Virserumsån. Foto Jenny Welinder.

Transkript

1 Budget 2011

2 Virserumsån. Foto Jenny Welinder.

3 Budget 2011 samt investeringsbudget/-plan Innehållsförteckning Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet...1 Ekonomiska förutsättningar budget 2011 plan Skatter och statsbidrag, tabell 6 Oförutsett, tabell 10 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell 11 Större investeringar 15 Resultaträkning och finansieringsanalys 16 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet Driftbudget 00 Kommunledning och revision Informationsverksamhet Allmän kommunadministration Ekonomiadministration Personaladministration Särskilda servicefunktioner Övrig gemensam verksamhet Arbetsområden och lokaler Arbetsbefrämjande åtgärder Konsumentpolitisk verksamhet Digital infrastruktur Buss-, bil- och spårbunden trafik Fritidsadministration Skolskjuts Annan skolform Gemensam administration (socialnämnd) Övriga samhällsskyddande åtgärder 44 Investeringsbudget 45

4 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid Driftbudget 40 Kultur- och fritidsadministration Idrotts- och fritidsanläggningar Turistverksamhet Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Kulturverksamhet Stöd till kulturverksamhet 63 Investeringsbudget 64 Kommunstyrelse - Räddningstjänst Driftbudget 88 Räddningstjänst Övrig gemensam verksamhet Övriga samhällsskyddande åtgärder 68 Investeringsbudget 69 Kommunstyrelse Tekniskt kontor Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet 05 Teknisk administration Särskilda servicefunktioner Arbetsområden och lokaler Kommersiell service Markförsörjning Bostads- och industriområden Bostadsanpassning Kommunala gator och vägar Kommunala gator och vägar Enskilda vägar Parkverksamhet Folkets park med omnejd Kulturverksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Barnomsorg Äldre- och handikappomsorg Miljöskydd Räddningstjänst Övriga samhällsskyddande åtgärder 91 Investeringsbudget 92

5 Barn- och utbildningsnämnd Driftbudget 60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande verksamheter 100 Barnomsorg grundskola särskola (72, 64, 67-68) 102 Gymnasium vuxenutbildning övrig utbildning (65, 66, 695) Musikskola Bibliotek 116 Investeringsbudget 117 Miljö- och byggnadsnämnd Driftbudget 07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd Miljöskydd 125 Socialnämnd Driftbudget 70 Gemensam administration Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg: Äldreomsorg 136 LSS 141 Omsorgsverksamhet 141 Kommunal psykiatri 143 Investeringsbudget 145 Finansiering Driftbudget Pensioner 148 Personalförsäkring 149 Fördelning kalkylerade kapitalkostnader 150 Skatteintäkter 151 Generella statsbidrag/avgifter 153 Finansiella intäkter 157 Finansiella kostnader 158

6 Investeringsbudget Sammanställning av nettoinvesteringar 161 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet 163 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 164 Kommunstyrelse Räddningstjänst 166 Kommunstyrelse Tekniskt kontor 167 Barn- och utbildningsnämnd 172 Socialnämnd 173 Allmänna budgetregler Anslagsbindning 175 Anvisningar för budgetuppföljning 176

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Valet i september gav Hultsfreds kommun en ny majoritet. För budgetarbetet innebar det en ny situation där den avgående majoriteten hade att lägga fram en budget som en ny fullmäktigeförsamling skulle godkänna. Nu har själva budgetarbetet trots detta i stort kunnat ske i samförstånd. Minskat skatteunderlag gör att besparingar har fått läggas ut på förvaltningarna, dessutom finns ett ofördelat besparingskrav under kommunstyrelsen för bevakning. Befolkningsminskningen är bekymmersam och en mycket viktig fråga för oss alla att arbeta med, för att vända denna negativa trend. Driftsbudgeten uppgår brutto till drygt 820 Mkr och investeringsbudgeten till drygt 47 Mkr. Den största investeringen som pågår är ombyggnaden av Ekliden, äldreboendet i Virserum, som får en välbehövlig renovering till en modern standard Jag vill tacka alla som varit delaktiga i årets budgetarbete, och inom kort startar det om på nytt. Vi har antaget en ny tidplan för budgetprocessen vilket gör att arbetet med budgeten för 2012 inleds redan i januari och den nya budgeten fastställs i juni Lars Rosander kommunalråd

