Trygghet Ansvar Glädje Empati

Transkript

1 Elundskolans likabehandlingsplan Trygghet Ansvar Glädje Empati Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola årskurs 1-6, fritidshem årskurs F-3, öppen verksamhet årskurs 4-6 samt lovomsorg. Läsår: 2018/2019 1

2 Innehållsförteckning Vår vision s.3 Grunduppgifter s. 3 Utvärdering s. 5 Främjande insatser s. 7 Kartläggning s. 11 Förebyggande åtgärder s. 13 Rutiner för arbete med kränkande behandling s. 15 Begrepp s. 18 Diskrimineringsgrunder s. 20 2

3 Vår vision På Elundskolan ska lärandet vara i fokus. För att ge förutsättningar för lärande ska vi arbeta för en lugn och trygg skola, respektera varandra och samarbeta. På Elundskolan ska vi genom förebyggande och främjande insatser arbeta för att elever och personal inte ska kränkas eller diskrimineras. Visionen är ett skolområde helt utan diskriminering och kränkning. Vi vill ha en skola där elever och personal trivs och känner arbetsglädje. Vi vill att alla på skolan talar ett vårdat språk och respekterar varandra. Vi vill att alla elever ska vara trygga och känna sig sedda. Genom att årligen arbeta med denna plan och därigenom utvärdera de metoderna och arbetssätt som beskrivs, håller vi dessa viktiga frågor ständigt aktuella i elev- och personalgrupper. Grunduppgifter Likabehandlingsplanen med dess innehåll och rutinerna för utredning av diskriminering och kränkande behandling är upprättad i enlighet med Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:571). Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1-6, fritidshem årskurs F-3, öppen verksamhet årskurs 4-6 samt lovomsorg. Ansvarig för planen Rektor Anneli Holmroos Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga genom regelbundna klassråd, fritidsråd och elevråd. De deltar i trygghetsvandring och besvarar trivselenkäter. Synpunkter lämnas till rektor. 3

4 Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen ligger på Elundskolans hemsida. Vårdnadshavarna informeras om planen på föräldramöten. I augusti mailas planen ut till alla vårdnadshavare så att synpunkter kan lämnas in inför revideringen av planen. Synpunkter lämnas till rektor. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen finns att läsa på Elundskolans hemsida. All personal får ett eget exemplar av planen. Personalen är delaktig i diskussioner och utvärdering på personalkonferenser. Synpunkter lämnas till rektor. Förankring av planen Personalen informeras om planen i början på höstterminen och den diskuteras och förankras på personalkonferenser. Planen presenteras på föräldramöten, läggs ut på skolans hemsida samt att man går igenom den i varje klass. Ansvarsfördelning Köpings kommun är ytterst ansvarig för att verksamheten inom barn- och utbildningsförvaltningen uppfyller sina skyldigheter enligt Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567). Det är rektorn på Elundskolan som har det övergripande ansvaret för att se till att skolan arbetar för elevers lika rättigheter och förebygger samt förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal och rektors ansvar (utdrag ur Skollagen 2010:800) skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, Kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 4

