Budget 2012 samt investeringsbudget/-plan

Transkript

1 Mål och budget 2012

2

3 Budget 2012 samt investeringsbudget/-plan Innehållsförteckning Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet...1 Kommunens styrmodell Ekonomiska förutsättningar budget 2012 plan Skatter och statsbidrag, tabell 7 Oförutsett, tabell 10 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell 11 Större investeringar 14 Resultaträkning och finansieringsanalys 15 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet Driftbudget 00 Kommunledning och revision Informationsverksamhet Allmän kommunadministration Ekonomiadministration Personaladministration Kost- Städ servicefunktioner Övriga servicefunktioner Övrig gemensam verksamhet Arbetsområden och lokaler Arbetsbefrämjande åtgärder Konsumentpolitisk verksamhet Digital infrastruktur Buss-, bil- och spårbunden trafik Fritidsadministration Skolskjuts Annan skolform Gemensam administration (socialnämnd) Övriga samhällsskyddande åtgärder 43 Investeringsbudget 44

4 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid Driftbudget 40 Kultur- och fritidsadministration Idrotts- och fritidsanläggningar Turistverksamhet Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Kulturverksamhet Stöd till kulturverksamhet 60 Investeringsbudget 62 Kommunstyrelse - Räddningstjänst Driftbudget 88 Räddningstjänst Övrig gemensam verksamhet Övriga samhällsskyddande åtgärder 66 Investeringsbudget 67 Kommunstyrelse Östra Smålands Kommunalteknikförbund Barn- och utbildningsnämnd Driftbudget 60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande verksamheter 71 Barnomsorg grundskola särskola (72, 64, 67-68) 73 Gymnasium vuxenutbildning övrig utbildning (65, 66, 695) Musikskola Bibliotek 85 Investeringsbudget 86 Miljö- och byggnadsnämnd Driftbudget 07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd Miljöskydd 91 Socialnämnd Driftbudget 70 Gemensam administration Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg: Äldreomsorg 100 LSS 105 Omsorgsverksamhet 106

5 Kommunal psykiatri 108 Investeringsbudget 109 Finansiering Driftbudget Pensioner 112 Personalförsäkring 113 Kalkylerade kapitalkostnader 114 Skatteintäkter 115 Generella statsbidrag/avgifter 116 Finansiella intäkter 119 Finansiella kostnader 120 Investeringsbudget Sammanställning av nettoinvesteringar 121 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet 123 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 124 Kommunstyrelse Räddningstjänst 126 Kommunstyrelse Östra Smålands Kommunalteknikförbund 127 Barn- och utbildningsnämnd 132 Socialnämnd 133 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Hultsfreds del Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet 101 Förbundsdirektionen Förbundsadministration Fastighetsavdelning/ Utförarenhet Förvaltningslokaler Kommersiell service Markförsörjning /811 Exploateringsverksamhet, skogsförvaltning Bostadsanpassning Kommunala gator och vägar Gatuavdelningens utförarenhet /252 Park- lekplatsverksamhet Kultur och fritidsanläggningar Vattenförsörjning och avloppshantering /871 Renhållningsavdelning Förskola Lokaler o fysisk miljö skola Särskilda boendeformer Miljöengagemang Arbetsområden o industrilokaler Samhällsskyddande åtgärder 155 Investeringsbudget 157 Finansiering ÖSK 161

6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunfullmäktige har vid sitt junisammanträde fastställt Mål och Budget för Vi har gjort det utifrån vår nya tidsplan där budgetprocessen inleddes i början av detta år. En av fördelarna med denna tidigareläggning (förut fastställdes budgeten i november) är att kommunens nämnder och förvaltningar i ett tidigare skede kan anpassa verksamheterna inför det nya året. Även detta år har vi fått lägga ut besparingar på förvaltningarna, dessutom finns ett ofördelat besparingskrav på tkr. Vi kommer därför att omgående inleda samtal och bereda hur vi kan genomföra detta. Befolkningsminskningen är fortsatt bekymmersam och det ankommer på oss att anpassa vår verksamhet därefter. Samtidigt arbetar vi även med framtidfrågor för att skapa en attraktiv kommun, där vi blir lite bättre varje dag, där vi är en attraktiv arbetsgivare med en god kommunal service i en trygg och säker kommun och med en ekonomi i balans. I budgetmaterialet framgår att driftbudgeten uppgår till drygt 833 Mnkr med en nettokostnadsbudget på 700 Mnkr. Investeringsbudgeten uppgår till knappt 45 Mnkr Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och med arbetet med vår nya styrmodell och strategikartan som ska tydliggöra vår vision, värdegrund och våra strategiska mål. Lars Rosander kommunalråd

7 Kommunens styrmodell Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv. Dessa bryts ned till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål. Målen sammanställs i en strategikarta för varje verksamhet. Kommunfullmäktiges strategikarta utgör grunden för alla underställda strategikartor. Kommunen anger sina mål i fyra olika perspektiv: - Ekonomi - Invånare och brukare - Verksamhet och medarbetare - Utveckling De fyra perspektiven genomsyrar alla nämnders sätt att arbeta med mål, mätning av måluppfyllelse och planerade aktiviteter för att nå målen. Avsikten med detta är att alla mål och aktiviteter ska sträva efter att nå kommunens vision det nya tillstånd kommunfullmäktige vill uppnå för kommunen. För varje mål fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse.