8 Budget år 2011 Utdrag ur SKL:s cirkulär 10:80 om utvecklingen av konjunkturen och skatteunderlaget Stark rekyl i BNP men låga löneökningar Återhämtningen i de gamla industriländerna hålls tillbaka av motstridiga behov av både stimulanser och åtstramning. I många fall mycket svaga offentliga finanser tvingar fram åtgärder som dämpar tillväxten. Samtidigt är tillväxt en förutsättning för att ta sig ur den besvärliga situationen. I Kina m.fl. tillväxtländer växer ekonomierna i bra fart. Sveriges dilemma är att vi är betydligt mer beroende av utvecklingen i den förra gruppen av länder. Detta håller tillbaka den svenska tillväxten. Trots det beräknas Sveriges BNP i år öka med över 5 procent. Den mycket höga tillväxten är till stor del en rekyleffekt efter produktionsraset i fjol. Men även om tillväxten i år har varit ytterligt hög så kvarstår alltjämt väsentliga obalanser. Resursutnyttjandet är i stora delar av den svenska ekonomin fortfarande lågt. Det innebär att det framöver finns en potential för fortsatt starka tillväxttal. Låga räntor, ordnade offentliga finanser, positiva framtidsförväntningar och ett hushållsparande som i utgångsläget är rekordhögt gör att förutsättningar finns för en efterfrågan som kan bidra till en fortsatt snabb produktionstillväxt. Arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan. Vi räknar med att antalet arbetade timmar fortsätter växa snabbare än trendmässigt fram till 2015 tack vare en fortsatt konjunkturell återhämtning på arbetsmarknaden. Nedgången i arbetslösheten går dock ganska långsamt eftersom inte bara sysselsättningen utan också arbetskraften växer. Som en följd av den höga arbetslösheten blir timlöneökningarna väldigt låga i år. Vår prognos för nationalräkenskapernas lönesumma och arbetade timmar 2010 ger en ökning av lön per timme med endast en procent. Det lönemåttet är relevant för våra lönesummeberäkningar men är av olika skäl inget bra mått på timlöneförändringen. Ett bättre mått för den är konjunkturlönestatistiken, vår prognos för löneutvecklingen enligt denna innebär i år en ökning med 2,2 procent. I takt med att arbetsmarknaden förbättras tilltar löneökningstakten successivt. Statens överskott kommer att uppgå till nästan 2 procent av BNP 2015 medan kommunsektorn får ett underskott. Detta trots att vi i våra kalkyler räknar med statsbidrag som växer i takt med skatteunderlaget från och med Staten har därmed råd att öka statsbidragen till kommunsektorn för att finansiera en verksamhetsutveckling i linje med den historiska trenden utan att äventyra det långsiktiga överskottsmålet. Tabell 1. Nyckeltal svensk ekonomi, procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,3 5,2 3,9 3,2 3,3 3,3 Sysselsättning timmar* 2,6 1,6 1,1 0,7 0,7 0,7 Öppen arbetslöshet,nivå 8,4 8,5 8,0 7,6 7,0 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,0 2,9 3,3 3,6 3,9 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,4 2,2 2,3 2,8 3,3 3,5 Konsumentpris, KPI 0,3 1,2 1,6 1,7 1,8 2,1 Konsumentpris, KPIF 1,9 2,0 1,2 1,2 1,2 1,7 1 Kalenderkorrigerade. Små revideringar av skatteunderlagsprognosen Definitivt taxeringsutfall 2010 för inkomståret 2009 Skatteverket (RSV) har sammanställt utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2009 enligt 2010 års taxering. Enligt det slutliga taxeringsutfallet för taxeringsåret 2010 ökade den beskattningsbara inkomsten i riket med 1,31 procent, vilket kan jämföras med 5,45 procent föregående år. Medelskattekraften uppgår enligt det definitiva utfallet till kr per invånare den 1 november 2008, en ökning med 869 kr från föregående år Svag skatteunderlagstillväxt ytterligare en tid Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan. De viktigaste förutsättningarna framgår av tabell 1. Den svaga skatteunderlagstillväxt som taxeringsutfallet för 2009 visar följs av ytterligare två år med ökningstal under två procent, se tabell 2 rad 2. Den låga ökningstakten är delvis en effekt av att grundavdraget för personer som fyllt 65 år successivt höjs

9 Budget år 2011 dessa år. Om de effekterna, som kompenseras genom motsvarande höjningar av regleringsposten, exkluderas blir den underliggande ökningstakten högre men inte i paritet med de goda åren under förra högkonjunkturen. Tabell 2 Skatteunderlagstillväxt i procent samt bidrag från olika komponenter i procentenheter Summa exl regelförändringar, % 1,6 2,4 3,1 4,0 4,2 4,2 Summa, % 1,3 1,7 1,6 4,0 4,2 4,2 Bidrag till förändringen i procentenheter Timlön 2,4 0,8 2,2 2,6 2,8 3,0 Sysselsättning -2,2 1,2 0,8 0,5 0,5 0,6 Sociala ersättningar 2,0 0,1-0,1 0,8 0,9 0,7 Övriga inkomster -0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Avdrag -0,7-0,5-1,5-0,1-0,2-0,2 Real skatteunderlagstillväxt 0,3 0,4 1,1 1,8 1,8 1,5 Det som håller tillbaka skatteunderlagstillväxten i år är den låga löneökningstakten (enligt nationalräkenskapernas sätt att mäta, som är relevant för skatteunderlaget) och den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna. Positivt är främst den starka utvecklingen av arbetade timmar. Sysselsättningen fortsätter ge positiva bidrag till skatteunderlaget även åren framöver, om än inte lika stora som i år. I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras väntas också timlöneökningar bidra mer till skatteunderlaget. Det ger även större ökningar av pensionsinkomsterna när bromsen i pensionssystemet släpper och ger en positiv effekt från och med år Även i reala termer är skatteunderlagstillväxten svag Den magra utvecklingen 2009 förklaras i hög grad av att arbetade timmar minskade kraftigt. I år är förklaringen till stor del att löneökningstakten är högre i kommuner och landsting än den ökningstakt för hela arbetsmarknaden som påverkar skatteunderlaget. Framöver bidrar både ökande sysselsättning och stigande pensioner till att den reala ökningen blir god Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, dec 2010 ESV, okt 2010 SKL, okt 2010* BP, okt 2010* ,3 1,7 1,6 4,0 4,2 4,2 12,0 1,3 1,6 2,1 3,4 3,7 3,8 11,2 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 12,2 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 12,0 *Taxeringsutfallet för år 2009 var inte känt när prognosen gjordes. Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Taxeringsutfallet visar att vi överskattade inkomstutvecklingen år 2009 med 0,2 procent. De inkomster som överskattades var främst den del som Skatteverket redovisar som lön mm, vilket bland annat innefattar löner, sjukoch föräldrapenning samt arbetsmarknadsersättningar. Förändringarna jämfört med vår förra prognos är små, se tabell 5. De beror i huvudsak på en ändrad syn på hur sysselsättning samt arbetsmarknadsersättningar utvecklas. Av tabell 3 framgår även att skillnaderna mellan SKL:s och regeringens prognoser är små, undantaget år Differensen detta år förklaras främst av att regeringen förutser lägre löneökningar än SKL. I reala termer är skillnaden därför sannolikt mindre. Ekonomistyrningsverkets prognos visar en starkare utveckling än SKL:s år 2011, men svagare därefter. Förklaringen är främst att ESV gör en annan bedömning av hur pensionsinkomsterna utvecklas. Slut på utdraget ur cirkuläret När budgeten för 2010 fastställdes i november 2009 budgeterades summa skatter och statsbidrag för planåret 2011 till 686,6 mnkr. Efter årets arbete med budget 2011 budgeteras för 2011 summa skatter och statsbidrag till 694,8 mnkr. Alltså en ökning med drygt 8 mnkr (detta inklusive det tillfälliga stödet 2011 på 3,1 mnkr). Jämfört med för ett år sedan har man nu en mer positiv syn på skatteunderlagets utveckling.

