Att bli med guldhjälm
|
|
- Karin Sundström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att bli med guldhjälm Detta material skall barnledaren dela ut till vårdnadshavaren vid Guldhjälmskursen Välkommen in i vår sport! Vi hoppas att du kommer att trivas tillsammans med oss. Kursen är till för att göra våra träningar och tävlingar både säkra och roliga. Denna del är information om våra barns utveckling, Idrott inte bara resultat samt hälsa-kost 1
2 VÅRA BARNS UTVECKLING Första delen i Att bli med guldhjälm behandlar barns utveckling. ANPASSAD VERKSAMHET Vi bör alltid sträva efter att anpassa vår verksamhet efter utövarna, men hur klarar vi det med tanke på de skilda förutsättningar som våra utövare har? Ett sätt är att lära mer om just hur behov och förutsättningar varierar med barnens ålder. BARN ÄR OLIKA I praktiken måste vi acceptera att vi aldrig kan tillfredsställa allas behov samtidigt. Genom att lära oss mer om hur barns förutsättning för idrott varierar, kan vi komma ett steg närmare målet: vår verksamhet ska kunna tillföra alla något. Med ökad kunskap om barns fysiska och motoriska utveckling minskar risken att vi gör fel. Vad som är viktigt att tänka på vid idrottsaktiviteter för barn och ungdom är att inte tillämpa hård belastning, t ex styrketräning med vikter, förrän ungdomarna vuxit färdigt. Orsaken är att de mjuka tillväxtzonerna i ändarna av benen kan skadas. Resultatet kan bli att längdtillväxten avstannar i det skadade området. För stor muskelbelastning kan dessutom göra att muskeln slits loss från sitt mjukare fäste på benet. BEGRÄNSANDE FAKTORER Två faktorer som påverkar hur bra ett barn kan utföra en övning är: 1. Tyngdpunktens läge i kroppen 2. Hur utvecklat barnets nervsystem är. TYNGDPUNKTEN PÅVERKAR BALANSEN Du har säkert lagt märke till att barn har helt andra proportioner än vuxna. Hos ett barn är t ex huvudet stort i förhållande till övriga kroppen. Det innebär att barnet har sin tyngdpunkt högre upp i kroppen än en vuxen, vilket ger en instabilare kroppshållning. I takt med att barnet blir äldre, sjunker tyngdpunkten nedåt, med bättre balans som följd. LÅNG REAKTIONSTID Den andra faktorn, nervsystemets utveckling, påverkar också i hög grad barnets prestationsförmåga. En sexåring behöver t ex tre gånger så lång tid som en vuxen 2
3 för att bearbeta intryck och ta beslut. Barn har längre reaktionshastighet, vilket t ex är orsaken till att man bl a inte ska släppa ut barn på egen hand i trafiken förrän deras nervsystem är så utvecklat att de hinner uppfatta och bearbeta alla situationer som uppkommer t ex i en vägkorsning. TRÄNINGSFRAMGÅNG När barnen blir äldre utvecklas deras förmåga att uppfatta händelser och fatta beslut. Det är svårt att avgöra om ett barns idrottsliga framsteg från ett år till ett annat beror på gedigen träning eller på att kroppen har utvecklats. En sak är dock säker. Det är mycket svårt - om ens möjligt - att påverka ett barns mognadshastighet med träning. Att sänka tyngdpunkten skulle t ex kräva antingen ett anatomiskt ingrepp eller att barnet använder blyskor. Inget av dessa alternativ torde vara att rekommendera. Att barns proportioner ändras i takt med deras tillväxt innebär ytterligare två saker: 1. Samma muskelgrupp hos en vuxen och ett barn behöver inte ge upphov till samma rörelser. 2. Barn måste ständigt lära in rörelser på nytt, rörelser som de tidigare behärskat, men som till följd av kroppens tillväxt nu måste utföras på ett annat sätt än tidigare för att ge samma resultat På grund av den stora variationen när det gäller ett barns olika utveckling, är det nästan omöjligt att ge allmänna råd om när det är dags att börja med en viss typ av träning. Det är en svår uppgift för en ledare att bedriva träning som är anpassad till alla. Sanningen är till och med den att någon alltid kommer att tycka att övningen är för enkel, medan någon annan tycker att den är för svår. Vad man skall försöka göra är dels att variera övningarnas svårighetsgrad, dels anpassa vikter och höjder på olika redskap efter utövaren. ALLA LÄR SIG ATT KRYPA INNAN DE KAN GÅ Den uppställning som nu följer är inte tänkt som en mall som slaviskt skall följas, utan som stöd och tips på vilka övningar som kan passa in för en viss åldersgrupp. Alla normala barn utvecklas enligt samma mönster. Man lär sig krypa innan man lär sig gå osv. Ordningen är alltid densamma. Vad som varierar är däremot den tid ett barn behöver för varje fas i utvecklingen. Detta förklarar de stora mognadsskillnaderna som kan finnas mellan jämngamla. 3
