Trygghet Ansvar Glädje Empati

Transkript

1 Elundskolans likabehandlingsplan Trygghet Ansvar Glädje Empati Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola årskurs 1-5, fritidshem årskurs F-3, öppen verksamhet årskurs 4-5 samt lovomsorg. Läsår: 2017/2018 1

2 Innehållsförteckning Grunduppgifter s. 3 Utvärdering s. 4 Främjande insatser s. 6 Kartläggning s. 10 Förebyggande åtgärder s. 13 Rutiner för akuta situationer s. 17 Begrepp s. 20 Diskrimineringsgrunder s. 22 2

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1-5, fritidshem årskurs F-3, öppen verksamhet årskurs 4-5 samt lovomsorg. Ansvariga för planen Rektor Anneli Holmroos Vår vision På Elundskolan ska lärandet vara i fokus och för att ge förutsättningar för lärande ska vi arbeta för en lugn och trygg skola, respektera varandra och samarbeta. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga genom regelbundna klassråd, fritidsråd och elevråd. De deltar i trygghetsvandring och besvarar trivselenkäter. Synpunkter lämnas till rektor. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen ligger på Elundskolans hemsida. Vårdnadshavarna informeras om planen på föräldramöten. Synpunkter lämnas till rektor. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen finns att läsa på Elundskolans hemsida. All personal får ett eget exemplar av planen. Personalen är delaktig i diskussioner och utvärdering på personalkonferenser. Synpunkter lämnas till rektor. Förankring av planen Personalen informeras om planen i början på höstterminen och den diskuteras och förankras på personalkonferenser. Planen presenteras på föräldramöten, läggs ut på skolans hemsida samt att man går igenom den i varje klass. 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsplanen har utvärderats i klasserna och på arbetsplatsträff i slutet av vårterminen Vårdnadshavare har möjlighet att ge synpunkter fortlöpande under året via hemsidans kontaktvägar, på föräldramöten eller utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever samt föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elunddagen Dagen upplevs som positiv och stärker vi-känslan på skolan. De yngre eleverna upplever att femmorna är bra gruppledare. Fadderverksamhet Har fungerat bättre i vissa grupper. I andra grupper har antalet faddrar och fadderbarn inte stämt överens vilket medfört svårigheter att genomföra aktiviteter. Kapprum Det är stökigt och trångt i kapprummen samt smutsigt på golven. Det även pratigt och högljutt. Man är rädd för att fastna inne på toaletten och man ser inte om toaletten är upptagen. Raster Enligt trivselenkäten som genomfördes höst terminen 2016 upplever majoriteten av eleverna att de har det bra på rasterna. Eftersom rasterna är en viktig del av elevernas skoldag är det viktigt att den personal som är rastansvarig får ersättare/vikarie vid sjukdom eller annan frånvaro. Trivselprogrammet Eleverna upplever att de aktiviteter som trivselledarna erbjuder är roliga och att alla som vill får vara med. Trivselledarna kan ibland tycka att det är svårt att gå ifrån lektioner för att planera kommande veckas aktiviteter. Trivselledarna upplever att uppdraget varit utvecklande för dem själva. Värdegrundsarbete Alla klasser har arbetat med TAGE. 4

5 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas av elever och personal vid vårterminens slut. De synpunkter som framkommer tas med i skrivandet av nästa års plan. Planen ligger på Elundskolans hemsida och vårdnadshavare är välkomna att lämna synpunkter till rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 5

6 Främjande insatser Namn Elunddagen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Elunddagen syftar till att främja samarbetet mellan elever i olika åldrar. Att stärka vikänslan. Vid dagens slut utvärderar varje klass hur dagen har varit. Personalens utvärdering görs skriftligt på ett gemensamt underlag. Insats Eleverna i årskurs 5 är gruppledare för de yngre eleverna. Grupperna genomför samarbetsövningar och lekar på olika stationer. En del personal har hand om stationer och andra ansvarar för ett par elevgrupper. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Vt-18 Namn Trivselprogrammet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Trivselprogrammets mål är att skapa ett inkluderande förhållningssätt mellan elever, bygga vänskapsrelationer och att skapa varierande aktiviteter på rasterna. Trivselprogrammet utvärderas i slutet av varje termin på klassråd och personalkonferenser. Insats Tre pedagoger är handledare för trivselledarna (elever). Trivselledarna utses i årskurs 3-5 och utbildas för sitt uppdrag. Särskilt lekmaterial finns att tillgå. Trivselledarna träffas, tillsammans 6