10 Budget år 2011 Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidraget minskar med 1,5 mnkr till budget 2011 jämfört med när planen för 2011 togs i 2010 års budget. Kostnadsutjämning riket Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Syftet var detsamma som för det tidigare systemet: att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Inför utjämningsåret 2008 infördes i kostnadsutjämningen en förändring av komponenten för byggkostnader och en ny modell för utjämning av strukturella löneskillnader. Förändringen av komponenten för byggkostnader ingår i modellen för bebyggelsestruktur. Den uppföljning och översyn av kostnadsutjämningen som skedde under 2008 kom fram till vissa förändringar som för Hultsfreds kommun skulle ha inneburit ett ökat bidrag med cirka 16 mnkr för 2009 och framåt. Dessa förslag slopades och istället tillsatte regeringen en ny kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete senast den 30 april Översynen omfattar hela utjämningssystemet men med huvuduppgift att utreda alternativa metoder för kostnadsutjämning med ett långsiktigt perspektiv. Vidare behöver behov av att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning utredas. Översynen kommer även att omfatta övriga delar av utjämningssystemet. Fastighetsavgift Införandet av fastighetsavgiften 2008 var neutral, såväl för varje enskild kommun som för staten. Samtidigt som fastighetsavgiften infördes minskades det generella regleringsbidraget med motsvarande belopp. Kommande år ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet skedde en ny taxering av småhus och systemet för kommunal fastighetsavgift har utvidgats för att även omfatta fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Taxering av småhus sker vart tredje år. Sammantaget innebär detta för Hultsfreds kommun att intäkterna från systemet för fastighetsavgiften beräknas öka med 0,3 mnkr till budget 2011 jämfört med när planen för 2011 togs i 2010 års budget. Kostnadsutjämning av kostnader för LSS-verksamhet Riksdagen beslutade inför 2009 års utjämning om vissa förändringar av systemet för utjämning av LSS-kostnader. För vuxna som har både insatsen boende och personlig assistans ska endast insatsen boende ingå i beräkningen av standardkostnaden. Insatsen särskilt anpassad bostad har vidare utgått ur beräkningen, medan antalet personer med beslut om personlig assistans enligt LASS har tillkommit. Koncentrationsindexet har tagits bort vilket gynnar Hultsfreds kommun men samtidigt har regeringen beslutat att uppdatera personalkostnadsindexet (pix) med hjälp av underlaget från räkenskapssammandraget Jämfört med vad som budgeterades för ett år sedan ökar LSS-utjämningen med 3,7 mnkr. Kostnadsutjämningen minskar med 4,9 mnkr till budget 2011 jämfört med när planen för 2011 togs i 2010 års budget. Minskning av utjämningsbidrag i utjämningssystemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit gynnsammare i förhållande till riket medan ökning är tvärtom.