4 Vi presenterar en tabell som grovt visar hur pojkar och flickor utvecklas från 2 till 12 år. 2-6 År 6-8 År 8-11 År Fysiskt: Nervsystemet utvecklas långsammare. Försämrad rörelse koordinations. En sexårings reaktionstid är tre gånger längre än den vuxnes. Fysiskt: Pojkar och flickor utvecklas i samma takt. Det börjar behärska den grövre motoriken. De är livliga och rörliga. Psykiskt: Barnet är egocentriskt. Det utgår alltid från sig själva. Barnet har svår att uppfatta helheten. Barnet har svårt att sätta in nya intryck i sitt rätta sammanhang och lär sig inte av erfarenheter, kan göra samma fel flera gånger. Socialt: Barnet upptäcker sig själv, sin kropp, sin förmåga och sin vilja. Barnet har ett jag och upptäcker även andra jag. Det tycker bäst om att arbeta ensamma. Tryggheten är viktig. Psykiskt: Behöver fortfarande konkreta exempel för att kunna lösa ett problem eller förstå en instruktion. Barnet behöver kunna lära sig av erfarenheter. Socialt: Börjar reagera socialt. Söker kontakt med jämnåriga. Första försöken till frigörelse från föräldrar. Lättare att diskutera och föra resonemang. Leken är en viktig social träning Fysiskt: Liten längd- och vikttillväxt. Nervsystemet hinner ikapp. Lämplig period för träning av olika rörelser. Mycket koordinations-träning. Ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Psykiskt: Har barnet bestämt sig för ett alternativ genomför det oavsett om det lämpligt eller ej. Barnet kan vid felaktigt val gå tillbaka och angripa uppgiften på annat sätt, erfarenhet. Socialt: Skolan, andra vuxna påverkar allt mer den sociala utvecklingen. Ledaren är betydelsefull. Håller gärna ihop i grupper. Idoldyrkan blir vanlig. Börjar förstå regler, men det finns bara rätt eller fel. Vuxna som ger olika signaler skapar lätt kaos. 4
5 11-12 År Fysiskt: Snabb längdtillväxt. Viss försämring av rörlighet. Bl.a. cirkulationsorganen växer. Träning av allmän kondition. Ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Psykiskt: Abstraktionsförmågan höjs. Barnet kan tänka och lära sig på ett nytt sätt. Ordförrådet utvecklas. Det blir lättare att förstå instruktioner och anvisningar. Barnet klarar av teoretiska resonemang. Förvissa dig dock alltid om att alla har förstått. Socialt: Flickor är nu beroende av att kompisen finns med i gruppen. Slutar den ena slutar den andra. Pojkar är mer inriktade på prestation. Det ger status i gruppen. SAMMANFATTNING Barn har tyngdpunkten högre upp än vuxna, vilket medför sämre balans. Barn har längre reaktionstid än vuxna. En sexårings reaktionstid är exempelvis tre gånger längre. Styrketräning med vikter kan medföra tillväxtskador hos barn. Samma muskelgrupp aktiverad hos ett barn och en vuxen behöver inte ge upphov till samma rörelse. Barns tillväxt medför att de måste lära om rörelser de tidigare behärskat. Barn mognas väldigt individuellt. 5
6 IDROTT ÄR SÅ MYCKET MER ÄN BARA JAKT PÅ RESULTAT Att bedriva träning/tävling för barn liknar att bygga hus. För att huset ska bli stabilt krävs en bra grund. Får barnen inte rätt verksamhet får de inte den rätta grunden för kommande stadier och därmed inte chansen att utvecklas optimalt. Därför är det på detta stadium viktigast att bedriva en verksamhet som är anpassad för barn. Motiven till varför man vill köra motorcykel kan ju vara olika och det är detta som skapar grunden. Att köra motorcykel är häftigt i vissa åldersgrupper. Lite längre upp i åldrarna kan intresset för tävling komma för en del, medan andra fortfarande tycker att vanligt mc-åkande räcker. Idrott, som i detta fall är mc-körning, är mycket mer än bara jakt på resultat. Man kör kanske motorcykel för att få umgås med sina kompisar eller bara för att det är roligt. Oavsett motiv för vårt utövande, har vi det gemensamt att vi alla vill uppleva något positivt. I och med att våra barn har roligt utvecklas de på ett positivt sätt. VERKSAMHETEN MÅSTE UTGÅ FRÅN BARNEN Som vuxna utgår vi alltför ofta från våra egna värderingar. Vi skapar regler och tror att dessa kan appliceras på barn. Men det är