Likabehandlingsplan. Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Oktober 2017 Likabehandlingsplan med årlig plan Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Öjersjö Storegård Fritidshem F-3 Grundskola åk 1-6 Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Vision I Öjersjö känner alla barn och elever sig betydelsefulla genom trygghet, delaktighet och tillgänglighet utifrån vars och ens förutsättningar och möjligheter. Grunduppgifter Öjersjö ligger i Partille kommun och innefattar verksamhet för barn och elever mellan 1 och 16 år. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård med grundskola och grundsärskola, förskolorna Tallmossen, Hallen, Hultet och Gökegård samt öppna förskolan Grodden. Öjersjö Storegård är en 1-6-skola med ca 200 elever. Denna likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling omfattar grundskola och fritidshem och ansvarig rektor är Kristin Arplöw. Skolans elevråd har tillsammans med klasserna och de vuxna på skolan arbetat fram gemensamma trivselregler se bilaga 2. Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och förskolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola och skola finns i bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande 2

3 behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje år skall två planer för likabehandlingsarbetet upprättas, dels en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) och dels en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800). Denna plan är utarbetad för att uppfylla kraven från bägge lagarna. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsvariation genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser 3

4 situationer när en person med funktionsvariation missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 4

5 Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Årlig plan 17/18 Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret 2016/17 I utvärderingen har personalen i samtliga verksamheter deltagit. En 5

6 diskussion har förts av läsårets förebyggande arbete och man har i dessa konstellationer diskuterat utfall. Personalutvärderingen av det främjande arbetet läsåret 16/17 visar att Främjande förhållningssätt Vår tillgänglighet, vi finns alltid bland eleverna, gäller samtliga verksamheter. Ett synligt exempel är personliga rastvaktsvästar som alla bär. Bra kommunikation med vårdnadshavare. Ett exempel är direkt återkoppling om konflikt uppstått mellan elever. Ansvarig All personal All personal Utvärdering Det har fungerat bra med personliga västar. Vi har dem i högre utsträckning på oss när vi är ute på gården. Vi syns och är på så sätt mer tillgängliga för både elever och föräldrar, men också mer tillgängliga för varandra. I skolan har vi haft daglig kontakt vid behov. Kontakt har skett direkt i personligt möte, via telefon eller mail. Kontaktsätt beror på vad situationen kräver och vad som bäst fungerar för oss och för vårdnadshavare. På fritids tar vi tag i konflikter med en gång vi uppmärksammar dem. Vi låter eleverna få möjlighet att ta 6

7 Alla barnen ska få ta plats och uppmärksammas i skolans alla verksamheter. All personal den tid det behöver för att kunna använda sin förmåga att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Det är bra för att undvika att irritation kvarstår som kan leda till nya konflikter. Vi återkopplar till föräldrar på olika sätt; direkt vid lämning/hämtning, via mail eller telefon. Vi kan se att vi har haft en otydlighet i rollfördelning när inte ansvarig pedagog stänger och behöver förtydliga den rutinen. Vi upplever att fokus på frågan har lett till en ökad medvetenhet kring att uppmärksamma elever. Vi har i åk 4-6 haft ta plats som fokus på utvecklingssamtal för att stärka elevens möjligheter att själv växa i elevgruppen. Vi har haft fokus på elevens styrkor. Vi växlar metoder för att ge eleven ordet i elevgruppen dvs inte alltid handuppräckning som ger möjlighet till att ta plats. Vi organiserar så att eleverna inte tar varandras plats och talutrymme. På fritids var det svårt med arbetsorganisationen vilket ledde till 7

8 Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring digitala kränkningar. Bjuda in till ett gemensamt föräldramöte och stärka samarbetet med föräldrarna. Skolskogen erbjuds för samtliga elever i förskoleklass och skola. All personal All personal försämrade möjligheter att planera långsiktigt för hur vi ska uppmärksamma eleverna. I åk 1-3 har vi inte arbetat med frågan. Vi vill och behöver arbeta med det i främjande syfte och önskar stöd i det arbetet. I åk 4-6 har vi inte haft föräldramöte. I skolan arbetar vi med att diskutera med eleverna vad som är nätkränkningar och diskussioner kring det. Vi behöver fortsätta att arbeta med det här och öka vår kunskap. På fritids tycker vi det har varit svårt att arbeta med frågan utifrån elevernas ålder. Vi har inga akuta situationer som föranlett ett behov, men vi kan se vitsen av att främja god nätetik. I början av terminen hade vi en ansvarig person som hade tid avsatt i sitt schema för detta och då fungerar verksamheten väl och vi ser det som en viktig del i skolans främjande arbete där vi i mindre grupper kan arbeta med 8

