Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan F-6, fritidshem och Hemvist 2015/2016

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Adolfsbergsskolan F-6, fritidshem och Hemvist 2015/2016

2 Örebro kommuns Trygghetsvision I Örebros förskolor och skolor har vi en trygghetsvision. Den antogs av kommunfullmäktige 18 september 2002 och ser ut så här: "Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar. Sedan 1 januari 2009 regleras trygghetsarbetet i två regelverk, 6 kap. Skollagen (2010:800) och 1-3 kap. Diskrimineringslagen (2008:567). 1. Vision Adolfsbergsskolan F-6, fritidshem och Hemvistens vision: Stolta barn och vuxna, tillsammans för trygghet, glädje och lärande! Våra mål för skolans trygghetsarbete är att: alla skall alltid känna sig trygga vi har ett bra klimat och en god arbetsmiljö ingen skall känna sig diskriminerad, kränkt eller mobbad Kontaktuppgifter I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: Jörel Bergström F Carina Eriksson Skolsköterska Berit Appell Kurator

3 2. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 2014/2015 Nedan följer en redovisning av det främjande och förebyggande arbetet som vi har prioriterat under läsåret Främjande arbete 2014/2015 Insats/ arbetssätt Trygghetsteamet har arbetat med att leda och utveckla arbetet kring likabehandling och trygghet tillsammans med övrig personal på skolan. Hela skolan har fortsatt arbetet med den nya arbetsgången för skolans trygghetsarbete. Resultat Detta har medfört att trygghetsarbetet är mer förankrat och välkänt hos medarbetarna. I skolans klasser har vi arbetat med att öka förståelsen för olikheter, nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling samt att ingen ska känna sig bortvald. Det har funnits rastvärdar med gula västar under alla raster. Vi behöver fortsätta föra samtal om människors olikheter och arbeta vidare med nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Vuxna ska även fortsättningsvis bestämma platser och gruppkonstellationer. Rastvärdar ska finnas ute på varje rast med gula västar. 3

4 Förebyggande arbete 2014/2015 Riskområde Insats/ arbetssätt Resultat Högt ljud i matsalen Vi har bestämda platser/bord. Vi har släppt in några elever i taget och personal har suttit strategiskt placerad. Vi behöver fortsätta arbetet med ljudnivån både vid lunch och mellanmål. Toaletter upplevs ofräscha. Vi har pratat om toalettregler och på flera toaletter finns regler uppsatta. Vi har blivit lovade renovering av toaletter. Toaletterna upplevs fortfarande ofräscha och ingen renovering är gjord. Eleverna på F-6 känner sig inte trygga på 7-9. Vi har informerat 7-9 om läget. Eleverna på F-6 känner sig fortfarande inte trygga på 7-9. Alla barn känner sig inte trygga i leken p.g.a. skojbråk. Vi har inte tillåtit skojbråk. Vi har haft samtal om vikten av att känna av kompisarnas reaktioner. Det har blivit bättre men skojbråk sker ändå ibland, vi behöver fortsätta att arbeta med detta Alla barn upplever inte att de har någon att vara med på rasterna. Vi har samtalat om trivselregler och utarbetat gemensamma regler för flera rastaktiviteter. Ett fåtal barn (2%) upplever att de sällan har någon att vara med på rasten. Vi fortsätter att arbeta för att alla ska uppleva att de har någon att vara med. Elever har inte känt sig helt trygga i omklädningsrum. Det har funnits vuxen/vuxna i omklädningsrummen. Elever känner sig fortfarande otrygga i omklädningsrummen. 4

5 3. Främjande och förebyggande arbete 2015/2016 Så här arbetar vi främjande i vår verksamhet: Mål Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Öka förståelsen för olikheter såsom kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal från specialenheten berättar för förskoleklasserna om sin verksamhet. Hela skolan arbetar med ett projekt kring normkritik. Hela skolan läser och arbetar utifrån boken Det goda mötet. Trygghetsteamet tar fram underlag för hur man i de olika klasserna/lagen/skol a ska arbeta med för att öka förståelse för olikheter. Höstterminen Hela läsåret Hela läsåret Hela läsåret Personal från specialenheten /arbetslagsledar e Trygghetsteamet Gemensamt förhållningssätt kring skolans värdegrund (broschyren) och regler som är väl förankrade hos alla medarbetare och elever. Vi pratar kontinuerligt kring skolans värdegrund och regler. Hela läsåret Kom ihåg: Informera nyanställda och nya elever. Trygghetsteamet/ / Ingen ska känna sig bortvald. Vuxna bestämmer alltid vilka som ska jobba ihop. Alla elever har bestämda platser i klassrummet och matsalen. Hela läsåret Hela läsåret 5

