Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013

Transkript

1 Förbättringskunskap med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013

2 Vad tänker du om dessa dagar

3 För VEM ska det bli bättre?

4 Vilka är behoven?

5 Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

6 Alice: Kan du vara snäll och tala om vilken väg jag skall gå härifrån Katten: Det beror en hel del på vart du vill komma Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar Ur Alice i Underlandet av Lewis Carroll

7 Skånes målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. Om jag har hemtjänst kan jag så långt som möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även är jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vårdoch hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktig i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam.

8 Målbild för patientmedverkan Patient/brukare eller närstående är med och utformar vården Vården medverkar till att patient/brukare har kunskap att själv hantera sin hälsa Patient/brukare ges möjlighet att delta i planering av sin vård Patient och brukare är med och planerar och genomför patientutbildningar

9 Om vi verkligen förstår hur verksamheten fungerar mellan de som utför och de som använder den ges en möjlighet att påverka dess kultur och arbetsklimat o Genom att involvera patienter/närstående utmanar vi vårt tänkande o Fokus på beskriva och förstå o Använd delaktighet från första steget o Ifrågasäta det vi gör och hur vi gör det o Enkla arbetsätt att fånga in data

10 Components of Good Design Performance Engineering The Aesthetics of Experience Utförande Teknik Industriutveckling Upplevelse och känsla Kärnverksamheten Orsaken till att patienten kommer till verksamheten Hur väl vi gör det och hur det stämmer med uppdraget + Hur väl uppbyggt/organiserat är systemet, maskiner och teknik? Processorganisation Processtyrning Lärande organisation + Interaktion mellan det vi har/är (kompetens) och gör (vård, beh, teknik, maskiner) och användarna Vad vi gör och hur det upplevs Patient och profession Funktionalitet Säkerhet Användbarhet Mycket starka reaktioner Byter sjukhus/vårdcentral Remiss borta ej kallad Vårdskada Service i termer av olika upplevelser Bemötande, kommunikation, service och miljö

11 Richard Cook, professuren i systemsäkerhet i vårdorganisationer vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.

12 Hur åstadkommer vi en kulturförändring? Förändra företags kulturen Förändra individers attityder Förändra beteende Nya arbetssätt Nya arbetssätt metoder metoder& och verktyg

13 Att se det g:a med nya ögon Röda Korsets Sjukhus, Stockholm (äldreomsorg)

14 Röda Korsets Sjukhus, Stockholm (äldreomsorg)

15 Är våra medarbetare på banan; känner de lust och engagemang att göra det bättre för den vi är till för hur går samtalen?

16 Artikel från Dagens Samhälle nr År 2050 är var fjärde svensk 65 år eller äldre Äldreomsorgen kommer att bli 70 procent dyrare än 2010 och personalbehovet i äldreomsorgen och sjukvården ökar med 50 procent. Hälso- och sjukvården beräknas bli 80 procent dyrare, på grund av fler behandlingsmöjligheter, höjd ambitionsnivå och fler äldre. Så kan kostnaderna minskas: -Alla landsting blir lika effektiva som det mest produktiva -Alla kommuner sänker sin kostnad för äldreomsorgen till standardkostnaden i utjämningssystemet - Folkhälsan förbättras -Fallolyckorna minskar -Vårdskadorna minskar -Demenssjukdomar och högt blodtryck förebyggs Anders Ekholm

17 Fokusera på rätt saker på det vi KAN påverka!

18 Vi ser olika saker beroende på var vi befinner oss och har vårt fokus

19 Att se världen med olika linser Att titta närmare på sitt mikrosystem......mycket närmare

20 Utmaning: Alla tittar på samma sak, samtidigt

21 Några exempel på linser Ekonomiska Politiska Antropologiska Informations Psykologiska Mekaniska/fysiska Sociologiska och biologiska Referens: Batalden, Godfrey, Nelson. Darthmouth

22 Ett bra förbättringsarbete tar avstamp i hur organisationen fungerar här och nu och inte i hur den borde fungera SvD måndag 21 januari 2013/Gunnar Rundgren

23 Vårt arbetssätt Om vi arbetar på samma sätt som vi alltid gjort kommer vi också att åstadkomma samma resultat. Det betyder att om vi vill få andra resultat måste vi ändra våra arbetssätt det kräver att vi förstår hur vi arbetar idag!