11 Budget år 2011 Övertagande av hemsjukvården från landstiget Den 1 januari 2008 övertog kommunerna i Kalmar län ansvaret för hemsjukvården från landstinget. För att ge kommunerna samma finansiering som landstinget haft, har landstingsskatten minskat och kommunalskatten ökat lika mycket. Kommunalskatten har därför ökat med 26 öre till sammanlagt 22,32 kr per skattekrona. Även den 95-procentiga länsvisa skattesatsen, vilken används vid beräkning av inkomstutjämningen, har ökat med 26 öre till 20,77 kr per skattekrona. Kostnaden för hemsjukvården i länets kommuner är inte fördelad lika med kommunernas ökade kommunalskatt. Därför kommer för vissa kommuner den ökande kostnaden för hemsjukvården att vara mindre än den ökande kommunalskatten medan det för andra kommer att vara tvärtom. För att ge tid till anpassning har det därför införts ett femårigt utjämningssystem mellan kommunerna. Hultsfreds kommun fick under första året 2008 ett utjämningsbidrag med tkr minskade det till tkr, 2010 minskar det till tkr, 2011 minskar det till 772 tkr för att till sista året avslutas med en utjämning på 386 tkr. Tillfälligt tillskott 2011 Den 12 oktober presenterade regeringen 2011 års budgetproposition. Där aviserade man ett tillfälligt statsbidrag till Sveriges kommuner och landsting på 3 miljarder. Av dessa går 2,1 miljarder till kommunerna och resterande 0,9 miljarder till landstingen. (70 respektive 30%). Fördelningen baseras på lika kronor per invånare och för Hultsfreds kommun innebär det 2011 ett extra tillskott med tkr. (Ingår i summa skatter och statsbidrag, 694,8 mnkr). Observera att detta tillskott endast gäller 2011.

12 Budget år 2011 Befolkningsutveckling i Hultsfreds kommun per den 31 december Antalet invånare den 31 december 2009 var , 191 färre än ett år tidigare och den 30 september i år var antalet vilket det också är 191 färre än ett år tidigare. Befolkningsminskningen är således fortsatt stor. Invånarantalet den 1 november är det som används vid beräkning av inkomst- och kostandsutjämning för det följande budgetåret. För 2011 är det således antalet den 1 november 2010 som gäller. Antalet var då vilket jämfört med ett år tidigare innebär en minskning med 219 invånare. För budgeten har antagits en minskning med 150. Det lägre antalet har medfört att skatter och statsbidrag för år 2010 blir 3,2 mnkr mindre. Befolkningsutveckling i Hultsfreds kommun per den 1 november Antal elever i förskolan till gymnasieskolan I diagrammet nedan framgår att antalet elever i grundskolan även under närmaste åren kommer att minska för att så småningom stabiliseras på en lägre nivå. När det gäller gymnasieskolan har antalet folkbokförda ungdomar i kommunen, som kan vara elever i Hultsfreds gymnasium, kulminerat under läsåret Skolår 7-9 Skolår 1-3 Förskola Gymnasium Skolår 4-6 F-klass De kommande åren kommer detta antal att minska i den takt grundskolan tidigare minskade. Antalet elever i Hultsfreds gymnasium är förutom antalet folkbokförda Hultsfredsungdomar även i hög grad beroende av hur många av dessa som väljer att studera vid annan ort och hur många ungdomar från andra kommuner som väljer att studera hos oss. När det gäller antalet elever i grundskolan är det från höstterminen 2010 drygt 200 elever som går på Prolympias friskola i Virserum. Antal Invånare över 65 år i femårsgrupper Antalet personer över 65 år var den 31 december 2009 och har sedan 2002 ökat med 65 från den 31 december Antalet personer över 80 år var den 31 december 2009 och har under samma period ökat med 23 personer från Förändringen under år 2009 var en ökning av antalet 65 år och äldre med 59 varav antalet personer över 80 år ökade med 10. När det gäller män över 65 år var antalet år 2002 och år Förändringen av antalet män över 65 år var en ökning med 8 under Antalet män över 80 år ökade under 2009 med 7 från 437 till 444 och ökade under perioden 2002 till 2009 med 29. Antalet kvinnor över 65 år har minskat med 4 från år 2002 till år Antalet kvinnor över 80 har sedan 2002 minskat med 3 till 638 år 2009 medan förändringen under 2009 var en ökning med

13 Budget år 2011 Antal kvinnor i femårsgrupper över 65 år, Antal män i femårsgrupper över 65 år, Kommunala jämförelsetal På kommunens hemsida, internetadress aspx, finns nettokostnader per invånare för åren Där jämförs kommunens kostnader med genomsnittet för riket, länet och jämförbara kommuner. För de verksamheter som ingår i kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad. Skillnaden mellan kommunens standardkostnad och hela rikets blir en avgift eller ett bidrag som kommunen år år år år år 90+ år år år år år år 90+ år betalar till eller får från kostnadsutjämningssystemet. Ett bättre sätt, för de verksamheter som ingår i kostnadsutjämningssystemet, än att bara jämföra en kommunal verksamhet i kronor per invånare, är därför att jämföra hur den redovisade kostnaden förhåller sig till standardkostnaden. I grafen nedan går det att utläsa att för 2009 var kostnaderna för grundskola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg mindre än motsvarande standardkostnad medan kostnaderna för gymnasieskola och barnomsorg var högre. Gymnasieskolan är den enda som har ett lägre kostnadsutfall 2009 än 2008 i jämförelse med standardkostanden medan övriga ökar och med flera procentenheter. Skillnad i redovisad kostnad och standardkostnad , procent Barnomsorg Gymnasieskola Ifo Grundskola Äldreomsorg Budget 2011 Budgeten utgår från beräknad ram Till detta kommer åtgärder som minskar nettokostnaderna med 11,6 mnkr och verksamhetsförändringar inklusive höjda politikerarvoden som ökar nettokostnaderna med 2,2 mnkr. Den beräknade ramen visar hur kommunens kostnader och intäkter skulle ha blivit 2011 och framåt med idag kända förändringar och förutsättningar. Se nedan sammandrag av driftbudget. Finansiering Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL enligt SKL:s cirkulär 10:80. Skattesatsen är oförändrad. Invånarantalet minskar med 219 mellan och