8 Så här ser en verksamhets strategikarta ut

9 Budget år 2012 Utdrag ur SKL:s cirkulär 11:21 om utvecklingen av konjunkturen och skatteunderlaget Svensk ekonomi visar fortsatt styrka Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln Det beror på att exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När konjunkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska ekonomin växte snabbare än ekonomin i andra länder. Svängningarna var större, men den svenska ekonomin var i flera avseenden starkare än ekonomin i andra länder. De offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade inga större lik i garderoben och bostadsbyggandet nådde aldrig särskilt högt. Sverige delade med andra ord inte de problem som många andra länder hade. Tvärtom visade Sverige styrka där åtskilliga andra länder visade svaghet. Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög (+4,8 procent). Man får gå tillbaka till 1960-talet för att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal och en positiv utveckling på arbetsmarknaden också under kommande år. Antalet arbetade timmar ökar och arbetslösheten sjunker. Den höga arbetslösheten har pressat ned timlöneökningarna till låga nivåer. Vår bedömning är att löneökningarna nu successivt ökar till en nivå på upp mot fyra procent per år, i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden. Det goda utgångsläget för den offentliga sektorns ekonomi har gjort det möjligt att bedriva en expansiv finanspolitik utan att underskotten skenat som i andra länder. Underskotten i den offentliga sektorns finansiella sparande stannade på 0,9 procent av BNP 2009 och 0,3 procent Den kraftiga ekonomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att den offentliga sektorn kommer att uppvisa ett mindre överskott redan i år. Förbättringen begränsas av skattesänkningar, både i år och nästa år. År 2015, då ekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, beräknas överskotten uppgå till 1,7 procent. Regeringens mål för den offentliga sektorns finansiella sparande är 1 procent av BNP över en konjunkturcykel vårt beräknade överskott innehåller således en säkerhetsmarginal till målet. Tabell 1. Nyckeltal svensk ekonomi, procentuell förändring om inte annat anges Normal nominell skatteunderlagstillväxt ger god real utveckling Den samhällsekonomiska bild som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen framgår av beskrivningen här ovan och sammanfattas i tabell 1. För en mer utförlig redogörelse se vidare Ekonomirapporten. Maj Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att arbetade timmar ger ett relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget hela perioden, framförallt åren 2010 och 2011, se tabell 2. En stor del av skillnaden i arbetade timmar mellan helåren 2010 och 2011 beror på att den uppgång som skedde under senare delen av 2010 ger ett stort överhäng in i Sysselsättningsökningen väntas successivt avta, vilket leder till att den bidrar mindre till skatteunderlagstillväxten framöver. Det motverkas delvis av att löneökningstakten förutses stiga efter hand som situationen på arbetsmarknaden blir stramare. När den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet i stort sett upphör att hålla tillbaka pensionsinkomsterna efter 2011 ger dessutom ökande pensioner åter ett positivt bidrag till skatteunderlaget. Sammantaget innebär utvecklingen att skatteunderlaget växer i relativt normal takt från och med år Höjningar av grundavdraget för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlagstillväxten åren 2010 och, framför allt, Kommunerna kompenseras för detta genom regleringar på utjämningsbidraget. Det betyder att grundavdragshöjningarna påverkar den faktiska ökningen av skatteunderlaget dessa år men inte ökningen exklusive regelförändringar. Inte heller den reala skatteunderlagstillväxten påverkas. Den ytterligare höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år som regeringen aviserade i vårpropositionen har inte beaktats i prognosen. Det beror på att förslaget inte lämnats till riksdagen ännu och att den utlovade regleringen på utjämningsbidraget därför inte heller påverkat statsbidragsramen.