24 Varje system är perfekt designat för det resultat det ger Paul Batalden

25 Vad är förbättringsarbete?

26 Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister och kostnader, och samtidigt öka effektivitet och kundnöjdhet. Förbättringsarbete kräver engagemang, insikt, kunskap och inte minst förmåga att på alla nivåer i en organisation gå från ord till handling. Förbättring måste jobbas fram. Den kan inte köpas. Det här handlar inte om den klassiska lutherska plikten och hårda arbetsmoralen där inget får vara enkelt och roligt. Snarare tvärtom. Det är ett konstaterande att för att göra förbättringsarbete kul så måste man verkligen jobba med det. Det finns ingen genväg.

27 God vård Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Forskning och Utveckling Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + Förbättring av processer och system i hälso- och sjukvården Vi har två uppdrag! Ökar värdet för dem vården finns till för Utvecklat efter Batalden

28 Förstå system Välj en siffra mellan 3 och 9. Multiplicera den siffra du valt med 9. Lägg 12 till denna siffra. Har du ett två siffrigt tal? Addera de båda siffrorna. Dividera med 3 för att få ental. Förvandla din siffra till en bokstav. 1=A,2=B,3=C,4=D, etc. Skriv ner namnet på ett europeiskt land som börjar på din bokstav. Gå till nästa bokstav i alfabetet. Skriv ner namnet på ett stort djur (inte fågel,insekt eller fisk) som börjar på denna bokstav. Skriv ner djurets färg.

29 Förstå system Började landets namn med bokstaven D? Valde du Danmark? Börjar djurets namn med bokstaven E? Valde du en elefant? Börjar djurets färg med bostaven G? Valde du grå?

30 System Ett system är en helhet vars delar agerar och interagerar med varandra och omgivningen. En förändring i en del påverkar alltid helheten. Samarbete i förändringsarbete bör ske mellan avdelningar, enheter m.m.

31

32 Förändringspsykologi Hur samverkar vi med varandra och i en organisation? Människor är olika Hur reagerar du inför förändringar?

33 Lärandestyrt förändringsarbete/ kunskapsteori Reflektera över våra egna handlingar och upplevelser och dra lärdom av dem. Pröva sig fram och ta fasta på lärdomarna. Bygger på systemtänkande och en syn på människor som självständiga och kompetenta. Tillvaron är komplex och delvis oförutsägbar.

34 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! Agera Planera PGSA-cirkeln Test! Studera Gör Handlingsplan

35 Bättre liv för sjuka äldre 2013 Sammanhållen vård och omsorg Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre God vård i livets slutskede

36 Vad är behovet? När vi formulerar våra mål ska vi alltid finna det som är viktigt för dem vi är till för och att vi mäter resultatet för patienten. Ett mycket vanligt misstag när man sätter mål är att det blir ett antal aktiviteter istället för ett resultat för patienten (aktiviteterna är förändringar som ska leda till målet).

37 Smarta mål S specifika (klart definierat vad man menar) M mätbara (%, kr, antal, medelvärde) A Accepterade (är det i linje med organisationen) R realistiska (vi måste kunna påverka) T tidsbestämt (så exakt som möjligt) A användbart (en hjälp i det fortlöpande arbetet)

38 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! Agera Planera PGSA-cirkeln Test! Studera Gör Handlingsplan

39 Tre aspekter av mätningar Forskning? Förbättring? Mål: förbättring av vård Mål: ny kunskap Redovisning/ Bedömning? Mål: jämförelser, få en försäkran, en sporre för att förändra

40 Mål Förbättring Förbättring av vård Redovisning/ bedömning Jämförelser, val, försäkran, en sporre för att förändra Forskning Ny kunskap Metod: Synliga tester Inget test, utvärdera nuvarande prestationer Blindtest eller kontrollerade tester Bias Bias som finns som konsekvens acccepteras Justera för att minska bias Designa för att ta bort bias Urval Enbart tillräckliga data, små små urval i följd Ha med 100% tillgängliga, relevanta data Ta med så mycket data som möjligt Hypotesens flexibilitet Flexibel hypotes, förändringar samtidigt som vi lär Inga hypoteser Bestämda hypoteser Teststrategi Sekventiella tester - Ett stort test Bestämmande av om en förändring är en förbättring Linje-, Sekvens- eller Styrdiagram över tid - Hypoteser, statistiska tester (ttest, F-test, chi två), p-värden

