Likabehandlingsplan. med årlig plan

Transkript

1 oktober 2016 Likabehandlingsplan med årlig plan Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Grundsärskolan åk 1-9, fritidshem åk 1-6 samt korttidstillsyn i Öjersjö

2 Vision I Öjersjö känner alla barn och elever sig betydelsefulla genom trygghet, delaktighet och tillgänglighet utifrån vars och ens förutsättningar och möjligheter. Grunduppgifter Öjersjö ligger i Partille kommun och innefattar verksamhet för barn och elever mellan 1 och 16 år. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård med grundskola och grundsärskola, förskolorna Djupedal, Hallen, Hultet och Gökegård samt öppna förskolan Grodden. Denna likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling omfattar grundsärskolan i Öjersjö Storegård och Brunn samt fritidshem och korttidstillsyn. Ansvarig rektor är Bitte Ziethén. Inledning med lagstöd Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och förskolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola och skola finns i bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje år skall två planer för likabehandlingsarbetet upprättas, dels en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) och dels en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800). Denna plan är utarbetad för att uppfylla kraven från bägge lagarna. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

3 Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

4 Årlig plan 16/17 Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret 2015/16 Förra årets utvärdering genomfördes på en stängningsdag i maj. I utvärderingen har pedagogerna i samtliga verksamheter deltagit samt servicepersonalen. Vårdnadshavare är representerade genom diskussioner på vårterminens föräldramöte. Detta samlades sedan in och sammanställdes av rektor samt teampiloter. Pedagogutvärderingen av det främjande arbetet läsåret 15/16 visar att: Planerade aktiviteter Ansvarig Utvärdering Likabehandlingsgruppen med personalrepresentanter från alla olika verksamheter. planerar aktiviteter för alla på Ö.S och Ö.B Undervisning där grundsär och grundskolans elever samverkar Mötesplatser 9:ornas avslutningsfest grund- och särskola tillsammans. Likabehandlingsgrupp Rektorer Rektorerna pedagogerna Rektor De har träffats vid ett par tillfällen och planerat t.ex. tillsammansdagen. En av husens representanter fick aldrig någon kallelse till dessa möten. Vid flera tillfällen skett undervisning där grundskolan och grundsärskolan har samverkat. De har haft besök av judoklubb, studiebesök på Universeum och i en Moské, skolskog, tillsammansdag, FN-dag Två av tre elever deltog på avslutningsfesten. Föräldrasamverkan/ Områdesmöten/gårdsråd Internationellt arbete samverkan utbyte, olika kulturer rektorer pedagogerna Det har inte funnits något föräldraråd under läsåret. Svårt att få representanter från klasserna eftersom de är få föräldrar som kan dela på uppdraget. Vi har haft besök från Japan där lärarstudenterna hade en

5 Ex Japan Sydafrika Nepal Rastaktiviteter. Att aktivt initiera socialt samspel. Samverkan med fritidsgrupper grund / grundsärskola Gemensam fritidsklubb för grundsärskola/ grundskola Temaarbete Star For Life pedagogerna fritidspersonal Fritidspersonal Från UF och KUF pedagogerna lektion med våra elever. Det har även funnits ytor där pedagogisk personal från Sverige och Japan har kunnat utbyta och ta del av varandras verksamheter. Elever fån Nepal har besökt våra äldre grundsärelever som väckte nyfikenhet för ett annat land deras kontext. En klass deltog i samarbetet med ett barnhem i Sydafrika. Utifrån sina förutsättningar är våra elever på den inhängande gården eller på skolgården. Rast på skolgården kan för vissa elever innebära en oförutsägbarhet som har medfört att man istället har gått promenader utanför skolgården. Några elever integrerar genom att heja och utbyta några fraser tillsammans med grundskolans elever. LBP 16/17Uppstyrda rastaktiviteter. Nedergård har startat ett gemensamt fritidshem i huset i en av hemvisterna som stod till förfogande. De yngre eleverna på brunn har gått på fritidsklubben på skolan. Vissa delar av Star for life material har fungerat bra andra delar har varit för svåra trots anpassningar. En av fördelarna har varit att EQ har kommit mer naturligt i undervisningen. Ett utvecklingsområde är att medvetandegöra olika typer av