14 Budget år 2011 Index KPI har antagits öka 2010 med 1,0 procent och 2011 med 1,3 procent enligt SKL:s prognos. Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter För de nämnder som använder modeller för att beräkna resursbehov har dessa använts uppdaterade efter senast kända underlag. Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2011, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal. Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning. Lönebaserade avgifter har generellt uppräknas med 1,5 procent. Övriga avgifter har generellt uppräknats med 1,0 procent. Vatten- och avloppsavgifter samt renhållningsavgifter har satts så att kostnadstäckning bibehålls. Övriga avgifter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader. För vissa avgifter se nedan. För planen har för åren 2012 och 2013 generell uppräkning gjorts med 1,3 respektive 1,8 procent. Löneökningar Lönenivån är per den 1 april 2010 efter avslutade förhandlingar om 2010 års löneökningar för samtliga avtalsområden. Konjunkturläget med dystra arbetsmarknadsutsikter och förväntat låg inflation när avtalen tecknades har medfört att tecknade avtal inför 2011 är på en fortsatt låg nivå. Lönerna har antagits öka per den 1 april för åren 2011, 2012 och 2013 med 2,3, 2,5 och 3,0 procent. Avgifter som exempel, priset på lunch med 1 kr till 52 kr eller 2 procent. Barnomsorgsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen. Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som ett självkostnadspris och har räknats upp med 1,6 %. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Denna avgift förändras inte. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan. Renhållningsavgifter Renhållningstaxan är generellt uppräknad med 1 % med höjning till jämna kronor. Exempelvis ökar den vanligaste taxan, 190-literskärl och tömning varannan vecka, med en krona till 74 kronor per tömning. Vatten- och avloppsavgifter Till 2010 gjordes en relativt stor förändring av taxan då bland annat den fasta avgiften ökade och den rörliga minskade. Dessutom infördes för större förbrukare taxa baserad på mätarstorlek. Under året har uppföljning av den nya taxan gjorts Detta har inneburit att inklusive ordinarie ökning att taxan räknas upp med cirka 4 procent. Måltidsavgifter På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2011 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till kr, en ökning från 2010 med 60 kr eller 2,0 procent. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 2 kr eller 1,6 procent. Inom BUN höjs,

15 Budget år 2011 Reserverade budgetmedel Oförutsett för disposition av - Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Summa oförutsett Reserverade medel för beräknade kostnader avseende - Ökningar av löner och personalomkostnader Lönerevision Lönerevision Totalt oförutsett och reserverat för löneökningar

16 Budget år 2011 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter Kostnader och intäkter redovisas brutto i tusentals kronor. Minustecken betyder minskade nettokostnader och plustecken eller inget tecken ökade nettokostnader. I tabellen framgår att driftbudgeten för kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar för 2011 beräknas bli 696,3 mnkr. För att komma ner till detta belopp får kommunstyrelsen i uppdrag att bevaka möjligheterna att minska nettokostnaderna med ytterligare 9,4 mnkr utöver de besparingsförslag på 11,4 mnkr som redovisats av styrelser och nämnder. Ett urval av besparingar och övriga förändringar Kommunstyrelsen Kommunövergripande verksamheter Kommunövergripande verksamheters besparingskrav tkr: Omorganisation inom juridik- och överförmyndarverksamheten samt utvecklingskontoret (infrastrukturprojektet) ger nettobesparing (417 tkr) Krisberedskapen läggs på beredskapssamordnaren, statsbidrag erhålls (100 tkr). Kost- och städservice sparar 450 tkr (utöver besparing som lagts in i ramen) p g a friskolan i Virserum, medan utökade städytor på Campus, Knektagården och förskolan Vena ökar kostnaderna (100 tkr). Övertagen ekonomiadministration för Rock City AB samt allmän återhållsamhet minskar nettokostnaderna för ekonomikontoret (85 tkr). Medel budgeteras för lokalhyran för kommunens tillgänglighetsarbete (108 tkr). Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens besparingskrav 331 tkr: Bidrag till studieförbunden och föreningar minskas (206 tkr)

