Likabehandlingsplan

Transkript

1 Likabehandlingsplan med årlig plan Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Grundsärskolan åk 1 9, fritidshem åk 1-6 samt korttidstillsyn i Öjersjö Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: partille.kommun@partille.se Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehåll Vision...3 Inledning med lagstöd...3 Definitioner...4 Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling...4 Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret Kartläggning och analys...6 Årlig plan Främjande arbete...8 Förebyggande arbete Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: När en elev kränks av en annan elev eller misstanke finns därom: När en elev kränks av en vuxen person, eller misstanke finns därom Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Bilagor Lagstöd Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Akuta händelser Andra lagar Sammanställning Här är min skola, Storegård Sammanställning Här är min skola, Utsikten Sammanställning Här är min skola, Språnget Bilaga 1: Lagstöd Bilaga 2: Kartläggning Här är min skola. Partille kommun 2 (21)

3 Vision I Öjersjö känner alla barn och elever sig betydelsefulla genom trygghet, delaktighet och tillgänglighet utifrån vars och ens förutsättningar och möjligheter. Inledning med lagstöd Öjersjö ligger i Partille kommun och innefattar verksamhet för barn och elever mellan 1 och 16 år. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård med grundskola och grundsärskola, förskolorna Djupedal, Hallen, Hultet och Gökegård samt öppna förskolan Grodden. Denna likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling omfattar grundsärskolan i Öjersjö Storegård och Brunn samt grundsärskolans fritidshem och korttidstillsyn. Ansvarig rektor är Bitte Ziethén. Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och förskolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola och skola finns i bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje år skall två planer för likabehandlingsarbetet upprättas, dels en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen 2008:567) och dels en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800). Denna plan är utarbetad för att uppfylla kraven från bägge lagarna. Partille kommun 3 (21)

4 Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Partille kommun 4 (21)

5 Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret Utvärdering av likabehandlingsarbetet läsåret genomfördes på en stängningsdag i maj. I utvärderingen har all personal i verksamheten, samt servicepersonalen, deltagit. Vårdnadshavare är representerade genom diskussioner på vårterminens föräldramöte. Detta samlades sedan in och sammanställdes av förstelärare och logoped från elevhälsoteamet. Pedagogutvärderingen av det främjande arbetet läsåret 17/18 visar att: Personalen nämner vikten av ett gemensamt förhållningssätt i teamet gentemot eleverna, för trygghet/studiero såväl som kunskap och lärande. Flera team har haft stort fokus på AKK och kommunikativt tillgängliga miljöer, och har sett positiva resultat hos eleverna. Som exempel nämns veckans tecken, TaSSeLs och pekprat som framgångsfaktorer. Pedagogutvärderingen av det förebyggande arbetet läsåret 17/18 visar att: Man efterfrågar ökad dialog/samarbete med grundskolan kring tillbud, skadeanmälan och elev-elev-kränkningar. Många nämner att det har varit svårt att hitta former för att återkoppla resultat från elevenkäterna till eleverna. Pedagogutvärderingen av det åtgärdande arbetet läsåret 17/18 visar att: I förra läsårets utvärdering uppgav personalen en osäkerhet kring LISA och dokumentation av tillbud. Detta kvarstår i årets utvärdering. Partille kommun 5 (21)