9 På fritidshemmen: Trygghet med samma personal, vi har inte många olika vikarier i verksamheten. På fritidshemmen: ha rutiner med aktiviteter för de olika veckodagarna som erbjuds samtliga elever. Det har inte betydelse vilken personal som jobbar. Fritids jobbar med tema trygghet, först i den lilla gruppen och sedan utökat med tryggheten för barnen i alla grupperna och har gemensamma aktiviteter på loven. All personal All personal All personal värdegrundsfrågor i samklang med rörelse och samarbete. Arbetsorganisationen räckte inte till för kontinuitet och systematik i gemensamma planeringsmöten. De planerade aktiviteterna var bra, men behöver vara mer gemensamma och följa en röd tråd. Under perioder har vi haft för många olika vikarier. Vi hade olika aktiviteter som uppskattades av eleverna. Det varierade dock under läsåret och vi behöver bli bättre på att hålla i och hålla ut samt se över bemanningen på alla aktiviteter och elevgrupper. På fritids har vi samlat eleverna i åk 1-3 på storfritids tre gånger i veckan under läsåret. Eleverna fick välja plats och aktivitet. Vi genomförde utflykter i blandade elevgrupper för att stärka den lilla gruppen i gruppen. Elever fick lära känna varandra över klass och 9

10 årskurser. Vi kunde se en positiv effekt på tryggheten samtidigt som vi hade svårt att räcka till för den elevgrupp som var kvar för utflykterna krävde mycket personalresurser. Personalutvärderingen av det förebyggande arbetet läsåret 16/17 visar att Planerade aktiviteter Ansvarig Utvärdering Arbeta strategiskt och målmedvetet de gånger elever kränker varandra eller på annat sätt bryter mot skolans ordningsregler. All personal 10 Åk 1-3: vi är bra på att följa upp och reda ut kränkande behandling. Däremot har vi som utvecklingsområde att bli bättre på att dokumentera händelserna. Åk 4-6: Vi arbetar med planen och löser konflikter för att undvika mobbning. Vi behöver fortsätta utveckla arbetet. På fritids har vi arbetat med att utreda händelser och att ligga steget före för att organisera så att vi

11 Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring digitala kränkningar. Bjuda in till gemensamt föräldramöte. Stärka samarbetet med föräldrarna. All personal arbetar mer främjande. Vi kan se att vi brister i dokumentation som krävs i arbetsgången där vi anmäler kränkningar till rektor och vidare till huvudman. Vi har arbetat systematiskt med att säkra och trygga upp områden som visat sig vara problematiska. Ett exempel är fotbollsplanen där vi arbetade intensivt med en elevgrupp där vi idag kan se att de själva tagit till sig strategier som vi har stått som modell för. Vi kan se att de idag kan ta itu med heta situationer utan att konflikter behöver eskalera eller ens uppstå. Vi har inte haft något gemensamt föräldramöte och vi har inte haft frågan uppe på något mindre möte heller. 11

12 Gemensamma rastaktiviteter med hjälp av trivselledare. Projekt som pågår hela läsåret Försöka ha en gemensam rast vid några tillfällen i veckan. Gemensamma aktiviteter t.ex. längdskidåkningen, friidrottsdag utöver de vi redan har i vårt årshjul. Sätta upp skiljeväggar i duscharna i idrottshallens omklädningsrum. Engångsinsats servicechef och Partillebo. All personal All personal All personal Engångsinsats servicechef och Partillebo Arbetet kom igång under vårterminen. Vi kan se positiva effekter på lekandet på skolans raster. Viktigt att vi har ansvariga personer som planerar och håller igång processen kring trivselledarna. Vi har lyckats vid några tillfällen att ha gemensam rast så att eleverna från olika årskurser möts på skolgården. Vi har haft flera olika tillsammansdagar; längdskidor, Valborgsvandring, skoljogg, fiske. Vi kan se att det är ett viktigt inslag för att skapa en gemenskap som leder till ökad trygghet på skolan. Det här är inte genomfört, men behovet kvarstår. 12