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsplanen har utvärderats i klasserna och på allpersonalkonferens i början av höstterminen Vårdnadshavare har möjlighet att ge synpunkter fortlöpande under året via hemsidans kontaktvägar, på föräldramöten eller utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever samt föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elunddagen Elunddagen fungerar mycket bra. De yngre eleverna känner sig trygga och alla har trevligt, både elever och personal. Vid utvärderingar upplevs dagen som positiv och stärkande av skolans vi-känslan eftersom eleverna får samarbeta i åldersblandade grupper. De yngre eleverna upplever att de äldre var bra gruppledare. Dagen var bra för att det var mycket rörelse. Det var roliga stationer till exempel åka skidor på gräsmattan. Några elever upplevde att vissa i gruppen inte lyssnade. En del tyckte det var tråkigt för det var samma övningar som förra året. En form av Elunddagen bör finnas på höstterminen för att främja vi-känslan då den vanligtvis sker några veckor innan skolavslutning. Fadderverksamhet Många elever tycker att det är bra, de är positiva till att det finns. Fungerade inte i vissa årskurser förra året för att någon klass var mycket fler/färre elever. Eleverna vill gärna träffa faddrarna/fadderbarnen mer, inte bara vid pyssel utan också i skolarbeten. De får lära känna nya barn. Fadderdag behövs på hösten så att de yngre eleverna lär känna sina faddrar och blir trygga fort. Fadderkickoff på hösten! Kapprum Vissa klasser har bytt kapprum och tycker det är trångt. Det saknas krokar. Men det har inte blivit konflikter för att det är trångt. Rädda att bli inlåsta på toa (gamla dörrar). Vissa tycker det är äckligt på toa, allas ansvar att hålla det fräscht. Ibland svårt att se om det är upptaget - ett förslag är att komma på lösningar i sin klass. Allt är smått för de större eleverna. De äldre vill ha högre handfat och det är gamla kranar. Luktar inte gott ut från toan. Ganska stökigt, pratigt och högljutt. Det funkar bra i förskoleklass, finns alltid personal i kapprummet som kan hjälpa och stötta barnen. Fritids tar emot ute. Raster Eleverna tycker att rasterna fungerar bra för det mesta. Det är oftast roligt men ibland blir det bråk. Vissa tycker att det inte finns så mycket att göra på rasterna, några tycker det finns mycket saker att göra. Roligt med gungor. Bra att alla har någon att leka med. Eleverna känner att det är för korta raster på förmiddagen. Ibland har eleverna förflyttning till bad, musik med mera istället för rast på skolgården. Det är bra med många vuxna ute, det blir mer tryggt då. Händer saker på rasterna om inte vuxna är ute och håller koll. Rastvakter verkar upptagna med annat än att ta hand om barnen, ibland står rastvakterna i grupp. Det händer att det saknas rastvakt. Eftersom rasterna är en viktig del av elevernas skoldag är det viktigt att det finns bra rutin så den personal som är rastvakt får ersättare/vikarie vid sjukdom eller annan frånvaro. Trivselprogrammet Eleverna upplever att de aktiviteter som trivselledarna erbjuder är roliga och att alla som vill får vara med. Trivselledarna kan ibland tycka att det är svårt att gå ifrån lektioner för att planera kommande veckas aktiviteter. Trivselledarna upplever att uppdraget varit utvecklande för dem själva. Men ibland 5

6 är det få som vill vara ledare. När det är många vuxna ute så kan man tipsa om TL. Många elever vill gärna prova att vara med på lekarna. Om man inte har någon att leka med så kan man springa dit. Har fungerat mycket bra. Positivt att sex-åringarna får ta del och vara med. Värdegrundsarbete Alla klasser har arbetat med värdegrund men på olika sätt, kanske inte alltid att man fäster det till ordet TAGE. Vissa klasser jobbat mycket med TAGE, vissa jobbat i tidigare årskurser men inte så mycket nu. F-klass jobbar mycket med värdegrund genom lyckostjärnan och i höst kommer TAGE att personifieras i form av en blomma. Några klasser har gjort en TAGE-vägg och diskuterat vad de olika orden står för. Eleverna har sedan ritat/skrivit om orden. Eleverna tycker att det har varit bra för då får de prata om hur de ska vara mot varandra. Någon klass har sett Ugglan och kompisproblemet, gått igenom alla orden och dess betydelse, eleverna har ritat och skrivit om vad orden kan innebära för just dom. Värdegrundslektioner känns mer aktuellt i de äldre årskurserna när det är integrerat i undervisningen vid olika teman. Om det har hänt något i klassen så tar man en diskussion kring det eller gör någon aktivitet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas av elever och personal vid vårterminens slut. De synpunkter som framkommer tas med i skrivandet av nästa års plan. Planen ligger på Elundskolans hemsida och vårdnadshavare är välkomna att lämna synpunkter till rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 6