6 Gemensamma temadagar, samplanering inom husen, gårdsråd, elevråd Gemensamma idrottsdagar. Ex. skoljoggen, orientering, friidrott och vandringar och specialvarvet. Likabehandlingsgrupp pedagogerna Rektorer tillsammans med pedagoger funktionsnedsättningar. Grundsärskolans klasser har haft representanter som har deltagit i elevråd och matråd. Matrådets utformning har inte riktigt fungerat för eleverna. Det har förts dialog med kökschef om varför och en av anledningarna var att det var för många representanter från de olika husen. Det blev för stort. Eleverna har deltagit i de gemensamma idrottsdagarna efter sina förutsättningar. Det har fungerat allra bäst vid de tillfällen då personal på grundsärskolan planerat aktiviteten tillsammans med grundskolan. Har då redan på planeringsstadiet kunnat ge sina elever de rätta förutsättningarna för att delta och lyckas. Vid något tillfälle har det brustit i kommunikationen mellan grundskola och grundsärskola vilket har medfört att information kommit försent och därmed har inte elever getts chans att delta. Pedagogutvärderingen av det förebyggande arbetet läsåret 15/16 visar att: Planerade aktiviteter Handledning av ps Bo Heilskov rektor Ansvarig Utvärdering Fortsatt handledning under HT- 15 med personal och rektor.

7 utifrån problemskapande beteenden Fortbildning för personalen av Bo Heilskov Många vuxna på rastaktiviteter från båda skolformerna samt fritidspersonal. Aktivt initiera socialt samspel. Caféverksamhet för de äldre eleverna i syfte att öka inkluderingen. rektor Pedagoger pedagogerna Personalen på grundsärskolan har under en längre tid haft fortbildning med Bo Hejlskov. Detta avslutades årsskiftet 15/16. I flera klasser jobbar personalen 1 till 1 och detta innebär naturligt att personalen kan stötta sina elever i rastaktiviteter samt att initiera socialt samspel. För eleverna på grundsär är personalen till viss del självkritiska för att de inte har gått in mer aktivt och styrt upp rastaktiviteter och socialt samspel tillsammans med andra grundsärelever samt elever från grundskolan. Personalen upplever att caféverksamheten medverkat till att ökat förståelsen och toleransen för olikheter. Samma personal över hela dagen för att stärka kontinuiteten och ge eleverna trygghet. pedagogerna Det gjordes ett försök bland några lärare att undervisa i sin ämnesbehörighet vilket innebar undervisning i flera klasser. Detta skapade otrygghet i elevgrupperna trots att det var samma pedagogisk personal kring eleverna i övrigt. Det utvärderades och ändrades vid årsskiftet 15/16. På Nedergård innebar HT15 många omorganisationer och byten av arbetsuppgifter/klasstillhörighet. Detta påverkade både elevoch personalgrupper. En större omorganisation

8 gjordes februari 16 vilket gjorde att kontinuiteten i arbetslaget/teamet åter var på plats. Utvärderingen av det åtgärdande arbetet läsåret 15/16 visar att: Planerade aktiviteter Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Likabehandlingsgruppen med personalrepresentanter från elevgrupperna Regelbundna träffar under året Kurator Grundsärskolan har inte haft en egen utan representant från Brunn har deltagit i grundskolans likabehandlingsgrupp. Handlingsplan för hur vi gör när Vuxen kränker barn. Tydliggöra rutiner och handlingsplan vid kränkande behandling. rektor rektor På Storegård har formen varit annorlunda och representant från grundsärskolan har inte deltagit. Reviderad VT16 Kartläggning påbörjades VT16 för att fånga personalens tankar och erfarenheter. Kartläggning och analys Personaltätheten i grundsärskolan är hög. Det gör det möjligt att i stor grad arbeta på individnivå i utifrån elevens specifika behov. Personalen har talat med eleverna om trivsel och trygghet i skolan. I vissa fall kan detta vara svårt att genomföra och i de fallen har personalen dragit slutsatser utifrån elevens reaktioner och beteende. Eleverna fick under vårterminen gå en vandring på skolan. Den kallades Här är min skola. Resultatet visade på flera riskområden, se bilaga 4. Eleverna fyllde i en enkät utifrån sina förutsättningar. Det visade även att eleverna tycker om att komma till skolan och känner sig trygga med klasskamrater och pedagogisk personal. Kartläggningen av grundsärskolans fritidsverksamhet visar att det är mycket som fungerar bra, men Nedergård behöver fortsätta utveckla sitt sätt att arbeta med ett gemensamt fritidshem samt korttidstillsyn.