10 Budget år 2012 Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt i procent och bidrag från olika komponenter i procentenheter Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring I reala termer växer skatteunderlaget i god takt hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, med avseende på kommunernas och landstingens egna kostnadsökningar. Det är delvis en effekt av ökad sysselsättning. Det är också en effekt av en snabb ökning av pensionsinkomsterna när den automatiska balanseringens bromseffekt i stort sett upphör efter Det blir också ett realt tillskott från löneökningar eftersom lönerna beräknas stiga mer än priset på varor och tjänster. Upprevidering jämfört med föregående prognos Ny information som pekar på större pensionsinkomster än enligt vår förra bedömning i februari (se Cirkulär 11:07) har föranlett en upprevidering av år 2010, se tabell 3. Även utvecklingen år 2011 har justerats upp. Det förklaras av att timlöneökningarna nu bedöms bli större. Upprevideringen av utvecklingen under perioden beror främst på att sysselsättningen dessa år nu väntas öka mer än enligt vår förra bedömning. Ändringarna avseende sysselsättning och löneutveckling har även påverkat prognosen för grundavdrag och de inkomstindexerade pensionerna. Regeringens prognos mer optimistisk än SKL:s och ESV:s Som framgår av tabell 3 förutser SKL en större ökning av skatteunderlaget än Ekonomistyrningsverkets (ESV) senaste prognos. Differensen avser i huvudsak åren 2010 och Den beror främst på att ESV räknar med större pensionsinkomster och mindre avdrag än SKL år 2010 medan SKL är mer optimistisk om sysselsättningen år Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Den prognos regeringen presenterade i vårbudgeten visar en större skatteunderlagstillväxt än SKL:s bedömning. Skillnaden beror främst på att regeringen är mer optimistisk om utsikterna för ökad sysselsättning år 2012 och framåt. Detta bidrar även till större ökning av inkomstindexerade pensioner. Slut på utdraget ur cirkuläret När budgeten för 2011 fastställdes i november 2010 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2012 till 697,6 mnkr. Efter årets arbete med budget 2012, budgeteras för 2012 summa skatter och statsbidrag till 704,9 mnkr. Det vill säga en ökning med drygt 7 mnkr. Inkomstutjämningsbidraget ökar med 3,0 mnkr till budget 2012 jämfört med när planen för 2012 togs i 2011 års budget. Det beror på en ny och bättre skatteunderlagsprognos samt ny befolkningsprognos. (Då Hultsfreds kommun är bidragstagare i inkomstutjämningssystemet ökar storleken på bidraget när prognosen över medelskattekraften ökar). Kostnadsutjämningen minskar med 3,4 mnkr till budget 2012 jämfört med när planen för 2012 togs i 2011 års budget. Minskning av utjämningsbidrag i utjämningssystemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit gynnsammare i förhållande till riket medan ökning är tvärtom. 1 januari 2005 infördes det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning. Sedan dess har Hultsfreds kommuns bidrag från kostnadsutjämningen minskat från 27,7 mnkr (2005) till budgeterade 0,3 mnkr Istället för bidrag budgeteras 2013 en avgift på 2,7 mnkr. Fastighetsavgiften består av tre delar, vilka är småhus, småhus på lantbruk och hyreshus. Fastighetstaxeringarna för dessa tre sker olika år gjordes en fastighetstaxering av hyreshus, 2011 sker taxering av småhus på lantbruk och 2012 görs taxeringen av småhus.

11 Budget år 2012 Taxering av småhus är den del som har störst påverkan på den totala fastighetsavgiften. Ny taxering av småhus tillsammans med ny prognos över inkomstbeloppet (som bestämmer taket för avgiften) gör att fastighetsavgiften beräknas öka med 2,6 mnkr. Kostnadsutjämningen för LSS-verksamhet minskar med 2,2 mnkr jämfört med vad man trodde för ett år sedan. Det beror främst på att antalet insatser beräknas bli färre och att dessa insatser har höga prislappar i utjämningssystemet är sista året för den utjämning som funnits inom länet för att anpassa övertagandet av hemsjukvården från landstinget. Bidraget på 0,4 mnkr är detsamma som vi räknade med för ett år sedan. Befolkningsutveckling i Hultsfreds kommun per den 31 december Antalet invånare den 31 december 2010 var , 159 färre än ett år tidigare. Befolkningsminskningen är således fortsatt stor. Invånarantalet den 1 november är det som används vid beräkning av inkomst- och kostandsutjämning för det följande budgetåret. För 2012 är det således antalet den 1 november 2011 som gäller. Med ett antagande om en minskning av befolkningen med 150 invånare beräknas antalet invånare bli den 1 november Invånarantalet den 30 mars var enligt SCB, en minskning med 64 sedan årsskiftet och med 88 sedan den 1 november Skatteverkets preliminära uppgift av invånarantalet var för vecka 22 en minskning sedan den 1 november 2010 med 121. Förhoppningsvis förändras utvecklingen fram till den 1 november i år annars ser det ut som om invånarantalet blir betydligt lägre än antagandet i budget 2012.