6 Kartläggning och analys Personalen har på olika sätt försökt ta in elevernas egna upplevelser av grad av trivsel och trygghet i skolan. I vissa fall kan detta vara svårt att genomföra och i de fallen har personalen dragit slutsatser utifrån elevens reaktioner och beteende. Eleverna fick under vårterminen gå en vandring på skolan. Den kallades Här är min skola. Resultatet visade på flera riskområden, se bilaga 2. En nedskalad version genomfördes även på fritids. Eleverna fyllde i en enkät från GöteborgsRegionen (GR) utifrån sina respektive förutsättningar. Den visade att eleverna i stort tycker om att komma till skolan och känner sig trygga med klasskamrater och pedagogisk personal. Grundsärskolan Personalen uppger att man lyfter elevärenden i teamet, i arbetslaget och till EHT vid behov och att man gör kontinuerliga uppföljningar av likabehandlingsarbetet årligen. Eleverna upplevs till stor del som lugna och trygga, efter en orolig period med flyttar och klassbyten. Identifierade riskområden är framför allt fysiska miljöer som omklädningsrum, matsal och tamburer där många elever möts, samt miljöer som används för olika typer av aktivitet för samma elever. Liksom förra året nämns vikarier som en potentiell orsak till otrygghet hos eleverna, men i år ligger fokus mer på detaljnivå som t ex tid att uppdatera vikariepärmarna med aktuell information. En del team nämner utmaningen att hjälpa eleverna känna sig trygga i gruppaktiviteter, och vill arbeta vidare med det under nästa läsår. Inför nästa läsår önskar verksamheten behålla fokuset på kommunikation och AKK, för ökad trygghet och studiero. Under rubriken Önskemål nämns även förbättrad dialog med skolskjuts, förbättrad systematik kring vikarieinformation, arbete med att tydliggöra likabehandlingsplanen för eleverna, arbete med att göra fler miljöer kommunikativt tillgängliga för eleverna och fortsatt arbete med agerande kring kränkande behandling. Man efterfrågar tydligare strukturer för analysarbetet kring likabehandlingsplanen. Fritids- och korttidstillsyn Fritidspersonalen nämner flera fungerande områden, såsom AKK, gemensam planering, arbete efter styrdokumenten, stående aktiviteter och samarbete mellan husen. Som riskområden nämns svårigheter med dokumentation samt att få eleverna trygga med all personal. Man efterfrågar tydliga uppgifter kring hur man ska arbeta med likabehandlingsarbete. Partille kommun 6 (21)

7 Vårdnadshavare Vid föräldramötet i mars fick vårdnadshavarna fyra frågeställningar att diskutera. Grundsärskolans elever möter sociala medier i olika former. På vilka sätt möter ditt barn sociala medier? Kontakten med sociala medier ser väldigt olika ut över grundsärskolans heterogena målgrupp. I någon klass väljer eleverna aktivt att närvara på olika sociala medieplattformar, någon elev ett eget instagramkonto som administreras av nätverket. Vårdnadshavarna upplever att sociala medier arbetas med i skolan. Hur kan hem och skola samarbeta för att ditt barns möte med internet i allmänhet men sociala medier i synnerhet blir ett tryggt möte? Vårdnadshavarna önskar att skolan pratar med eleverna om kritiskt tänkande, och ser vikten av kommunikation mellan skola och hem. Vad främjar en god kommunikation mellan hem och skola? Vårdnadshavarna betonar vikten av rak och tydlig kommunikation mellan hem och skola om något händer eller ska hända. Man uppskattar att det finns flera olika kontaktytor för olika typer av kommunikation (t ex kontaktbok/widgitbilder för info om elevens dag, Unikum och blogg för info från pedagogerna, telefon och mail för samtal). Svårigheter i kommunikationen mellan skola och hem uppstår främst vid lov, när rutinerna bryts och när ordinarie personal är borta. Som förslag nämns att öka till två kontaktpersoner per elev för att underlätta kommunikationen. Upplever ni att ert barn tycker om att komma till skolan? o Om ja på vilket sätt? o Om nej på vilket sätt? Det framkommer att de flesta eleverna oftast trivs i skolan. Någon nämner att det går i vågor och att det beror på saker som hänt i skolan. Sammanställning utefter kartläggning Likabehandling, Öjersjö Service Öjersjö Service beskriver att barn och ungdomar på områdets förskolor och skolor överlag är sociala, tar kontakt och är nyfikna, glada och intresserade. De verkar trivas på sina enheter, hejar ofta och ställer frågor om många olika saker. Personalen beskriver att det ibland blir otryggt och stökigt i kön till maten, ibland kommer eleverna utan vuxen eller med vikarier som inte känner eleverna. De ser att matmiljön spelar stor roll för trivseln och tryggheten, och att goda relationer mellan servicepersonalen och barnen/eleverna har god effekt på både trivsel och trygghet. Partille kommun 7 (21)