13 Lokalernas utformning med flaskhalsar exempelvis vid elevskåpen utanför slöjd- och musiksalar. Extra uppmärksamhet. All personal Flaskhalsen vid elevskåp finns inte längre. Vi har arbetat bort dem genom att se över var eleverna finns på skolan. Vi arbetar vidare med att vi vuxna säger till när vi tycker det är rörigt i korridorerna t.ex. utanför slöjd och musiksalarna där det fortfarande kan samlas elevgrupper utifrån lektionsbyten. Skolgården: vi behöver återkoppla Till våra elever och fundera över vad en ev otrygghet står för. Fotbollsplanen, bäcken, baksidan, gångvägen mot skogen. All personal Vi har gått igenom var gränserna går tillsammans för att förtydliga. Vi har arbetat med vissa områden som visat sig vara mer problematiska än andra. Se punkten ovan om arbetet kring fotbollsplanen. Vi måste fortsätta att kartlägga otrygga platser för nya kan uppstå. 13

14 Kartläggning och analys Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur eleverna uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Kartläggningen har skett på följande sätt: Arbetslagsmöten där elevernas välmående och den sociala atmosfären är en stående punkt under mötespunkten elevhälsa som sker var tredje vecka. Kommungemensam trivselenkät som besvarats under vt 17 av elever och vårdnadshavare i åk 2 och 5. Fortlöpande klassråd där fokus har varit på den allmänna trivseln samt på att ta fram trivselregler i klasserna för att säkerställa att varje elev har det bra. Utvecklingssamtal i samtal med elever och vårdnadshavare kring trivsel och kamratskap i skolan och på fritidshemmet. EHT (elevhälsoteamet) uppfattning av nuläget på skolan/fritidshemmet fortlöpande under året. Elevhälsans professioner har träffats varje vecka under läsåret för att arbeta med frågor tillsammans med all personal som gynnar ett utvecklande lärande för alla elever på skolan. SHV(skolhälsovården) - hälsobesök i förskoleklass, åk 2 och åk 6 samt hälsosamtal i åk 4. Samtalen ger vid handen att eleverna trivs och känner sig trygga, men att i de fall något sker eller kränkningar uppkommer under dagen så vet man var man kan få hjälp och upplever att de vuxna tar tag i situationerna. 14

15 Antal anmälda tillbud i LISA och vad de handlar om. Tillbuden rör olycksfall av fysisk karaktär, t.ex. elever som snubblar på skolgården. Klasskonferenser genomförda i oktober Fritidshemmets pedagoger beskriver att man har haft en verksamhet som har haft vissa brister i arbetsorganisationen. Det har funnits en frustration kring att inte ha haft tillräckliga förutsättningar till gemensamma mötesforum för att diskutera fram en samsyn. Personalen har i utvärderingen framfört att mycket fungerar bra, men att vi kan fortsätta att utveckla; fortsätta vara synliga på gården och intensifiera arbetet med otrygga områden utomhus, trivselledare och trivsellekar, hitta en bra arbetsorganisation som möjliggör att personalen träffas för att arbeta ihop sig kring främst fritids och gemensamma saker tryggar upp (t.ex. tillsammansdagar). Vi behöver fokusera kring skolgården även framöver där många konflikter uppstår. Rektor kan se att mycket gott fotarbete görs, men att skolan brister i rutinen att anmäla till rektor och huvudman. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuell läggning. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. 15

16 Övergripande mål: Alla barn och elever i Öjersjö ska uppleva trygghet och studiero under hela sin dag på Storegård. Delmål: Alla barn ska känna sig sedda och bekräftade under sin dag på Storegård. Planerade aktiviteter under läsåret Arbeta med att dokumentera händelser ex anmäla kränkningar till rektor och huvudman. Vid olika tillfällen när personalen träffas aktualisera rutinen med anmälan samt innehållet i den här planen. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering I akuta lägen All personal maj 2018 och kontinuerligt under läsåret 16

17 Vår tillgänglighet, vi finns alltid bland eleverna, gäller samtliga verksamheter. Ett synligt exempel är personliga rastvaktsvästar som alla bär. Kontinuerligt under läsåret All personal maj 2018 Bra kommunikation med vårdnadshavare, gäller samtliga verksamheter. Ett exempel är direkt återkoppling till hemmet om konflikt uppstått mellan elever. Alla elever ska få ta plats och uppmärksammas. Kontinuerligt under läsåret Kontinuerligt under läsåret All personal maj 2018 All personal maj 2018 Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring Kontinuerligt under läsåret 17 All personal maj 2018