7 Främjande insatser Namn Elunddagen Mål och uppföljning Elunddagen syftar till att främja samarbetet mellan elever i olika åldrar. Att stärka VI-känslan. Vid dagens slut utvärderar varje klass hur dagen har varit. Personalens utvärdering görs skriftligt på ett gemensamt underlag. Insats Eleverna i årskurs 5 är gruppledare för de yngre eleverna. Grupperna genomför samarbetsövningar och lekar på olika stationer. En del personal har hand om stationer och andra ansvarar för ett par elevgrupper. Förslag på nya stationer: hemliga stigen, balansera ägg. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Vårterminen 2019 Namn Trivselprogrammet Mål och uppföljning Trivselprogrammets mål är att skapa ett inkluderande förhållningssätt mellan elever, bygga vänskapsrelationer och att skapa varierande aktiviteter på rasterna. Trivselprogrammet utvärderas i slutet av varje termin på klassråd och personalkonferenser. Insats Två pedagoger är handledare för trivselledarna (elever). Trivselledarna utses i årskurs 3-5 och utbildas för sitt uppdrag. Särskilt lekmaterial finns att tillgå. Trivselledarna träffas, tillsammans med handledarna, en gång i veckan för att planera kommande veckas aktiviteter. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året 7

8 Namn Kapprum Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga i kapprummet. Uppföljning sker på personalkonferenser och klassråd samt via enkäter och trygghetsvandring. Insats Det ska finnas en vuxen i kapprummet i den mån det går då elever ska ut eller in från raster samt olika aktiviteter. Eleverna ska göras medvetna om att det är deras ansvar också. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Fadderverksamhet Mål och uppföljning Målet är att främja elevernas VI-känsla, gemenskap och trygghet på skolan. Utvärdering sker löpande efter varje aktivitet. Insats Att vara fadder innebär att vara en god förebild, utveckla ansvarskänsla och lära känna de yngre eleverna. Att vara fadderelev innebär att lära känna de äldre eleverna och slussas in i en trygg skolvardag. De olika faddergrupperna planerar olika aktiviteter tillsammans. Till exempel att faddrarna läser egna sagor eller litteratur från biblioteket för sina fadderelever. Pysslar tillsammans vid olika högtider. Deltar i varandras lektioner. Har utedagar tillsammans. Under Elunddagen delas grupperna in så att faddrar och fadderelever, i möjligaste mån, är i samma grupper. Ansvarig Rektor/faddergruppen och annan berörd personal Datum när det ska vara klart Löpande under året 8

9 Namn Värdegrundsarbete Mål och uppföljning Alla på Elundskolan, elever och personal, ska känna respekt för alla människors lika värde. Vi arbetar för att alla ska känna sig trygga. De olika verksamheterna följer kontinuerligt upp sitt arbete tillsammans med eleverna och i arbetslagen. En större gemensam utvärdering görs i slutet av läsåret i alla elevgrupper och på personalmöten. Insats Hela skolan arbetar med TAGE. TAGE står för: Trygghet Ansvar Glädje Empati Alla klasser och fritidshemsgrupper pratar om vad orden i TAGE betyder och innebär. I förskoleklass arbetar man regelbundet med Lyckostjärnan, ett material som egentligen handlar om läsförståelse, men innehållet lämpar sig även bra till samtal om värdegrundsfrågor. I klasserna och fritidshemmen arbetar man bland annat med dilemmafrågor och samarbetsövningar. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året 9