8 Årlig plan Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Övergripande mål: Alla elever i Öjersjö grundsärskola ska uppleva trygghet och delaktighet under hela sin dag. Alla elever får möjlighet att kunna utveckla sin självständighet ur ett livsperspektiv Delmål: Alla elever ska ha tillgång till kommunikation anpassad efter deras behov genom hela dagen och i samtliga miljöer. Detta görs idag: Löpande dialog med vårdnadshavare utefter elevens behov via: o kontaktbok o telefonsamtal/mail o blogg o veckobrev Elever som har förutsättningar för det genomför hälsosamtal med skolsköterska. I samband med utvecklingssamtal lyfts trivsel och trygghet i skola och fritidshem/korttidstillsyn. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns med på personalens arbetslagsträffar och på föräldramöten. Personalens förhållningssätt till varandra, vårdnadshavare och elever lyfts i rektorernas samtal med de anställda. Partille kommun 8 (21)

9 Planerade aktiviteter under läsåret: Skola, fritidshem och korttidstillsyn. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Aktiviteter för gemensamt förhållningssätt - personal Kontinuerligt Rektor & LB-team April 19 På vårterminens föräldramöte får vårdnadshavare utvärdera i grupp utifrån givna frågeställningar kopplat till likabehandlingsplanen. Vårterminens föräldramöte. LB-team tillsammans med klasslärare April 19 Göra fler miljöer tillgängliga för kommunikation genom kommunikationsstöd utifrån elevens behov. Kontinuerligt Pedagoger, likabehandlingsgruppen April 19 Göra lagar om elevernas rättigheter tillgängliga för fler elever genom att presentera dem med bildstöd VT 19 / kontinuerligt Pedagoger, likabehandlingsgruppen April 19 Skolan ser sin verksamhet som en förberedelse inför vuxenlivet för eleverna, och planerar sin undervisning utifrån att eleverna ska nå maximal självständighet utifrån sina förutsättningar. Exempel på aktiviteter för att främja elevernas självständighet är Ekonomi Kollektivtrafik/kulturutbud Hygien Medvetna sammansättningar grupp/individ social träning interaktion Kontinuerligt Pedagoger April 19 Partille kommun 9 (21)

10 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Övergripande mål: Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet. Delmål: Riskfaktorer i den fysiska miljön är identifierade Planerade aktiviteter under läsåret: Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Skola, fritidshem och korttidstillsyn. Teamen återkopplar resultat från elevenkäterna 17/18 till eleverna. Läsåret 18/19 Teamen April 19 Personal kommer tillsammans med rektor att utarbeta rutiner för att tillbud dokumenteras korrekt. Kontinuerligt under läsåret All personal och rektor. Juni 19 Sociala medier: Vi visar intresse för våra elevers användande av sociala medier. Eleverna får visa och berätta. Kommunicerar med vårdnadshavare om elevers användning av internet och sociala medier. Följer upp eventuella konflikter som kan uppstå i samband med användning av sociala medier. Lektioner som behandlar nyttan av internet, personlig integritet, vad man ska tänka på samt var och ens värde på och utanför internet och sociala medier. Sociala medier tas även upp för diskussion på vårterminens föräldramöte. Kontinuerligt under läsåret All personal April 19 Partille kommun 10 (21)