12 Budget år % 120% 110% 100% Befolkningsförändringar prognos Hultsfreds kommun står inför stora demografiska förändringar. Diagrammet nedan visar de förändringar som prognostiseras för kommunens mest resurskrävande verksamheter, förskola (0-5 år), förskoleklass 6 år, grundskola (7-15 år), gymnasieskola (16-18 år) samt äldreomsorgen (65 79, 80 w). Förändringen är uttryckt i procent i förhållande till invånarantalet den 31 december Det mest slående under perioden är ökningen av äldreomsorgens kundgrupper. Dock minskar antalet 80-åringar och äldre initialt men ökar från Den kraftigaste minskningen går att finna för gymnasieskolan fram till 2015 men även åldersgruppen för grundskola minskar ytterligare något men endast fram till Efter 2015 visar prognosen för de yngre åldergrupperna en fortgående svag minskning. Befolkningsprognos i olika åldersklasser Procent av antalet den 31 december % 80% 70% 60% w 00- w Verksamhet Ny modell för beräkning av resursbehov För 2012 års budget med plan prövas en ny modell för beräkning av förändrade resursbehov. Modellen bygger på förändringen av antalet invånare i vissa åldersgrupper och andelen kunder av alla invånare i dessa grupper. Utgångspunkten är kostnadsläget för För varje åldersgrupps verksamhet har ett á-pris beräknats som kostnadsläget 2011 dividerat med antalet kunder. Nedan visas á- priset och andelen kunder för respektive åldersgrupp. Åldersgrupp år Á- pris/år tkr Andel kunder % Förskola/familjedaghem, fritidshem ,5 63,0 Grundskola/förskoleklass ,0 98,3 Gymnasium ,1 97,1 Äldreomsorg yngre ,8 5,6 Äldreomsorg äldre 80-w 252,2 41,8 Förändringar av invånarantal räknas som förändring av årsmedelvärden. Med dessa åldersgruppers förändringar från år 2011 har förändringar av resursbehov i kronor beräknats. För planperioden redovisas förändringarna i tabellen nedan med belopp i tkr. I tabellen framgår att mellan 2011 och 2012 visar modellens beräkningar för ingående åldersgrupper på ett minskat resursbehov på 5,4 mnkr och nästan enbart för verksamheter inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. För 2013 och 2014 ytterligare minskningar med 6,8 respektive 5,2 mnkr till en total minskning för planperioden med 17,4 mnkr. Största förändringarna gäller Gymnasiet med minskat behov för planperioden med 13,1 mnkr varav 3,3 för För Grundskolan minskar resursbehoven under 2012 och 2013 med totalt 3,2 mnkr medan resursbehovet ökar något för För Barnomsor-

13 Budget år 2012 gen ökar resursbehovet något 2012 för att därefter minska något under 2013 och När det gäller äldreomsorgen minskar resursbehovet under planperioden med 0,9 mnkr. Av detta ökar resursbehoven för den yngre gruppen äldre med 1,4 mnkr medan det minskar för den äldre gruppen med 2,3 mnkr. Vad modellen genererar för förändrade resursbehov från 2012 och fram till 2030 framgår av följande diagram. Resursförskjutningar befolkningsförändringar, tkr w 00- w Demografimodellen genererar minskade resursbehov till Barn- och utbildningsnämnden fram till och med 2015 med 20,0 mkr. Därefter är resursbehovet i stort sett konstant med en ackumulerad minskning på mellan 19,7 till 22,7 mnkr. Barnomsorgen beräknas behöva minska resurserna i stort sett kontinuerligt från 2014 och fram till 2030 då resursbehovet i förhållande till 2011 minskar med 2,5 mnkr. På motsvarande sätt beräknas behovet för Grundskolan att minska med 3,5 mnkr fram till Gymnasieskolans kundunderlag minskar kraftigt de närmaste åren och resursbehovet beräknas därför minska snabbt fram till 2015 med hela 16,9 mnkr för att därefter vara i stort sett konstant. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen. Socialnämndens resursbehov för äldreomsorgen beräknas därför behöva ökas fram till 2030 med 33,1 mnkr. Fram till 2018 beräknas dock ett minskat resursbehov med knappt 2 mnkr och först därefter en relativt stor årsvis ökning. Det är för åldersgruppen 80 år och äldre som nästan hela ökningen gäller. Av ökningen fram till 2030 avser 30,6 denna grupp. För åldergruppen 65 till 79 år är de beräknade förändringarna relativt små och som mest en ökning med 3,1 mnkr 2024 i förhållande till Modellen tar endast hänsyn till rörliga kostnader, vilket innebär att vid stora befolkningsförändringar som i denna prognos kommer vi även få behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader såsom t.ex. lokaler. Vidare är talen beräknade i reala termer. Omvärldsanalys kommunal jämförelse Inför 2012 års har omvärldsanalysen för kommunens ekonomi utvecklats ytterligare. Förutom tidigare jämförelser i kronor per invånare av kommunens verksamheter har jämförelser tillkommit med balansoch resultaträkningsposter. Vidare har även tillkommit jämförelser i kronor för hur mycket mer eller mindre Hultsfreds kommuns verksamheter skulle ha kostat om de bedrivits till samma kostnad per invånare som genomsnittet av rikets kommuner, länets kommuner eller liknande kommuner. Omvärldsanalysen finns på kommunens hemsida med adressen asp x och valet Kommunala jämförelsetal och omvärldsanalys Budget 2012 Budgeten utgår från beräknad ram Till detta kommer åtgärder som minskar nettokostnaderna med 5,6 mnkr och volym- och prisförändringar inklusive smärre verksamhetsförändringar netto med 4,1 mnkr. Finansiering Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 10:21. Skattesatsen är oförändrad. Invånarantalet minskar med 150 mellan och till Index KPI har antagits öka 2011 med 1,5 procent och 2012 med 1,9 procent enligt SKL:s prognos. Motsvarande för prisbasbeloppet är och kronor. Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2012, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal. Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning. Lönebaserade avgifter har generellt uppräknas med 2,0 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,0 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har satts så att kostnadstäckning bibehålls. Övriga avgifter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader.