inte alltid barn värdesätter samma saker som vuxna. Nu när vi inom motorcykelsporten utformar vår verksamhet ska vi alltid utgå från utövarna. Det är ju för dem vi har verksamheten, inte för att tillfredsställa oss själva. Vi måste sträva efter att se barnidrotten i ett helhetsperspektiv. Vi får inte isolera barnen från den övriga världen, utan se idrotten som ett medel att skapa en miljö där de trivs. En motorklubb är ett sätt att skapa just en sådan miljö. En miljö där barnen kan utvecklas till självständiga och ansvarsfulla människor, som bryr sig och värnar om varandra, individer med förmåga att själva ta ställning och forma sitt liv och sin tillvaro på det sätt de vill, så att de trivs och finner livet meningsfullt. POSITIV MILJÖ Att spela fotboll, bandy eller köra motorcykel är aktiviteter bland många andra som får barn och ungdomar att må bra, utvecklas och trivas med sig själva. Musik, teater och scouting är andra aktiviteter. Om man skall välja mc-körning eller fiol, eller kanske båda delarna, måste barnet själva få avgöra. Det är barnens liv och det är för barnens skull som verksamheten finns. Inte för att klubben ska få ett lag i elitserien om 10 år eller för att sonen eller dottern ska bli det jag aldrig blev. Barnen ska trivas, ha roligt och kunna ta till vara glädjen i verksamheten. Bra barnidrott speglar sig i barnens ögon. Det är barnens upplevelse av idrotten som är det viktiga, inte resultatet. 6
7 HÄLSA Det finns självklart alltid risk att barn kan göra sig illa i samband med idrottsaktiviteter. En noggrann planering och val av lekar och övningar är tillsammans med genomgång av regler exempel på förebyggande åtgärder. Det är också viktigt att alla barn bär lämplig klädsel och lämpliga skydd. Var noga med uppvärmning och nedträning. Om det blir en naturlig del av träningen att värma upp respektive träna ned kan många idrottsskador förebyggas. Det är viktigt med överdragskläder och mössa att ta på vid pauser för att man inte ska bli kall. Tänk på att ha hjälmen på enbart när man kör. Se till att du vet var förbandslådan finns. Om olyckan ändå skulle inträffa: - Uppträd lugnt och varsamt. - Förflytta ej den skadade invänta sjukvårdskunnig person. - Var informerad om var närmaste telefon finns (112) INFEKTION OCH FEBER Man bör aldrig träna om man har en infektion, feber, ont i halsen eller snuva. Träning med infektion eller feber kan vara mycket riskabelt. Du som förälder måste vara vaksam på hur barnet mår, för att se om det kan vara med på träning eller tävling. HYGIEN God hygien är en självklarhet i idrottssammanhang. Att alltid byta till speciella träningskläder, alltid duscha och byta till rena underkläder är viktiga saker att påpeka för barnen. TOBAK, ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Tobak alkohol och andra droger är inget bra för en blivande motorcyklist. Som väl alla vet har tobak, alkohol och andra droger inget med idrott att göra, absolut inte med barnidrott. Att tänka på: Barn gör inte som föräldrar säger, de gör som föräldrar gör. Det finns mycket att läsa om drogers farlighet på internet. 7
8 KOST Att må bra genom fysisk aktivitet beror inte endast på hur träningsaktiviteten genomförs. Du som ledare bör känna ett ansvar för att upplysa barnen (och föräldrarna) om att regelbundna matvanor och näringsriktig kost är förutsättningar för att människor ska må bra och orka med vardagen. Att väcka barns intresse för idrott är inte svårt. Betydligt svårare är det att intressera dem för riktiga matvanor. Det räcker inte enbart med kunskap. Det behövs motivation och vanor. Du som ungdomsledare kan hjälpa till genom att diskutera matvanor med barnen. Många barn äter en dålig frukost. En del hoppar dessutom över skollunchen eller äter för lite. Går de sedan direkt till träning på eftermiddagen eller kvällen - utan att fylla på bränsle- förråden - ja, då finns det inte mycket energi kvar. Äter man för lite mat blir man trött och orkar inte hänga med i skolan eller på crossbanan. * Mat är kroppens bränsle. * Från maten får man energi och näring. * Energi får man i första hand från kolhydrater och fett. * Ett bra sätt att få mycket energi är att äta pasta och bröd. Äter man en frukost med snabba kolhydrater, t ex en marmeladsmörgås, så stiger blodsockret snabbt. Kroppen