Elundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Elundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola år 1-5, fritidshem år f-3 samt öppen verksamhet för år 4-5 Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola år 1-5, fritidshem år f-3 samt öppen verksamhet för år 4-5 a för planen Rektor Roland Andersson Vår vision På Elundskolan ska lärandet vara i fokus och för att ge förutsättningar för lärande ska vi arbeta för en lugn och trygg skola, respektera varandra och samarbeta. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Genom klassråd och elevråd. Delaktiga genom trygghetsvandring och trivselenkäter. Nya synpunkter lämnas till rektor. Vårdnadshavarnas delaktighet Trygghetsplanen ligger ute på hemsidan. Vårdnadshavarna informeras om planen på föräldramöten. Nya synpunkter lämnas till rektor. Personalens delaktighet Trygghetsplanen finns att läsa på hemsidan. All personal får ett eget exemplar av trygghetsplanen. Personalen är delaktiga i diskussioner och utvärdering på personalkonferenser.synpunkter lämnas till rektor. Förankring av planen Personalen informeras om planen i början på höstterminen och den diskuteras och förankras på personalkonferenser. Planen presenteras på föräldramöten, läggs ut på skolans hemsida samt att man går igenom den i varje klass i början av höstterminen.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Trygghetsplanen har utvärderats i klasserna och på arbetsplatsträff i slutet av vårterminen Vårdnadshavare har möjlighet att ge synpunkter fortlöpande under året via hemsidans kontaktvägar, på föräldramöten eller utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever samt föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elunddagen. Dagen upplevs som positiv och stärker vi-känslan på skolan. De yngre eleverna upplever att femmorna är bra gruppledare. Dock blev det tidspress vid lunch och vissa stationer. Fadderverksamhet. Har fungerat bättre i vissa grupper. I andra grupper har byte av personal, schematekniska svårigheter gjort att det varit svårt att genomföra aktiviteter. Fadderverksamheten har uppskattats av både de yngre och de äldre eleverna. De vill gärna utveckla den och träffas vid fler tillfällen. Kapprum. Fortfarande fungerar vuxennärvaro i kapprum ej fullt ut. Störst problematik vid inringning. Eleverna upplever trängsel, hög ljudnivå och stök. Raster. Enligt trivselenkäten som genomfördes höstterminen 2014 svarade cirka 90% av eleverna att de hade det bra på rasterna. Övriga 10% svarade att de inte hade det bra på rasterna. Eleverna tycker det är bra att personalen har gula västar då de är rastvärdar. De kan då lättare se vem de kan få hjälp av. Rastvärdarna har kunnat cirkulera mer över skolgården vilket möjliggör att tryggheten för eleverna ökat. Trivselprogrammet. Eleverna upplever att de aktiviteter som trivselledarna erbjuder är roliga och att alla som vill får vara med. De vill att trivselprogrammet ska fortsätta nästa läsår. Trivselledarna tycker att det tar tid innan någon vuxen kommer och öppnar/stänger materialskåpet på förmiddagsrasten. Trivselledarna känner också att de får mer stöttning på lunchrasten då det är fler vuxna ute.

4 Värdegrundsarbete. I förskoleklass har de arbetat regelbundet med kompissolen. Årskurs 1 har de arbetat med äventyrspedagogik och en del annan värdegrund såsom charader och värdegrundsdiskussioner. Årskurs 2 har bland annat tittat påur;s kortfilmer, Rättens riddare och diskuterat utifrån dessa och dilemmafrågor. I årskurs fem arbetade de med värdegrundshuset. I övriga klasser har det inte varit regelbundet/schemalagt värdegrundsarbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas av elever och lärare vid vårterminens slut. De synpunkter som framkommer ses över och tas med i skrivandet av nästa års plan. Planen ligger på Elundskolans hemsida och vårdnadshavare är välkomna att lämna synpunkter till rektor. för att årets plan utvärderas Rektor

5 Främjande insatser Namn Elunddagen Områden som berörs av insatsen Elunddagen syftar till att främja samarbetet mellan elever i olika åldrar. Att stärka vikänslan. Vid dagens slut utvärderar varje klass Elunddagen. Personalens utvärdering görs skriftligt på ett gemensamt underlag. Insats Eleverna i årskurs 5 är gruppledare för de yngre eleverna. Grupperna genomför samarbetsövningar och lekar på olika stationer. En del personal har hand om stationer och andra är ansvariga för ett par elevgrupper. Rektor/personal Vt-16