18 digitala kränkningar. Stärka samarbetet med föräldrarna. Skolskogen erbjuds för Kontinuerligt All personal i maj 2018 samtliga elever. under samverkan med läsåret skolskogsansvariga Fritids: se över Kontinuerligt Rektor och all maj 2018 arbetsorganisation under personal på som möjliggör läsåret fritids samarbete inom och mellan arbetslag. Fritids: arbeta med Kontinuerligt All personal på maj 2018 att organisera under fritids aktiviteter som läsåret stärker trygghet Vi behöver kartlägga vad eleverna tycker och kommer därför behöva ha en kartläggning gjord på skolan där vi kan identifiera otrygga områden. Vt 18 inför ny plan läsåret 2018/2019 Rektor maj

19 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Medvetandegöra eleverna kring vad som är kränkande behandling. Tydliggöra konsekvenser enligt vårt åtgärdande arbete. Stärka och synliggöra positiva handlingar i elevgruppen genom att tydligt uppmärksamma och bekräfta dem. Öka elevernas medvetenhet kring kränkande handlingar i den digitala världen. Öka elevernas tolerans och acceptans för att vi är olika och har olika behov. Skapa en tryggare miljö på skolgården och i korridorerna, främst under rasttid. 19

20 Planerade aktiviteter under läsåret Arbeta strategiskt och målmedvetet de gånger elever kränker varandra eller på annat sätt bryter mot skolans trivselregler. Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring digitala kränkningar. Stärka samarbetet med föräldrarna. Gemensamma rastaktiviteter med hjälp av trivselledare. Försöka ha en gemensam rast vid några tillfällen i veckan. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Kontinuerligt All personal maj 2018 Kontinuerligt All personal maj 2018 Projekt som All personal maj 2018 pågår hela i samarbete läsåret med TLansvariga Hela läsåret All personal maj 2018 Gemensamma aktiviteter: T ex längdskidåkning, friidrottsdag, utöver de Vid vissa tillfällen under hela läsåret All personal maj

21 vi redan har i vårt årshjul. Se över hur man kan Engångsinsats Servicechef maj 2018 skapa enskildhet i och omklädningsrummet vid Partillebo duscharna. Extra uppmärksamhet så vi inte skapar flaskhalsar och på så sätt otrygga miljöer i korridorer. Skolgården: Vi behöver återkoppla till våra elever och fundera över vad en ev otrygghet står för. Fotbollsplanen, bäcken, baksidan gångvägen mot skogen Vid frånvaro bland personalen på fritids är vi flexibla och hjälper varandra mellan avdelningarna, men är vaksamma på att vi fortfarande har en bra arbetsmiljö för personalen. Kontinuerligt under läsåret Kontinuerligt under läsåret, t.ex. genom klassoch elevråd Kontinuerligt under läsåret All personal maj 2018 All personal maj 2018 All personal maj

22 Arbeta med att öka elevernas tolerans för och använda sig av varandras olikheter. Kontinuerligt All personal Maj 2018 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål: Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: Ha en tydlig och välkänd handlingsplan för hur vi arbetar om något händer. 22

23 Rutinerna för dokumentation ska vara tydliga och användarvänliga. Planerade aktiviteter under läsåret Utvärdera och vid behov revidera handlingsplanen för hur vi arbetar om något händer. Se över och förbättra våra rutiner för dokumentationen, genom att likabehandlingsärenden nu är en stående punkt på våra arbetslagsmöten under punkten Elevhälsa. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Kontinuerligt All maj 2018 under läsåret personal och rektor Kontinuerligt All maj 2018 under läsåret personal och rektor Förbättra rutinen kring Kontinuerligt, All maj 2018 anmälan om kränkande framför allt personal behandling så att alla under AE och rektor pedagoger känner sig väl Elevhälsa förtrogna med strukturen för arbete och den blir dokumenterad. 23

24 Bli förtrogen med likabehandlingsplanen samt öka kunskapen och säkra upp rutinen kring anmälan till rektor och huvudman Kontinuerligt under läsåret All personal Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier maj 2018 När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Personal som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om att kränkning förekommit skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast skall komma till mentor om något händer 24

25 innan dess. Dokumentera samtalet i blanketten som finns på det interna nätet Framsidan. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast skall upphöra. Gör upp en plan för hur detta skall gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet i samma blankett. 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen i samma blankett. 5. Meddela elevhälsoteam inklusive rektor vad som har skett och vad som har gjorts. 6. Mentorerna är extra uppmärksamma på inblandade elever under perioden. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Dokumentera samtalen på blanketten i ärendet. 25

26 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränkt tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras på blanketten i ärendet. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. När en elev kränks av en vuxen person Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor som anmäler till huvudman och ansvarar för det vidare arbetet i ärendet. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med personen som utfört kränkningen. Dokumentation görs. 26

27 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/relationen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. 27