14 Budget år 2012 För planen har för åren 2013 och 2014 generell uppräkning gjorts motsvarande uppräkning till Löneökningar Lönenivån är per den 1 april 2010 efter avslutade förhandlingar om 2010 års löneökningar för samtliga avtalsområden. Lönerna har antagits öka per den 1 april för åren 2011, 2012, 2013 och 2014 med 2,3, 2,5, 3,0 och 3,0 procent. Avgifter Måltidsavgifter På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2012 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till kr, en ökning från 2011 med 50 kr eller 1,5 procent. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 2 kr eller 1,6 procent. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 1 kr till 53 kr eller 1,9 procent. För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Socialnämnden föreslår att avgiften för besök av sjuksköterska på uppdrag av landstinget sänks från 250 kr till 150 kr. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan. Renhållningsavgifter Renhållningstaxan är generellt uppräknad med 2,5 % med höjning till jämna kronor. Exempelvis ökar den vanligaste taxan, 190-literskärl och tömning varannan vecka, med två kronor till 76 kronor per tömning. Vatten- och avloppsavgifter Vatten- och avloppsavgiften är generellt uppräknad med 1,5 %. Barnomsorgsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen. Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som en lönebaserad avgift till självkostnadspris och har räknats upp med 2 %. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet.

15 Budget år 2012 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter Kostnader och intäkter redovisas i tusentals kronor. I tabellen ovan framgår att driftbudgeten för kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2012 beräknas bli 700,1 mnkr. För att komma ner till detta belopp krävs att det genomförs besparingar på 10,9 mnkr med full effekt Det framgår även att prisförändringar är tillagt med totalt 17,5 mnkr och att volymförändringar minskar kostnaderna med 3,9 mnkr. Ett urval av besparingar och övriga förändringar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltningars besparingskrav uppgår till tkr. Kommunövergripande verksamheter Kommunövergripande verksamheter har redovisat besparingar på tkr, varav 103 tkr är ospecificerade. Kostnaden för överförmyndarverksamheten beräknas kunna minskas med 100 tkr. Subventionen av anläggningsavgifter till företag tas bort, 110 tkr. En 25 % tjänst på ekonomikontoret utgår, 104 tkr. Minskning sker med en 30 % tjänst på personalkontoret, 119 tkr. På IT-kontoret sker utökning med 10 % tjänst, 48 tkr vilken beräknas ge ökade intäkter för konsulttjänster 126 tkr. Kostservice gör besparing på 260 tkr genom att inrätta tillagningskök i Vena skola (minskning med 40 % tjänst och minskade transportkostnader). Städservice gör besparing på 125 tkr (minskning med 80 % tjänst från halvårsskiftet på Emådalskolan samt minskning av kostnader för leasingbil). Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens besparingskrav på 267 tkr klaras genom minskning av stödet till föreningsanläggningar med 40 tkr och stödet till föreningsverksamhet med 50 tkr. Anslaget för fiskevandring Emån tas bort 32,1 tkr, anslaget för upprustning av Hammarsjöområdet minskas från 50 tkr till 25 tkr. Intäkterna vid Virserums badhus beräknas öka med 25 tkr. Dessutom sker minskning av