7 med handledarna, en gång i veckan för att planera kommande veckas aktiviteter. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Kapprum. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga i kapprummet. Uppföljning sker på personalkonferenser och klassråd samt via enkäter och trygghetsvandring. Insats Det ska finnas en vuxen i kapprummet då elever ska ut eller in från raster. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart På varje allkonferens Namn Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att främja elevernas vi-känsla, gemenskap och trygghet på skolan. 7

8 Utvärdering sker löpande efter varje aktivitet. Insats Att vara fadder innebär att vara en god förebild, utveckla ansvarskänsla och lära känna de yngre eleverna. Att vara fadderelev innebär att lära känna de äldre eleverna och slussas in i en trygg skolvardag. Efter BOKtoberläsningen anordnas en fest för hela skolan med till exempel sång, teater, redovisningar och bokrecensioner. Faddrarna läser egna sagor eller litteratur från biblioteket för sina fadderelever. Under Elunddagen delas grupperna in så att faddrar och fadderelever, i möjligaste mån, är i samma grupper. Ansvarig Rektor/faddergruppen och annan berörd personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla på Elundskolan, elever och personal, ska känna respekt för alla människors lika värde. Vi arbetar för att alla elever ska känna sig trygga. De olika verksamheterna följer kontinuerligt upp sitt arbete tillsammans med eleverna och i arbetslagen. En större gemensam utvärdering görs i slutet av läsåret i alla elevgrupper och på personalmöten. Insats Hela skolan arbetar med TAGE. TAGE står för: Trygghet Ansvar 8

9 Glädje Empati Alla klasser och fritidshemsgrupper pratar varje vecka, ofta flera gånger, om vad orden i TAGE betyder och innebär. I förskoleklass arbetar man regelbundet med Lyckostjärnan, ett material som egentligen handlar om läsförståelse, men innehållet lämpar sig även bra till samtal om värdegrundsfrågor. I klasserna och fritidshemmen arbetar man bland annat med dilemmafrågor och samarbetsövningar. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Vuxennärvaro på raster. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på raster oavsett var på skolgården man befinner sig. Uppföljning sker på personalkonferenser och klassråd samt via enkäter och trygghetsvandring. Insats Rastvärdar som bär gula reflexvästar finns på skolgården. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året. 9

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder * Klassråd, minst två gånger i månaden. * Elevråd, cirka en gång i månaden. * Fritidsråd cirka en gång i månaden. * Trygghetsvandring, inomhus och utomhus, i oktober med årskurs 1. Årskurs 2-5 tittar på bilder som visar olika platser, inomhus och utomhus, på skolans område. Dessa platser diskuteras utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv. Trygghetsvandringen sker även på vårterminen då alla klasser tittar på bilder i utvärderingssyfte för att utvärdera åtgärderna. Trygghetsvandringens mål är att få information om de platser på skolans område som eleverna upplever otrygga. * Trivselenkät i februari * Diskussioner klassvis om sammanställningen av klassens och skolans resultat av trygghetsvandring och enkätsvar. Klasslärare genomför detta. * Elevhälsoteamet kallar till klasskonferens en gång per termin. Här ska elevernas kunskapsutveckling och utveckling i övrigt kontinuerligt följas. * På lärarkonferenserna har lärarna möjlighet att boka tid till konsultation på EHT. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna involveras i kartläggningen Eleverna genomför en trygghetsvandring, årskurs 1, utomhus och inomhus, tillsammans med personal i trygghetsteamet. Årskurs 2-5 tittar på bilder som visar olika områden på skolan. Eleverna besvarar Elundskolans trivselenkät. Eleverna tar sedan del av sammanställningen av kartläggningen. Sammanställningen diskuteras på klassråd och klassens synpunkter lämnas till trygghetsteamet. Hur personalen involveras i kartläggningen Personalen tar del av sammanställningarna av trygghetsvandringen och enkäter på personalkonferens. Sammanställningarna diskuteras och synpunkter lämnas till trygghetsteamet. Klasskonferenser med elevhälsoteamet genomförs en gång per termin. Resultat och analys Resultat och analys baseras på trygghetsvandring ht-2016 och trivselenkätht