41 Varför mäta? Utan att mäta kan vi kan vi inte veta! Hur ska vi mäta? Mäta över tid Enkelt att förstå Kunna prata kring Relatera till uppsatta mål

42 Förstå variation: Att mäta och analysera över tid vecka antal dagar v v 35 5 antal dagar Väntetider sjukgymnastik v 20 TEST fr o m v 26 Havregrynsgrötsfrukost vecka HYPOTES Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid v 35

43 Att mäta och analysera över tid vecka v 20 v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 antal dagar antal dagar v 20 Väntetider sjukgymnastik v 22 v 24 v 26 v 28 vecka TEST fr o m v 26 Havregrynsgrötsfrukost HYPOTES Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid v 30 v 32 v 34

44 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! Agera Planera PGSA-cirkeln Test! Studera Gör Handlingsplan

45 Fiskbensdiagram ett verktyg för problemanalys Orsak - verkan Ger svar på frågan: Vilka är möjliga orsaker till att? Vilken orsak har sannolikt störst påverkan? Prioritera! Alternativt: Vad skulle kunna göras för att..? Vilka möjligheter finns? Vad kan vi göra? Prioritera!

46 Fiskben Orsaker till problemet = hypoteser! K Kommunikation /Information U Utbildning/ Kompetens O Fysisk/Psykisk miljö Varför har vi problem med Tele Q? Problem T Teknik/ Utrustning Annat P Procedur/ Rutin/ Riktlinjer

47 Fiskbensdiagram (orsak- och effektdiagram) Metod Material Målområde Människa Management/ledning

48 Vi har ett mål att uppnå.. Identifiera mått och förbättringsarbete Påverkansanalys

49 Påverkansanalys En påverkansanalys används för att synliggöra ett mål och identifiera bakomliggande faktorer som skapar vägen för att uppnå ett gott resultat. Analysen bygger på det övergripande målet följt av primära och sekundära påverkansfaktorer. Utifrån de sekundära påverkansfaktorerna identifieras förbättringsarbeten.

50 Arbetsgång för påverkansanalys 1. Utgå från målområde/mål 2. Identifiera genom brainstorming de faktorer som kan påverka att nå målet 3. Gruppera identifierade faktorer och finn ut de 2-4 primära faktorerna 4. Utgå från var och en av de primära påverkansfaktorerna och beskriv vilka arbetssätt som kan bidra till att nå påverkansfaktorn

51 Påverkansanalys Primära påverkansfaktorer (2-4) Sekundära påverkansfaktorer sammanhållen vård och omsorg Mål/ målområde god vård i demenssjukdom Bättre liv för sjuka äldre god läkemedelsbehandling god vård i livets slutskede ihi

52 Påverkansanalys källa: Driver Diagram, IHI Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? Sekundära påverkansfaktorer Hur? Fast vårdkontakt ska erbjudas samtliga 65+ Mål/ målområde Alla VC har en funktion som erbjuder 65+ kontroll över sin hälsa Mått: andelen personer 65+ med fast vårdkontakt mäts kvartalsvis Införa funktion som erbjuder 65+ att ha kontroll över sin hälsa på alla VC Mått: andelen hälsoplaner på listade personer 65+ mäts kvartalsvis i primärvården VC och kommun samverkar kring det folkhälsoinriktade arbetet Följs upp årligen av primärvård och kommun i samband med utvärdering av handlingsplanen ihi

53 Påverkansanalys källa: Driver Diagram, IHI Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? Sekundära påverkansfaktorer Hur? VC och sjukhus identifierar personer med risk för ohälsa, upprättar proaktiv vårdplan i samarbete med aktuella vårdgivare. Mål/ målområde 65+ med risk är identifierade och har en proaktiv vårdplan och fast vårdkontakt Mått: Andelen proaktiva vårdplaner på patienter över 65 år med risk mäts kvartalsvis i pv och sjh Senior Alert, Tryggve eller motsvarande rutin används Mått: mäts månadsvis av respektive huvudman ihi

54 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PGSA-cirkeln Agera Planera Test! Studera Gör Handlingsplan