reagerar med att öka insulinproduktionen lika snabbt - insulin har till uppgift att reglera blodsockernivån. Blodsockernivån sjunker igen, men under den normala nivån och man känner sig trött och lite hungrig. Snabba svängningar i blodsocker- nivån på detta sätt är alltså inte bra. Äter man däremot en frukost med müsli och fil, så får blodsockerkurvan ett mindre dramatiskt förlopp och man känner sig pigg och mätt längre. Blodsockernivå Pigg Blodsockerkurva Trött Kroppen behöver få bränsle med jämna mellanrum. Det går inte att strunta i en måltid och äta dubbelt så mycket nästa gång. Varje dag bör man äta frukost, lunch, middag och 1-2 mellanmål. Frukosten ska innehålla % av den totala energimängden, lunchen % och middagen %. 8
9 Ofta serveras skollunchen ganska tidigt på dagen och därför är det viktigt att skolbarnen får ett mellanmål på eftermiddagen. DRYCK Nödvändigheten av att dricka före och efter ett träningspass är något som våra förare måste lära sig och det bör bli en lika självklar del som uppvärmningen. Här måste vi som ledare efterfråga vattenflaskan vid uppvärmning och pauser. Varför inte inleda träffarna med att fråga om alla har någon dryck med sig? Att bara dricka när man är törstig är inte särskilt bra mått på att man får i sig tillräckligt med vätska. Om vi använder törsten som regulator kommer vi endast att ersätta ca 50 % av det verkliga vätskebehovet. VAD SKA MAN DRICKA? Vanligt vatten är den bästa drycken, vill man ha lite smak kan man blanda till en mycket svag saft eller smaksätta med några citronskivor. Söta drycker som t ex läsk tar längre tid för kroppen att tillgodogöra sig eftersom de ligger kvar längre i magsäcken, detta fenomen slipper man om man dricker enbart vatten eller mycket svag saft. Tänk på att vätskeförluster gör att prestationsförmågan och koncentrationsförmågan försämras, ta paus med jämna mellanrum och uppmana barnen att dricka och vila i skuggan och att ta av sig hjälmarna när det är varmt och soligt. Exempel på en billig och bra dryck. 9
Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
H ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila
Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa
Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:
TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015
IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat
Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Kost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt
Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare Att ha kul tillsammans är roligt Krylbos fotbollsbok innehåller några tips & råd för att locka till aktivitet, glädje och utveckling i samband med idrott. Läs den
Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga
ATT KÖPA Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt Blodsockervärde n Datum 20/8 En guide för unga Frukost före efter Lunch före efter Middag före efter Kväll 6.8 9.9 7.3 12.1 7.5 13.8 13.5 Natt - Insulindos och anmärkningar
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.
Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Skurups AIF s policyplan för ungdomsfotboll
Skurups AIF s policyplan för ungdomsfotboll Policyplanen är en tydlig riktlinje gällande ungdomsfotbollen i Skurups AIF. Den ska fungera som ett stöd och förhållningssätt för alla som är delaktiga i verksamheten
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018
Hälsa/Skola/Träning & Match DJ-verksamheten säsongen 2017/2018 Planering För att kunna göra bra ifrån er och må bra behöver ni planera! Sätt er hälsa främst och var därför noggranna med att planera så
Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk
FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca
Föreningsträdet Kost och skador. Handledning Aktiva 14 år. Äta rätt Skador Uppföljning
Föreningsträdet Kost och skador Handledning Aktiva 14 år Äta rätt Skador Uppföljning Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa diskussioner
Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
En guide till dig som undervisar barn med diabetes
En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
GRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013
Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre
Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?
