Durkheimtraditionen samt två bilder om postmodernismen
|
|
- Susanne Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Durkheimtraditionen samt två bilder om postmodernismen Utbildningssociologi A, HT2010 delkursen Klassiska och moderna traditioner Mikael Palme
2 Denna föreläsning tar upp: Några av grunderna i Durkheims sociologi Basil Bernstein som sen-durkheimian Durkheimska inslag i Pierre Bourdieus utbildningssociologi Dessutom: postmodernism och Lyotard Textunderlag: 1. Durkheim, Education: Its Nature and Role 2. Bernstein, Basil, Social class, language and socialization 3. Bernstein, Basil, Class and Pedagogies: visible and invisible OBS Bernsteintexterna kan bytas ut mot utdraget ur Elisabeth Hukltqvist avhandling samt den korta originaltexten av Bernstein i Braoy, Läsestycken för samhällsvetare enl. Instruktioner I Studentpootalen 4. Bourdieu, Pierre, L illusion biographique 5. Bourdieu, Pierre, Le nouveau capital 6. Lyotard, La condition postmoderne.
3 I. Durkheims ( ) sociologiska program Skapandet av sociologin som vetenskap, avgränsning mot bland annat filosofin och psykologin Année sociologique Studera socialt liv som sociala fakta, inklusive kollektiva representationer (kollektiva föreställningar) Religiösa, juridiska, moraliska och ekonomiska fenomen måste alltid förstås som del av en specifik social miljö och deras orsaker måste sökas i de konstitutiva (grundläggande) dragen i det samhälle som denna miljö är en del av Komparativ metod som utifrån en analys av särskiljande egenskaper av sociala fenomen tillåter en klassifikation Historisk sociologi, sociala fenomens och institutioners genealogi (ursprung och utveckling Durkheimianismen dominerar fransk sociologi en bit in på 1920-talet
4 Några betydande verk Le suicide (Självmordet, 1887) Jämförelse av olika typer av självmord i olika samhällen. D. visar att självmord är olika saker i olika samhällen, hänger samman med arten av sammanhållning i samhället och inte ska förstås utifrån psykologiska faktorer De la division de travail (Om arbetsdelningen, 1893) Moderna samhället med arbetsdelning (olika grupper känner inte varandra) binds samman av en organisk solidaritet som utgörs av en gemensam sekulariserad moral. Detta slags sammanhållning skiljer sig från den mekaniska solidaritet som kännetecknar agrara samhällen.
5 Les règles de la méthode sociologique (Sociologin metodregler, 1894) En sammanfattning av sociologins metod och underliggande kunskapsteori (se nedan) L évolution pédagogique en France (The evolution of educational thought in France, ) En analyserande beskrivning av utvecklingen av pedagogiskt tänkandet inom sekundärundervisningens i Frankrike från medeltiden och framåt i vilken olika undervisningsformer och idéer om undervisning hela tiden ses som del av en institutionell och social värld; idéerna uttrycker denna världs historia Les formes élémentaires de la vie réligieuse (Det religiösa livets elementära former, 1912) En jämförande analts av religion i olika samhällen, mestadels vad som kallades primitiva, genom vilken Durkheim försöker bestämma vad som kännetecknar religion allmänt
6 Har den sociala världen en egen, yttre existens i förhållande till människan? Man kan karaktärisera samhällsvetenskapliga traditioner med utgångspunkt från i vilken grad de betraktar samhället som något som har en i förhållande till människans tänkande och handlande (subjektivismens fokus) yttre, egen, oberoende existens (objektivismens fokus) som den sociologiska kunskapen är en kunskap om. Subjektivism ex. fenomenologi psykoanalys interaktionism konstruktivism objektivism ex. marxism Durkheimskolan strukturalism För Durkheim har sociala fenomen, dit han räknar också människors föreställningar, en existens utanför det individuella medvetandet. De varierar historiskt och måste studeras komparativt för att allmänna och specifika drag ska kunna identifieras. De kan inte förstås med hänvisning till allmänmänskliga kategorier som delvis sker hos Kant (ex. specifikt mänskliga kategorier för den moraliska eller den estetiska erfarenheten)
7 Objektivism men inte empirism Att Durkheim utgår från att samhället har en existens utanför individens medvetande betyder inte att han är empirist i kunskapsteoretisk mening. Den sociologiska vetenskapen skapar kategorier som inte bara bygger på iakttagelser (sinnliga åskådningar) utan är resultatet av ett analytiskt arbete som överskrider det som är omedelbart givet : Trots den betydelse som vanligen förknippas med etiketten apriorister [de som inte är empirister, dvs. inte utgår bara från det som direkt kan observeras utan ger förnuftet en viktig roll som väg till kunskap; MP] är dessa mer respektfulla inför fakta. De godtager inte som någon självklar sanning att kategorierna är fabricerade av samma element som våra sinnliga åskådningar, och därför är de inte förpliktade att systematiskt utarma kategorierna, att tömma dem på deras reella innehåll, att reducera dem till blotta verbala artefakter. Tvärtom, aprioristerna låter kategorierna behålla alla sina specifika karaktäristika. Aprioristerna är rationalister; de tror att det hos världen finns en logisk aspekt som bäst uttrycks av förnuftet. Därför tillskriver de anden en viss förmåga att överskrida erfarenheten, att komplettera det som är omedelbart givet för anden. Övers. D. Broady. D. Broady, Läsestycken för samhällsvetare, s. 28;
8 Sociala fakta [Sociala fakta] består av sätt att handla, tänka och känna som är utvärtes i förhållande till individen och som med tvångsmakt tvingar sig på individen. / / Första regeln: Den första regeln, och den mest grundläggande, är att behandla sociala fakta som ting. Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique [1895]. Paris: P.U.F., 20 uppl., 1981, p. 5 resp. p. 15. Övers. D. Broady. D. Broady, Läsesstycken för samhällsvetare, s. 23
9 Kollektiva representationer (kollektivt medvetande) De flesta föreställningar är inte individuella utan kollektiva till sin natur och delas av medlemmarna i en social grupp eller samhälle. De har sitt ursprung i och återspeglar gruppen gemensamma historia. Språket uttrycker i sig självt och är bärare av dessa kollektiva föreställningar. Kollektiva representationer kan uttryckas i symboler, exempelvis religiösa eller kulturella sådana som kors eller midsommarstänger, men omfattar framför allt de grundläggande övertygelser (trosföreställningar) som ligger till grund för individens orientering i den sociala världen. Ett modernt exempel kunde vara övertygelsen att människan är en autonom individ som väljer och utformar sitt eget liv. Om vi förnekar denna kollektiva övertygelse, regerar de flesta negativt, just därför att den är en kollektiv trosföreställning. De kollektiva representationerna uttrycker gruppens enhet och fyller funktionen att hålla den samman. Kollektiva representationer är exempel på sociala fakta i Durkheims mening.
10 Bryta mot vardagslivets föreställningar Men om det existerar en vetenskap om samhällen, så måste man noga uppmärksamma att denna vetenskap inte består i en enkel parafras av traditionella fördomar, utan får oss att betrakta ting på annat sätt än så som de uppträder i vardagslag; ty målet för varje vetenskap är att göra upptäckter och varje upptäckt rubbar mer eller mindre vedertagna uppfattningar. Åtminstone om man inte inom sociologin tillskriver vardagstänkandet en auktoritet som det sedan länge förlorat inom andra vetenskaper och jag ser inte varför sociologin skulle återge vardagstänkandet denna auktoritet måste vetenskapsmannen vara fast besluten att, så länge hans forskning genomförs metodiskt, inte låta sig skrämmas av de resultat till vilka den leder fram. Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique [1895]. Paris: P.U.F., 20 uppl. 1981, p. vii. Övers. D. Broady D. Broady, Läsesstycken för samhällsvetare, s. 24
11 Metodologisk kollektivism Man brukar inom sociologin skilja mellan metodologisk individualism och metodologisk kollektivism. Det förra betyder att den sociologiska förklaringen måste utgå från antagandet att det är individer som handlar och att handlingar har individuella motiv och drivkrafter. Den sociologiska metoden måste komma åt dessa. Motsatsen, den metodologiska kollektivismen antar att handlandet, liksom tänkandet, kan återföras till gruppen, inte nödvändigtvis till varje individs motiv. Tankar, minnen och motiv är först och främst kollektiva och yttre i förhållande till den enskilda individen och de utövar en tvingande kraft på individen. För att förstå vad kollektivt handlande är, kan man ta exemplet med självmordet som var föremål för en av Durkheims mest kända arbeten. Självmord utförs visserligen av enskilda människor men för Durkheim är det självmordet som kollektivt fenomen som är intressant under vilka omständigheter det begås, vilka sociala typer det finns, osv. Detta är exempel på en metodologisk kollektivism. Det individuella är uttryck för det kollektiva.
12 Det sociala ska förklaras genom det sociala Den determinerande orsaken till ett socialt faktum bör sökas bland de föregående sociala fakta, och icke hos det individuella medvetandets tillstånd. Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique [1895]. Paris: P.U.F., 20 uppl. 1981, p. vii. Övers. D. Broady D. Broady, Läsesstycken för samhällsvetare, s. 24
13 Durkheims funktionalism Durkheim är känd för att använda funktionsförklaringar i sina sociologiska analyser. När han exempelvis analyserar skillnaderna mellan arbetsdelningen i olika samhällen, analyserar han de specifika former av band som han identifierar i ett äldre, agrart samhälle utan utvecklad arbetsdelning och i ett modernt samhälle med en utvecklad arbetsdelning mekanisk respektive organisk solidaritet (se ovan) - i ljuset av att dessa band har funktionen att hålla samhällena samman. Det är som om han förklarar de skilda formerna av sammanhållning (solidaritet) med den funktion de har. Durkheims uppmaning: skilj på orsaksförklaringar och funktionsförklaringar, men båda har sin plats! När man sålunda tar itu med att förklara ett socialt fenomen, måste man hålla isär undersökningar av å ena sidan den verkande orsak som producerar detta sociala faktum och å andra sidan den funktion som det fyller. Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique [1895]. Paris: P.U.F., 20 uppl. 1981, p. vii. Övers. D. Broady i D. Broady, Läsesstycken för samhällsvetare, s. 24
14 II. Basil Bernstein Socialarbetare, sen akademisk karriär, professur i utbildningssociologi, London Institute of Education Bernsteins utbildningssociologi fokuserar i hög grad på språket som uttryck för maktrelationer, för relationer mellan sociala grupper och för relationer mellan individen och utbildningssystemet (skolan). Forms of spoken language in the process of their learning initiate, generalize and reinforce special types of relationship with the environment and thus create for the individual particular forms of significance Class, Codes and Control, 1971, s.76
15 Begränsad (restricted) och utvecklad (elaborated) kod Code = ung: en uppsättning organiserande principer som ligger bakom det språk som medlemmar i en social grupp använder Restricted el. Particularistic code = begränsad till sin omedelbara kontext Elaborated el. Universalistic code = giltig i de flesta användningskontexter Universalistic meaning are those in which principles and operations are made linguistically explicit whereas particularistic orders of meaning are meanings in which principles and operations are relatively linguistically implicit ( Social Class, Language and Socialisation, 1973)
16 Bernsteins tidiga teori om begränsad och utvecklad kod gick sammanfattningsvis ut på att arbetarklassens språk dominerades av en begränsad kod och därmed begränsades till specifika användningskontexter, under det att medelklassens språk präglades av en utvecklad språkkod, vilket gjorde att det blev mer oberoende av den konkreta kontexten. Detta förklarade varför medelklassbarn lyckades bättre i utbildningssystemet som värdesätter en utvecklad språkkod (exempelvis förmåga att använda abstrakta begrepp och att tala mer generellt om olika saker). Eftersom Bernstein gärna skriver så abstrakt som möjligt, är det svårt att avgöra hur hans begreppsdistinktion mellan begränsad och utvecklad kod egentligen ska förstås. På vilket sätt existerar dessa koder? Den kritiserades stark av sociolingvister och sociologer för att förvandla ett maktförhållande mellan språkvarianter (exempelvis arbetarspråk och medelklasspråk) dvs. maktförhållanden i samhället gör att det ena erkänns och det andra inte till inneboende egenskaper hos språket och hos dem som talar det. Det är maktförhållanden som gör att ett visst språk erkänns och inte ett annat, inte språkets egna egenskaper. Kritiker menade också att Bernsteins perspektiv innebar att det var de undertrycktas språk som var orsak till att de var undertryckta, nämligen att de saknade en utvecklad språkkod. Bernsteins distinktion ledde till många s.k. kompensatoriska språkprogram som syftade till att utveckla arbetarklassens outvecklade kod till en utvecklad sådan. Sådana kompensatoriska program har inte fungerat därför att de behandlar språkkoder som något i sig och som kunde utvecklas i sig, och bortsåg från att de verkliga sociala skillnaderna inte ligger i språket och inte kan förklaras av språkliga skillnader.
17 Klassifikation/inramning, osynliga koder och social kontroll Det andra begreppspar Bernstein förknippas med är klassifikation och inramning. Detta begreppspar är kopplade till ytterligare begrepp osynlig kod, synlig/osynlig pedagogik och, slutligen, social kontroll. Stark klassifikation = gränserna mellan innehåll är tydliga, utsagda, synliga Svag klassifikation = gränserna mellan innehåll är otydliga, outsagda och osynliga Stark inramning = gränserna för vem som har auktoritet att göra vad i undervisningen är starka, klara, synliga Svag inramning = gränserna för vem som har auktoritet att göra vad i undervisningen är svaga, oklara, osynliga
18 Bernstein s concept of classification Strong classification School and textbook concepts and knowledge Weak classification School and textbook concepts and knowledge Strong border weak border Students out-ofschool concepts and knowledge Students out-ofschool concepts and knowledge Strong border Water cycle Vaporisation Condensation Clouds Rainfall In and out of different conceptual systems Water cycle Rivers dry out Water dispappears into the ground Soft rainfall Water disappears from boiling kettles Condensation Hard rainfall Water dispappears into the ground Hard rainfall Water disappears from boiling kettles Fog over a lake Domestic language expressions for water disappear Clouds Vaporisation Rivers dry out Clouds Fog over a lake Domestic language expressions for water disappear Soft rainfall
19 Osynlig kod = när klassifikation och/eller inramningen är svag uppstår osynliga koder som styr vad som räknas som rättmätigt innehåll och inte. Dessa koder är just osynliga, icke utsagda, men likafullt verksamma Osynlig pedagogik = en pedagogik som kännetecknas av svag klassifikation och svag inramning. Social kontroll: I en synlig pedagogik med stark klassifikation och stark inramning utövas en tydlig makt som det går att förhålla sig till, smita ifrån, dölja sig för. Något bestämt är giltigt innehåll och detta är klart hur auktoriteten att bestämma detta innehåll och att bestämma arbetsformer ser ut. Makten framträder I en osynlig pedagogik med svag klassifikation och svag inramning utövas makten genom att elever anpassar sig till osynliga koder. Eftersom denna anpassning är indirekt, outtalad, utövas en mer osynlig makt. Den som makten utövas över blir själv medverkande i detta. Detta är en annan, enligt Bernstein mer modern, form av maktutövning.
20 Inspirationen från Durkheim: Bernstein ser det slags koder han talar om både i den tidigare distinktionen mellan begränsad och utvecklad kod och i samband med distinktionen mellan synlig och osynlig pedagogik (dvs. osynliga koder) som uttryck för kollektiva tankeformer i Durkheims mening. Dessa tankeformer tvingar sig på eleven (och läraren) och utövar en tvingande makt. Genom dem utövas en social kontroll, just genom att alla blir delaktiga i samma tankeformer.
21 III. Durkheimianismen hos Bourdieu Bourdieu behandlas här kortfattat eftersom hans sociologi tagits upp tidigare. Man kan säga att en durkheimiansk utgångspunkt för Bourdieus sociologi är just det sociologiska programmet att förklara det sociala genom det sociala, dvs. inte föra in andra slags förklaringar, exempelvis psykologiska. Tankar, idéer, föreställningar, och liknande förstås alltid som ingående i historiskt framvuxna sociala sammanhang där de får sin mening och förklaring. Vidare återkommer hos Bourdieu samma intresse för kollektiva representationer och dessas tvingande makt. Hos Bourdieu knyts detta synsätt till begreppet symboliskt kapital. Symboliskt kapital är det som är erkänt av en grupp eller av samhället i stort.
22 Några former av symboliskt kapital: religiöst symboliskt kapital = det som erkänns inom religionens värld och som ligger till grund för prästers ställning politiskt symboliskt kapital = det som erkänns inom politikens värld och ligger till grund för politikers ställning kulturellt kapital = det som erkänns som en dominerande kultur i samhället (allmänbildning, språkförmåga, god smak, osv.) Fältspecifikt symboliskt kapital inom ex. teaterns värld = sådana kunskaper om och förmågor att spela teater som teatervärlden erkänner Grunden för olika former av symboliskt kapital är kollektiva föreställningar som ligger till grund för erkännandet
23 Bourdieu: habitus formas av den sociala banan och formar sedan livsstilar och föreställningar Struktur Struktur Existensvillkor 1 Kultur, utbildning, inkomster, geografiskt läge, erfarenheter, etc. Habitus 1 Förkroppsligade scheman för handling, tankar, erfarenheter, varseblivning, värden, smak Särskiljande praktiker 1 Val av utbildning, intressen, språk, fritidsaktiviteter, estetiska val, etc Livsstil 1 Enhetligheten i dessa praktiker formar en objektivt existerande livsstil Existens- Särskiljande villkor 2 Habitus 2 praktiker 2 Livsstil 2
24 (Nästa bild) Bourdieu, det sociala rummet: Fördelningen av kapitalformer (kulturella och ekonomiska tillgångar) i det sociala rummet bygger upp en struktur som existerar utanför den enskilda individen
25 Volym kapital (kulturellt plus ekonomiskt) + universitetslärare konstproducenter läkare journalister Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalificerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital (kulturellt plus ekonomiskt) -
26 (kommande bilder) Bourdieu, livsstilar och förställningar: Den levnadsbana som individer genomgått för att nå fram till de positioner i det sociala rummet som de intar (och som bestäms av de kapitaltillgångar de innehar) formar habitus som är ett slags kroppsligt minne av de miljöer och sammanhang individen passerat genom. Habitus är präglat av denna bana och habitus är relativt likartat för individer med likartad historia. Habitus formar smak, intressen, föreställningar på olika områden (klädsel, kroppsspråk, fritidsaktiviteter, möblering, osv). Dessa uttryck för smak är kollektiva till sin natur.
27 universitetslärare konstproducenter läkare journalister Volym kapital + Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalifcerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital -
28 universitetslärare konstproducenter läkare journalister Volym kapital + Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalifcerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital -
29 universitetslärare konstproducenter läkare journalister Volym kapital + Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalifcerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital -
30 universitetslärare konstproducenter läkare journalister Volym kapital + Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalifcerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital -
31 universitetslärare konstproducenter läkare journalister Volym kapital + Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalifcerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital -
32 universitetslärare konstproducenter läkare journalister Volym kapital + Den dominerande klassen Högre tjänstemän offentlig sektor advokater företagsledare Högre tjänstemän privat sektor gymnasielärare Kulturförmedlande yrken Tjänstemän mellannivå offentlig sektor Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare Lärare yngre åren Sjukvårdande yrken Medelklasserna Tjänstemän mellannivå privat sektor Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare Kvalifcerade arbetare Den dominerade klassen Okvalificerade arbetare Volym kapital -
33 IV. Studie av gymnasieskolors hemsidor som exempel på hur Durkheim kan användas i analysen av den svenska skolan
34 Volym kapital (kulturellt plus ekonomiskt) + universitets läkare Viktor Rydberg lärare arkitekter advokater Södra Latin Norra konstproducenter Real högre tjänstemän offentlig sektor journalister företagsledare högre tjänstemän privat sektor Enskilda gymnasiet gymnasielärare Kristofferkulturförmedlande yrken skolan Kulturellt kapital + Ekonomiskt kapital - ämneslärare lärare yngre åren tjänstemän mellannivå offentlig sektor sjukvårdande yrken tjänstemän mellannivå privat sektor Kunskapsskolan Kulturellt kapital - Ekonomiskt kapital + småföretagare handelsmän hantverkare kvalificerade arbetare Yrkesplugget okvalificerade arbetare S:t Botvid Volym kapital (kulturellt plus ekonomiskt) -
35 Några exempel från gymnasiet Atleticagymnasiets förstasida Enskilda gymnasiets förstasida Logotyper med referens till modernitet Logotyper med referens till tradition
36
37
38
39
40
41 VI. Postmodernism A. Som social förändring Modernitet individens frigörelse från sociala ordningar, idén om en autonom individ Postmodernitet individens reflexivitet, erosion av traditioner och retraditionalisering, alternativa identiteter
42 B. Som samhällsvetenskaplig strömning 1. Rörelsen inom arkitektur och konst: överskridandet av den moderna konstens formspråk 2. Uppgörelsen med upplysningstänkandets rationella förnuft (Kant m fl) - Lyotard Kritik av de stora berättelserna Den språkliga vändningens reflexivitet 3. Marxistisk syn på senmodernitet upplösning av sociala sammanhang, individualisering i livet och på arbetsmarknaden, varufetischism, globalisering 4. Teoretisk syn på den postmoderna människan: reflexivitet, fri konstruktion av identitet
Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv
Föreläsning Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv inom kursen Utbildning och samhällsförändring Utbildningssociologi, ht 2010 Andreas Melldahl Institutionen
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merVETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merRandall Collins: Den sociologiska blicken
Randall Collins: Den sociologiska blicken Varje vetenskaplig eller akademisk disciplin bör efterleva åtminstone två grundläggande krav: Den bör kunna formulera tydliga och klara påståenden om den del av
Läs merIntroduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner
Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merLefèbvre och rätten till rummet Eva Löfgren
Lefèbvre och rätten till rummet Eva Löfgren Något om Henri Lefèbvre Begrepp att tänka med Kan man använda Lefèbvre? HENRI LEFEBVRE filosof, sociolog, geograf 1901-1990 1920-talet examen filosofi Sorbonne,
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merSOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Dekan för Samhällsvetenskapliga
Läs merUndervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.
631201.0 Pedagogisk idé- och samhällshistoria, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas studerande förstå: hur pedagogiska idéer uppkommit och utvecklats genom tiderna förhållandet mellan pedagogiska idéer och
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merVissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.
Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merSociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merIdentitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.
Identitet Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Olika identitetsbegrepp: Självidentitet Social identitet Kulturell identitet
Läs merEtnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
Läs merSC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merHur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens
Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merKlassisk Sociologisk Teori
Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar
Läs merBlandade discipliner
KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK! 14-05-18 RELIGION ANDLIGHET! Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT B
EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...
Läs merKursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse
Sida 1(6) Kursplan Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande ska tillägna sig bredare och
Läs merFeminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merTeoretiska perspektiv
Teoretiska perspektiv Nio socialpsykologiska perspektiv Symbolisk interaktionism Etnometodologi Rollteori Utbytesteori Kognitiv teori Social inlärningsteori Social konstruktionism Diskursiv psykologi (den
Läs merLäroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt
Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@lhs.se www.jongus.se; www1.lhs.se/~jongus 3 december 2007 Föreläsningens poänger Läroplansteori
Läs merMening. Anna Petronella Foultier
Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merInledning. Tre forskares metodiska resor
Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merSOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merTema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.
Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merSOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merPedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson
Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:
Läs merSOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans
Läs merKunskapen tar form LAU 150
Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merGår det att höja kvaliteten och effektivisera examination i samhällskunskap? Daniel Bergh och Viktoria Williamsson Samhällskunskap
Går det att höja kvaliteten och effektivisera examination i samhällskunskap? Daniel Bergh och Viktoria Williamsson Samhällskunskap Vilka är vi? Daniel Bergh Samhällskunskap KPU och ämneslärare Centrum
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merBILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist
en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14
Läs merHemtentamen i Pierre Bourdieus utbildningssociologi, 7,5 hp, VT 2014
Hemtentamen i Pierre Bourdieus utbildningssociologi, 7,5 hp, VT 2014 David Holmberg daho7841@student.uu.se 1. Kursen har spänt över större delen av Bourdieus utbildningssociologiska författarskap, från
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merSGSCO, Kandidatprogram i sociologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Sociology, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSCO, Kandidatprogram i sociologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First
Läs merVarför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014
Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer ...och med ett organisationsteoretiskt
Läs merBVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs merUndervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA63, Sociologi: Organisationer och sociologisk omvärldsanalys, 30 högskolepoäng Sociology: Organisations and Sociological Analysis, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merJag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.
1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande
Läs merRELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN
RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga
Läs merVälkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola
Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer
Läs merSOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merSOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens
Läs merMänniskan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor
Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.) Sociologi I, VT09 Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en översikt av och förståelse
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merTeori, 9 hp, Sociologi II
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Kursbeskrivning HT 2009 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas på grundkursen
Läs merDet här är Folkuniversitetet
Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merJag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket.
Jag kan mycket, men inte på svenska : Nyanlända elevers språkliga tillgångar i relation till det svenska språket. 1 Hassan Sharif, fil.dr. Lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet och lektor
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merTeori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II
1 (6) Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II Kursbeskrivning VT 2012 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas i Sociologi
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merTeori, 9 hp, Sociologi II
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Kursbeskrivning VT 2011 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas på grundkursen
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/720 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Education, Bachelor's Programme, 180 credits Programkod: S1PED 1. Fastställande Utbildningsplanen
Läs merEstetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Läs merINTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merIn i föreställningarna, genom bakom bilden
Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs mer