16 Budget år 2012 anslagen för sk övriga kostnader m m med 95 tkr på kultur- och fritidskontoret, turistinformation samt fritidsgårdsverksamhet. Räddningstjänsten Räddningstjänsten gör besparing på 138 tkr genom att lönetillägg tas bort 96 tkr samt att rökdykarkompetensen i Silverdalen minskas med två man, 45 tkr. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens besparingskrav tkr klaras genom: Minskar från 1,5 tjänst till 1,0 tjänst talpedagog från höstterminen 2012, 116,4 tkr. Helårseffekt fås av tidigare beslutad neddragning med 50 % skolskötersketjänst, 113 tkr. Centralt konto för kompetensutveckling minskas 200 tkr. Nedläggning av pedagogisk omsorg ger besparing 411,4 tkr. En 50 % tjänst som utvecklingsledare återbesätts inte vid pensionsavgång, besparing 293,5 tkr. Förändring av organisationen för elevhälsa, besparing 60,3 tkr. Ett ofördelat besparingskrav läggs ut på 204,9 tkr. Miljö- och byggnadsnämnden För miljö- och byggnadsnämnden har inget besparingsförslag presenterats för budgetberedningen. Besparingskrav på 300 tkr kvarstår och besparingsalternativ med konsekvensbeskrivning ska lämnas. Socialnämnden För socialnämnden läggs ett besparingskrav på tkr. Dessutom finns sedan tidigare ofördelade besparingskrav inom nämnden på tkr. De 11 platser som togs bort vid ombyggnation av Ekliden ersätts inte Detta ger minskade kostnader tkr och minskade intäkter 290 tkr. Inom vård och omsorg minskas utbildningsbudgeten med 500 tkr och vikariebudgeten med tkr. Införande av arbetskläder medför ökad kostnad 250 tkr. Äldreomsorgens budget för IT-kostnader minskas med 200 tkr. Budget för vikarier vid sjukskrivning tas bort för verksamheter där vikarietillsättning inte är aktuell, 200 tkr. Minskning av MAS-tjänsten och utvecklingsledartjänsten med vardera 50 % ger besparing 600 tkr. Ett besparingskrav läggs för HSR-verksamheten, 200 tkr. Förändringsarbete inom Intraprenaden Framsteget medför besparing 300 tkr. Stegens kostnader beräknas minska med 200 tkr. Samordning av tjänst som anhörigstödjare och frivilligsamordnare medför besparing 150 tkr. Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) ÖSK:s besparingskrav tkr: Anslaget för underhållet på skolgårdar minskas med 100 tkr. Byte av belysningsarmaturer med lägre energiförbrukning ger besparing 275 tkr. Anslaget för bostadsanpassning minskas med 200 tkr. Ökade intäkter, 100 tkr vid asfaltlagning orsakad av externa kabeldragare. För Folkets park med omnejd beräknas lägre elkostnader, 70 tkr. Ny arrendator på campingen ger ökat arrende, 100 tkr. Driftkostnaderna för Sänkan 4 försvinner efter rivning, 45 tkr. Ökade intäkter p g a nytt avtal med Prolympia om beredskap, 30 tkr, ny hyresgäst i Valhall 12 tkr samt ökad skogsförsäljning 50 tkr. Investeringar Ramen var från början 45,3 mnkr. Efter prioriteringar och smärre förändringar uppgår förslaget till investeringsbudget till 44,9 mnkr.

17 Budget år 2012 Nettoinvesteringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år med undantag för 2010 som fick ett lågt utfall på grund av investeringsinkomster på 8,8 mnkr. Investeringsbeloppet under de fem åren blir 212,4 tkr. Dessa fem års investeringar motsvarar 8,3 års avskrivningar räknat på 2010 års avskrivningar. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investeringsnivån är, dock 36 mnkr lägre än i planen för Investeringar , prognos, budget och plan 60 Investeringar , mnkr , mnkr

18 Budget år 2012

19 Budget år 2012

20 Budget år 2012 Årets resultat Det budgeterade resultatet är 0,5 mnkr. För att uppnå det förutsetts att kostnadsminskningar och/eller intäktsökningar på netto 10,9 mnkr ska inträffa under 2012 utöver fördelade och redovisade besparingar på 5,6 mnkr. De 10,9 mnkr benämns Ofördelade besparingar i resultaträkningen ovan. SKL:s analys av kommunens ekonomi och ekonomistyrning Utöver det material som funnits som grund för budgetarbetet som exempelvis omvärldsanalysen kommer SKL att genomför a en analys av kommunens ekonomi. Syftet med analysen är, förutom att det är en extern part som utför den, att ytterligare öka kunskaperna om kommunens ekonomi för att ge så bra underlag som möjligt för att kunna fördela det ofördelade besparingskravet på kommunens verksamheter. Resultat och investeringar Investeringsbudgeten för åren varierar mellan 52,9 och 43,2 mnkr. En uthålligt rimlig nivå för investeringar i Hultsfreds kommun är cirka 25 mnkr per år. Blir investeringarna större än dessa 25 mnkr krävs resultat som är lika mycket större för att undvika finansiering genom lån. Detta går att avläsa tydligt i den beräknade finansieringsanalysen ovan. Budgeterat lånebehov har beräknats till 136,8 mnkr för åren Av detta är investeringarna orsaken till 103,0 mnkr. Hultsfreds kommuns låneskuld skull då vid utgången av 2012 bli 203,4 mnkr. Det betyder ökade kostnader för avskrivningar och räntor. En ökad låneskuld medför också en ökad känslighet för förändrade räntesatser. En procents högre ränta på ett lånebelopp av 203,4 mnkr betyder 2 mnkr i ökade räntekostnader per år.

21 Budget år 2012 Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budgetens resultat är 0,5 mnkr och därmed uppnås balanskravet. För åren 2013 och 2014 visar förslaget överskott med 0,3 mnkr respektive underskott med -4,8 mnkr. Finansiella mål I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs även bland annat För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Det övergripande finansiella målet är en ekonomi i balans. För att uppnå det föreslås tre mätbara nyckeltal. Några långsiktiga målnivåer har ännu inte föreslagits. Från 2012 utgår målnivåerna från målet att resultat ska vara 0,5 mnkr.