10 Namn IP-dag Mål och uppföljning IP-dagen syftar till att främja samarbetet mellan elever i olika åldrar. Stärka VI-känslan. Uppföljning sker efter avslutad dag i respektive klass. Insats På hösten organiserar idrottsläraren en friidrottsdag på IP. Lågstadiet har en dag och mellanstadiet en annan. Klasserna blandas i olika grupper. Under dagen genomför eleverna i sina grupper olika friidrottsgrenar. Lärarna håller i de olika grenarna. Ansvarig Idrottslärare/personal Datum när det ska vara klart Höstterminen 2018 Namn Elevens val åk 4-6 Mål och uppföljning Samarbeta i blandade grupper från åk 4-6. Prova på nya saker. Lära sig samarbeta med andra än bara sina klasskamrater. Uppföljning sker efter varje genomförd elevens val dag. Insats En elevens val dag varje månad där eleverna i förväg får välja mellan olika aktiviteter som lärarna håller i. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året 10

11 Kartläggning Kartläggningsmetoder * Klassråd, minst två gånger i månaden. * Elevråd, cirka en gång i månaden. * Fritidsråd cirka en gång i månaden. * Trygghetsvandring, inomhus och utomhus, i slutet av september med årskurs 1. Årskurs 2-6 tittar på bilder som visar olika platser, inomhus och utomhus, på skolans område. Dessa platser diskuteras utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv. En uppföljning av trygghetsvandringen sker med årskurs 1 i januari/februari för att se om något nytt uppkommer när det är vintermiljö. Trygghetsvandringen sker även på vårterminen då alla klasser tittar på bilder i syfte att utvärdera åtgärderna. Trygghetsvandringens mål är att få information om de platser på skolans område som eleverna upplever otrygga. * Trivselenkät två gånger per läsår: v oktober 2018, v mars 2019 * Diskussioner klassvis om sammanställningen av klassens och skolans resultat av trygghetsvandring och enkätsvar. Klasslärare genomför detta. * Elevhälsoteamet kallar till klasskonferens en gång per termin. Här ska elevernas kunskaps-utveckling och utveckling i övrigt kontinuerligt följas. * På lärarkonferenserna har lärarna möjlighet att boka tid till konsultation på EHT. Hur eleverna involveras i kartläggningen Eleverna genomför en trygghetsvandring, årskurs 1, utomhus och inomhus, tillsammans med personal i trygghetsteamet. Årskurs 2-6 tittar på bilder som visar olika områden på skolan. Eleverna besvarar Elundskolans trivselenkät. Eleverna tar sedan del av sammanställningen av kartläggningen. Sammanställningen diskuteras på klassråd och klassens synpunkter lämnas till trygghetsteamet. Hur personalen involveras i kartläggningen Personalen tar del av sammanställningarna av trygghetsvandringen och enkäter på personalkonferens. Sammanställningarna diskuteras och synpunkter lämnas till trygghetsteamet. Klasskonferenser med elevhälsoteamet genomförs en gång per termin. Resultat och analys Resultat och analys baseras på trygghetsvandring 2017 och trivselenkät 2017/2018. Elundskolans trygghetsvandring Stenarna Det är tryggt vid stenarna men de kan vara hala och barnen kan ramla av. Det är ibland trångt vid boden. För de yngre kan det kännas läskigt att gå förbi när äldre elever spelar Killerboll eller King. Det är inte så många vuxna där. 11

12 2. Planerna De flesta eleverna är trygga på planerna. Ibland kan det kännas otryggt när det uppstår bråk och tjafs. 3. Paviljongen Det är tryggt vid paviljongen men det brukar inte vara så många vuxna där. 4. Gungor, lilla huset och sandlådan Där är tryggt och det finns mycket att göra. 5. Klätterställningarna Det är tryggt vid klätterställningarna men ibland kan andra elever komma och ta över. En del elever använder rutschkanan för att ta sig upp i klätterställningarna. 6. Biblioteket Många springer i biblioteket och det är ofta alltför högljutt. En del elever gömmer sig och skrämmer andra. En del är rädda för att man kan få en biljardboll på sig. 7. Matsalen Det är stökigt i matsalen och hög ljudnivå. Det är smutsigt på borden och på golvet. Det är mycket spring i matsalen. 8. Kapprum, toalett och klassrum Det är stökigt och trångt i kapprummen samt smutsigt på golven. Det är även pratigt och högljutt. Eleverna är rädda för att fastna inne på toaletten och har svårt att se om den är upptagen. De flesta känner sig trygga i klassrummet. 9. Gymnastik och omklädningsrum Det är tryggt inne i idrottshallen. Det är oftast en pedagog med inne i omklädningsrummet. Eleverna som har idrott i badhushallen upplever att det känns olustigt när en viss utomstående vuxen är där. Eleverna upplever badhushallens dusch och omklädningsrum som ofräscha. Det finns fula ord klottrade på väggarna. Elundskolans trivselenkät läsår Under året gjordes en insats med fler rastvärdar vilket påverkade enkätresultatet positivt då fler uppgav att de kände sig trygga på rasten. Färre elever uppgav att de kan äta lunch i lugn och ro än fjolårets enkät. Även siffrorna för tryggheten i klassrummet hade minskat något. Däremot var det en rejäl positiv förändring kring kapprummen där fler elever tyckte att det fungerar bra. Det var dessutom en förbättring i frågan om att eleverna tycker det fungerar bra i omklädningsrummen på idrotten. 12

13 Förebyggande åtgärder Namn Rastvärds ansvar Mål och uppföljning Alla elever ska känna att det är tryggt och roligt att gå ut på rast. Arbetet som rastvärd följs upp och diskuteras på fritids- och lärarkonferens samt på gemensamma möten. Åtgärd Rastvärdar finns ute varje rast. Rastvärdarna har uppsikt för att upptäcka om det finns risk för konflikt eller om någon elev går ensam. Rastvärdarna ska stötta och peppa trivselledarna i deras aktiviteter. De som delar rasttid, måste stanna och ge en överlämning till nästa person. Motivera åtgärd Rastvärdarna ska upptäcka och förebygga konflikter samt stötta eleverna i deras lek. Ansvarig Personal Datum när det ska vara klart Löpande under året Namn Matsalssituationen Mål och uppföljning Elever och personal ska uppleva matsalen som en lugn och trygg plats. Man ska kunna känna matglädje och slippa oro för vad man måste äta eller äta upp. Åtgärd Matlagen använder timglas för att få en stunds lugn och ro. Timglaset bör respekteras av alla även de som inte har lunch just då. Personalen uppmuntrar, inte tvingar, eleverna att smaka på maten. Motivera åtgärd 13

14 Från trygghetsvandring och enkätsvar framgår att matsalen är för flera en orolig miljö. Eleverna upplever att ljudnivån är hög, att det är pratigt och en del slammer. Det är ibland långa köer både när eleverna ska ta och lämna mat. En del elever känner oro kring vad man måste äta. Ansvarig Rektor/personal Datum när det ska vara klart Löpande under året. Namn Klassrumssituationer Mål och uppföljning Elever och personal ska uppleva klassrummet som en lugn och trygg plats, där man kan få arbetsro. Uppföljning sker fortlöpande vid klassråd, utvecklingssamtal och personalmöten. Åtgärd Klasserna arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor, TAGE. Klasserna har klassråd minst två gånger i månaden och rektor har elevråd cirka en gång i månaden. Man diskuterar gemensamt fram regler som gäller i skolan/fritids för allas trivsel och trygghet. En trygghet för eleverna är att schemat för dagen alltid finns på tavlan. Motivera åtgärd En del elever känner att de inte får arbetsro på grund av oro i klassen. Ansvarig Rektor/Personal Datum när det ska vara klart Löpande under året. 14

15 Rutiner för arbete med kränkande behandling Policy På Elundskolan tolereras inte trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att personal har uppsikt över utrymmen där elever befinner sig. Kända riskområden är kapprum, omklädningsrum och skolgården. Rastvärdar finns schemalagda på alla raster, de ska bära gula reflexvästar så att det är lätt för eleverna att hitta dem vid behov. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevhälsoteamet: Anneli Holmroos, rektor, Åsa Andersson, specialpedagog, Eva Rydvall, specialpedagog, Madelen Ekqvist, kurator, Barbro Mörtzell, skolsköterska, Trygghetsteamet: Åsa Andersson, specialpedagog, / Madelen Ekqvist, kurator, Elenor Hjalmarsson, lärare, Majken Heljeberg Karlström, lärare, Eva Rydvall, specialpedagog,

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever STEG 1: Den vuxne som ser eller får kännedom om händelsen informerar personal som är klassansvarig i klass eller fritidshem. Med hjälp av den som har information om händelsen fyller klassansvarig personal i blanketten Kränkande behandling, anmälan, samt informerar vårdnadshavare att utredning om kränkande behandling kommer göras. Blanketten mailas till rektor och kurator som registrerar ärendet. STEG 2: Utredning: Klassansvarig personal har enskilda samtal med den som är utsatt och den eller de som utsätter. Blanketten Kränkande behandling, utredning fylls i med information från steg 2 och 3. STEG 3: Klassansvarig personal informerar vårdnadshavare om händelsen, åtgärder och samtal som genomförts samt hur situationen kommer att följas upp. Eventuellt bjuds vårdnadshavare in för samtal. STEG 4: Cirka två veckor efter steg 2 genomför klassansvarig personal uppföljningssamtal med inblandade elever för att kontrollera om kränkningarna fortsätter eller om ärendet kan avslutas. STEG 5: Om kränkningarna fortgår kontaktar personalen rektor som beslutar om vidare åtgärder eller om trygghetsteamet ska kopplas in. STEG 6: När kränkningsutredningen är klar, uppföljningssamtal är gjorda och ärendet är avslutat skickas ifylld utredningsblankett samt annan dokumentation av vikt i ärendet till rektor och kurator. Kurator diarieför och avslutar ärendet i W3D3. Blanketter för anmälan och utredning av kränkande behandling finns på: Insidan Service och stöd i arbetet Blanketter Blanketter för Barn och Utbildning, verksamheter 05. Trygghet och arbetsro Kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller personal kränks av elev I de fall som personal kränker elev, har kollegor alltid ett ansvar att reagera och agera. 1. Den personal som har information om händelsen fyller i blanketten Kränkande behandling, anmälan och mailar den till rektor. 2. Rektor har enskilda samtal med berörd vuxen och berörd elev när elev, vårdnadshavare eller annan person anser att kränkningen har ägt rum. 3. Rektor dokumenterar händelsen. Vårdnadshavare informeras. 4. Anmälan registreras och skickas till Barn- och utbildningsnämnden. 5. Rektor har medlingssamtal med alla inblandade. 6. Rektor informerar trygghetsteamet. 16

17 Rutiner för uppföljning Ansvarig personal ser till att uppföljning sker inom 1 till 2 veckor (beskrivet i steg 4 ovan). Detta för att ytterligare försäkra sig om att den kränkande behandlingen upphört. Om kränkningar därefter upprepas tar rektor beslut om ytterligare åtgärder behövs eller om behov finns att koppla in trygghetsteamet. Om kränkningen bedöms som grov informerar rektor Barn- och utbildningsnämnden och anmäler till socialtjänsten. Rutiner för dokumentation Klassansvarig personal, med eventuellt stöd från den som sett eller fått kännedom om händelsen, fyller snarast i blankett Kränkande behandling, anmälan. Ifylld blankett mailas till rektor anneli.holmroos@koping.se samt kurator madelen.ekqvist@koping.se för diarieföring. När utredningen är klar och blanketten Kränkande behandling, utredning är ifylld mailas den också till rektor och kurator. All annan dokumentation av vikt i ärendet i form av exempelvis mail eller bilder mailas samtidigt som utredningsblanketten. Ifyllda blanketter får inte sparas på egen dator på grund den sekretess som råder. Rektor informerar trygghetsteamet när de ska kopplas in. Dokumentationen kring ärendet diarieförs i W3D3 av kurator. 17

18 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. 18

19 Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 19

20 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] 20

21 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. 21

22 James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 22