11 Elundskolans trygghetsvandring Stenarna Det är tryggt vid stenarna men de kan vara hala och barnen kan ramla av. Det är ibland trångt vid boden. För de yngre kan det kännas läskigt att gå förbi när äldre elever spelar killerboll eller king. Det är inte så många vuxna där. 2. Planerna De flesta eleverna är trygga på planerna. Ibland kan det kännas otryggt när det uppstår bråk och tjafs. 3. Paviljongen Det är tryggt vid paviljongen men det brukar inte vara så många vuxna där. 4. Gungor, lilla huset och sandlådan Där är tryggt och det finns mycket att göra. 5. Klätterställningarna Det är tryggt vid klätterställningarna men ibland kan andra elever komma och ta över. En del elever använder rutschkanan för att ta sig upp i klätterställningarna. 6. Biblioteket Många springer i biblioteket och det är ofta alltför högljutt. En del elever gömmer sig och skrämmer andra. En del är rädda för att man kan få en biljardboll på sig. 7. Matsalen Det är stökigt i matsalen och hög ljudnivå. Det är smutsigt på borden och på golvet. Det är mycket spring i matsalen. 8. Kapprum, toalett och klassrum Det är stökigt och trångt i kapprummen samt smutsigt på golven. Det är även pratigt och högljutt. Eleverna är rädda för att fastna inne på toaletten och har svårt att se om den är upptagen. De flesta känner sig trygga i klassrummet. 9. Gymnastik och omklädningsrum Det är tryggt inne i idrottshallen. Det är oftast en pedagog med inne i omklädningsrummet. Eleverna som har idrott i badhushallen upplever att det känns olustigt när en viss utomstående vuxen är där. Eleverna upplever badhushallens dusch och omklädningsrum som ofräscha. Det finns fula ord klottrade på väggarna. 11

12 Elundskolans trivselenkät ht 2016 Sammanställning F Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga Fråga 11 Fråga 12 JA ja2 nej NEJ2 1. Jag känner mig trygg på Elundskolan. 2. Jag känner mig trygg i min klass. 3. Jag kan arbeta bra i klassrummet. 4. Jag har det bra på rasterna. 5. Jag har kompisar att vara med på rasterna. 6. Jag kan äta lunch i lugn och ro. 7. Jag tycker det fungerar bra i omklädningsrummet när vi har idrott. 8. Om jag är ledsen, rädd, arg eller orolig finns det personal jag kan få hjälp av. 9. Det fungerar bra när vi åker till och från slöjden. (åk 3, 4 och 5) 10. Det fungerar bra när vi går eller åker till och från musiken och idrotten. (åk 4 och 5) 11. Vet du någon elev på skolan som blir retad? 12. Är det någon elev eller vuxen på skolan du är rädd för? 12

13 Förebyggande åtgärder Namn Rastvärds ansvar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna att det är tryggt och roligt att gå ut på rast. Arbetet som rastvärd följs upp och diskuteras som en stående punkt både på fritids- och lärarkonferens samt på gemensamma möten. Åtgärd Rastvärdar finns ute varje rast. Rastvärdarna har uppsikt för att upptäcka om det finns risk för konflikt eller om någon elev går ensam? Rastvärdarna ska stötta och peppa trivselledarna i deras aktiviteter. De som delar rasttid, måste stanna och ge en överlämning till nästa person. Motivera åtgärd Rastvärdarna ska upptäcka och förebygga konflikter samt stötta eleverna i deras lek. Ansvarig Personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Vuxennärvaro i omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder 13

14 Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga när de vistas i omklädningsrummen. Ingen ska få negativa kommentarer om hur man ser ut, vilka kläder man väljer att ha eller annat som rör ens person. Uppföljning sker via klassråd, enkäter och trygghetsvandringen. Åtgärd Vuxna har uppsikt i eller omkring omklädningsrum före och efter idrottslektioner. Motivera åtgärd Utifrån kartläggning har det framkommit att det ibland förekommer kommentarer, som både är trakasserande och kränkande, elever emellan. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Vuxennärvaro i kapprum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska vara lugn och ordning i kapprum vid skoldagens start, slut och kring raster. Uppföljning sker i klassråd och samlingar i förskoleklass och fritidshem. Det följs även upp i kartläggningen via enkäter och trygghetsvandringen. Åtgärd En vuxen ska finnas närvarande i kapprummet vid skoldagens start och slut samt när elever går ut på och kommer in från rast. Motivera åtgärd Kartläggningen visar att knuffar, trakasserier och kränkningar förekommer. Många upplever kapprummet som en otrygg, trång och stökig miljö. Ansvarig 14

15 Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Matsalssituationen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Elever och personal ska uppleva matsalen som en lugn och trygg plats. Man ska kunna känna matglädje och slippa oro för vad man måste äta eller äta upp. Åtgärd Matlagen använder timglas för att få en stunds lugn och ro. Personalen uppmuntrar, inte tvingar, eleverna att smaka på maten. Motivera åtgärd Från trygghetsvandring och enkätsvar framgår att matsalen är för flera en orolig miljö. Eleverna upplever att ljudnivån är hög, att det är pratigt och en del slammer. Det är ibland långa köer både när eleverna ska ta och lämna mat. En del elever känner oro kring vad man måste äta. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året. Namn Klassrumssituationer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller 15

16 annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Elever och personal ska uppleva klassrummet som en lugn och trygg plats, där man kan få arbetsro. Uppföljning sker fortlöpande vid klassråd, utvecklingssamtal och personalmöten. Åtgärd Klasserna arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor, TAGE. Klasserna har klassråd minst två gånger i månaden och rektor har elevråd cirka en gång i månaden. Man diskuterar gemensamt fram regler som gäller i skolan/fritids för allas trivsel och trygghet. En trygghet för eleverna är att schemat för dagen alltid finns på tavlan. Motivera åtgärd En del elever känner att de inte får arbetsro på grund av oro i klassen. Ansvarig Rektor/Personal Datum när det ska vara klart Löpande under året. 16

17 Rutiner för akuta situationer Policy På Elundskolan tolereras inte trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att personal har uppsikt över utrymmen där elever befinner sig. Kända riskområden är kapprum, omklädningsrum och skolgården. Rastvärdar finns schemalagda på alla raster, de ska bära gula reflexvästar så att det är lätt för eleverna att hitta dem vid behov. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevhälsoteamet: Anneli Holmroos, rektor, Åsa Andersson, specialpedagog, Tina Karlsson, kurator, Barbro Mörtzell, skolsköterska, Trygghetsteamet: Åsa Andersson, specialpedagog, / Karin Pettersson, lärare Patrik Zander, fritidspedagog

18 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den vuxne som ser eller får kännedom om händelsen informerar personal som är klassansvarig i förskoleklass, klass eller fritidshem. Även rektor skall informeras. 2. Klassansvarig personal har samtal med den som är utsatt och den eller de som utsätter. 3. Klassansvarig personal informerar vårdnadshavare om händelsen, åtgärder och samtal som genomförts samt hur situationen kommer att följas upp. Eventuellt bjuds vårdnadshavare in för samtal. 4. Klassansvarig personal, med eventuellt stöd från den som sett eller fått kännedom om händelsen, fyller i Anmälningsblankett, Diskriminering och/eller kränkande behandling som lämnas till rektor. Ärendet registreras. 5. Rektor avgör om klassansvarig personal ska fortsätta att utreda ärendet enligt utredningsblankett för kränkande behandling eller om skolans trygghetsteam ska kopplas in. Blanketter för diskriminering och/eller kränkande behandling samt utredningsblankett finns på: Insidan -service och stöd i arbetet -blanketter-gemensamma blanketter -barn och utbildning - kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal I de fall som personal kränker elev, har kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera. 1. Rektor har enskilda samtal med berörd vuxen och berörd elev när elev, vårdnadshavare eller annan person anser att kränkningen har ägt rum. 2. Rektor dokumenterar händelsen. Hemmet informeras. 3. Anmälan registreras och skickas till Barn- och utbildningsnämnden. 4. Rektor har medlingssamtal med alla inblandade. 5. Rektor informerar trygghetsteamet. Rutiner för uppföljning Ansvarig personal ser till att uppföljning sker inom 1 till 2 veckor. Detta för att ytterligare försäkra sig om att diskriminering eller den kränkande behandlingen upphört. Om kränkningar därefter upprepas sammankallar rektor till elevkonferens. Vid behov kopplas elevhälso- eller trygghetsteamet in. Om kränkningen bedöms som grov informerar rektor Barn- och utbildningsnämnden och anmäler till socialtjänsten. Rutiner för dokumentation Klassansvarig personal, med eventuellt stöd från den som sett eller fått kännedom om händelsen, fyller i Anmälningsblankett, Diskriminering och/eller kränkande behandling som lämnas till rektor. Rektor informerar trygghetsteamet. Dokumentationen kring ärendet diarieförs hos registrator. Registrator avslutar ärendet. 18

19 Ansvarsförhållande Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor. Anmälan ska registreras. Rektor ansvarar för att utredning av ärendet sker enligt utredningsblankett för kränkande behandling. 19

20 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling 20

21 Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 21

22 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: 22

23 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 23

24 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 24