22 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 6 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 78 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget Kostnader Övergripande kommungemensamt , , ,0 Verksamhetsgemensamt , , ,8 Administrativa kontor , , ,9 Reserverat oförutsett 0, , ,0 Summa kostnad kommun övergripande , , ,7 Intäkter Övergripande kommungemensamt , , ,1 Verksamhetsgemensamt , , ,1 Administrativa kontor , , ,8 Summa intäkter kommunövergripande , , ,0 Nettokostnad kommunövergripande , , ,7 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Verksamhetsgemensamt Utgifter 1 901,0 650,0 650,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 1 901,0 650,0 650,0

23 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 2 Övergripande kommungemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Övergripande kommungemensamt , , , , , ,1 Summa , , , , , ,1 Under rubriken Övergripande kommungemensamt redovisas: Kommunledning och revision: Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing). Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och vänortsutveckling, utveckling av handeln, utbildning-arbetsliv, feriearbete och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, färdtjänst, kris-beredskap, kommunal information, allmänna val, överförmyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, tillgänglighetsråd och annan gemensam verksamhet. Verksamhetsgemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Verksamhetsgemensamt , , , , , ,1 Summa , , , , , ,1 Under rubriken Verksamhetsgemensamt redovisas: Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder. Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt. Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar

24 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 3 Administrativa kontor Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Administrativa kontor , , , , , ,8 Summa , , , , , ,8 Under rubriken Administrativa kontor redovisas: Kommunledningskontor, kommunkansli inkl juridisk enhet, utvecklingskontor, ekonomikontor inkl ställföreträdarenhet, personalkontor och IT-kontor. Reserverat oförutsett Ekonomi Kostnader Bokslut Budget Budget Reserverat oförutsett 0, , ,0 Summa 0, , ,0 Under rubriken Reserverat oförutsett redovisas: Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt för övrigt oförutsett Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett.

25 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 4 Kommunkansli Ekonomi Ekonomi i balans God budgetföljsamhet Kostnadsmedvetenhet Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Nöjda brukare/användare internt och externt Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Kompetent personal Nöjda medarbetare Medarbetare kan påverka sin arbetssituation God samverkan God personalhälsa Utveckling Lite bättre varje dag Kontinuerligt lärande Lyssnar på efterfrågan Ständigt ifrågasättande av arbetsuppgifter och rutiner Söka bättre alternativa lösningar God informationsförsörjning och omvärldsbevakning Utvecklingskontor Ekonomi Ekonomi i balans Ekonomi i balans Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Serviceinriktat bemötande Enkel, begriplig och tillgänglig information Trygga kommuninvånare Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Stolthet lyser inifrån Möjlighet till utveckling rörlighet Personal med handlingskraft Säkra processer Säker i sin roll Utveckling Lite bättre varje dag Väl fungerande kommunikationer Befolka landsbygden Fler turister Bevara och generera arbetstillfällen

26 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 5 IT- kontor Ekonomi Ekonomi i balans Minskade kostnader för central Internet Korrekta avtalsnivåer externa parter Rimliga konsultkostnader Sansade investeringar Effektiva inköp Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Ökad tillgänglighet till verktygen Förenklad inloggning (SSO) för att effektivisera vardagen för våra kunder Bättre information till våra kunder Fler e-tjänster i samverkan med verksamheterna Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Aktuell kompetens hos IT-medarbetarna Ökat ansvar för medarbetarna Bred kompetens på verksamhetssystemen Ökad samverkan Hög trivsel Utveckling Lite bättre varje dag Säkrare och effektivare insatser Ökad samverkan Ordning och reda på arbetsplatsen Tätare dialog med systemägare, verksamhetsansvariga Driftbudget Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Balanseringspost Ks 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej spec. besparingar Ks-förvaltn. 0,0 0,0-103,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0, ,0-103,0 0,0 0,0 0, Besparingskrav För att uppnå budget i balans 2012 läggs in ett ofördelat besparingskrav på tkr. Kommunstyrelsen har i uppdrag att ta fram en noggrann analys av kommunens samtliga verksamheter och förslag till åtgärdsplan att redovisas under 2011, innan besparingskravet fördelas.

27 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 6 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunfullmäktige 560, , ,0-2,1 0,0 0,0 002 Revision 773,6 881,7 851,7 0,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 1 969, , ,7 0,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 263,3 126,0 126,0 0,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 386,2 408,8 416,1 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 38,3 47,6 47,6 0,0-1,0-1,0 Summa 3 991, , ,1-2,1-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare (denna mandatperiod 26). Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 135. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 9 851,3 tkr, avseende löneökningar 2011 och ,7 tkr för Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Verksamhetsförändring Då arvodet till KOMREV inte uppräknats under många år anslås 10 tkr utöver ramen.

28 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvarsnämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kost- och städhållningen vid kommunens serviceboende och skolor, kultur- och fritidsverksamhet, för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning, samt för kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter och ersättare som sammanträder enligt särskild tidplan utom under juli månad. Arbetsutskottet utgör krisledningsnämnd. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 425 tkr. 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader, kommunomfattande kostnader för adresskorrigeringar samt övergripande kostnader för införande av SITHSkort (kort för säker identifiering/autenticering inom IT-stöd) 120 tkr. 005 Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige, fr.o.m redovisas även utbildningsbidraget 500 kronor per mandat här. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd. För 2011 var grundstödet kr per representerat parti (totalt åtta), mandatstödet kr per mandat och utbildningsbidraget 500 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2011 utbetalats 408,8 tkr och ramen för 2012 beräknas till 416,1 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom utvecklingskontoret och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor litteratur, IT-utbildningslokal m m.

29 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 8 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunal information 194,1 210,2 210,2-96,5-81,6-81,6 Summa 194,1 210,2 210,2-96,5-81,6-81,6 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter. Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar. 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunledningskontor 540,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 031 Kommunkansli 4 316, , ,6-914,5-643,4-651,4 033 Utvecklingskontor 5 738, , ,5-622,1-803,8-804,1 Summa , , , , , ,5 030 Kommunledningskontor Fr.o.m 2011 upphör kommunledningskontoret, budgeterade medel flyttas över till utvecklingskontoret. 031 Kommunkansli Kommunkansliet är indelat i en kansli- och serviceenhet samt en juridisk enhet. Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och överförmyndarnämnden, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten.

30 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 9 Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, tillgänglighetsrådet, samarbetskommittén Hultsfred-Vimmerby samt tillfälliga kommittéer och utredningar och yttranden. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn, tillsyn av öl- och tobaksförsäljning. Serviceenheten ombesörjer vaktmästeri, reprofunktion och postgång inom kommunhuset. Kansliet deltar i beredskapsoch civilförsvarsfrågor. Vimmerby kommun köper alkohollagshandläggning av kommunkansliet, omfattar 60 procent av en tjänst. Verksamhetsförändring Vimmerby kommuns köp av alkoholhandläggning (omfattar 60 procent av en tjänst) upphör Utvecklingskontor Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, samordning av utbildning - arbetsliv, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete. Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar och färdtjänst. Kontoret har även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Infrastrukturprojektet Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i samverkan. Det geografiska läget samt att Kalmar län går från fem till två arbetsmarkandsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande infrastruktur som blir av varaktig karaktär. Hultsfreds kommun blir huvudman för projektet, en projektanställd på femtio procent kommer att arbeta med frågor som lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter som kan påverka satsningar i regionen. Till projektet kopplas även en styrgrupp bestående av kommunchef och kommunalråd från respektive kommun som ingår i projektet. Kostnaden per kommun baseras på kommunens invånarantal Ekonomiadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Ekonomikontor 5 396, , , , , ,3 Summa 5 396, , , , , ,3

31 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 10 Ekonomikontor Ekonomi Ekonomi i balans Budgetföljsamhet. Utfall ska vara mindre eller lika med 100 procent. Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Bättre kvalitet på kundsamtal. Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Rätt fakturaadress på leverantörsfakturor. Säkerställa kompetensutveckling för medarbetare. Utveckling Lite bättre varje dag Effektivt resursutnyttjande. 041 Ekonomikontor Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter: Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan med årsvis tidsplanering. Löpande redovisning och rapportdistribution. Delårsrapport en gång per år och uppföljning två gånger per år samt årsredovisning för kommunen och kommunkoncernen föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovisningsprinciper och bokslut. All kundfakturering, ansvar för kommunens, Hultsfreds Kommunala Industri AB:s (HKIAB:), Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) och Rock City Hultsfreds AB:s kundreskontror med krav- och inkassoverksamhet. Momsredovisning, ansvar för kommunens, HKIAB:s, ÖSK:s, och Rock City Hultsfreds AB:s leverantörsreskontror med betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet. Utbildar kommunens personal i ekonomiarbete. Rådgör internt och utför utredningar inom ekonomi. Förvaltar kommunens informationssystem för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kundreskontra samt webbaserat rapportsystem. Utvecklar kontorets system mot högre kvalitet och tillgänglighet för alla förvaltningar. Uppdaterar dokumentation av redovisningssystemet. Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verkställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och ÖSK. Löpande rapportering till kommunstyrelsen av kommunens och bolagens finansiella ställning. Ansvarar för kommunens och ÖSK:s övergripande försäkringsskydd. Hantering av kommunens stiftelser (donationsfonder) med bokslut och årsredovisning. Ekonomiförvaltning för HKIAB, Rock City Hultsfreds AB och projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut. Utöver ovanstående ansvar för budget och kontroll av verksamheterna för kommunalt partistöd, annan gemensam verksamhet och stöd till företag. Vidare ansvarar kontoret för budget och kontroll av pensioner, arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar. Vid ingången av 2012 har kontoret 9,25 årsarbetare eller 9 tillsvidareanställda på heltid, samt köp av en 0,25 tjänst från annan förvaltning.