17 Budget år 2011 Ökade intäktskrav på Hagadal, turistbyrån och Virserums badhus (100 tkr) Bidrag beviljas till Svenskt Rockarkiv 2011 (300 tkr). Bidrag beviljas till Popkollo (100 tkr). Kommunstyrelsen Räddningstjänsten Räddningstjänstens besparingskrav på 36 tkr klaras genom att omkostnaderna för övningsverksamheten kan minskas. Kommunstyrelsen Tekniska kontoret Tekniska kontorets besparingskrav 238 tkr: Byte till energieffektiv gatubelysning sänker driftkostnaderna (100 tkr). På Knektagården beräknas intäkter för värme och vatten från Tallgården (138 tkr). För Evenemangsområdet avsätts 120 tkr för installation av undermätare för el och vatten, inköp av bord och stolar till Folkets Park samt ökade driftkostnader. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens besparingskrav tkr: Gymnasiechefstjänsten återbesätts inte (755 tkr). I samband med pensionering återbesätts inte en 80 % vaktmästartjänst (269 tkr). Vaktmästeriresurserna ses över. Audiotekets verksamhet minskas till att innehålla 40 % tjänst från och med januari 2011 besparing 100 tkr. Skolsköterska, 50 % tjänst tas bort från och med HT 2011 på grund av minskat elevunderlag (110 tkr). En kostnadsöversyn görs för litteratur, inventarier, material m.m. (205 tkr). Neddragning görs med en tjänst inom pedagogisk omsorg (familjedaghem) (310 tkr). Besparing ska göras inom barnomsorgen (390 tkr). Ett ofördelat besparingskrav läggs ut. En neddragning görs av antalet elevassistenter i grundskola och gymnasieskola, 3,5 tjänster (1 300 tkr). Ett ofördelat besparingskrav läggs ut på gymnasieskolan motsvarande en tjänst (500 tkr). Gymnasiereformen 2011 orsakar ökade kostnader tkr. I budgeten 2011 avsätts tkr. Utöver detta tillägg förutsätts kostnadsminskningar för gymnasieskolan inför Detta besparingsarbete ska inledas redan 2011 och besparingen ska uppgå till minst 875 tkr. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämndens besparingskrav 600 tkr: En tjänst som vatteningenjör (tidigare projektanställning) inrättas för 500 tkr. Intäkter för projektledning och bidrag erhålls för vatteningenjören (250 tkr). Minskning görs med 50 % av en tjänst (200 tkr). Intäkterna ökar för enskilda avlopp (50 tkr), strandskyddsprövningar (30 tkr), detaljplaner och försäljning (50 tkr). Många uppdrag samt tecknande av planavtal ökar planintäkterna (67 tkr). Arbete för planutredning och va- planer m.m. läggs delvis på vatteningenjören, vilket minskar kostnaderna 200 tkr. Riskbaserad taxemodell för nämndens tillsyn enligt miljöbalken ökar intäkterna 100 tkr. Anpassning av timavgiften till kostnaden (700 kr per tim) ökar intäkten för livsmedelstillsyn (55 tkr) och för miljötillsyn (98 tkr). Socialnämnden Socialnämndens besparingskrav tkr. Antalet elever på främmande elevhem beräknas minska (1100 tkr). En omorganisation inom individ- och familjeomsorgen medför att en vakant sektionschefstjänst kan tas bort (550 tkr) och beräknas dessutom leda till minskat behov av placeringar i hem för vård eller boende (1400 tkr). Ombyggnationen av Ekliden medför temporärt färre platser i särskilt boende, vilket medför minskade kostnader tkr och minskade intäkter 290 tkr. Tillfällig vård och omsorg på Knektagården får en budgeterad bemanning för 13 platser i stället för 14 platser (288 tkr). Medel avsätts för en gemensam tjänstemannajour (Hultsfred och Vimmerby) inom socialtjänsten 250 tkr. Tvättservice har upphandlats tillsammans med Vimmerby kommun, tkr avsätts.

18 Budget år 2011 Besparingen på gruppbostaden Haga har inte kunnat genomföras, varför 800 tkr återförs i budget Ofördelat besparingskrav kvarstår för socialnämnden 992 tkr. Inlagda förändringar i plan för år 2012 och 2013 som tillägg och avdrag till 2011 års kostnader och intäkter -tecken betyder minskning av kostnader eller ökning av intäkter och bättre resultat. K är kostnader och I är intäkter. Verksamhetsförändringar Volymförändringar i ram I Volymförändringar i ram K Besparing, verksförändring I Besparing, verksförändring K Prisförändringar redovisat I 5 10 Netto verksamhetsföränd Generellt beräknade I prisförändringar K Löner K Pensionskostnader K Avskrivningar K Total ökning netto ökning kostnader K ökning intäkter I

19 Budget år 2011 Investeringar Ramen var från början 43,5 mnkr. Efter prioriteringar, besparingar och att Strandlyckan lagts till uppgår investeringsbudgeten 2011 till 47,8 mnkr. Investeringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år. Investeringsbeloppet under de fem åren blir 248,4 tkr. Dessa fem års investeringar motsvarar 10,4 års avskrivningar räknat på 2009 års avskrivningar. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investeringsnivån är.

20 Budget år 2011

21 Budget år 2011

22 Budget år 2011 Årets resultat Det budgeterade resultatet är noll. För att uppnå det förutsetts att kostnadsminskningar och/eller intäktsökningar på netto 9,4 mnkr ska inträffa under 2011 utöver fördelade och redovisade besparingar på 11,4 mnkr. De 9,4 mnkr benämns besparingar i resultaträkningen ovan. Målet har fram till 2010 varit att resultatet ska uppgå till 2 procent av nettokostnaderna. Med bibehållet mål skulle resultatet då uppgå till knappt 14 mnkr. För åren 2012 och 2013 har i planen resultaten beräknats till 0,2 respektive minus 7,2 mnkr. Förutsättningen för detta är att åtgärder vidtas på 21 mnkr (inklusive de 9,4 mnkr ovan) utöver de 11,4 som ingår i 2011 års budget. Det gör att åtgärder ska vidtas under 2011 och 2012 för att förbättra resultatet med totalt 32,4 mnkr (11,4+21,0 mnkr). Trots minskande nettokostnader med stora belopp är det fortfarande långt kvar innan de beräknade resultaten når önskvärda nivåer. Resultat och investeringar Investeringsbudgeten för åren varierar mellan 44,7 och 47,8 mnkr. En uthålligt rimlig nivå för investeringar i Hultsfreds kommun är cirka 25 mnkr per år. Blir investeringarna större krävs resultat som är lika mycket större för att undvika finansiering genom lån. Detta går att avläsa tydligt i den beräknade finansieringsanalysen ovan. Budgeterat låne-