9 Fritidshemspersonalen på Storegård har även tittat på fördelar och nackdelar för ett gemensamt fritidshem för flertalet av eleverna i grundsärskolan på Storegård. Vårdnadshavarnas kartläggning våren 2016 visar att: I samband med föräldramötet i mars fick vårdnadshavarna tre frågeställningar att diskutera. - Hur märker ni att ert barn är tryggt och har roligt i skolan? - Finns det platser eller sammanhang där ert barn känner sig otrygg? - Hur kan vi öka tryggheten i skolan? Vårdnadshavarna uttryckte att deras barn var glada när de åkte till skolan och när de kom hem. Bra dialog med skolans pedagogiska personal, särskilt i de fall då barnen hade svårt att uttrycka/berätta själva vad som hänt under dagen eller ska hända i veckan. Vårdnadshavarna uttryckte också att deras barn fick lyckas i skolan samt synas och ta plats på t ex uppvisningar och avslutningar tillsammans med grundskolans elever. När det kom till sammanhang där barnen kände sig otrygga så lyftes det i flera grupper att när det var för mycket vikarier, personal som byttes och rutinerna rubbades så märktes det oro hos barnen. Några upplevde också att barnen blev oroliga om de träffade på föräldrarna i skolan. Matsalssituationen kunde vara stressande. Föräldragruppen på Brunn uttryckte även att det fanns en oro kring parkeringsplatsen. Den ligger i nära anslutning till skolan, är stor och på morgonen är det en relativt kraftig biltrafik där samt många barn som rör sig. Dessa faktorer kan innebära en skaderisk. Sammanställning utefter kartläggning Likabehandling, Öjersjö Service visar att: Öjersjö Service beskriver att barn och ungdomar på områdets förskolor och skolor är sociala, tar kontakt, är nyfikna, glada och intresserade. De kommer och ber om hjälp om de behöver det. Personalen beskriver att det ibland blir otryggt under raster och andra fria aktiviteter där det inte är så många vuxna närvarande. De ser också att matmiljön spelar stor roll för trivseln och tryggheten. För övrigt så upplevs grundsärskolan i Öjersjö som en trygg skola där elever och vårdnadshavare känner sig trygga och väl bemötta. Vårdnadshavare och elever upplever en bra och öppen kommunikation med ansvariga pedagoger. Den allmänna bilden, som även framkommer i de olika enkäterna, är att både elever och vuxna upplever att de har en god arbetsplats och en trygg miljö.