11 Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål: Barn och elever har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: All personal ska ha kännedom om vilka lagar som styr skolans agerande vid misstanke om kränkande behandling/trakasserier/diskriminering All personal följer ärendegången för agerande vid misstanke om kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Planerade aktiviteter under läsåret: Skola, fritidshem och korttidstillsyn. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Utvärdera och vid behov revidera handlingsplanen för hur vi arbetar vid akuta händelser. Kontinuerligt under läsåret All personal och rektor April 19 Se över och förbättra våra rutiner för dokumentationen genom att likabehandlingsarbetet ska vara en stående punkt på våra arbetslagsmöten. Kontinuerligt under läsåret All personal, LB-team, arbetslagsledar e och rektor April 19 Fortsatt arbete med ärendegången kring anmälan om kränkande behandling så att alla pedagoger känner sig väl förtrogna med strukturen och hur det blir dokumenterat. kontinuerligt under läsåret All personal och rektor April 19 Fortsätta implementera Likabehandlingsplanen och de lagar som den ligger under. Detta sker på anvisade dagar enligt kalendariet. Kontinuerligt under läsåret All personal April 19 Partille kommun 11 (21)

12 Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier: När en elev kränks av en annan elev eller misstanke finns därom: Om en elev utsätts/misstänks utsättas för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i Rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Personal som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om att kränkning förekommit skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast skall komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet i blanketten som du finner på Framsidan eller följ länken nedan: 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast skall upphöra. Gör upp en plan för hur detta skall gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet i samma blankett. 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen i samma blankett. 5. Meddela elevhälsoteam inklusive rektor vad som har skett och vad som har gjorts. 6. Mentorerna är extra uppmärksamma på inblandade elever under perioden. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Dokumentera samtalen på blanketten i ärendet. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränkt tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras på blanketten i ärendet. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Partille kommun 12 (21)

13 Partille kommun 13 (21)

14 När en elev kränks av en vuxen person, eller misstanke finns därom. Om en elev utsätts/misstänks utsättas för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor som anmäler till huvudman och ansvarar för det vidare arbetet i ärendet. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med personen som utfört kränkningen. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/relationen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet. Organisation och ansvarsfördelning Rektor tillsammans med Likabehandlingsteam ansvarar för att likabehandlingsplanen uppdateras, följs och utvärderas. Likabehandlingsteamet består av logoped från EHT samt förstelärare i samarbete med rektor och kurator. Ansvaret för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på alla som arbetar på grundsärskolan i Öjersjö. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Rektor och biträdande rektor. Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen skall fungera så bra som möjligt för oss på grundsärskolan i Öjersjö ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogen med planen. Detta kommer vi att redogöra för nedan. Inför elevernas utvecklingssamtal samtalar pedagogisk personal med eleven, efter elevens förutsättningar, om bl.a. trivselfrågor och om hur eleven tycker och känner inför vistelsen på grundsärskolan i Öjersjö. Ansvarig: Teamen Partille kommun 14 (21)

15 När likabehandlingsplanen är klar kommer den att göras tillgänglig för vårdnadshavare och elever. Detta sker under höstterminen -17. Ansvarig: Team med stöttning av Likabehandlingsteam Dokumentation I skolor och förskolor skall alla enskilda ärenden dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett (nedan) som tydligt visar hur förskolan/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Den som mottagit information om att kränkningen skett ansvarar för att dokumentationen sker och att berörd övrig personal informeras. Ansvarig närmaste chef informeras om ärendet, som lyfter det i sitt elevhälsoteam (gäller grundskola/grundsärskola). Anmälan om ärendet går också från förskolechef/rektor till huvudman. Blankett finns på Framsidan eller följ länken nedan. Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig 15 oktober 2017 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Vårdnadshavarna kommer att få planen presenterad på föräldramöten och den kommer att finnas tillgänglig på Öjersjös hemsida. Planen kommer att presenteras i alla klasser på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Partille kommun 15 (21)

16 Bilagor Bilaga 1. Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges: förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Kraven på en likabehandlingsplan är att: det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet den ska upprättas årligen barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys Partille kommun 16 (21)

17 den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800) infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 1. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 2. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. 3. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 4. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. Partille kommun 17 (21)

18 5. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Partille kommun 18 (21)

19 Bilaga 2. Sammanställning Här är min skola, Storegård Partille kommun 19 (21)

20 Sammanställning Här är min skola, Utsikten Partille kommun 20 (21)

21 Sammanställning Här är min skola, Språnget Partille kommun 21 (21)