28 Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks 28

29 Organisation och ansvarsfördelning Rektor/förskolechef ansvarar för skolans program för likabehandling. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns med på mentorssamtal, utvecklingssamtal, arbetslagens träffar, elevråd och forum med vårdnadshavare. Vuxnas förhållningssätt till varandra, vårdnadshavare, barn och elever lyfts i rektorernas samtal med sina anställda. Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen skall fungera så bra som möjligt för oss på Storegård ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogen med planen. Arbetet med likabehandlingsplanen framtagande har gjorts av pedagogerna tillsammans med rektor och kurator. Samtlig personal på Storegård har gemensamt efter diskussioner tagit fram de metoder och åtgärder i hur arbetet med värdegrunden skall ske. Detta kommer vi att redogöra nedan. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA som arbetar på Storegård. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Rektor och arbetslaget Inför elevens utvecklingssamtal samtalar pedagog-elev om bl.a. trivselfrågor och om hur eleven tycker och känner inför vistelsen på Storegård. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med eleverna om trivsel 29

30 och kamratskap. Detta är ett sätt att ytterligare involvera eleverna i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Varje pedagog Likabehandlingsplanen kommer att presenteras för vårdnadshavare i forum under läsåret 2017/2018. I samband med detta kommer vi diskutera den och kunna ta emot synpunkter. Likabehandlingsplanen kommer även att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på skolans hemsida. Ansvarig: Rektor Dokumentation I skolor och förskolor skall alla enskilda ärenden dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett (nedan) som tydligt visar hur förskolan/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Den som mottagit information om att kränkningen skett ansvarar för att dokumentationen sker och att berörd övrig personal informeras. Ansvarig närmaste chef informeras om ärendet, som lyfter det i sitt elevhälsoteam (gäller grundskola/grundsärskola). Anmälan om ärendet går också från förskolechef/rektor till huvudman (blankett nedan). Dokumentation och anmälan till huvudman sker på blanketter som finns på det interna nätet Framsidan. Det är viktigt att hålla sig ajour med eventuella uppdateringar som sker i blanketterna och rutinerna så därför är det alltid viktigt att utgå från Framsidans blanketter och rutiner. 30

31 Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig i oktober 2017 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Vårdnadshavarna kommer att få planen presenterad via unikum, och den kommer att finnas tillgänglig på Öjersjös hemsida. Planen kommer att presenteras i alla klasser och elevgrupper, på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen på APT där varje arbetslag kommer ta fram en implementeringsplan. Samtliga anställda skall ha ett eget exemplar. Bilagor - Lagstöd - Trivselregler 31

32 Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Nyheter i diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 32

33 Det är en utvidgning jämfört med tidigare. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetet ska genomföras löpande i olika steg. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. I arbetet ska arbetsgivare samverka med representanter för arbetstagare. Utbildningsanordnare ska samverka med dem som deltar i utbildningen, till exempel barn, elever och studenter samt, i rollen som arbetsgivare, med de anställda i verksamheterna. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska själva utforma vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. Det är aktörerna som har kunskap om den egna verksamheten och därmed kan genomföra de förändringar som krävs, säger Agneta Broberg. En annan nyhet är att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dessutom dokumentera arbetet med lönekartläggning. Fakta 33

34 Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller för arbetsgivare och utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnare räknas verksamheter som omfattas av skollagen, högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; 34

35 bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 35

36 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 36

37 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 37

38 Bilaga 2: Trivselregler på Öjersjö Storegård läsåret 2017/18 Jag tar ansvar för mina saker och håller ordning, t.ex. lägger saker på sin plats Jag tar ansvar för mitt skolarbete, t.ex. för mina uppgifter Jag är försiktig med mina kompisars och skolans saker Jag är rädd om mina kompisar och om de vuxna på skolan Jag lyssnar på läraren eller mina klasskamrater vid genomgångar eller redovisningar Jag tänker på att ge mig själv och mina klasskamrater arbetsro Om jag ser att någon är ensam eller ledsen går jag fram och frågar om han eller hon vill vara med eller så säger jag till en vuxen. Om någon vill var med i en lek får han eller hon det. 38

39 Vi har inte mobiltelefoner under skol- eller fritidstid. Om man behöver ringa till någon ber man sin lärare om att få låna någon av skolans telefoner. För att ha roligt och trivas tillsammans så kommer vi som konsekvens ha samtal med den eller de elever som inte följer skolans trivselregler; samtal kommer ske med mentor, vårdnadshavare och rektor samt eventuellt andra inblandade personer. 39