23 Budget år 2011 behov har beräknats till 97,0 mnkr för åren Av detta är investeringarna orsaken till 69,8 mnkr. Hultsfreds kommuns låneskuld skull då vid utgången av 2012 bli 199,8 mnkr. Det betyder ökade kostnader för avskrivningar och räntor. En ökad låneskuld medför också en ökad känslighet för förändrade räntesatser. En procents högre ränta på ett lånebelopp av 199,8 mnkr betyder närmare 2 mnkr i ökade räntekostnader per år. Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budgetens resultat är noll kronor och därmed uppnås balanskravet. För åren 2012 och 2013 visar förslaget överskott med 0,2 mnkr respektive underskott med -7,2 mnkr. Finansiella mål I kommunallagen 8 kapitel paragraf 5 skrivs även bland annat För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Från utgången av 2010 saknar Hultsfreds kommun dessa finansiella mål. Följande sex ekonomiska mål har varit uppställda för Hultsfreds kommun och återfinns i programmet för tillväxt och näringsliv Årets nettoresultat bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen. De totala investeringarna under bör inte överskrida summan av avskrivningarna. Nettoamorteringen av kommunens låneskuld bör vara minst 10 mnkr per år. Den nuvarande utdebiteringen på 22,06 kr per skattekrona skall inte höjas. På sikt skall kommunen verka för att anpassa utdebiteringen till länsgenomsnittet. (kommunalskatten har genom skatteväxling höjts till 22,32) På sikt skall inte kommunen belastas av någon låneskuld. Kommunkoncernens totala låneskuld bör inte ökas. Om budgeten för 2011 ställs mot de mål som gällt är det endast målet för oförändrad kommunalskatt som är uppfyllt. Med det arbete själva budgeten inneburit, med förutsättningar som stor befolkningsminskning, alltför långsam utveckling av skatteunderlaget och därmed stora beräknade underskott att hantera och utöver det en förändrad politiskt majoritet, har resurserna för att formulera och fastställa finansiella mål inte funnits. Under 2012 bör nya finansiella mål fastställas.

24 Kommunstyrelse Kommunövergripande verksamhet Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 6 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 78 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget Kostnader Övergripande kommungemensamt , , ,7 Verksamhetsgemensamt , , ,4 Administrativa kontor , , ,8 Reserverat oförutsett 0, , ,3 Summa kostnad kommun övergripande , , ,2 Intäkter Övergripande kommungemensamt , , ,8 Verksamhetsgemensamt , , ,7 Administrativa kontor , , ,2 Summa intäkter kommunövergripande , , ,7 Nettokostnad kommunövergripande , , ,5 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Verksamhetsgemensamt Utgifter 650, ,0 650,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 650, ,0 650,0

25 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 2 Övergripande kommungemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Övergripande kommungemensamt , , , , , ,8 Summa , , , , , ,8 Under rubriken Övergripande kommungemensamt redovisas: Kommunledning och revision: Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing). Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och vänortsutveckling, utveckling av handeln, utbildning-arbetsliv, feriearbete och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, färdtjänst, krisberedskap, kommunal information, allmänna val, överförmyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, handikappråd och annan gemensam verksamhet. Verksamhetsgemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Verksamhetsgemensamt , , , , , ,7 Summa , , , , , ,7 Under rubriken Verksamhetsgemensamt redovisas: Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder. Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt. Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar

26 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 3 Administrativa kontor Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Administrativa kontor , , , , , ,2 Summa , , , , , ,2 Under rubriken Administrativa kontor redovisas: Kommunledningskontor, kommunkansli inkl juridisk enhet, utvecklingskontor, ekonomikontor inkl ställföreträdarenhet, personalkontor och IT-kontor. Reserverat oförutsett Ekonomi Kostnader Bokslut Budget Budget Reserverat oförutsett 0, , ,3 Summa 0, , ,3 Under rubriken Reserverat oförutsett redovisas: Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt för övrigt oförutsett Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett. God ekonomisk hushållning Verksamhetsmålen beskriver vad som kan uppnås med befintliga resurser. Viktiga utgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitet och god kvalitet i verksamheten. Övergripande mål för kommunövergripande verksamhet. Den kommunövergripande verksamheten är en serviceorganisation som inom ramen för givna resurser, ekonomiska och organisatoriska, ska utföra av kommunstyrelsen givna uppdrag d v s erbjuda förtroendevalda, övriga förvaltningar och allmänheten service till vid varje tillfälle rätt omfattning och kvalitet samt med bästa möjliga effektivitet. Arbetet ska präglas av en helhetssyn.