6 Nolltolerans mot trakasserier när det rör kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla vuxna markerar alltid nedsättande kommentarer och tar alltid tag i kränkande behandling utifrån handlingsplanen. Vett & etikett på nätet för årskurs 3-6. Hela läsåret Under läsåret /Stefan Karlsson Arbetsgång för agerande vid kränkande behandling förankras och är välkänd hos alla medarbetare. Trygghetsteamet informerar och förklarar. Vid terminstart Trygghetsteam Visionen är förankrad i skolan. Vi arbetar konkret med begreppen och ordens betydelse i visionen. Hela läsåret Barnen upplever att det finns rastvärdar på skolgården. Rastvärdar bär gula västar. Barnen ser rastvärdar snabbt och vet att de tillhör skolan. Alla raster 6

7 Så här arbetar vi förebyggande i vår verksamhet: Mål för läsåret 2015/2016 Riskområde Mål Insats/arbetssätt Tidpunkt Ansvar Matsalen Tystare och lugnare i matsalen Personal placerar sig strategiskt vid borden. Släppa in några elever i taget. Man samtalar med dom vid sitt bord. Alltid Trygghetspunkt på dagordningen på elev- och klassråd varje månad Toaletter Fräschare toaletter Arbeta med eleverna om hur vi kan hjälpas åt att få det fräschare på toaletterna. Extra städning beställd från och med 2 november. Trygghetspunkt på dagordningen på elev- och klassråd varje månad. Högstadiet Alla elever/barn upplever att de är trygga på högstadiet. Klasslärarna tar reda på vad som upplevs otryggt på högstadiet och vad man kan göra åt det. Arbetslagen ser till att genomföra åtgärder. Omgående Trygghetspunkt på dagordningen på elev- och klassråd varje månad Klasslärare Skojbråk Alla elever/barn upplever att de är trygga i leken. Vi tillåter inte skojbråk. Lägg till detta i skolans trivselregler (broschyren). Samtala om vikten av att känna av kompisarnas reaktioner. Omgående Trygghetspunkt på dagordningen i elevrådet/klassråd varje månad. / /Elevrådet 7

8 Rasterna Alla elever/barn upplever att de har någon att vara med. Alla elever/barn upplever att de är trygga på skolgården. Föra samtal om att alla får vara med. Lägg till detta i skolans trivselreglerna (broschyren). Klasslärarna tar reda på vad som upplevs otryggt på skolgården och vad man kan göra åt det. Arbetslagen/skolan ser till att genomföra åtgärder. Kontinuerligt Trygghetspunkt på dagordningen i elevrådet/klassråd varje månad. / Omklädningsrummen Alla elever/barn upplever att de är trygga i omklädningsrummen. Vuxennärvaro i omklädningsrummen. Alltid Trygghetspunkt på dagordningen på elev- och klassråd varje månad / 8

9 4. Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Örebro kommun som huvudman är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Alla på skolan är skyldiga att anmäla till rektor vid misstanke om kränkande behandling. Föräldrar anmäler till skolans medarbetare. Så här ser vår ansvarsfördelning ut: Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har delegerats till: Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Vi har nolltolerans mot kränkande behandling och markerar alltid detta. Trygghetsplanen samt skolans regler är förankrade hos alla på skolan. Vid läsårsstart: Aktualisera regler och trygghetsplanen för alla på skolan. Ständigt pågående arbete med hur vi ska vara mot varandra, följa reglerna och trygghetsplanen., Trygghetsteamet Alla medarbetare Om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Tydlig arbetsgång finns och är välkänd hos alla medarbetare. Anmälan på särskild blankett görs till rektor samma dag. Ett ärende upprättas och utreds. Alla medarbetare Det finns en arbetsgång för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling. Arbetsgång, trygghetsplan och ett aktivt trygghetsteam finns. Arbetsgången utvärderas i samband med att ny plan skrivs. Förankras därefter hos medarbetare. Trygghetsteamet Vid vetskap om, dvs. när rektor själv får kännedom eller mottar en anmälan, ska hen i sin tur anmäla detta till huvudman. upprättar ett ärende och startar utredning. Anmäls omgående vid kännedom. Kan ej delegeras/ ansvarig 9