6 Namn Trivselprogrammet Områden som berörs av insatsen Trivselprogrammets mål är att skapa ett inkluderande förhållningssätt mellan elever, bygga vänskapsrelationer och att skapa varierande aktiviteter på rasterna. Trivselprogrammet utvärderas i slutet av varje termin på klassråd och personalkonferenser. Insats Två fritidspedagoger är utbildade handledare för trivselledarna (elever). Trivselledarna utses i årskurs 2-5 och utbildas för sitt uppdrag. Särskilt lekmaterial finns att tillgå. Rektor/personal Löpande under året Namn Vuxennärvaro i kapprum. Områden som berörs av insatsen Alla elever ska känna sig trygga i kapprummet. Uppföljning sker på personalkonferenser och klassråd samt via enkäter och trygghetsvandring. Insats Det ska finnas en vuxen i kapprummet då elever ska ut eller in från raster. Rektor/personal

7 Löpande under året Namn Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen För att främja elevernas kompisanda, gemenskap och trygghet på skolan. Utvärdering sker löpande efter varje aktivitet. Insats Att vara fadder innebär att vara en god förebild, utveckla ansvarskänsla och lära känna de yngre eleverna. Att vara fadderbarn innebär att lära känna de äldre eleverna och slussas in i en trygg skolvardag. Augusti: Faddrarna hälsar fadderbarnen välkomna och visar runt på skolan. Faddrarna berättar om skolans gemensamma regler. September: Faddrarna ansvarar för lekar/spel/uteaktivitet. Oktober: Efter BOKtoberläsningen anordnas en fest för hela skolan med t.ex. sång, teater, redovisningar, bokrecensioner, FN- prat och fika. December: Julpyssel. Januari/Februari: Faddrarna läser egna sagor eller litteratur från biblioteket.

8 Mars: Pi-dagen eller annan aktivitet som handlar om matematik. Maj: Elunddagen. Juni: Avsluta läsåret med att träffas en sista gång och fika innan sommarlovet börjar. Rektor/faddergruppen och annan berörd personal Löpande under året Namn Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Alla på Elundskolan, elever och personal, ska känna respekt för alla människors lika värde. Vi arbetar för att elever ska känna sig trygga. De olika verksamheterna följer kontinuerligt upp sitt arbete tillsammans med eleverna och i arbetslagen. En större gemensam utvärdering, i alla grupper, görs i slutet av läsåret. Insats I förskoleklass arbetar man med kompissolen schemalagt 30 min i veckan och med Lyckostjärnan, ett material som egentligen handlar om läsförståelse men innehållet lockar till samtal om bland annat värdegrundsfrågor.