10 Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Övergripande mål: Alla elever i Öjersjö grundsärskola ska uppleva trygghet och delaktighet under hela sin dag. Delmål: Alla elever ska ha tillgång till kommunikation anpassad efter elevens behov genom hela dagen och i samtliga miljöer. Planerade aktiviteter under läsåret: Skola, fritidshem och korttidstillsyn. I samband med utvecklingssamtal så lyfts trivsel och trygghet, skola och fritidshem/korttidstillsyn. På vårterminens föräldramöte får vårdnadshavare utvärdera i grupp utifrån givna frågeställningar kopplat till likabehandlingsplanen. Löpande dialog med vårdnadshavare utefter elevens behov via: kontaktbok telefonsamtal/mail blogg veckobrev Göra fler miljöer tillgängliga för kommunikation genom kommunikationshjälpmedel utifrån elevens behov. Ge eleven möjlighet att göra aktiva val. Göra likabehandlingsplanen tillgänglig för fler elever genom att ha den även i bildstödsformat Caféverksamhet för de äldre eleverna i syfte att öka inkluderingen. Elever i grundsär ska göra en folder för att synliggöra vilka som ingår i EHT samt vad de kan hjälpa eleverna med. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering I samband med utvecklingssamt al 1 gång/termin. Vårterminens föräldramöte. Pedagoger i April 17 skola och fritidshem. Kurator April 17 Kontinuerligt Pedagoger April 17 Kontinuerligt Pedagoger April 17 Kontinuerligt Pedagoger April 17 VT 17 / kontinuerligt Pedagoger April 17 Kontinuerligt Pedagoger April 17 VT 17 Pedagoger och elever på Språnget April17

11 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Eleverna ska få kännedom om EHT, vilka yrkeskategorier som ingår samt vad de kan vara till hjälp med. Skapa en tryggare miljö i omklädningsrummet. Planerade aktiviteter under läsåret: Skola, fritidshem och korttidstillsyn. Sätta upp skiljeväggar i duschutrymme på Öjersjö storegård Återkoppla elevenkäternas svar (läsåret 15/16) till teamen. Teamen ska fundera över vad otryggheten kan stå för. Koppla tillbaka till eleverna. Vår flexibilitet vid frånvaro. Hjälpa varandra mellan teamen. LISA, inför nästa års kartläggning ha en tydlig bild var och när det inträffar tillbud. Detta för att kunna göra anpassningar och ev förändra förhållningssätt för att ytterligare öka elevernas trygghet och studiero. Sociala medier: Vi visar intresse för våra elevers användande av sociala medier. Eleverna får visa och berätta. Kommunicerar med vårdnadshavare om elevers användning av internet och sociala medier. Följer upp eventuella konflikter som kan uppstå i samband med användning av sociala medier. Lektioner som behandlar nyttan av internet, personlig integritet, vad man ska tänka på samt var och ens värde på och utanför internet och sociala medier. Sociala medier tas även upp för diskussion på vårterminens föräldramöte. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Engångsinsats Servicechef och April 17 Partillebo Läsåret 16/17 Pedagoger April 17 Läsåret 16/17 Pedagoger April 17 Kontinuerligt under läsåret Kontinuerligt under läsåret All personal och rektor. Juni 17 All personal April 17

12 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål: Barn och elever har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: Ha en tydlig och välkänd handlingsplan för hur vi arbetar vid akuta händelser. Rutinerna för dokumentation ska vara tydliga och användarvänliga. Planerade aktiviteter under läsåret: Skola, fritidshem och korttidstillsyn. Utvärdera och vid behov revidera handlingsplanen för hur vi arbetar vid akuta händelser. Se över och förbättra våra rutiner för dokumentationen genom att likabehandlingsärenden ska vara en stående punkt på våra arbetslagsmöten under punkten Elevhälsa. Förbättra rutinerna kring anmälan om kränkande behandling så att alla pedagoger känner sig väl förtrogna med strukturen för ärendegången och hur det blir dokumenterat. Bli förtrogen med Likabehandlingsplanen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Kontinuerligt under läsåret Kontinuerligt under läsåret kontinuerligt under läsåret Kontinuerligt under läsåret All personal och rektor All personal och rektor All personal och rektor April 17 April 17 April 17 All personal April 17

13 Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Personal som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om att kränkning förekommit skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast skall komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet i blanketten: ng%20om%20k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nka nde% docx. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast skall upphöra. Gör upp en plan för hur detta skall gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet i samma blankett. 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen i samma blankett. 5. Meddela elevhälsoteam inklusive rektor vad som har skett och vad som har gjorts. 6. Mentorerna är extra uppmärksamma på inblandade elever under perioden. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Dokumentera samtalen på blanketten i ärendet. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränkt tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor

14 (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras på blanketten i ärendet. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.