10 Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och vårdnadshavare. Syftet är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Så här arbetar vi kring information: Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Personal Trygghetsteamet/rektor förankrar den aktuella planen. Uppstart vid läsårsstart. Kvällskonferens i november. Trygghetsteamet /rektor Barn/Elever Samtal och arbete med planen och skolans regler. Kontinuerligt Punkt på dagordningen i elevrådet/klassråd varje månad. Klasslärare/rektor Vårdnadshavare Information om gällande regler finns i skolans broschyr som skickas hem. Samma information finns även på skolans hemsida. Information om trygghetsplanen. Samma information finns även på skolans hemsida. Läsårsstart Föräldramöte på hösten. / rektor 10

11 5. Barns och elevers delaktighet Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). Så här arbetar vi med barns och elevers delaktighet i trygghetsarbetet samt i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Samtal om och arbete med trygghetsplanen samt skolans regler. Arbete i klasserna kring trygghet. Kontinuerligt Punkt på dagordningen i elevrådet/klassråd varje månad. Kontinuerligt Punkt på dagordningen i elevrådet/klassråd varje månad. Klasslärare/rektor Klasslärare/rektor Varje klass utvärderar det främjande och förebyggande arbetet som finns i trygghetsplanen. Oktober Trygghetsteamet/klasslärare Elevenkäter Oktober Trygghetsteamet Arbetsdag med elevrådet för arbete med trygghetsplanen. Maj Trygghetsteamet 11

12 6. Kartläggning Följande kartläggningsmetoder kommer vi att använda oss av: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Elevenkäter Oktober Trygghetsteamet Utvecklingssamtal Två gånger om året. Klasslärare Nära samarbete skola, fritids/hemvist, elevhälsoteam och trygghetsteam. Kontinuerliga träffar i form av elevhälsoteam och trygghetsteam varannan vecka. Reflektionstid på arbetslagstid. 12

13 7. Åtgärdande arbete I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar På våra lagtidsträffar har vi elevhälsa som en stående punkt på dagordningen. 2 ggr/mån. Alla medarbetare/ Aktiv vuxennärvaro där vi alltid agerar enligt vår trygghetsplan, våra regler och vår värdegrund. Kontinuerligt Elevenkät Oktober Trygghetsteamet Samtal (barn-vuxen, barnbarn, vuxen-vuxen.) Arbetslagsledare leder utbildningar kring Det goda mötet. Kontinuerligt och vid behov Minst 2 ggr/läsår Arbetslagsledarna Trygghetsteamsmöten 1 ggn/vecka Trygghetsteamet Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår Klasslärare Nära samarbete med hemmet. Kontinuerligt och vid behov. 13

14 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning av enskilda ärenden I vår verksamhet arbetar vi med utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning på följande sätt: ARBETSGÅNG Personal som ser en händelse/kränkning, agerar oavsett vilken elev/vilka elever som är inblandade. Samtal med alla inblandade. Ansvarig personal fyller i blanketten Anmälan från personal till rektor och lämnar till rektor i pappersform. Fyll även i blanketten Tjänsteanteckning, en på varje elev, spara i S-mappen (år-månad-dag). Båda blanketterna finns i pärmen vid postfacken och på It s. Meddela rektor om att tjänsteanteckning finns tillgänglig i S-mappen eller lämna tjänsteanteckning till rektor. Ansvarig personal kontaktar vårdnadshavarna för samtliga inblandade. anmäler kränkning till nämnden skyndsamt och beslutar om vilka som ska fortsätta arbetet. Återkoppling till berörd personal. Arbetslaget/klassen/gruppen arbetar vidare. Trygghetsteamet arbetar vidare och samverkar med skolans personal. Samtal med alla inblandade, gärna tillsammans med annan personal i arbetslaget/trygghetsteamet. Skriv tjänsteanteckning. Kontakta vårdnadshavarna för samtliga inblandade. 14

15 Alla inblandade parter i ett ärende kallas till uppföljningssamtal inom en till två veckor. Ibland kan det behövas fler uppföljningssamtal. När ärendet avslutas meddelas vårdnadshavarna för samtliga inblandade. Fyll i blanketten Slutredovisning av utredning om kränkande behandling. Blanketten finns i pärmen vid postfacken och på It s. Lämna slutredovisningen och tjänsteanteckningarna i pappersform till rektor för diarieföring. ansvarar för att slutredovisning och tjänsteanteckning skickas till nämnden. Arbetslag/klassen/gruppen: Om en förändring inte sker görs en ny anmälan från personal till rektor. Trygghetsteamet: Om en förändring inte sker beslutar rektor om vidare åtgärder. 15

16 Ort och datum: Örebro Ansvarig Namn: Namnförtydligande: Jörel Bergstrom 16