9 Årskurs 1 arbetar med bland annat dilemmafrågor, fyrahörnsövningar, samarbetskravet och ser på UR:s serie "Vara vänner". De har diskussioner utifrån 10 små kompisböcker med teman som "Säg förlåt", "Dela med dig" och "Vänta på din tur". De läser också böckerna om kompisarna Axel och Omar. Årskurs 2 arbetar utifrån boken Gruppen som grogrund och har övningar med eleverna utifrån denna. Massage med tanken "den jag masserar slår jag inte". Rektor/personal Löpande under året Namn Vuxennärvaro på raster. Områden som berörs av insatsen Alla elever ska känna sig trygga på raster oavsett var på skolgården man befinner sig. Uppföljning sker på personalkonferenser och klassråd samt via enkäter och trygghetsvandring. Insats Rastvärdar som bär gula reflexvästar cirkulerar på skolgården. Rekor/personal Löpande under året.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder * Klassråd, minst två gånger i månaden. * Elevråd, cirka en gång i månaden. * Trygghetsvandring i oktober/november med årskurs 1. Årskurs 2-5 tittar på bilder som visar olika platser, inomhus och utomhus, på skolans område. Trygghetsvandringen sker även på vårterminen då alla klasser tittar på bilder. Trygghetsvandringens mål är att få information om de platser på skolans område som eleverna upplever otrygga. * Trivselenkät i februari. * Diskussioner klassvis om sammanställningen av klassens och skolans resultat av trygghetsvandring och enkätsvar. Klasslärare genomför detta. * Elevhälsoteamet har två gånger i veckan "En väg in". Här finns specialpedagog, skolsköterska, kurator och rektor. Personal har då innan skoldagens start, möjlighet att för elevhälsoteamet aktualisera elev, elevgrupp eller få råd och stöttning. * Elevhälsoteamet kallar till klasskonferens en gång per termin. Här ska elevernas kunskapsutveckling och utveckling i övrigt kontinuerligt följas. Områden som berörs i kartläggningen annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har deltagit i kartläggningen genom att besvara trivselenkäter och genomfört trygghetsvandring i respektive klass. Eleverna har sedan tagit del av sammanställningen av kartläggningen. Sammanställningen diskuteras på klassråd och klassens synpunkter lämnas till trygghetsteamet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen tar del av sammanställningen av trygghetsvandringen och enkäter på personalkonferens. Sammanställning diskuteras och synpunkter lämnas till trygghetsteamet. Klasskonferenser med elevhälsoteamet genomförs en gång per termin. Resultat och analys Från trygghetsvandring och enkätsvar framgår att matsalen är för flera en orolig miljö. Hög ljudnivå, pratigt, slammer, köbildning samt oro kring vad man måste äta. Enligt trivselenkäten som genomfördes höstterminen 2014 framkom att cirka 10% av eleverna upplevde att de inte hade det bra på rasterna. I kapprummen upplevs ofta trängsel hög ljudnivå och stök.störst problematik vid inringning. Då det ofta saknas personal där. En del elever känner att de inte får arbetsro på grund av oro i klassen.

11 Omklädningsrummen i Badhushallen där våra äldsta elever har idrott upplevs av en del som en otrygg och ofräsch plats.

12 Förebyggande åtgärder Namn Rastvärds ansvar Områden som berörs av åtgärden Arbetet som rastvärd följs upp och diskuteras som en punkt både på fritids- och lärarkonferens samt på gemensamma möten. Åtgärd Som rastvärd cirkulera för att få en överblick. Finns det risk för konflikt? Går någon elev ensam? Stötta och peppa trivselledarna i deras aktiviteter. De som delar rasttid, måste stanna och ge en överlämning till nästa person. Motivera åtgärd För att kartlägga och synliggöra eventuella riskområden. Personal Löpande under året Namn Vuxennärvaro i omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden Ingen ska få negativa kommentarer om hur man ser ut, vilka kläder man väljer att ha eller annat

13 som rör ens person. Uppföljning görs via klassråd, enkäter och trygghetsvandringen. Åtgärd Vuxna har uppsikt i eller omkring omklädningsrum före och efter idrottslektioner. Motivera åtgärd Utifrån tidigare kartläggning har det framkommit att det förekommer kommentarer, som både är trakasserande och kränkande, elever emellan. Rektor/personal Löpande under året Namn Vuxennärvaro i kapprum Områden som berörs av åtgärden Det ska vara lugn och ordning i kapprum vid start, slut och kring raster. Uppföljning sker i klassråd och samlingar i förskoleklass och fritidshem. Det följs även upp i kartläggningen via enkäter och trygghetsvandringen. Åtgärd En vuxen ska finnas närvarande i kapprummet vid skolstart och när elever går ut och kommer in från rast. Motivera åtgärd Kartläggningen visar att trakasserier och kränkningar förekommer. Många upplever kapprum som en otrygg, trång och stökig miljö. Rektor/personal Löpande under året

14 Namn Matsalssituationen Områden som berörs av åtgärden Elever och personal ska uppleva matsalen som en lugn och trygg plats. Känna matglädje och slippa oro för vad man måste äta eller äta upp. Åtgärd Att använda timglas för att få en stunds lugn och ro. Uppmuntra, inte tvinga, eleverna att smaka på maten. Motivera åtgärd Från trygghetsvandring och enkätsvar framgår att matsalen är för flera en orolig miljö. Hög ljudnivå, pratigt,slammer,köbildning samt oro kring vad man måste äta. Rektor/personal Löpande under året. Namn Klassrumssituationer Områden som berörs av åtgärden Elever och personal ska uppleva klassrummet som en lugn och trygg plats, där man kan få arbetsro. Åtgärd Genom att regelbundet arbeta med värdegrund. Klasserna har klassråd minst två gånger i månaden och rektor har elevråd cirka en gång i månaden. Diskutera fram regler som gäller i skolan/fritids för allas trivsel och trygghet. KOMET används i flera klasser. En trygghet för eleverna

15 är att schemat för dagen alltid finns på tavlan. Motivera åtgärd En del elever känner att de inte får arbetsro på grund av oro i klassen. Rektor/Personal Löpande under året.

16 Rutiner för akuta situationer Policy På Elundskolan tolereras inte trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att personal har uppsikt över utrymmen där elever befinner sig. Kända riskområden är kapprum, omklädningsrum och skolgården. Brevlådan, som finns i tornet, där elever kan lämna information till trygghetsteamet, kollas dagligen. Rastvärdar finns schemalagda på alla raster, de ska bära gula reflexvästar. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevhälsoteamet: Roland Andersson, rektor, roland.andersson@koping.se Lena Hedberg, specialpedagog, lena.hedberg@koping.se Tina Karlsson, kurator, tina.karlsson@koping.se Barbro Mörtzell, skolsköterska, barbro.mortzell@koping.se Trygghetsteamet: Marie Andersson, fritidspedagog, marie.g.andersson@koping.se Lena Hedberg, specialpedagog, /25884 lena.hedberg@koping.se Majken Heljeberg Karlström, fritidspedagog, majken.heljeberg-karlstrom@koping.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

17 1. Den vuxne som ser eller får kännedom om händelsen informerar personal som är klassansvarig i förskoleklass,klass eller fritidshem. Även rektor skall informeras. 2. Klassansvarig personal har samtal med den som är utsatt och den eller de som utsätter. 3. Klassansvarig personal informerar vårdnadshavare om händelsen, åtgärder och samtal som genomförts samt hur situationen kommer att följas upp. Eventuellt bjuds vårdnadshavare in för samtal. 4. Klassansvarig personal, med eventuellt stöd från den som sett eller fått kännedom om händelsen, fyller i Anmälningsblankett, Diskriminering och/eller kränkande behandling som lämnas till rektor. Ärendet registreras. 5. Rektor avgör om klassansvarig personal ska fortsätta att utreda ärendet enligt utredningsblankett för kränkande behandling eller om skolans trygghetsteam ska kopplas in. Blanketter för diskriminering och/eller kränkande behandling samt utredningsblankett finns på: Insidan -service och stöd i arbetet -blanketter-gemensamma blanketter -barn och utbildning - kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal I de fall som personal kränker elev, har kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera. 1. Rektor har enskilda samtal med berörd vuxen och berörd elev när elev, vårdnadshavare eller annan person anser att kränkningen har ägt rum. 2. Rektor dokumenterar händelsen. Hemmet informeras. 3. Anmälan registreras och skickas till Barn- och utbildningsnämnden. 4. Rektor har medlingssamtal med alla inblandade. 5. Rektor informerar trygghetsteamet. Rutiner för uppföljning Rutiner för uppföljning personal ser till att uppföljning sker inom 1 till 2 veckor. Detta för att ytterligare försäkra sig om att diskriminering eller den kränkande behandlingen upphört. Om kränkningar därefter upprepas sammankallar rektor till elevkonferens. Vid behov kopplas elevhälso- eller trygghetsteamet in. Om kränkningen bedöms som grov informerar rektor Barn- och utbildningsnämnden och anmäler till socialtjänsten. Rutiner för dokumentation Rutiner för dokumentation

18 Klassansvarig personal, med eventuellt stöd från den som sett eller fått kännedom om händelsen, fyller i Anmälningsblankett, Diskriminering och/eller kränkande behandling som lämnas till rektor. Rektor informerar trygghetsteamet. Dokumentationen kring ärendet diarieförs hos registrator. Registrator avslutar ärendet. Ansvarsförhållande Ansvarsförhållande Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor. Anmälan ska registreras. Rektor ansvarar för att utredning av ärendet sker enligt utredningsblankett för kränkande behandling.