15

16 När en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor som anmäler till huvudman och ansvarar för det vidare arbetet i ärendet. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med personen som utfört kränkningen. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/relationen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Organisation och ansvarsfördelning Rektor/förskolechef ansvarar för skolans program för likabehandling. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns med på utvecklingssamtal, arbetslagsträffar och föräldramöten. Vuxnas förhållningssätt till varandra, vårdnadshavare och elever lyfts i rektorernas samtal med sina anställda. Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen skall fungera så bra som möjligt för oss på grundsärskolan i Öjersjö ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogen med planen. Detta kommer vi att redogöra nedan. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA som arbetar på grundsärskolan i Öjersjö. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Rektor och arbetslaget Inför elevernas utvecklingssamtal samtalar pedagog-barn, efter elevens förutsättningar, om bl.a. trivselfrågor och om hur det tycker och känner inför vistelsen på grundsärskolan i Öjersjö. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med barnen om trivsel och kamratskap. Detta är ett sätt att ytterligare involvera barnen i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Varje pedagog

17 Likabehandlingsplanen kommer att presenteras för vårdnadshavare via hemsidan under höstterminen -16. I samband med vt 17 föräldramöte så kommer även vårdnadshavare vara aktiva i kartläggningen av läsårets likabehandlingsplan. Ansvarig: Rektor Årets plan kommer att sammanställas av rektor, förstelärare samt fritidshemspiloter. Dessutom så är förhoppningen att likabehandlingsplanen ska bli ett mer levande dokument och vardagsförankrad. Målet är att utvärderingen blir mer kontinuerlig, t ex med avsatt tid i kalendariet, ca 3 ggr per läsår. I och med detta så finns det en vision om att Likabehandlingen blir bättre och mer utförligt utvärderad och därmed ger organisationen i grundsärskolan ett ännu bättre underlag och verktyg inför nästa läsårs likabehandlingsplan. Dokumentation I skolor och förskolor skall alla enskilda ärenden dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett (nedan) som tydligt visar hur förskolan/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Den som mottagit information om att kränkningen skett ansvarar för att dokumentationen sker och att berörd övrig personal informeras. Ansvarig närmaste chef informeras om ärendet, som lyfter det i sitt elevhälsoteam (gäller grundskola/grundsärskola). Anmälan om ärendet går också från förskolechef/rektor till huvudman (blankett nedan). Dokumentation: k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nkande% docx Anmälan till huvudman: l%20huvudman%20kr%c3%a4nkande%20behandling% docx Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig 30 oktober 2016 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Vårdnadshavarna kommer att få planen presenterad på föräldramöten och den kommer att finnas tillgänglig på Öjersjös hemsida. Planen kommer att presenteras i alla klasser på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen via Partille dokument samt på stängningsdagen i januari Samtliga anställda skall ha ett eget exemplar. Bilagor 1. Lagstöd 2. Ordnings-/trivselregler på grundsärskolan Öjersjö Storegård. 3. Ordnings-/trivselregler på grundsärskolan Öjersjö Brunn. 4. Kartläggning Här är min skola.

18 Bilaga 1 Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation

19 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts.

20 Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp

21 Bilaga 2 Trivselregler på Öjersjö Storegård läsåret 2016/17 Lyssna på varandra. Vara tyst när någon pratar. Räcka upp handen på lektionen. Gå inomhus. Prata fint.

22 Bilaga 3 Trivselregler på Öjersjö Brunn läsåret 2016/17 Vad kan jag göra för att få någon att må bra? Fråga om någon behöver hjälp. Be snällt. Säga att någon är duktig. Säga hej. Säga hej då. Säga tack. Säga tack för maten. Säga något snällt. Hälla upp dryck till någon annan. Säga tack. Trösta. Fråga om någon vill vara med. Att dela med sig. Följa en kompis hem. Fråga hur det gick om något händer.

23 Bilaga 4