55 Agera - Vilka förändringar behöver göras? - Vad skall nästa testcykel vara? Plan - Sätt mål för testet - Förutse utfallet av testet - Planera testet. Vem, vad, var, när? Studera - Avsluta analysen av testet - Jämför testet med förväntningarna - Summera vad vi lärt Göra - Genomför testet - Dokumentera problem och oväntade observationer. - Börja analysera

56 Nyläge Mätningar - en förutsättning för att visa om förändring ger en förbättring Lärande under tiden ACT ACT PLAN PLAN DO DO STUDY STUDY Nuläge Mätningar Standardisering ACT ACT PLAN PLAN DO DO Förbättrings arbete STUDY STUDY ACT ACT PLAN PLAN DO DO STUDY STUDY Tester ACT ACT PLAN PLAN ACT ACT ACT ACT PLAN PLAN PLAN PLAN DO DO DO DO DO DO STUDY STUDY STUDY STUDY STUDY STUDY Små tester,innebär inte (nödvändigtvis) små förändringar

57 Mål:.. PGSA-cykel nr:.. Mätning:. Förändring att pröva:.. Agera: Vilka slutsatser drar vi av testet? behöver vi testa i större skala? Vilka förändringar bör göras mot bakgrund av de resultat testet visade? Planera: Vem ska göra vad, var och när: Agera Planera Studera/analysera: redovisa och tolka era data (bifoga diagram med tidsaxel). Studera Göra Göra: Genomför förändringen enligt planen ovan. Beskriv eventuella svårigheter, avvikelser från planen och oförutsedda effekter.

58 Handlingsplan Verksamhet/område/process Datum Identifierat utvecklings- /förbättringsområde Mål Åtgärder Ansvar för genomförande Tidsplan/mätningar/ resultat (konkreta resultat och vad lärde vi) Planering PGSA - se nästa bild

59 Förbättringsområde: Planera Mål vad vill vi uppnå? Ansvarig: Datum: Gör Genomförandet - vilka förändringar ska vi göra? Hur kommer förbättringarna att genomföras? Nuvarande situation hur gör vi idag och hur ser våra resultat ut? Studera Analysera data och utveckla slutsatserna vad visar resultaten? Hur tolkar vi dem? Beskriv vilka är våra problem och varför? Agera Rekommendationer Hur handlar vi utifrån resultaten? Vad blir nästa steg? Ny PGSA A3?

60 Kommunicera och visualisera

61 För att kunna lära av vad man gör behöver man utan fördröjning ha möjlighet att följa resultat som är lätta att förstå

62 För att effektivt presentera enhetens och teamens planering, arbete och resultat för personal inom kliniken, personal från andra verksamheter, patienter och närstående. Syfte: Att skapa en presentation som drar till sig läsare till det du vill visa upp av din enhet och som tydligt kommunicerar de viktigaste resultaten och informationen. Enkelheten är viktig för att läsarna lätt skall förstå och snabbt fånga det du vill förmedla. Likaså att informationen är lagom mycket. Var ses den bäst? Resultatstavla -enhetens resultat som BSC, vårdprevention, A3 osv. Visualiseringstavla Lärtavla -personalens idéer Tre kolumner; Idé PGSA Resultat Planeringstavla -kommunikationstavla (vad ska göras/inte göras, hur vet vi att vi gör ett bra jobb IDAG?) Kommunikation genom t.ex. veckomöten/ mingel, APT, reflektion osv. Klargör vem som ansvarar för innehåll och uppdatering.

63 Mättavlor Resultattavlor - Lärandetavlor Att visualisera resultat,..att följa upp resultat, att agera på resultat Ökat fokus på att se förbättringsarbete Kontinuerlig uppföljning driver på utvecklingen

64 Enkla regler i förbättringsarbetet Vi utgår alltid från vad som är bäst för patienten Vi skapar i samverkan Lös problemet eller ta ansvar för överlämnandet till nästa steg Feedback till föregående steg Vi gör bästa möjliga varje gång Ingen variation som inte beror på anpassning till patienten/kunden Det är systemets resultat som räknas Vi delar med oss av våra resultat och arbetssätt Ständiga förbättringar

65 Det vi är medvetna om kan vi alltid göra något åt det vi inte är medvetna om gör alltid något med oss