Träff 1: Äta rätt 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut? 3. Vad är kolhydrater? 4. Ge exempel på mat som innehåller mycket kolhydrater. 5. Varför är
Återhämtningsmål direkt efter träning
Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden
VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Lilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack
Kolhydrater om man har Diabetes
Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4
Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Härryda Handbollsklubb
Härryda Handbollsklubb TRÄNINGSPLANERING Uppvärmning Konditionsträning Styrketräning Stretching Vila Kosthållning För ungdom (10 15 år) För att bli en så bra handbollsspelare som möjligt krävs rätt typ
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
i vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra
Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra TiLLSAMMANS Är vi STArKA! 1. Vad menar vi? 2. Hur ska vi göra i vårt lag? 3.
Mat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
Ledarhäfte Enskede IK. - Tips, råd och riktlinjer för 5-mannaledare inom Enskede IK
Ledarhäfte Enskede IK - Tips, råd och riktlinjer för 5-mannaledare inom Enskede IK Inledning Träningen ska främst vara rolig och lekbetonad i åldrarna 6-9 år. Leka, spela, lära och ha kul tillsammans med
Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Målsättning ideologi för HIK Innebandy
ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket
KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet
HSK P06-3 18-19 mars Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet Söndag 19 mars, Hässelby IP Frukost Teori Träning Campen startar kl 15 och avslutas kl 12 Rasmus
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV
Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan
Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.
Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Att träna med ÄSS -ett dokument för simmare och föräldrar-
Att träna med ÄSS -ett dokument för simmare och föräldrar- Simträning i ÄSS våra riktlinjer Detta är ett dokument som på ett enkelt sätt ska förklara hur vi arbetar med träningsverksamheten i ÄSS. För
Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...
Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch.
BLodsocker-logg för vecka Frukost Lunch MELLANMÅL MIDDAG SÄNGGÅENDE Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag ATT KÖPA Söndag Veckoanteckningar Använd denna sida för att skriva ned ditt och dos. En guide
Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013
Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Maria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av
Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov. Fotbollens spela, lek och lär. Praktik
Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov Fotbollens spela, lek och lär Praktik Peter Brusvik Utbildningsavdelningen Inriktning barn och ungdomsfotboll Spelarutbildning Tränarutbildning Projekt
Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Arbetsmaterial. Utbildningsplan 2008 för barn och ungdomsfotbollen
Arbetsmaterial Utbildningsplan 2008 för barn och ungdomsfotbollen i Syfte Denna utbildningsplan är tänkt att ha som vägledning för nya ledare i klubben. Den distribueras till föräldrar åt de barn som är
TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson
TRÄNA DIG I TENTAFORM Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson INNEHÅLL Vad händer när man tränar? Hur påverkar träning studierna? Hur får man till träningen? Vad, varför och hur ska man träna? Hur får man
Västerås skidklubb Karin Spets
Träningsplanering Svart grupp En liten introduktion till varför och därefter förslag på upplägg Tänk på att svart grupp är åldern 13 till 14 år och att i den åldern är det viktigaste att få in en skidvana
Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist
Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Livsstilsguide Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet
Sommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL
HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL Spelarutbildningsplan 3-manna 6-7 år Skapat: 2013-09-04 Version:2014-09-30 Spelarutbildningsplan IF Mölndals Fotboll I IF Mölndal Fotboll vill vi skapa vinnare. I IF
Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr
Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen
Symptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder
Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon
Inledning. Varför är det viktigt med mat
Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder
En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN
LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Aktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Vilket intryck vill du ska dröja kvar i dina ungdomars minne? Information till ungdomsledare inom idrott och föreningsliv
Information till ungdomsledare inom idrott och föreningsliv Vilket intryck vill du ska dröja kvar i dina ungdomars minne? En vacker dag när dina ungdomar är vuxna och blickar tillbaka på sin uppväxt, kommer
Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen
Habiliteringen VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2 Frågor från förra tillfället? Dagens innehåll 1. Sömnhygien- vad är det? 2. Stöd för god sömnhygien 3. Genomgång av sömnträningsprogram 4. Hemuppgift
Låt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
TRÄNINGSINSTRUKTIONER
I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ
Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott
Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!
ATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Hej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra