Mål och budget Teckning: Maria Stenström. Ett väl balanserat mål.

Transkript

1 Mål och budget 2014 Teckning: Maria Stenström. Ett väl balanserat mål.

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande... 1 ska förutsättningar budget 2014 plan Sammanfattad resultaträkning... 3 Sammandrag nettokostnader Sammandrag investeringsbudget Resultaträkning och finansieringsanalys sid Driftbudget med verksamhetsidéer och verksamhetsförändring Kommunfullmäktiges strategikarta Kommunstyrelsen Kommunövergripande verksamhet Kultur och fritidsförvaltning Räddningstjänst Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Finansiering Investeringsbudget Sammandrag investeringsbudget Kommunövergripande verksamhet Kultur o fritidsförvaltning Räddningstjänsten Barn o utbildningsnämnd Socialnämnden Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Driftredovisning med verksamhetsidé och verksamhetsförändringar

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde i juni fastställt Mål och Budget för Under denna mandatperiod har vi tidigarelagt budgetprocessen som numer inleds i början av varje kalenderår. Det gör att kommunens nämnder och förvaltningar i ett tidigare skede kan planera verksamheterna inför det kommande året. De senaste årens omfattande arbete med att anpassning av budgeten med hänsyn till minskat antal kommuninnevånare, samt för barn- och utbildningsnämnden, en stor minskning av elevkullarna på gymnasiet, har nu givit resultat. Utöver förändringarna i demografin, dvs en fortsatt befolkningsminskning där vi minskar budgeten i motsvarande grad, har inga besparingar behövt läggas ut för När detta skrivs under senhösten så har vi en befolkningsökning i kommunen beroende på asylsökande som erhållit uppehållstillstånd. I de bästa av världar så stannar de kvar hos oss, hittar ett jobb och bostad, men vi vet att många kommer inom ett eller annat år att flytta, utifrån de erfarenheter som finns, bl.a. från vår egen kommun i början av 90-talet (se tabell över befolkningsförändringen längre fram i budgeten). Detta kommer att ställa nya krav på oss inför budgetarbetet 2015, då det blir svårare att prognostisera utvecklingen. Vi har dock att hantera en underliggande trend för fortsatt befolkningsminskning. På de följande sidorna finns en gedigen presentation av budgeten. Vår driftbudget för 2014 uppgår till 840 Mnkr med en nettokostnadsbudget på 712 Mnkr. Investeringsbudgeten uppgår till 30 Mnkr. Som grund för vår verksamhet ligger även inför kommande år att bli lite bättre varje dag, där vi är en attraktiv arbetsgivare med en god kommunal service i en trygg och säker kommun och med en ekonomi i balans. Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och med arbetet med vår styrmodell och strategikartan som ska tydliggöra vår vision, värdegrund och våra strategiska mål. Lars Rosander Kommunalråd 1

4 2

5 Mål och budget 2014 Övergripande finansiella mål i balans Årets resultat, mnkr 21,2 6,1 3,0 Långfristiga skulder (långa lån), mnkr 176,8 201,8 204,8 Soliditet, procent 38,4 37,8 38,1 0 Sammanfattad resultaträkning, mnkr Budget Budget Plan Plan Nettokostnader -699,7-713,2-730,4-751,5 varav demografiförändringar 1 9,4 7,6 14,0 17,2 Nettokostnader efter anpassningar -699,7-713,2-730,4-751,5 Skatter o statsbidrag 709,5 720,6 728,7 743,5 Finansiellt netto -3,7-4,4-5,0-5,7 Resultat 6,1 3,0-6,6-13,8 Upplåning 25,0 3,0 19,7 20,4 Investeringar 61,8 30,3 26,6 31,6 plus återställande deponi 10,0 10,0 1 Alla anpassningsbelopp är ackumulerade från 2014 Låneskuldens utveckling från 2003 i mnkr 3

6 Mål och budget 2014 Utdrag ur SKL:s cirkulär den 24 april om utvecklingen av konjunkturen och skatteunderlaget. Svensk ekonomi går långsamt mot bättre tider Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Nyckeltal i svensk ekonomi Procentuell förändring om inte annat anges BNP 1 6,3 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar 1 2,0 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,6 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön 2 1,1 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 Timlön 3 2,6 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 Konsumentpris er KPIX 1,8 1,1 1,1 0,8 1,2 1,5 1,7 Konsumentpris er KPI 1,2 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 Realt skatteunderlag 4 0,7 2,4 2,0 1,5 0,8 1,7 1,6 1 Kalenderkorrigerad, 2 nationalräkenskaperna, 3 konjunkturlönestatistiken, 4 korrigerat för regeländringar Skatteunderlaget accelererar 2015 Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som beskrivs i rapporten. April 2013 och som sammanfattas under rubriken här ovan Svensk ekonomi går långsamt mot bättre tider. Under 2012 såg vi en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och 2014, se diagrammet nedan. Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. Huvudförklaringen är att pensionsinkomsterna hålls tillbaka av att indexeringen av de inkomstberoende pensionerna beräknas bli kraftigt negativ. När sysselsättningen därefter tar bättre fart tilltar också löneökningstakten. Den snabbare ökningen av lönesumman är huvudorsaken till att skatteunderlaget beräknas accelerera Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Många revideringar jämfört med februariprognosen Revideringen av skatteunderlagets förändringstakt jämfört med den prognos vi publicerade i februari (se cirkulär 13:6) är mycket små (tabell 2). Utvecklingen 2013 har justerats upp marginellt och små nedjusteringar har gjorts av förändringstalen för 2014 och 2015, men det är mer som rör sig under ytan 4

7 Mål och budget 2014 Upprevideringen 2013 förklaras av att sysselsättningen utvecklades starkare än väntat under slutet av I viss mån motverkas detta av att vi nu väntar oss mindre ökning av avtalade pensioner. Den nedreviderade utvecklingen 2014 beror delvis på att vi nu förutser mindre löneökningar än i förra prognosen och en längre period med i stort sett oförändrad sysselsättning innan arbetade timmar åter börjar öka. Effekterna av nedreviderade löneoch pensionsinkomster motverkas inte fullt ut av att också prognosen för grundavdragen är nedreviderad. Även 2015 och 2016 räknar vi nu med lägre löneökningstakt än i förra prognosen. Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ser ut att bli mer positiv. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, apr ,1 3,4 3,2 4,0 4,7 11,1 21,0 VP, apr ,7 4,0 2,8 4,3 5,1 10,9 21,5 ESV, mar ,3 3,4 3,1 4,2 4,7 11,2 21,2 SKL, feb ,1 3,3 3,3 4,1 4,7 11,1 21,0 BP, sep ,1 4,1 4,2 4,8 4,5 12,9 23,7 Regeringens prognos för 2012 och 2013 har fastställts som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt Samsyn mellan prognosmakare om skatteunderlagstillväxten Sveriges Kommuner och Landsting förutser lägre ackumulerad skatteunderlagstillväxt fram till 2016 än regeringen och styrningsverket (ESV) men skillnaden är liten. Se tabell ovan. Den snabbare skatteunderlagstillväxten i regeringens prognos beror främst på att pensionsinkomsterna ökar mer och grundavdragen mindre än SKL räknar med. Effekten motverkas av en långsammare sysselsättningsökning. Att ESV:s prognos visar större ökning än SKL:s beror i huvudsak på att ESV-prognosen bygger på högre löneökningstakt och mindre grundavdrag. Till stor del motverkas effekten på skatteunderlaget av att ESV förutser mindre ökning av pensionsinkomsterna än SKL. 5 Även om samsynen kan sägas vara stor när det gäller skatteunderlagets utveckling är det är anmärkningsvärt stor skillnad mellan prognosmakarna beträffande utvecklingen av vissa variabler. I regeringens prognos ökar pensionsinkomsterna med 24 procent till och med 2016, i SKL:s prognos är motsvarande siffra 21 procent och i ESV:s 18 procent. Grundavdragen ökar mer i SKL:s prognos än i regeringens och ESV:s prognoser, framförallt efter år Våra beräkningar för perioden efter 2014 syftar till att ge en rimlig bild av utvecklingen på längre sikt. Det innebär bland annat att vi bortser från att det krävs politiska beslut för att inte grundavdragets indexering med prisbasbeloppet ska leda till skärpt inkomstbeskattning när löner stiger snabbare än priserna. Regeringens och ESV:s prognoser är baserade på oförändrade regler hela perioden ut, vilket innebär en långsammare ökning av grundavdragen. Slut på utdraget ur cirkuläret När budgeten för 2013 fastställdes i juni 2012 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2014 till 711,4 mnkr. Nu budgeteras för 2014 summa skatter och statsbidrag till 708,2 mnkr. Det vill säga 3,2 mnkr lägre än för knappt ett år sedan. Det som har hänt och lett till att summa skatter och statsbidrag minskat, trots bättre skatteunderlagsprognoser, är att det har skett en skatteväxling med landstinget gällande KLT och kollektivtrafiken i länet. Bortsett från skatteväxlingen skulle skatter och statsbidrag ha ökat med 9,2 mnkr. Den 1 januari 2012 gick KLT över i landstingets regi och verksamheten bedrivs nu i förvaltningsform istället för som tidigare i bolag. I samband med förändringen skedde en skatteväxling mellan kommunerna i Kalmar län och landstinget. Landstinget höjde skatten med 41 öre medan kommunerna i sin tur sänkte skatten lika mycket. I kronor räknat innebar denna skatteväxling för Hultsfreds kommun drygt 11 mnkr. Andra viktiga förutsättningar är den relativt stora befolkningsminskning som Hultsfreds kommun lider av. De senaste 40 åren har Hultsfreds kommun minskat sin befolkning med drygt invånare. När man räknar skatter och statsbidrag är det invånarantalet per den 1 november som används. Mellan den 1 november 2011 och den 1 november 2012 minskade befolkningen med 53. I budget 2014 räknas med att invånarantalet mellan den 1 november 2012 och 1 november 2013 minskar med 132. I kronor räknat innebär detta minskade intäkter med 6,2 mnkr. För att klara kommunens

8 Mål och budget 2014 ekonomi när befolkningen minskar krävs att kommunens verksamheter anpassas till detta. Anpassningar som måste ske fortlöpande år efter år. Just nu ligger ett förslag om det kommunalekonomiska utjämningssystemet som kommer att presenteras för riksdagen i september. Om det framtagna förslaget genomförs innebär det omfördelningar mellan kommuner och mellan landsting. På kommungruppsnivå är det förortskommuner till större städer och pendlingskommuner som får de största intäktsökningarna. De kommungrupper som får lägre intäkter i och med förslaget är storstäder och större städer. Kommitténs ledamöter som lade fram förslaget stod enade bakom förslaget och det fanns inga reservationer eller särskilda yttranden till betänkandet. Från början var det meningen att de nya förändringarna skulle införas från och med Ärendet har dock dragit ut på tiden och statusen just nu är att remisstiden för finansdepartementets förslag om ändringar i inkomstutjämningen har löpt ut. 236 remissinstanser har besvarat remissen, varav hundra är positiva eller åtminstone inte har några invändningar mot förslagen. Den vidare beredningen inom finansdepartementet sker genom att en lagrådsremiss läggs fram innan sommaren och en proposition i slutet av september. Riksdagen förväntas därefter fatta beslut i frågan i december. Först därefter kommer det slutgiltiga utfallet att kunna beräknas. Det förslag som har presenterats skulle innebära att Hultsfreds kommuns intäkter ökar med 9,8 mnkr från och med år Det är dock mycket viktigt att påpeka att detta fortfarande bara är ett förslag. Både belopp och datum för ikraftträdande kan komma att ändras. Hultsfreds kommun har dock i samband med 2014 års budgetarbete gjort bedömningen att förändringen kommer att ske från och med den 1 januari

9 Mål och budget 2014 Preliminära skatteintäkter och statsbidrag i tusentals kronor Utfall invånarantal den 1 nov 2012, skatteunderlagsprognos från tusentals kronor Skattesats kronor per skattekrona 21,91 21,91 21,91 21,91 Antal inv 1 nov året före Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämn LSS-verksamhet Summa intäkter före fastighetsavg Fastighetsavgift Summa intäkter Slutavräkning Slutavräkning Totalt preliminära skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun per den 31 december Antalet invånare var den 31 december en ökning med 35 under Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 130 invånare per år (134 till 2011). För de sista tio och fem åren är motsvarande tal minskningar med134 (146) respektive 129 (158) invånare per år. Invånarantalet den 1 november är det som används vid beräkning av inkomst- och kostnadsutjämning för det följande budgetåret. För 2014 är det således antalet den 1 november 2013 som gäller. Invånarantalet den 30 mars var enligt SCB, en minskning med 27 sedan årsskiftet men en ökning med 9 sedan den 1 november Skatteverkets preliminära uppgift av invånarantalet var för vecka 22, en ökning sedan den 1 november 2012 med 56. Förhoppningsvis är det sista årets goda utveckling en förändring mot en befolkningsutveckling som kanske inte betyder fortsatta ökningar, men som åtminstone skulle kunna innebära en långsammare förändringstakt. Anpassning efter demografiska förändringar Sedan budget 2012 har för vissa verksamheter storleken anpassats efter befolkningsförändringarna i vissa åldersgrupper, kundmodellen. Det gäller de åldersgrupper som omfattas av verksamheterna inom förskola/fritidshem, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Från budget 2013 anpassar vi alla kommunens verksamheter efter hela befolkningens förändring, generell modell. Fördelning av anpassningar enligt kundmodell Verksamhet Åldersgrupp år tkr kunder Á-pris/år Andel Förskola/ fritidshem ,4 57,3 Grundskola/försk oleklass ,3 Gymnasium ,3 97 Äldreomsorg yngre ,9 4,7 Äldreomsorg äldre 80-w 272,1 34,2 7

10 Mål och budget 2014 Förändringar av invånarantal räknas som förändring av årsmedelvärden. Med dessa åldersgruppers förändringar från år 2013 har förändringar av resursbehov i kronor beräknats. År Förskol Grunds Gymna BUN a/fritids kola/fkl sium summa ,7 381, , , ,7 460, , , ack -393,4 841, , , ,9 277,7 56,8 194, ack -533, , , ,7 År Äldreo msorg yngre Äldreo msorg äldre Äldreo msorg summa Totalt kundmodell ,4-527,7 26, , ,0-911,2-462, , ack 1 003, ,9-435, , ,5-506,2-95,7 98, ack 1 413, ,1-531, ,9 Observera att kolumnen med rubriken Totalt kundmodell är summan av Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och äldreomsorg. I tabellerna framgår att mellan 2013 och 2014 visar modellens beräkningar för ingående åldersgrupper på ett minskat resursbehov på totalt 4,3 mnkr och nästan enbart för verksamheter inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. För 2015 fortsätter behovet att minska med 3,2 mnkr medan behovet för 2016 beräknas öka med 0,1 mnkr vilket medför en total minskning för planperioden med 7,4 mnkr. Största förändringarna gäller gymnasieskolan med minskat behov för planperioden med 7,4 mnkr varav 4,5 för Förändringen avtar dock under 2015 för att upphöra under För grundskolan ökar resursbehoven med 0,4, 0,5 och 0,3 mnkr för respektive år under planperioden. För förskola/fritids beräknas behoven minska med totalt 0,6 mnkr. När det gäller äldreomsorgen minskar resursbehovet under planperioden med 0,5 mnkr. Av detta ökar resursbehoven för den gruppen yngre äldre med 1,4 mnkr medan det minskar för den äldre gruppen med 1,9 mnkr. Anpassningar enligt generell modell Från budget 2013 används en generell modell som anpassar behoven efter förändringen av kommunens hela befolkning. För 2014 har antagits en befolkningsminskning med 133 personer vilket motsvarar en procent. Denna förändring påverkar hela kommunens ekonomi med undantag för de delar som omfattas av kundmodellen. Anpassningen storlek beräknas genom att minska verksamheternas nettokostnader motsvarande den antagna befolkningsminskningen, en procent. Inte direkt påverkbara kostnader som hyror och kapitalkostnader tas bort i beräkningen. Fördelning av anpassningar enligt generell modell Anpassning (tkr) demografi Underlag Nämnd/verksamhet 1,0 procent netto Kommunstyrelsen Kommungemensamt 1 143, ,5 Verksamhetsgemensamt 187, ,8 Administrativa kontor 181, ,6 Kost- och städverksamhet 299, ,7 Kultur och Fritid 185, ,2 Räddningstjänst 0, ,3 Summa kommunstyrelse 996, ,1 Barn- o utbildn.nämnd 2 492, ,0 Miljö- o byggnadsnämnd 62, ,4 Socialnämnd , ,4 Summa Nämnd/Styrelse 2 664, ,9 ÖSK 497, ,8 Totalt 3 161, ,7 1 exklusive oförutsett, 2 exklusive verksamheter ingående i "kundmodellen" Omvärldsanalys, kommunala jämförelsetal Inför 2014 års budget har omvärldsanalysen för kommunens ekonomi fortsatt att förändras. Förutom tidigare jämförelser i kronor per invånare av kommunens verksamheter och jämförelser med balans- och resultaträkningsposter har analysen gjorts efter SKL:s analysgrupps modell. Omvärldsanalysen finns på kommunens hemsida med adressen un-politik/ekonomi-budget/jamforelsetalomvarldsanalys/ Välj i den högra kolumnen Omvärldsanalys budget-2014 Kommunstyrelsens förslag Budgetförslaget utgår från budget Till denna har lagts förändringar enligt tidigare be- 8

11 Mål och budget 2014 slut, demografiförändringar, besparingar och äskanden. Se specifikation i tabellform nedan. Finansiering Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 13:17, Skattesatsen är oförändrad. Befolkningsförändringar De antaganden som gjorts för kommunens invånarantal är enligt direktiven med kommunstyrelsens förändring att sänka första årets minskning med 50 till 82 invånare: Per denförändring Per den Förändring År 01-nov 1/11-1/11 31-dec 31/12-31/ Index KPI har antagits öka 2013 med 1,0 procent och 2014 med 1,6 procent enligt SKL:s prognos. Motsvarande för prisbasbeloppet är och kronor. Löneökningar Lönenivån är per den 1 april 2012 efter avslutade förhandlingar om 2012 års löneökningar för samtliga avtalsområden. Lönerna har antagits öka per den 1 april för åren 2013, 2014, 2015 och 2016 med 3,0 procent för 2013 och 3,5 procent per år för Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2012, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal. Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning. satts så att kostnadstäckning behålls. Övriga avgifter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader. För planen har för åren 2015 och 2016 generell uppräkning gjorts motsvarande uppräkning till Avgifter Måltidsavgifter På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2014 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till kr, en ökning från 2013 med 65 kr eller 2,0 procent. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 2 kr eller 1,5 procent. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 1 kr till 50 kr eller 2,0 procent. Barnomsorgsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen. Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som en lönebaserad avgift till självkostnadspris och har räknats upp med 2,9 procent. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Avgiften för dessa besök, 150 kr, är oförändrat i likhet med andra avgifter inom hälso-, sjukvård och rehabilitering. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan. Lönebaserade avgifter har generellt uppräknas med 2,9 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,2 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har 9

12 Mål och budget 2014 Renhållningsavgifter Renhållningstaxan är oförändrad. Vatten- och avloppsavgifter Vatten- och avloppsavgiften är generellt uppräknad med 5,87 %. Anslutningsavgifterna ökar med cirka 60 procent. Reserverade budgetmedel Oförutsett för disposition av - Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Summa oförutsett Reseverade medel för beräknade kostnadsökningar av löner och personalomkostnader Lönerevision Lönerevision Totalt oförutsett och reserverat för löneökningar

13 Mål och budget 2014 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter Sammandrag av driftbudget, tkr Förändring från budget 2013, tkr Nämnd/Styrelse Intäkter Kostnader Netto- Förvaltning kostnad Kommunövergripande exkl oföru , , ,8 Nettokostnader budget ,7 Kultur och Fritid 9 229, , ,8 Räddningstjänst 1 130, , ,5 Besparingskrav -500,0 Barn- o utbildn.nämnd , , ,1 varav Miljö- o byggnadsnämnden -500,0 Miljö- o byggnadsnämnd 3 835, , ,7 Socialnämnd , , ,9 Prisförändringar ,4 varav Löneökningar ,0 Summa Nämnd/Styrelse , , ,8 Verksamhet 1 779,7 (exkl oförutsett) Avtals försäkringar 1 879,0 ÖSK , ,5 Övr personalkostnader 85,7 Oförutsett , ,2 Volymförändringar ,0 Sem och övertidsskuld 0,0 0,0 varav Demografimodell generell ,8 Utbetalda pensioner , ,0 Demografimodell kund ,7 Utbet pensionsavgifter , ,3 Övriga volymförändringar 2 633,4 Övr nyintjän pensionsförmåner 1 380, ,4 Avskrivningar 181,1 Arbetsgivaravg m m , ,6 Låg arbg avg ungdom m fl , ,0 Beviljade äskanden netto 349,7 Premie avtalsenliga försäkringar 1 879, ,0 Avskrivningar , ,1 Total förändring ,1 Avgår: Personalomkostn pålägg , ,5 Summa nettokostnader ,8 Kalk kapitalkostnader , ,5 Kapitalkostnader ÖSK ,6 0, ,6 Övriga interna poster , ,5 0,0 Summa nettokostnad , , ,3 11

14 Mål och budget 2014 I tabellen på föregående sida framgår att driftbudgeten för kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2014 blir 712,7 mnkr. Som framgår av tabellen ovan till höger gör den förändrade demografin, minskande antal invånare i vissa åldersgrupper, att omfattningen av verksamheterna inom Barn-och utbildningsnämnden och Socialnämnden anpassas och att kostnaderna därmed minskar med 4,3 mnkr. Vidare framgår att den generella modellen anpassar kommunens verksamheter med en minskad nettokostnad på 3,2 mnkr. Den största förändringen är dock som vanligt ökade kostnader, 18,8, mnkr för personal på grund av den årliga lönerevisionen. I förslaget ingår även besparing 0,5 mnkr för Miljö-och byggnadsnämnden. Totalt beviljades äskanden för 349,7 tkr. Till kommunstyrelsen netto 45,2 tkr för 2014 fördelat på Popkollo 100 tkr per år i tre år och till Kalvkätte 60 tkr, som till största delen finansieras av större anpassningsförslag än äskande. Till socialnämnden 100 tkr för att kunna höja lönen till kommunens feriearbetare. Till ÖSK 150 tkr för arvoden till kommunens politiska representanter i ÖSK:s direktion plus 8 tkr för utökad drift gatubelysning. Slutligen följer på investeringsäskanden att avskrivningarna ökar med 46,5 tkr. Investeringsbudget/-plan Investeringar Ombud Budget 2014, plan 2014 års priser (tkr) Förvaltning Kommunövergripande verksamhet Räddningstjänst Socialnämnden ÖSK Hultsfred Summa investeringar Återställning deponi Kejsarkullen Summa investeringar före vindkv Vindkraftverk Summa investeringar Maskiner ÖSK Hultsfred Fordon ÖSK Hultsfred Summa Hultsfreds kommun o ÖSK Nya sopkärl, planering inte klar Summa Summa Drift- och underhållsprojekt Förvaltning Kommunövergripande verksamhet Kultur och Fritid Räddningstjänsten ÖSK Hultsfred Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Summa drift och underhåll

15 Mål och budget 2014 Tabellen på föregående sida visar budget 2013 efter ombudgetering och hur budget och plan för åren 2014 till 2018 ser ut. Ramen för 2014 års investeringar var 39,4 mnkr. Efter årets budgetarbete ligger nu investeringsbudgeten för 2014 på 30,3 mnkr. Det vill säga en minskning med 9,1 mnkr. Tabellen nedan till vänster visar utfall investeringar åren 2000 till och med Tabellen nedan till höger visar utfall till och med 2012, budget 2013 efter ombudgetering, budget 2014 samt plan år Jämför man de två tabellerna nedan ser man tydligt att investeringsnivån nu ligger på en mycket högre nivå än vad den tidigare har gjort. Investeringsbeloppet under de fem åren blir 180,7 mnkr. Under samma period beräknas avskrivningarna till 137,7 mnkr. Det vill säga investeringarna överstiger avskrivningarna med 43,0 mnkr under denna period. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investeringsnivån är. Med tanke på de relativt mycket låga resultatnivåerna som budgeteras för 2014 och 2015 till 2018 kommer det att krävas nyupplåning för att finansiera denna höga investeringsbudget. Det innebär en risk och Hultsfreds kommun blir mer känslig för framtida ränteförändringar. I investeringsbudgeten ingår ökning för socialnämnden med 0,2 mnkr 2014 för perioden 2015 och 2018 ytterligare 2,0 mnkr för inventarier och ITutveckling. Som en konsekvens av vaktmästeriutredningen har för anskaffning av så kallade redskapsbärare 1,4 mnkr för 2014 tillkommit. För uppförande gatubelysning vid nya infarten i Mörlunda har 0,2 mnkr lagts till. 13

16 Mål och budget 2014 Större investeringar, tkr (1 000 tkr eller högre) Vindkraftverk, 2013:15 360, totalt Omstrukturering skollokaler Äldreboenden, anpassning till nya normer Energieffektivisering Ar-verk Hultsfred (2015) och Mörlunda (2016) omb. av el- och automatikdelen Energieffektivisering Virserum, Hultsfred, Målilla och Mörlunda Åtgärdsprogram va, norra ao Åtgärdsprogram va, södra ao Förändringar kök Brandfordon, släckbil Administrativ utveckling Larmanläggningar Kretsloppsanpassade va-utredningar Reinvesteringar va Utbyggnad digital infrastruktur Styr- och reglerutrustning Mimer Ombyggnad el- och automatik Hultsfred och Målilla Energieffektiviseringar gatubelysning Omläggning elledningar, trafikbelysning Ändring av skyddsområdesföreskrifter Omstrukturering av sociala verksamheter Råvattenbrunn Målilla Ny bottenluftare avloppsreningsverk Redskapasbärare Trafiksäkerhetshöjande åtgärder (hela kommunen) Uppdatering av saneringsplaner Övriga Summa investeringar Återställning Kejsarkullens deponiområde Nytt insamlingssystem för hushållsavfall Summa investeringar + återställning deponi + nytt insamlingssystem för hushållsavfall + vindkraft

17 Mål och budget 2014 Resultaträkning Skatteunderlag efter SKL:s prognos Antal invånare 1 nov Lönenivå per 1 april Befolkningsminskning 82, 133 och 112 Budget Löneökningar %/år 3,0, 3,5, 3,5, 3,5. Bokslut Bokslut efter omb Budget Plan Plan Tusentals kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav demografiförändringar projektintäkter projektkostnader varav pensionskostnader varav avskrivningar Besparingar Nettokostnader Förändring ack fr o m bokslut Skatter Generella statsbidrag och utjämning Uppdaterad kostnadsutjämning Summa skatter och statsbidrag Förändring SKB ack från bokslut Finansiella intäkter Värdeförändring pensionsmedel Finansiella kostnader pensionsskuld Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Finansieringsanalys Budget Bokslut Bokslut efter omb Budget Plan Plan Tillförda medel Förändring av eget kapital varav avskrivningar Förändring av avsättningar Resultat av sålda anl.tillg mm Från verksamheten tillförda medel Öknin av långfr sk/statliga invbidrag Minskning långristiga fordringar Ökning av banklån/långfr sk Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Vindkraft Försäljning inventarier till ÖSK Förvärv av aktier, andelar mm Ökning långfristiga fordringar Förskottering järnväg Summa använda medel Förändring av rörelsekapital

18 Mål och budget 2014 Balansräkning budget 2014, plan för åren 2015 till 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar Bokslut Beräknat 1 Budget Plan Plan Immatriella anläggningstillgångar Fastigh, anläggn, inventarier m m Aktier, andelar m m Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Förråd Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Placerade pensionsmedel via KLP Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Avsättn för pensioner Avsättn deponi Kejsarkullen Långfristiga skulder varav långfristiga låneskulder Kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Årets resultat Det budgeterade resultatet är 3,0 mnkr. För att uppnå det förutsetts att anpassningar enligt kommunens demografimodeller och besparingar enligt ovan görs. Resultat och investeringar Investeringsutgifterna för åren uppgår enligt förslaget till budget/plan till146,3 mnkr. Utöver investeringarna ska 35 mnkr under åren 2015 och 2018 användas för att återställa Kejsarkullen deponi. Avskrivningarna är i genomsnitt 26 mnkr för åren Blir investeringarna större än dessa 26 mnkr krävs resultat som är lika mycket större för att undvika finansiering genom lån. Detta går att avläsa tydligt i finansieringsanalysen. Budgeterat lånebehov har beräknats till 68 mnkr för åren Investeringsutgifter större än de årliga avskrivningar medför ökade kostnader för avskrivningar och när kommunen finansierar dessa med lån ökar även kommunens kostnader för räntor Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budgetens resultat är 16

19 Mål och budget ,0 mnkr och därmed uppnås balanskravet. För åren 2015 och 2016 visar planen underskott med 6,6 mnkr respektive med 13,8 mnkr. Finansiella mål I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs även bland annat För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det övergripande finansiella målet är en ekonomi i balans. För att mäta det har vi tre nyckeltal, årets resultat, långfristiga skulder och soliditet. För 2014 utgår målnivåerna från att nyckeltalet årets resultat ska vara minst 3,0 mnkr. På längre sikt är målet att årets resultat minst ska motsvara två procent av summa skatter och statsbidrag. För 2014 skulle det betyda ett resultat på minst 14,4 mnkr. 17

20 Mål och budget 2014 Budgetdokumentation Ny resultaträkning med utfall löneökningar 2013, utfall invånarantal per den 1 november och skatteunderlagsprognos från december 2013 I utskicket av budgetdokumentation har nämnders och förvaltningars kostnader uppdaterats med 2013 års löneökningar. Det under hösten beslutade anslaget på tkr till socialnämnden har lagts till. Skatter och statsbidrag baseras på aktuell skatteunderlagsprognos och på utfall invånarantal per den 1 november. Detta antal blev och är 228 fler än budgetantagandet. I jämförelse med den budget som KF antog i juni är resultatet 9,2 mnkr bättre för 2013, för ,3 mnkr bättre och för ,3 mnkr bättre. I nedanstående tabell kan du se vad som bidrar till förändringen Analys förändrat resultat KF juni beräknat resultat dec 2013, tkr Verksamhetens nettokostna Räntekostnader Skatter och statsbidrag Högre invånarantal (228) Förändrade skatteunderlagsprognoser mm Förändring skatter och statsbidrag Förändring årets resultat Preliminära skatteintäkter och statsbidrag i tusentals kronor Utfall invånarantal den 1 nov 2013, skatteunderlagsprognos från den tusentals kronor kronor per invånare Skattesats kronor per skattekrona 21,91 21,91 21,91 21,91 Antal inv 1 nov året före Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Kostnadsutjämn LSS-verksamhet Summa intäkter före fastighetsavg Fastighetsavgift Summa intäkter Slutavräkning Slutavräkning Slutavräkning Totalt preliminära skatteintäkter och statsbidrag Plan i budget Förändring från ovan Varav skatteintäkter Varav statsbidrag, utjämning o fastighetsa

21 Mål och budget 2014 Resultaträkning, beräknad efter skatteunderlagsprognos december 2013 Skatteunderlag efter SKL:s cirkulär 72 december Antal invånare 1 nov Lönenivå 1 april Befolkningsförändring utfall +146, prognos -133 och -112 Budget Löneökning %/år 3,5, 3,5, 3,5. Bokslut Bokslut efter omb Budget plan plan Tusentals kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav demografiförändringar projektintäkter projektkostnader varav pensionskostnader varav avskrivningar Besparingar Nettokostnader Förändring ack fr o m bokslut Skatter Generella statsbidrag och utjämning Summa skatter och statsbidrag Förändring SKB ack från bokslut Finansiella intäkter Värdeförändring pensionsmedel Finansiella kostnader pensionsskuld Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Finansieringsanalys Budget Budget plan plan Bokslut Bokslut efter omb Tillförda medel Förändring av eget kapital varav avskrivningar Förändring av avsättningar Resultat av sålda anl.tillg mm Från verksamheten tillförda medel Öknin av långfr sk/statliga invbidrag Minskning långristiga fordringar Ökning av banklån/långfr sk Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Vindkraft Minskning långfristiga skulder Försäljning inventarier till ÖSK Förvärv av aktier, andelar mm Ökning långfristiga fordringar Förskottering järnväg Summa använda medel Förändring av rörelsekapital

22 Mål och budget

23 Mål och budget 2014 Kommunfullmäktiges strategikarta Kommunens styrmodell Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv. Dessa bryts ned till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål. Målen sammanställs i en strategikarta för varje verksamhet. Kommunfullmäktiges strategikarta utgör grunden för alla underställda strategikartor. De fyra perspektiven genomsyrar alla nämnders sätt att arbeta med mål, mätning av måluppfyllelse och planerade aktiviteter för att nå målen. Avsikten med detta är att alla mål och aktiviteter ska sträva efter att nå kommunens vision det nya tillstånd kommunfullmäktige vill uppnå för kommunen. För varje mål fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse. Kommunen anger sina mål i fyra olika perspektiv: - - Invånare och brukare - Verksamhet och medarbetare - Utveckling 21

24 Mål och budget 2014 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Bokslut Budget Budget Mnkr Kostnader varav 214,8 209,4 229,2 Kommunövergripande 121,3 124,7 142,6 Kultur- o fritidsförvaltning 36,6 33,2 40,7 Räddningstjänst 19,9 15,4 15,2 ÖSK 37,0 36,1 30,7 Intäkter varav -40,8-31,3-32,8 Kommunövergripande -27,2-21,3-22,5 Kultur- o fritidsförvaltning -10,3-8,9-9,2 Räddningstjänst -3,3-1,1-1,1 Nettokostnad kommunövergripand e 174,0 178,1 196,4 På denna sida redovisas den totala kostnaden för kommunstyrelsens verksamheter och förvaltningar. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med ett lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps, räddnings- och civilförsvarsnämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kost- och städhållningen vid kommunens serviceboende och skolor, kultur- och fritidsverksamhet, för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning, samt för kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med fem ledamöter och ersättare som sammanträder enligt särskild tidplan utom i juli månad. Arbetsutskottet utgör krisledningsnämnd. Investeringsutgifter 2,9 2,7 2,8 22

25 Mål och budget 2014 Kommunstyrelsen Kommunövergripande inom kommunstyrelsen Bokslut Budget Budget Mnkr Kostnader Övergripande kommungemensamt 42,5 31,7 36,1 Verksamhetsgemensamt 9,1 10,5 10,8 Administrativa kontor 26,0 25,0 26,5 Kost o Städ 44,5 43,7 47,5 Reserverat oförutsett 0,0 13,8 21,8 Summa kostnad kommun övergripande 122,1 124,7 142,7 Intäkter Övergripande kommungemensamt -6,1-2,5-2,9 Verksamhetsgemensamt -2,6-2,5-2,5 Administrativa kontor -6,8-5,2-5,7 Kost o Städ -12,8-11,2-11,4 Summa intäkter kommunövergripande -28,2-21,4-22,5 Nettokostnad kommunövergripande 93,8 103,3 120,1 Investeringsutgifter 0,9 3,2 1,6 På denna sida redovisas den totala kostnaden för de kommunövergripande verksamheterna. Kostnaderna redovisas även för hur de olika verksamheterna är fördelade i fyra olika grupper. Under Övergripande kommungemensamt redovisas: Kommunledning och revision: kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing). Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och vänortsutveckling, utveckling av handeln, utbildning-arbetsliv. Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, krisberedskap, kommuninformation, allmänna val, överfyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, turistinformation, tillgänglighetsråd och annan verksamhet. Under Verksamhetsgemensamt redovisas: Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder. Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt. Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar. Under Administrativa kontor redovisas: Kommunledningskontor, kommunkansli inklusive juridisk enhet, utvecklingskontor inklusive infrastrukturkansli, ekonomikontor inklusive ställföreträdarenhet, personal- och IT-kontor. Under Reserverat oförutsett redovisas: Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt övrigt oförutsett. Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett. 23

26 Mål och budget 2014 Kommunstyrelsen Kommunkansli Strategikarta i balans Verksamheten bedrivs inom budgeten Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Nöjda brukare/användare internt och externt Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare God delaktighet Gott samarbete God arbetsmiljö Gott ledarskap Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag God omvärldsbevakning Effektiva processer och arbetsmetoder Advekat kompetensutveckling Medarbetarsamtal som resulterar i utvecklingspunkter Brukar- eller invånarförslag Bokslut Budget Budget Mnkr Kostnader 4,7 4,8 5,0 Intäkter -0,5-0,7-0,7 Nettokostnad 4,2 4,1 4,3 Investeringsutgifter 0,0 0,0 1,0 Verksamhetsidé Kommunkansliet är serviceorganisation till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, övriga förvaltningar och allmänheten. Kansliet skall arbeta i nära samverkan med kommunens övriga förvaltningskontor och de kommunägda bolagen. Kommunkansliet har följande centrala, huvudsakliga funktioner: Sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige, fullmäktiges valberedning, valnämnden, kommunstyrelsen och dess utskott samt tillfälliga beredningar. Ansvarar för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens verksamhetsplanering, dokumenthantering, ärendeberedning, kommunens centrala arkiv inklusive föreningsarkiv, PULadministration, borgerliga vigslar samt yttranden och utredningar. Administration och genomförande av allmänna val. 24 Samordnar kommunens arbete med säkerhet och förebyggande av effekter av extraordinära händelser. Administrerar kommunala identitets-

27 Mål och budget 2014 Kommunstyrelsen kort/passerkort och samordnar mobiltelefonanvändningen m.m. Följande verksamheter tillhör kommunkansliets ansvarsområde men tjänsterna köps av andra kommuner: Juridisk rådgivning till kommunens styrelse, nämnder och förvaltningar. Konsumentvägledning med i första hand rådgivning om rättigheter och skyldigheter som kommuninvånarna har som konsumenter. Service till och lagstadgad tillsyn över de gode män, förvaltare och förmyndare som finns i kommunen. Verksamhetsförändring Demografisk anpassning efter generell modell. En procent av nettokostnaderna har minskat verksamhetens budget med 103 tkr. 25

28 Mål och budget 2014 Kommunstyrelsen Utvecklingskontor Strategikarta i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Serviceinriktat bemötande enligt LOTS konceptet Enkel, begriplig och tillgänglig information Väl fungerande infrastruktur Bevara och generera arbetstillfällen Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Stolthet Gott samarbete Möjlighet till utveckling och rörlighet God arbetsmiljö God delaktighet Utveckling Lite bättre varje dag Enkelt för företag att etablera sig i Hultsfreds kommun Attraktiv kommun Kompetensutveckling Bokslut Budget Budget Mnkr Kostnader 6,1 5,3 6,2 Intäkter -1,3-0,9-1,0 Nettokostnad 4,8 4,4 5,2 Fakta Årsarbetare 7,75 Plats 169 (av 290) på Svenskt Näringslivs ranking som mäter kommunernas företagsklimat Helst vill vi hamna som sämst på plats 164. Verksamhetsidé Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan och samordning av utbildning - arbetsliv. Vidare ansvarar kontoret för handel och turism, kommunens utveckling av intraprenad- och entreprenadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar. Kontoret har även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Infrastrukturkansliet Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i samverkan. Mönsterås kommun tillkom som ny medlem i juni Under 2013 har även Linköpings och Kalmar kommuner tillkommit. Infra- 26