inte har resiliens och kanske de genom verksamheten kan få till sig copingstrategier för att hantera bl.a. den stress som infinner sig hos barnen då de befinner sig i en svår uppväxtmiljö. Aaron Antonovskys kända begrepp Känsla Av Sammanhang (KASAM) är ett begrepp som man förknippar med stödgruppsverksamhet och som är en del av verksamheternas syfte. KASAM omfattar tre delkomponenter. upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet). Har man en hög känsla av sammanhang har man en högre förmåga att hantera utmaningar enligt Antonovskys teori. Höga känsla av sammanhang innebär att individen har en hög förmåga att hantera utmaningar. Med det som utgångspunkt kan man ha en förhoppning om att erfarenheten av att ha deltagit i stödgruppsverksamhet kan vara ett gott redskap för barnet att bära med sig vidare. Barn till föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa tar ofta på sig ansvar för det som händer i deras närmiljö. Hos Livbojen får barnen verktyg i att minska sin ansvarskänsla, genom individuella övningar varvat med lek och i mötet med andra i samma situation lär sig barnen att förstå sin del i det sammanhang de befinner sig i. Hos Livbojen ges barnen en 19

21 möjlighet att vara, just barn. Tydligt är dock att en stödgruppsverksamhets överlevnad förutsätter människor med oerhört engagemang och driv, eldsjälar. På nätverksträffen för stödgruppsledare som anordnades inom projektet verkade alla ledare eniga i att verksamhetens arbete måste vara väl förankrat hos ledning samt politiker för att få förutsättningar att bedrivas på ett effektivt sätt. 20

22 8. Referenser 1. Barn och unga i familjer med missbruk. Socialstyrelsen (2009) 2. Barn och familjer med alkohol-och narkotikaproblem. Statens folkhälsoinstitut (2008) 3. Inte ens dom synliga barnen nås -Alkohol och Narkotika nr1/2010 Tidskrift CAN 4. Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn - en genomgång av SKL:s kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn - Håkan Leifman, Jonas Raninen & Mia Sundelin, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Rapport nr141, Stödgrupper för barn och unga (2008 ). Ulla Forinder och Elisabeth Hagborg (red.) 6. Barn till missbrukare tvingas hjälpa sina föräldrar Publicerad :28 7. Barn som anhöriga socialstyrelsen