27 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 4 Driftbudget 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunfullmäktige 454, , ,8 0,0 0,0 0,0 Besparingskrav 0,0-357, ,0 0,0 0,0 0,0 002 Revision 773,7 773,7 881,7 0,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 2 130, , ,7 0,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 42,4 126,0 126,0 0,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 386,2 386,0 386,3 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 38,3 47,6 47,6 0,0-1,0-1,0 Summa 3 825, , ,1 0,0-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare (denna mandatperiod 26). Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 142. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 9 851,3 tkr, avseende löneökningar Verksamhetsförändring Uppräkning av politikerarvoden medför ökade kostnader 25,3 tkr Balanseringspost kommunstyrelsen (besparingskrav) För att uppnå ett resultat i balans krävs, utöver i budgeten kostnadsminskande planerade åtgärder, att kostnaderna minskar med ytterligare tkr Kommunstyrelsen får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska kommunens kostnader med detta belopp. 002 Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed.

28 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 5 Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Verksamhetsförändring Uppräkning av politikerarvoden medför ökade kostnader 62 tkr. För dubbla revisionsgrupper under de fyra första månaderna 2011 och utbildningsinsatser för nyvalda revisorer avsätts 40 tkr (engångsanslag). 003 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvars-, krislednings- och trafiknämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kost- och städhållningen vid kommunens serviceboende och skolor, kultur- och fritidsverksamhet, för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning, samt för kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder varje helgfri tisdag förmiddag utom under juli månad. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 450 tkr. Verksamhetsförändring Anslaget för s k övriga kostnader minskas med 8 tkr. Uppräkning av politikerarvoden medför ökade kostnader 95,8 tkr. 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader, kommunomfattande kostnader för adresskorrigeringar samt övergripande kostnader för införande av SITHSkort (kort för säker identifiering/autenticering inom IT-stöd) 120 tkr.

29 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd. För 2011 är grundstödet kr per representerat parti (totalt åtta) och mandatstödet kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2010 utbetalats 386,2 tkr och ramen för 2011 beräknas till 386,3 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom utvecklingskontoret och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor, litteratur m m. 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunal information 198,2 210,2 210,2-91,4-81,6-81,6 Summa 198,2 210,2 210,2-91,4-81,6-81,6 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter. Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar.

30 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet 7 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunledningskontor 955, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 031 Kommunkansli 4 002, , ,6-711,0-711,0-643,4 033 Utvecklingskontor 4 827, , ,0-477,9-475,7-803,8 Summa 9 785, , , , , ,2 030 Kommunledningskontor Fr.o.m 2011 upphör kommunledningskontoret, budgeterade medel flyttas över till utvecklingskontoret. Verksamhetsförändring Kommunledningskontoret utgår enligt beslut. Budgeterat belopp för köpt tjänst av HKIAB flyttas till utvecklingskontoret. 031 Kommunkansli Kommunkansliet är indelat i en kansli- och serviceenhet samt en juridisk enhet. Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och överförmyndarnämnden, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten. Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, samarbetskommittén Hultsfred-Vimmerby samt tillfälliga kommittéer och utredningar och yttranden. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn, tillsyn av öl- och tobaksförsäljning samt receptfria läkemedel. Serviceenheten ombesörjer vaktmästeri, reprofunktion och postgång inom kommunhuset. Kansliet deltar i beredskaps- och civilförsvarsfrågor. Vimmerby kommun köper alkohollagshandläggning av kommunkansliet, omfattar 60 procent av en tjänst. Träffpunkt Hultsfred, ett integrationsprojekt i samarbete med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen administreras av kansliet. Verksamhetsförändring Personalkostnaderna på juridiska enheten beräknas minska med 45,6 tkr.

31 Driftbudget Kommunövergripande verksamhet Utvecklingskontor Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, samordning av utbildning - arbetsliv, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete. Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar och färdtjänst. Kontoret har även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Infrastrukturprojektet Fyra av Kalmar läns kommuner startar ett infrastrukturprojekt i samverkan. Det geografiska läget samt att Kalmar län går från fem till två arbetsmarkandsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande infrastruktur som blir av varaktig karaktär. Hultsfreds kommun blir huvudman för projektet, en projektanställd på femtio procent kommer att arbeta med frågor som lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter som kan påverka satsningar i regionen. Till projektet kopplas även en styrgrupp bestående av kommunchef och kommunalråd från respektive kommun som ingår i projektet. Kostnaden per kommun baseras på kommunens invånarantal Verksamhetsförändring Under projekttiden på två år som inköpssamordnaren tjänstgör 50 % som samordnare av infrastrukturfrågor tillsätts en vikarie på 50 %. Intäkter erhålls från de kommuner som ingår i infrastrukturprojektet. Kommunledningskontoret utgår enligt beslut. Budgeterat belopp för köpt tjänst av HKIAB flyttas till utvecklingskontoret. Projektkostnaderna för utbildning och näringsliv (tidigare näringsliv-skola) minskas med 8 tkr. Statsbidrag budgeteras här med 100 tkr då krisberedskapen läggs på beredskapssamordnaren. 04 Ekonomiadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Ekonomikontor 5 532, , , , , ,9 Summa 5 532, , , , , ,9